ÅRSREDOVISNING 2009. Dnr: 100-329-10

ÅRSREDOVISNING 2009 Dnr: 100-329-10

Innehåll Beslutsmening 3 Sammanfattning av verksamhetsåret 5 Året i siffror 7 Kort om Länsstyrelsen 11 Återrapportering enligt instruktion 12 Återrapportering enligt regleringsbrev 15 Sakområde Yrkesmässig trafik, körkort och trafikföreskrifter 15 Sakområde Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor 16 Sakområde Regional tillväxt 17 Sakområde Infrastrukturplanering 22 Sakområde Hållbar samhällsplanering och boende 23 Sakområde Energi och Klimat 24 Sakområde Kulturmiljö 26 Sakområde Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar 28 Sakområde Naturvård, miljö- och hälsoskydd 30 Sakområde Lantbruk och landsbygd 41 Sakområde Skogsbruk 45 Sakområde Fiske 52 Sakområde Social omvårdnad 53 Sakområde Jämställdhet 56 Sakområde Integration 58 Övrig rapportering 59 Organisationsstyrning 61 Kompetensförsörjning 63 Sammanställning över väsentliga uppgifter 64 Finansiell redovisning 65 Uppgifter om ersättningar m.m. 79 Uppdrag som styrelse- eller rådsledamot 80 Bilaga 1: Tabeller per sakområde 81 Bilageförteckning 81 2

4

Sammanfattning av verksamhetsåret Landshövdingens kommentarer Den första tiden som landshövding på Gotland har varit spännande. Jag har arbetat intensivt för att få en så bra bild som möjligt av både Länsstyrelsens uppdrag och viktiga frågor i det gotländska samhället. Mötet med Gotland och det gotländska samhället har visat att det är viktigt att Länsstyrelsen fortsätter att arbeta med att underlätta för företagens och näringslivets utveckling på Gotland. Jag kommer liksom min företrädare, att inom det s.k. samordningsuppdraget tillsammans med kommunstyrelsens ordförande fortsätta med att stödja utvecklingen av det gotländska samhället. Den internationella lågkonjunkturen som drabbade Sverige med full kraft under 2009 påverkade inte Gotland i lika hög grad som i andra delar av landet. Förklaringen till detta är länets differentierade näringslivsstruktur och stora andel småföretag. Besöksnäringen har fortsatt att utvecklats, trots den allmänna lågkonjunkturen. Både antalet och andelen varsel som Gotland drabbades av under 2009 är lägst i landet och arbetslösheten var vid utgången av 2009 endast 8,5 procent jämfört med rikets 9,0 procent. Glädjande är även att Gotland får del av den befolkningsökning som har skett i Sverige. Under 2009 ökade befolkningen på Gotland med drygt 200 personer. Almedalsveckan fortsätter sin utveckling som mötesplats mellan olika delar av det svenska samhället och uppvisar nya deltagarrekord för varje år. Enligt en nyligen genomförd undersökning beräknas detta evenemang bidra med ca 80 milj. kr per år till det gotländska näringslivet och Gotland får uppmärksamhet i både nationell och internationell press motsvarande ett beräknat marknadsföringsvärde på ca 100 milj. kr. Almedalsveckan och andra evenemang bidrar tillsammans med ett målmedvetet arbete med att förbättra näringslivsklimatet på Gotland. Enligt Företagarnas småföretagarbarometer hösten 2009, har de gotländska företagarna de mest positiva förväntningarna på framtiden. Gotland visade även på Sveriges högsta siffra någonsin (45 procent) när det gäller andelen kvinnor bland de nystartade företagen 2008. En viktig fråga för Gotlands utveckling är förutsättningarna för och upphandlingsunderlaget till den framtida Gotlandstrafiken som Rikstrafiken presenterat i olika utredningar. Varje år reser nästan 2 milj. passagerare till och från Gotland vilket medför att kommunikationerna till och från Gotland har en avgörande betydelse för Gotlands utveckling. Under 2009 presenterade Tillväxtanalys en utredning av framtiden för Gotlandstillägget Gotlandstillägget- en otidsenlig reglering. Utredningarna har diskuterats mellan olika intressenter på Gotland bl.a. i det Trafikråd under ledning av Gotlands kommun, som har bildats under året. Länsstyrelsen ingår tillsammans med bl.a. Luftfartsverket och representanter för det gotländska näringslivet i styrelsen för Trafikrådet. Diskussionen om både upplägg och ansvar för den framtida Gotlandstrafiken ledde under januari 2010 fram till att förutsättningarna för Gotlands kommun att ta över ansvaret för upphandlingsarbetet skall utredas. Likaså beslöt de gotländska intressenterna att rekommendera att Gotlandstillägget avskaffas. En annan viktig fråga som har diskuterats på Gotland under 2009 är förutsättningar för utbyggnad av vindkraften på Gotland. Beskedet som Svenska kraftnät lämnade under 5

Almedalsveckan att de skulle projektera och ta ansvar för en ny elkabel mellan Gotland och det svenska fastlandet var mycket glädjande och gav en extra injektion till fortsatt projektering av nya vindkratsanläggningar på Gotland. I det sammanhanget är Länsstyrelsens arbete för att stödja det fortsatta arbetet med att utveckla förnybar energi och minska energianvändningen inom ramen för arbetet med den regionala klimat- och energistrategin mycket viktigt. Länsstyrelsens uppdrag innebär ofta svåra avvägningar och målkonflikter. Detta blir särskilt tydligt i ärenden i strandskyddsdispenser, där utvecklingsintressen kan vara svåra att förena med skydd och bevarandeintressen. Ett sådant ärende var upprinnelsen till att min företrädare Marianne Samuelsson under sommaren i förtid lämnade uppdraget som landshövding. Händelsen har naturligtvis påverkat både det gotländska samhällets syn på Länsstyrelsen och arbetsklimatet på myndigheten. Med anledning av Jordbruksverkets sena beslut att genomföra blockinventering på Gotland har det krävts extraordinära insatser från Länsstyrelsen för att klara utbetalning av gårdsstödet till de gotländska lantbrukarna. Efter stora insatser från medarbetarna klarade Länsstyrelsen att med råge överträffa målet att ha 90 procent av ansökningarna om gårdsstöd klara för utbetalning innan årsskiftet 2009/2010. Besluten att överföra körkortsärenden och ärenden inom det sociala området till Transportstyrelsen respektive Socialstyrelsen har påverkat verksamheten under 2009, bl.a. på grund av vakanser som uppstått till följd av verksamhetsövergången. I huvudsak har dock verksamheten och övergången kunnat genomföras på ett bra sätt både för verksamheten och för personalen. Länsstyrelsen har under 2009 genomfört övergången av djurskyddet från Gotlands kommun på ett effektivt och smidigt sätt. De senaste årens neddragningar av resurserna till länsstyrelserna har medfört att både verksamheten och ekonomin har påverkats. Därför är det med stor tillfredställelse som jag kan konstatera att Länsstyrelsen, trots neddragningar, klarat sitt uppdrag på ett bra sätt och samtidigt visar på ett anslagssparande för 2009. Jag ser det som en bra grund för att hantera de förändringar som kommer under 2010 och 2011. Statskontoret genomförde under 2009 en analys av Länsstyrelsen på Gotland som ett kompletterande underlag för regeringens mål- och resultatdialog med länsledningen. Iakttagelserna i Statskontorets myndighetsanalys utgör ett av underlagen för vårt fortsatta utvecklingsarbete. Inför avslutande av försöket med samordnad länsförvaltning, då skogsfrågorna återgår till Skogsstyrelsen 2011, har Statskontoret genomfört en utredning som ligger till grund för diskussioner mellan Länsstyrelsen och Skogstyrelsen om verksamhetsövergången och framtida samarbetsformer. Avslutningsvis är det är med stor tillförsikt jag ser fram emot mitt nya uppdrag och Länsstyrelsens verksamhet under 2010. Min förhoppning är att Länsstyrelsen på Gotland även fortsättningsvis ges möjlighet att på ett effektivt sätt företräda staten på Gotland genom att vara en myndighet som både tar hänsyn till den nationella politiken och de regionala förutsättningarna i sina beslut. Cecilia Schelin Seidegård 6

Året i siffror 2009 Tabell A - Verksamhetskostnader 2009 VÄS- KOD Sakområden och myndighetsövergripande verksamhet Kostnader exkl OH Kostnader inkl OH Tkr % Tkr % 20-21 Övrig förvaltning 1 980 1,42 2 991 2,15 24 Yrkesmässig trafik 150 0,11 229 0,16 25 Körkort och trafikföreskrifter m.m. 1 966 1,41 2 915 2,1 28 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor 2 634 1,89 4 021 2,89 30 Regional tillväxt 1 351 0,97 1 756 1,26 34 Infrastrukturplanering 104 0,07 162 0,12 40 Hållbar samhällsplanering och boende 1 227 0,88 1 884 1,36 41 Stöd till boende 155 0,11 161 0,12 42 Omställning av energisystemet 138 0,1 205 0,15 43 Kulturmiljö 5 036 3,62 6 983 5,02 45 Krishantering, skydd mot olyckor och civilt försvar 1 608 1,16 2 307 1,66 50 Övergripnade och gemensamt för naturvård och miljöskydd 5 493 3,95 7 996 5,75 51 Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden 24 972 17,96 29 119 20,94 52 Prövning och tillsyn för skydd av naturen 733 0,53 1 131 0,81 53 Vattenverksamhet 2 299 1,65 3 412 2,45 54 Mineral- och torvfyndigheter 5 0 8 0,01 55 Miljöfarlig verksamhet 1 301 0,94 2 007 1,44 56 Övrigt miljö- och hälsoskydd 54 0,04 84 0,06 57 Förorenade områden, efterbehandling 1 948 1,4 2 693 1,94 58 Restaurering 0 0 0 0 60 Lantbruk 11 953 8,6 18 087 13,01 61 Rennäring m.m.(enbart Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län) 0 0 0 0 62 Fiske 1 415 1,02 2 014 1,45 64 Skogsbruk (endast Gotlands län) 1) 38 344 27,58 43 760 31,47 70 Social omvårdnad 2 445 1,76 3 656 2,63 80 Jämställdhet 966 0,7 1 346 0,97 85 Integration 68 0,05 105 0,08 SUMMA PRODUKTION 108 345 77,93 139 032 100 7

10 Myndighetsövergripande verksamhet 10 274 7,39 11 Administration och intern service 20 413 14,68 SUMMA VERKSAMHETSKOSTNADER EXKL RESURSSAMVERKAN 139 032 100 139 032 100 Resurssamverkan 0 Totalsumma verksamhetens kostnader enl resultaträkningen 139 032 139 032 Myndighetsövergripande, adm och intern service uppdelat på: Nivå 1 (113-115) 16 673 30,09 Nivå 2 (110-112, 116-119) 3 739 6,75 Nivå 3 (100-109) 10 274 18,54 Personalkostnad, produktion (kkl 4, verksamhetskod 2-8) 55 406 1) Kostnader för skogens uppdragsverksamhet redovisas inkl. OH 8

Tabell B.2 - Årsarbetskrafter 2007 2009 Sakområden och VÄS- myndighetsövergripande KOD verksamhet 2009 2009 2009 2008 2007 årsarb årsarb årsarb årsarb årsarb totalt varav varav totalt totalt kvinnor män 20-21 Övrig förvaltning 2,71 1,39 1,32 2,09 2,03 24 Yrkesmässig trafik 0,24 0,24 0 0,36 0,39 25 Körkort och trafikföreskrifter m.m. 3,76 3,59 0,16 3,51 3,65 28 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor 4,03 1,93 2,10 2,09 1,66 30 Regional tillväxt 1,1 0,13 0,98 0,47 0,81 34 Infrastrukturplanering 0,16 0,03 0,13 0,44 0,94 36 Arbetsmarknad 56,9 40 Hållbar samhällsplanering och boende 2,23 1,24 0,99 2,77 1,6 41 Stöd till boende 0,02 0,02 0 0,05 0,07 42 Omställning av energisystemet 0,21 0,18 0,03 0,31 0,45 43 Kulturmiljö 6,28 4,71 1,57 6,32 7,29 45 Krishantering, skydd mot olyckor och civilt försvar 1,91 1,7 0,21 2,77 3,53 50 Övergripnade och gemensamt för naturvård och miljöskydd 7,87 4,14 3,73 9,32 9,41 51 Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden 15,03 4,62 10,41 11,45 12,54 52 Prövning och tillsyn för skydd av naturen 1,31 0,86 0,45 1,61 1,23 53 Vattenverksamhet 3,74 2,18 1,56 3,24 2,18 54 Mineral- och torvfyndigheter 0,01 0 0,01 0 0 55 Miljöfarlig verksamhet 2,11 0,92 1,19 1,93 2,57 56 Övrigt miljö- och hälsoskydd 0,09 0,03 0,06 0,06 0,11 57 Förorenade områden, 2,26 3,01 efterbehandling 2,67 0,9 1,77 58 Restaurering 0 0 0 0 0 60 Lantbruk 20,89 11,76 9,13 23,95 22,69 61 Rennäring m.m.(enbart Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län) 0 0 0 0 0 62 Fiske 2,02 0,88 1,14 1,78 1,45 64 Skogsbruk (endast Gotlands län) 19,77 6,13 13,64 23,43 25,24 70 Social omvårdnad 3,47 2,51 0,96 3,03 3,6 80 Jämställdhet 0,99 0,96 0,03 0,88 1,06 85 Integration 0,07 0,07 0 0,08 0,59 SUMMA PRODUKTION 102, 69 51,12 51,57 104,2 165,0 9

10 Myndighetsövergripande verksamhet 7,99 3,54 4,45 10,01 10,11 11 Administration och intern service 8,68 4,56 4,12 14,42 19,45 SUMMA ÅRSARBETSKRAFTER EXKL RESURSSAMVERKAN 119,36 59,22 60,14 128,63 194,56 Resurssamverkan 0 0 0 0,2 0,5 TOTALT ANTAL ÅRSARBETSKRAFTER 119,36 59,22 60,14 128,83 195,06 Övergripande kommentarer till tabell A, B och D (redovisning av ärenden 2009, sid. 87) Verksamhetskostnaderna 2009 var 1,6 miljoner kronor lägre än 2008. Minskningen för myndighetsövergripande och administrativa kostnader uppgick till 4,4 milj. kr. medan produktionskostnaderna ökade med 2,3 milj. kr. Kostnadsfördelningen 2009 speglar de prioriteringar som Länsstyrelsen gjort i det omställningsarbete som pågått de senaste åren. Flytten till nya lokaler har t.ex. inneburit en minskning av lokalkostnaderna med 1,6 milj. kr. Antalet årsarbetskrafter minskade med 9,4 mellan åren 2008 och 2009. Minskningen var störst inom den övergripande verksamheten och administrationen och uppgick till 7,9 årsarbetskrafter. Ca hälften av den totala minskningen förklaras av att medarbetare den 1 januari 2009 gått över till länsstyrelsernas gemensamma IT-organisation. I antalet årsarbetskrafter ingår inte anvisad personal (ca 75) i den skogliga uppdragsverksamheten. Volymen föregående år låg på ungefär samma nivå. Lönekostnaderna för denna personal ingår dock i verksamhetskostnaderna, vilket är en förklaring till att verksamhetskostnaderna endast minskar med 1,1 procent trots att antalet årsarbetskrafter minskade med 7,3 procent. Såväl inkomna som beslutade ärenden ökade mellan 2008 och 2009 med 1 554 respektive 1 286 ärenden. Inkomna ärenden ökade mest inom sakområdena körkort, lantbruk och djurskydd. Ökningen inom lantbruk (1 455 ärenden) beror främst på Jordbruksverkets blockinventering. Ökningen inom djurskyddet är en konsekvens av att den operativa kontrollen överfördes från Gotlands kommun till Länsstyrelsen den 1 januari 2009. Beslutade ärenden ökade mest inom sakområdena lantbruk och naturvård, miljö- och hälsoskydd. Av totalt beslutade ärenden har knappt 1 procent överklagats. Av dessa har 71 procent avgjorts i högre instans. I ca en fjärdedel av ärendena har beslutet i högre instans inneburit en ändring av tidigare beslut, vilket motsvarar 0,16 procent av totalt antal beslutade ärenden. Jämfört med föregående år har både antalet ärenden och andelen ärenden som avgjorts och ändrats i högre instans ökat. Antalet ärenden har främst ökat inom sakområdena hållbar samhällsplanering och naturvård, miljö- och hälsoskydd. Ökningen av ärenden som ändras i högre instans återfinns huvudsakligen inom områdena naturvård och miljöskydd. Ärenden inom dessa områden karaktäriseras av svåra avvägningar och målkonflikter och i den berörda lagstiftningen finns utrymme för olika tolkningar. 10

Kort om Länsstyrelsen Organisation och vårt arbetssätt För att tydliggöra och förenkla beslutsvägarna är Länsstyrelsens organisation indelad i en strategisk och en operativ nivå. Den strategiska nivån svarar för långsiktighet, övergripande planering och den operativa nivån för det dagliga arbetet inom olika sakområden. För att främja flexibilitet, samverkan och tillvaratagande av kunskap på bästa sätt, har vi valt en teambaserad organisation. Detta är en organisationsform som kan omformas vid behov utifrån förändringar i nationella uppdrag och gotländska förutsättningar. Nedan beskrivs organisationen i en modell. Länsstyrelsen i Gotlands län hade 31 dec 2009 140 anställda, varav 66 kvinnor och 74 män. Ledningen består av 50 % kvinnor och 50 % män. Till teamen formulerar ledningen verksamhetsuppdrag som har sin utgångspunkt i Länsstyrelsens samlade uppdrag. I uppdragen anges mål och återrapporteringskrav enligt regleringsbrev och verksamhetsplan. Respektive team upprättar utifrån sina uppdrag en aktivitetsplan med operativa mål, insatser med tidsplaner mm. Den strategiska ledningen följer upp teamuppdragen fyra gånger per år. Under 2009 har ett utvecklingsarbete inletts kring myndighetens styrnings- och uppföljningsprocess bl.a. med utgångspunkt från Statskontorets rapport, Länsstyrelsen i Gotlands län en myndighetsanalys och myndighetens nya instruktion (SFS 2008:1346) som började gälla vid årsskiftet 2008 /2009. I myndighetens verksamhetsplan för 2009 har det funnits minst ett mål för varje sakområde. Målen har varit av olika karaktär. Vissa mål är långsiktiga medan andra är mer kortsiktiga anpassade till sakområdets omfattning och uppdrag. 11

Återrapportering enligt instruktion Länsstyrelserna ska i årsredovisningen endast redovisa för uppgifterna i 2 förordningen (2008:1346) med länsstyrelseinstruktion. Därutöver ska länsstyrelserna redovisa för de uppdrag och i enlighet med de återrapporteringskrav som anges i regleringsbrevet. 2 Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Länsstyrelsen ska främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet samt underrätta regeringen om dels det som är särskilt viktigt för regeringen att ha vetskap om, dels händelser som inträffat i länet. Länsstyrelsen ska vidare ansvara för de tillsynsuppgifter som riksdagen eller regeringen har ålagt den. Förordning (2008:1346). Länsstyrelserna ska vid redovisningen för sina uppgifter i 2 förordningen (2008:1346) med länsstyrelseinstruktion - kortfattat och översiktligt redovisa en bedömning av länsstyrelsens arbete, - redovisa de viktigaste prioriteringarna och insatserna under året (max fem stycken), samt - redovisa en kortfattad och översiktlig bedömning av länsstyrelsens resultat. Allmän bedömning och kortfattad översiktlig redovisning av länsstyrelsens arbete 2 I redovisningen av detta återrapporteringskrav har Länsstyrelsen valt att göra en gemensam bedömning av samtliga uppdrag i 2. För att klara av samtliga uppgifter i 2 där myndigheten bedriver verksamhet inom en mängd olika sakområden, krävs varierande kompetensprofiler hos medarbetarna. Organisationen behöver specialkompetens inom olika sakområden men också generell kompetens för att få ihop ett sektorsövergripande arbete. Utmaningen i det sektorsövergripande arbetet handlar ytterst om att hantera målkonflikter mellan olika sakområden och samtidigt ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar. Tydligast blir målkonflikten i samhället när det handlar om att bevara höga natur- och kulturintressen i förhållande till tillväxtfrämjade åtgärder. Länsstyrelsens bedömning är att arbetet med det statliga helhetsperspektivet och det sektorsövergripande arbetssättet utvecklas för varje år men också att målkonflikterna blir allt tydligare. Ett möjligt tecken på detta är t.ex. att överklaganden inom vissa ärendekategorier i verksamheten ökar särskilt vad det gäller strandskyddsärenden. Viktiga insatser som har genomförts under 2009 Länsstyrelsen har valt att redovisa ett antal viktiga insatser som genomfördes under 2009. Insatserna visar på exempel där myndigheten tar hänsyn till ett statligt helhetsperspektiv för att den nationella politiken ska få genomslag utifrån regionala förhållanden. Därutöver hänvisar Länsstyrelsen till redovisningarna under varje sakområde, där många sakområden ständigt tar hänsyn till de till regionala förutsättningarna och arbetar sektorsövergripande, inte minst inom de regionala miljömålen. 12

Under 2009 har Länsstyrelsen yttrat sig i ansökan om att lägga ut ett rörledningssystem för gastransport mellan Ryssland och Tyskland inom svensk ekonomisk zon i Östersjön, den s.k. Gasledningen i Östersjön I detta yttrande samordnade myndigheten remissvaret med andra Länsstyrelser som gränsar till Östersjöområdet. I yttrandet tog Länsstyrelsen hänsyn till flera olika perspektiv, t.ex. energi, kulturmiljö, fiske och säkerhetsfrågor. Under 2008 inleddes tillståndsprocessen kring Nordkalks ansökan om ett utökat täkttillstånd på Norra Gotland. Det ärendet har fortgått under 2009 och i dagsläget ligger en ansökan om prövningstillstånd hos Högsta domstolen. I beredningen av detta ärende har många olika sakområden medverkat. Det breda kunskapsunderlag om förutsättningarna på Norra Gotland, som Länsstyrelsen tog fram 2007 i samverkan med Naturvårdsverket, SGU och Gotlands kommun, har varit en viktig grund för Länsstyrelsens bedömning. Vattenfrågan är av många orsaker alltid i fokus på Gotland. Arbetet måste bedrivas sektorsövergripande och berör många sakområden. Länsstyrelsen har under 2009 med stöd av Havsmiljömedel arbetat med att fördjupa och bredda kunskapsunderlag för en bättre vattenhushållning. Länsstyrelsen har även tillsammans med aktörer i Finland och Estland beviljats EU-medel (Interreg) till projektet Natureship för att utveckla metoder för kustzonsplanering. Samverkan är nödvändig för att både utveckla och stoppa plundringen av öns kulturarv. Utvecklingen och förvaltningen av Världsarvet sker i samverkan med Gotlands Museum och Gotlands kommun och för att stoppa plundringen av öns kulturarv har ett nätverk bildats med berörda myndigheter, bl.a. Riksantikvarieämbetet och Polisen. Länsstyrelsen har under det gångna verksamhetsåret slutfört ett Sidafinansierat uppdrag med avsikt att stimulera intresset för gränsregionalt utbyte mellan Vitryssland och Lettland i Dvina/Daugavaområdet. Länsstyrelsen har sett uppdraget som angeläget då förhållandena i det berörda området har direkta kopplingar till de samlade insatserna för en hållbar utveckling i Östersjöregionen som helhet. Länsstyrelsen har dessutom fortsatt att utveckla de internationella kontakterna genom utbyte med andra regioner i de baltiska länderna men även i Kina, Ryssland och Tjeckien med tanke på eventuellt framtida samarbete. Under året har ett omfattande arbete skett i det s.k. samordningsuppdraget där landshövdingen tillsammans med kommunstyrelsens ordförande arbetat med att samordna insatserna i länet. Arbetet har bedrivits i bred samverkan mellan offentliga, fackliga och näringslivsorganisationer. De insatser som har genomförts för att främja länets utveckling har i huvudsak varit kopplade till de nationella målen inom olika områden t.ex. är arbetet för en ny fastlandskabel för överföring av vindkraftsel tydligt kopplat till det nationella målet Utveckling av förnybar energi. Länsstyrelsen har under 2009 aktivt arbetat för att utveckla tillsynsarbetet både i ett internt och i externa nätverk och i samverkan med både statliga myndigheter och Gotlands kommun. Inom alla områden finns det aktuella tillsynsplaner. Samverkan med statliga myndigheter har skett bl.a. inom det sociala området där Länsstyrelsen har ingått tillsammans med övriga länsstyrelser i samverkansgruppen kring projektet Social samverkan. Ett samarbete inom tillsynsområdet har även inletts med Länsstyrelsen i Stockholm. Samverkan med Gotlands kommun i tillsynsfrågor sker bl.a. inom miljöområdet, exempelvis tillsyn av större kemikalieanvändare. 13

Allmän översiktlig bedömning av länsstyrelsens resultat Ett tydligt resultat som Länsstyrelsen kan se är att de kunskapsunderlag som tagits fram inom olika sakområden har bidragit till att Länsstyrelsen i högre grad kan fatta välgrundade beslut. På sikt bedömer också Länsstyrelsen att underlagen kan effektivisera beslutsprocessen då de innehåller uppdaterad aktuell information inom många sakområden. Ett exempel på sådan information är de s.k. GIS-kartorna som ständigt behöver uppdateras i frågor som rör naturoch kulturmiljö, vatten, skogs- och planeringsfrågor. En ökad dialog med andra statliga myndigheter och Gotlands kommun har lett till bättre kvalitet i tillsynsarbetet vilket bidrar till en ökad måluppfyllelse av de nationella målen inom olika sakområden. Arbetet med tillsynsfrågor av t.ex. kemikaliehanteringen har bl.a. lett till att större kemikalieanvändare har förbättrat sin hantering av kemikalier. Arbetet med att främja länets utveckling har resulterat i en ökad samsyn i det gotländska samhället omkring viktiga frågor för Gotlands utveckling inom ramen för det s.k. samordningsuppdraget. 14

Återrapportering enligt regleringsbrev Inledning Varje sakområde inleds med en övergripande bedömning av verksamheten. Där redovisas viktiga och strategiska insatser samt en övergripande bedömning av resultatet av Länsstyrelsens arbete. För varje sakområde redovisas även kostnader och antalet årsarbetskrafter för 2009 samt sakområdets andel av kostnader och årsarbetskrafter de tre senaste åren. Länsstyrelsens arbete, särskilt det sektorsövergripande arbetet, är ofta långsiktigt och ingår som en del av en större helhet. Bedömningen av resultat handlar därför mer om att beskriva tillstånd än resultat. Redovisningen av sakområdet skogsbruk är omfattande pga. att Länsstyrelsen också ska redovisa området utifrån Skogsstyrelsens regleringsbrev. Sakområde Yrkesmässig trafik, körkort och trafikföreskrifter Sakområdets andel 2009 2009 2008 2007 Tkr Andel% Andel% Andel% Verksamhetskostnader exkl OH 2 130 1,53 1,30 1,26 Åa Årsarbetskrafter 4,00 3,35 3,00 2,92 Länsstyrelsens övergripande bedömning Länsstyrelsen har under 2009 i stort upprätthållit verksamheten på samma nivå som 2008. Villkorsärenden prioriterades något lägre än andra ärendetyper som kräver särskild utredning. Handläggningstiden översteg trots detta inte den egna regionala målsättningen på 3 månader. Verksamhetsövergången till Transportstyrelsen har följt den nationella planeringen och fungerat bra. Handläggningstiden för ansökningar av handledarskap och körkortstillstånd ökade 2009 jämfört med 2008, huvudsakligen beroende på den nya avgiftshanteringen. 15

Sakområde Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor Sakområdets andel 2009 2009 2008 2007 Tkr Andel% Andel% Andel% Verksamhetskostnader exkl OH 2 634 1,89 1,02 0,90 Åa Årsarbetskrafter 4,03 3,38 1,63 1,20 Länsstyrelsens övergripande bedömning Länsstyrelsen i Gotlands län har under 2009 inom sakområdet livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor prioriterat arbetet med att integrera djurskyddskontrollen i Länsstyrelsens övriga arbete. Det har gjorts genom att personal, ärenden och akter tagits över från Gotlands kommun som tidigare ansvarade för den operativa djurskyddskontrollen. Integrering och rekrytering av personal har präglat verksamheten under 2009 inom sakområdet. Länsstyrelsen har nogsamt följt utvecklingen av bekämpningen av blåtunga i Sverige, de två fall salmonella som drabbat Gotland, samt aktivt deltagit i beredskapsarbetet inför den nya influensan. För att uppnå målen i verksamhetsplanen 2009 har djurskyddskontrollen integrerats i Länsstyrelsen övriga arbete genom att djurskyddsanmälningar av missförhållanden vid djurhållning (kontroll efter anmälan) löpande har hanterats och följts upp. Vidare har de gårdar som uttagits till tvärvillkorskontroller inspekterats (planerad kontroll). Länsstyrelsen ämnade även genomföra ett mindre kontrollprojekt. Av de ovan uppsatta målen har alla uppfyllts med gott eller mycket gott resultat. Vid prioritering av de inkomna djurskyddsärendena har akuta anmälningsärenden samt de mera allvarliga och omfattande ärendena prioriterats. Genomförandet av ett ytterligare mindre kontrollprojekt vid sidan om den planerade tvärvillkorskontrollen har därför inte kunnat genomföras. 16

Sakområde Regional tillväxt Sakområdets andel 2009 2009 2008 2007 Tkr Andel% Andel% Andel% Verksamhetskostnader exkl OH 1 351 0,97 0,23 0,39 Åa Årsarbetskrafter 1,10 0,92 0,36 0,59 Länsstyrelsens övergripande bedömning Gotlands kommun har huvudansvaret för det regionala tillväxtarbetet och Länsstyrelsens arbete är därför mera av stödjande och samordnande karaktär. Länsstyrelsen insatser för att främja tillväxt har i huvudsak genomförts inom ramen för Landsbygdsprogrammet. Under 2009 har dock arbetet varit mer omfattande än tidigare år på grund av det s.k. samordningsuppdraget, att för regeringens räkning tillsammans med Gotlands kommun genomföra särskilda insatser i länet för att lindra effekterna av lågkonjunkturen. Länsstyrelsen har under året utvecklat sina företagarkontakter genom företagsbesök, etablerat arenor för dialog inom de för Gotland viktiga näringarna turism, jordbruk och tillverkningsindustri. Inventeringar har gjorts om snickeriföretagens förutsättningar för tillväxt och utveckling samt om regeringens satsning av att stödja kvinnors företagande. Enligt Länsstyrelsens bedömning har kunskaperna hos såväl företagen som Länsstyrelsen om villkoren för regional tillväxt ökat, vilket borde underlätta processer och en fortsatt öppen dialog. Inventeringen om snickeriföretagen har resulterat i att en branschförening bildats som aktivt arbetar med utvecklingsfrågor. Slutresultatet av studien av satsningen på kvinnors företagande kommer att presenteras först under våren 2010. Hittills redovisat resultat bedöms bli ett värdefullt kunskapsunderlag för fortsatta satsningar inom detta område. Återrapporteringskrav 7. Länsstyrelserna ska ge en sammanfattning av den genomförda verksamheten inom området regional tillväxt enligt nedan: - de viktigaste prioriteringarna och insatserna under året, inom bl.a. ramen för den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007 2013, samt - en kortfattad och översiktlig bedömning av resultatet av länsstyrelsernas medverkan i det regionala tillväxtarbetet. Länsstyrelsen Gotland har valt att redovisa återrapporteringskravet utifrån de insatsområden som finns i den Nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-20013 Innovation och förnyelse Länsstyrelsen har under 2009 medverkat i det regionala projektet Kalk för utveckling av Natur och Kulturturism på Norra Gotland. Projektet syftar till att utveckla former för hur arbetet med bevarande av natur- och kulturvärden kan kombineras med näringslivs- och företagsutveckling i ett lokalt perspektiv. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan det lokala näringslivet och de boende på norra Gotland, Gotlands kommun, ALMI och Högskolan på Gotland. 17

Inom ramen för samordningsuppdraget har de olika aktörerna under hösten genomfört träffar med banker och näringslivsföreträdare för ett få en tydlig bild av finansieringssituationens tillgång och behov av riskkapital och riskvilligt kapital. Under 2009 har Länsstyrelsen även genomfört en omfattande inventering av hur regeringens satsning att stödja kvinnors företagande har påverkat det gotländska näringslivet och speciellt kvinnors möjligheter att starta och driva företag. Under 2009 har Länsstyrelsen även arbetat med förutsättningarna för att utveckla produktion av förnybar energi. T.ex. har ett betydande arbete bedrivits från hela det gotländska samhället för skapa förutsättningar för utökad produktion av vindkraft genom en ny vindkraftskabel. Myndigheten för Tillväxtanalys har under året genomfört en analys av det s.k. Gotlandstillägget och vilka konsekvenser ett eventuellt avskaffande av detta skulle få för det Gotländska näringslivet. Länsstyrelsen har tillsammans med Gotlands kommun medverkat i arbetet genom att ta fram underlagsmaterial och identifiera relevanta frågeställningar. Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud En viktig fråga för Länsstyrelsen inom detta område har varit aktiviteter kopplade till arbetet inom Europeiska socialfonden (ESF). Länsstyrelsen deltar i det beslutande partnerskapet för strukturfondsprogrammet, Småland och Öarna. Dessutom ingår Länsstyrelsen i den regionala referensgrupp som finns på Gotland för att stödja beredningen av projekt inom området. Länsstyrelserna bedriver gemensamt ett projekt för att stödja projektägare av ESF-projekt med att integrera jämställdhetsfrågor i de olika projekten. Länsstyrelsen Gotland har varit aktiv i detta arbete genom deltagande i den nationella styrgruppen och genom deltagande i olika referensgrupper. Tillgänglighet Länsstyrelsen har aktivt medverkat i arbetet inom det s.k. Trafikrådet för att utarbetande av gotländska ståndpunkter i samband med Rikstrafikens upphandling av koncessionstrafiken till och från Gotland från och med 2015. De gotländska ståndpunkterna visar på vikten av att det finns en koppling mellan Gotlandstrafiken och såväl färja och flyg som de nationella trafiksystemen. Genom Landsbygdsprogrammet har Länsstyrelsen fått möjlighet att stödja utvecklingen av bredbandssatsningar på den gotländska landsbygden. Satsningarna inom ramen för landsbygdsprogrammet koordineras med de satsningar som görs inom Gotlands kommun och de nationella satsningarna inom området. Strategiskt och gränsöverskridande samarbete Under 2009 har Länsstyrelsen deltagit i ett gemensamt projekt med Östsvenska Handelskammaren, Gotlands Turistförening och Gotlands kommun för att undersöka möjligheterna till trafik mellan Gotland och det Baltiska fastlandet. Som ett resultat av arbetet finns det idag planer på att under 2010 starta en trafik mellan Gotland (Slite), Lettland (Ventspils) och Estland (Ösel). Planerna är att under 2010 bedriva trafik under sommarmånaderna för att utifrån detta bedöma möjligheterna till en mer utvecklad trafik. 18

Översiktlig bedömning av resultatet av Länsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet Länsstyrelsens arbete inom det regionala tillväxtarbetet har i huvudsak varit kopplat till landshövdingens samordningsuppdrag. Inom detta har samverkan skett med Gotlands kommun, Högskolan, ALMI m.fl. för att genomföra gemensamt identifierade insatser. Insatserna är i huvudsak kopplade till det regionala tillväxtprogrammet. De tidiga insatser som genomfördes, framförallt för de industriföretag som drabbades av konjunkturnedgången under 2008, har visat på ett gott resultat. Huvuddelen av den drabbade personalen har funnit nya arbeten eller ny annan sysselsättning. I ett av de drabbade företagen har en ny verksamhet startat med i dagsläget ca 75 anställda. 8. Länsstyrelserna ska redovisa exempel på och kommentera: - hur andra statliga myndigheter tillämpar länets regionala utvecklingsprogram, - inom vilka områden samverkan mellan länsstyrelserna och statliga myndigheter sker och hur denna samverkan ser ut, samt - hur lokala och regionala resurscentra för kvinnor har uppmärksammats i det regionala tillväxtarbetet. Länsstyrelsen har under 2009 samlat de statliga myndigheterna för att ge möjlighet för samverkansorganet Gotlands kommun och dess utvecklingsdirektör att presentera och tillsammans med de statliga myndigheterna på Gotland diskutera innehållet i det regionala utvecklingsprogrammet och tillväxtprogrammet. Detta har lett till en ökad förståelse hos de statliga myndigheterna för inriktningen på det regionala utvecklingsarbetet. Högskolan på Gotland, Arbetsförmedlingen, Riksutställningar och Sidas Östersjöenhet är exempel på myndigheter som utifrån sina förutsättningar medverkar i det regionala utvecklingsarbetet. Det statliga bolaget ALMI Företagspartner AB har även de en aktiv roll inom de områden i det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet som de berörs av. Regionala resurscentrum för kvinnor finns inte etablerade på Gotland. Däremot har satsningen på kvinnors företagande på Gotland haft en tydlig koppling till det regionala utvecklingsprogrammet. 9. Länsstyrelserna ska redovisa vilka insatser som har gjorts på konkurrensområdet, i enlighet med konkurrensförordningen (2008:604). Länsstyrelsen har under 2009 uppmärksammat Konkurrensverket på fall av överträdelse av konkurrensförordningen (2008:604) 7 p.2. inom turismområdet. Länsstyrelsen har i samverkan med Konkurrensverket inlett en utredning i ärendet. 10. Länsstyrelserna ska i det regionala tillväxtarbetet stödja utvecklingen av miljövänlig och effektiv teknik och förnybar energi, samt stimulera företag till miljödriven affärsutveckling och till att använda miljöhänsyn som medel för att stärka sin konkurrenskraft. Länsstyrelsen ska redovisa exempel på planerade och genomförda aktiviteter inom uppdraget. Länsstyrelsen har i samverkan med andra aktörer i ett regionalt nätverk arbetat för att utveckla vindkraften i länet. Arbetet har bl.a. lett till ett beslut om utbyggnad av det nationella stamelnätet till Gotland. Med finansiering från Landsbygdsprogrammet har satsningar genomförts för att stödja utvecklingen av bioenergiproduktion, främst biogas. Under 2010 planeras aktiviteter i samverkan med Gotlands kommun inom projektet Klimatentreprenören 19

för att stimulera användningen av biobränsle för uppvärmning och åtgärder för minskad energianvändning. ALMI på Gotland deltar tillsammans med ett antal andra ALMI bolag i ett stort EUfinansierat projekt för utveckling av små och medelstora företag. ALMI:s konsulter ska bl.a. stimulera företag till miljödriven utveckling och till att använda miljöhänsyn som medel för att stärka sin konkurrenskraft. För att understödja detta arbete höll Länsstyrelsen ett seminarium för alla berörda konsulter på Gotland där olika sätt att uppnå en hållbar utveckling diskuterades. I övrigt hänvisas till redovisningen under uppdrag 36 och 37 (Energi och klimat). 11. Länsstyrelserna ska, mot bakgrund av redovisningen enligt bilaga 3 (tabell G.1) beskriva och motivera de prioriteringar som gjorts mellan ändamålen, samt beskriva och motivera de prioriteringar som har gjorts vid beslut om medel inom respektive ändamål. Vidare ska länsstyrelserna kommentera andelen beviljade medel under anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder som avser medfinansiering av de regionala tillväxtprogrammen (eller motsvarande näringslivsorienterade program i länen) respektive EU:s strukturfondsprogram. Slutligen ska länsstyrelsen beskriva inriktningen på eventuella insatser som bokförts under raden varav övrigt i bilaga 3 (tabell G.1). De regionala tillväxtmedlen har till största delen använts för medfinansiering av det regionala tillväxtprogrammet. Insatser kopplat till tillväxtprogrammet har relaterats till att förstärka bilden av Gotland som inflyttnings- och etableringsort. Till utveckling av förnybar energi och energieffektivisering samt till aktiviteter kopplade till landshövdingens samordningsuppdrag. Inom uppdraget har framförallt insatser genomförts för att utveckla den gotländska industrisektorn. I övrigt har Länsstyrelsen bidragit till medfinansiering av det regionala tillväxtprogrammet genom Landsbygdsprogrammet. Under 2009 har ingen del av de regionala tillväxtmedlen använts för att medfinansiera EU:s strukturfondsprogram. Övriga medel har använts för att stärka länsstyrelsens sektorsövergripande arbete och utveckla de internationella kontakterna med syfte att utveckla nya marknader för det gotländska näringslivet. 12. Länsstyrelserna i län med självstyrelseorgan eller samverkansorgan ska redovisa exempel på och kommentera inom vilka områden samverkan sker mellan länsstyrelsen och självstyrelseorganet respektive samverkansorganet samt hur denna samverkan ser ut. Samverkan mellan Länsstyrelsen och det regionala självstyrelseorganet, Gotlands kommun sker på en rad områden. Vid regelbundna möten inom samverkansgruppen Regsam mellan ledningarna för Gotlands kommun, Högskolan Gotland, Arbetsförmedlingen, ALMI och Länsstyrelsen tas frågor som berör den regionala utvecklingspolitiken och regional tillväxt upp. Ett gemensamt arbete sker mellan Länsstyrelsen och Gotlands kommun inom ramen för den samordningsgrupp som finns för att identifiera behov att insatser och åtgärder för att lindra konsekvenserna av lågkonjunkturen och för att stödja utvecklingen av det gotländska näringslivet. 20

För att koordinera insatser som kan finansieras med stöd från Landsbygdsprogrammet och det regionala tillväxtprogrammet finns en grupp, som förutom representanter från Länsstyrelsen och Gotlands kommun, består av representanter för Leader och LRF. I samband med att Gotlands kommun har upprättat en länsinfrastrukturplan har Länsstyrelsen medverkat i en arbetsgrupp för att identifiera inriktning och omfattning på planerade insatser. Under ledning av Vägverket har både Länsstyrelsen och Gotlands kommun ingått i en gemensam arbetsgrupp tillsammans med Polisen för hastighetsöversynen av det gotländska vägnätet. För att diskutera allmänna frågor kring kommunikationer till och från och Gotland bildades under våren 2009 det s.k. Trafikrådet under ledning av kommunstyrelsens ordförande. Trafikrådet är en sammanslagning av de tidigare Trafikantrådet och Flyg- och Färjerådet. Länsstyrelsen ingår i Trafikrådet och tillsammans med representanter för Gotlands kommun, Luftfartsverket och Tillväxt Gotland även i styrelsen för rådet. Under 2009 har kontinuerliga överläggningar och kontakter mellan Rikstrafiken och ledningarna för Gotlands kommun och Länsstyrelsen genomförts för att diskutera frågor kring gällande avtal och inför nästa upphandling av koncessionstrafiken. Länsstyrelsen medverkade aktivt vid upprättandet av det Regionala Utvecklingsprogrammet och har en dialog med Tillväxtenheten inom Gotlands kommun i samband med revideringen. 21

Sakområde Infrastrukturplanering Sakområdets andel 2009 2009 2008 2007 Tkr Andel% Andel% Andel% Verksamhetskostnader exkl OH 104 0,07 0,14 0,26 Åa Årsarbetskrafter 0,16 0,13 0,34 0,68 Länsstyrelsens övergripande bedömning Ansvaret för att upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur ligger på Gotlands kommun och Länsstyrelsens medverkan vid upprättande av infrastrukturplanerna har begränsats till att bevaka de statliga intressena. Ändamålsenliga kommunikationer till och från Gotland är en viktig förutsättning för regional tillväxt vilket framgår av redovisningen under sakområde regional tillväxt. Under året har Länsstyrelsen i samråd med Gotlands kommun bl.a. medverkat till att samverkansformerna inom kommunikationsområdet effektiviserats och deltagit i överläggningar med regionala företrädare, Rikstrafiken m.fl. för att diskutera frågor kring Gotlandstrafiken. 22

Sakområde Hållbar samhällsplanering och boende Sakområdets andel 2009 2009 2008 2007 Tkr Andel% Andel% Andel% Verksamhetskostnader exkl OH 1 382 0,99 1,28 1,25 Åa Årsarbetskrafter 2,25 1,88 2,19 1,21 Länsstyrelsens övergripande bedömning De insatser som planerades för året har genomförts. Fokus under året har framförallt varit att bistå kommunen i arbetet med en ny kommunomfattande översiktsplan, att delta i Boverkets PBL-satsning samt att handlägga inkommande detaljplaner på ett rättssäkert och effektivt sätt. Huvuddelen av PBL-satsningen genomfördes dock 2008 se ovanstående tabell. De viktigaste insatserna under året har bl.a. varit att ge rådgivning och lämna planeringsunderlag till Gotlands kommun i samband med framtagande av den kommunomfattande översiktsplanen för Gotland. Detta har skett tvärsektoriellt med fokus på Länsstyrelsens prövningsgrunder. Vidare har en satsning gjorts på GIS-området med bl.a. omfattade utbildningsinsatser. Därutöver uppdaterar Länsstyrelsen kartskikt internt och externt. Detta underlättar överlämnandet av befintligt planeringsunderlag i kommunens pågående översiktsplanearbete. Länsstyrelsen har deltagit i de nationella PBL-seminarier och utbildningstillfällen som anordnats under året. Deltagandet har varit tvärsektoriellt. Länsstyrelsen har även varit med och förberett PBL-satsningen praktiskt samt lämnat synpunkter om upplägg och utvärdering. Länsstyrelsens bedömning av arbetet är att kompetensen kring PBL-frågor har höjts på Länsstyrelsen i och med Boverkets satsning. Detta ger möjlighet till bättre handläggning av planärenden framöver. Dessutom har Länsstyrelsen fått med sig kunskap om nya arbetssätt och metoder gällande PBL-ärenden. Länsstyrelsens bedömning är också att kvalitén i underlagen har höjts till följd av GIS-satsningen. 23

Sakområde Energi och Klimat Sakområdets andel 2009 2009 2008 2007 Tkr Andel% Andel% Andel% Verksamhetskostnader exkl OH 138 0,10 0,33 5,42 Åa Årsarbetskrafter 0,21 0,18 0,24 0,32 Länsstyrelsens övergripande bedömning Länsstyrelsens arbete inom Energi och klimat kan beskrivas som ett förberedelseår inför kommande satsningar i såväl energifrågor som i klimatanpassningsarbetet. Samverkansformer och nätverk med regionala aktörer fortsätter att etableras bland annat via ett nyligen beviljat projekt Energieffektivt Gotland. Länsstyrelsen har utsett en klimatanpassningssamordnare och bildat en samordningsgrupp för arbetet. Återrapporteringskrav 36. Länsstyrelserna ska redovisa - insatser för att konkretisera arbetet med regionala klimat- och energistrategier genom att planera och genomföra insatser och åtgärder i samverkan med berörda aktörer för att uppnå minskad klimatpåverkan och ökad energieffektivitet, samt - insatser för att stödja näringslivets och kommunernas klimat- och energiarbete. Länsstyrelsen har en intern tvärsektoriell arbetsgrupp med syfte att utveckla och konkretisera den regionala klimat- och energistrategin och initiera praktiska åtgärder inom ramen för uppdraget. Arbetet samordnas med Länsstyrelsens arbete med och uppföljning av miljömålet Begränsad klimatpåverkan, Länsstyrelsens klimatanpassningsuppdrag och delvis med Länsstyrelsens eget energi- och miljöledningsarbete. Länsstyrelsen har informerat om uppdraget i några befintliga nätverk med regionala/lokala myndigheter, organisationer och företrädare för näringslivet för att initiera diskussion om viktiga regionala frågeställningar och åtgärder. Under 2009 har arbetsgruppen fokuserat på att, i samverkan främst med Gotlands kommun, formulera ett projekt för 2009-2010, som har beviljats medel från Energimyndigheten. Projektet innehåller delprojekt om samverkan och nätverksbyggande med regionala aktörer och kompetensutveckling av myndigheter och företag. Huvuddelen av projektet utförs 2010. Ett första kunskapsseminarium om klimat med speciell inriktning mot regionala klimatförändringar och påverkan på växtlighet, skog och skogsbruk har genomförts. Insatsen var en del av myndighetens egen kompetensutveckling och Gotlands kommun, regionala aktörer och allmänhet var även inbjudna. Länsstyrelsen har genom det regionala nätverket Vindbruk Gotland tillsammans med Gotlands kommun, lokala vindkraftsentreprenörer, det regionala energibolaget GEAB, Vattenfall och den nationella vindkraftssamordnaren för sydöstra landet identifierat och arbetat för att undanröja hinder för utbyggnad av vindkraften i länet. Arbetet har varit fruktbart eftersom det nu beslutats om en utbyggnad av det nationella elnätet till Gotland. Länsstyrelsen har i övrigt diskuterat, granskat och lämnat underlag till Gotlands kommuns arbete med ny översiktsplan, speciellt avseende utbyggnaden av vindkraft. 24

Länsstyrelsen har främjat energiomställningen genom det stöd som Länsstyrelsen administrerar och genom deltagande i energi- och biobränslemässor. Länsstyrelsen har också påbörjat arbetet med att synliggöra hur stöd inom ramen för Landsbygdsprogrammet kan utnyttjas för energirelaterade åtgärder. Speciella rådgivningsinsatser till skogsägare har inletts under 2009. Rådgivningsinsatserna avsåg bioenergi samt klimatförändringar och lämpliga anpassningsåtgärder i skogsbruket. 25

Sakområde Kulturmiljö Sakområdets andel 2009 2009 2008 2007 Tkr Andel% Andel% Andel% Verksamhetskostnader exkl OH 5 036 3,62 3,53 2,76 Åa Årsarbetskrafter 6,28 5,26 4,90 5,27 Länsstyrelsens övergripande bedömning Verksamheten inom Kulturmiljö har under året fokuserat på fortsatt extern samverkan med Gotlands kommun och på internt kvalitetsarbete. Prioriteringar har gjorts avseende framtagande av Kulturmiljöprogram och riksintresseöversyn. Viktiga frågor har bl. a. varit förankring av att beakta Kulturminneslagen i förhållande till annan lagstiftning, nätverksarbete i projektet Ett plundrat kulturarv och synliggörandet av fördelningsprinciper gällande Kyrkoantikvariska ersättningen. Det är glädjande att den sedan länge pågående kyrkoinventeringen har avslutats där alla kyrkor på Gotland har inventerats. Samverkan sker brett mellan Skogsbruk och Naturvård samt via medverkan i Skogens Mångfald och Utvald miljö inom Landsbygdsprogrammet. Återrapporteringskrav 38. Länsstyrelserna ska för verksamheten inom området kulturmiljö: - kortfattat och översiktligt redovisa en bedömning av länsstyrelsens arbete, - redovisa de viktigaste prioriteringarna och insatserna under året (max fem stycken), samt - redovisa en kortfattad och översiktlig bedömning av länsstyrelsens resultat. Inom kulturmiljöområdet har Länsstyrelsen arbetat på bred front. För att tydliggöra Kulturminneslagen i förhållande till annan lagstiftning samt förbättrat och utvecklat nya handläggningsrutiner. Samverkan med kommunens Miljö och hälsoskyddskontor har prioriterats med anledning av den kommande översynen av öns avloppsanläggningar, i syfte att minimera ingrepp i fornlämningsmiljöer. Inom projektet Ett plundrat kulturarv har ett nätverk bildats mellan berörda myndigheter och andra aktörer som visat sig vara helt avgörande för att nå resultat. Det har varit en grundförutsättning för det fortsatta arbetet med att stoppa plundring av öns kulturarv. Inom Världsarvsarbetet har en policy för Länsstyrelsens ärendehantering tagits fram. Utvecklingen och förvaltningen av Världsarvet sker i samverkan med Gotlands Museum och Gotlands kommun. Kyrkoinventarieinventeringen har färdigställts. Landskapsvården har uppmärksammats nationellt genom att restaureringen och det årliga underhållet av kulturmiljöerna kring de tre kulturvägarna, Grötlingbo ringväg, Sundrevägen och vägen Fide - Hamra nominerats till Vackra vägars pris. Gotland fick som god tvåa ett hedersomnämnande. Vårdinsatserna genomförs av Länsstyrelsen i samverkan med Vägverket. 26

Effekten av de nya rutinerna, framtagandet av policydokument och färdigställandet av kyrkoinventarieinventeringen innebär att kulturminneslagen tydliggörs för Gotlands kommun, andra berörda myndigheter, aktörer samt allmänheten. Resultatet blir att Länsstyrelsens kulturmiljöarbete avlastas, effektiviseras och besluten underlättas. 27

Sakområde Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar Sakområdets andel 2009 2009 2008 2007 Tkr Andel% Andel% Andel% Verksamhetskostnader exkl OH 1 608 1,16 3,21 4,67 Åa Årsarbetskrafter 1,91 1,60 2,15 2,55 Länsstyrelsens övergripande bedömning Länsstyrelsens arbete präglas av samverkan med andra organisationer och myndigheter. Genom det numera avslutade projektet GotSam skapades värdefulla nätverk som nu Länsstyrelsen arbetar för att underhålla. Sakområdets minskade andel 2009 beror på att projektet GotSam avslutas. Länsstyrelsen har under året aktivt arbetat med att öva och utbilda sin krisledningsorganisation och vakthavandefunktion. I sammanhanget är det bland annat värt att nämna att Länsstyrelsen under 2009 stöttade Polismyndigheten i en samverkansövning med scenariot att Almedalsveckan utsattes för ett attentat. En gemensam kärnkraftsövning med stöd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Strålsäkerhetsmyndigheten, Livsmedelsverket och Jordbruksverket har anordnats. Till övningen inbjöds regionala aktörer att delta. Syftet med övningen var att höja kunskapen om de konsekvenser som ett kärnkraftshaveri i vår närhet skulle medföra. Länsstyrelsen har också varit ordförande i det regionala krissamverkansrådet. Inom ramen för rådets arbete har det under året hållits fyra övningar. Länsstyrelsen har även haft ordföranderollen i det länsövergripande samarbetet Ö-sam. Länsstyrelsen fick under året ett skarpt och otäckt förstaläge där ansvarstagandet sattes på prov. Detta i samband med den färjeolycka som inträffade strax utanför Nynäshamn under sommaren. Länsstyrelsens bedömning är att myndigheten på ett adekvat och tillfredställande sätt tar sitt geografiska områdesansvar. Återrapporteringskrav 40. För att ytterligare förbättra uppföljningen av samhällets krisberedskap ska länsstyrelserna göra en översiktlig regional sammanställning, analys och värdering av kommunernas förmågebedömningar enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Länsstyrelserna ska bedöma i vilken utsträckning enskilda kommuner och landsting analyserat och dokumenterat de extraordinära händelser som kan inträffa i fredstid samt hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Som enda kommun i länet har Gotlands kommun analyserat ett antal extraordinära händelser som kan inträffa i kommunen. Arbetet har inletts inom försöksverksamheten GotSam där ett 28