Ärende om uppehållstillstånd m.m.

1 (8) Asylprövningsenhet 2 i Göteborg Beslut 2010-06-30 Beteckning Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande,, medborgare i Somalia Adress: Språk: somaliska Beslut Migrationsverket beslutar att - bevilja dig permanent uppehållstillstånd - beslutsklass: AF - bevilja dig flyktingstatusförklaring I beslutet kan finnas uppgifter som omfattas av sekretess enligt 37 kap. 1 Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400.) Migrationsverket Verksamhetsområde Asyl, Asylprövningsenhet 2 i Göteborg Besöksadress Streteredsvägen 88 Postadress Streteredsvägen 88, SE-428 80 Kållered Telefon 0771-235 235 Telefax 031-795 53 30 E-post migrationsverket@migrationsverket.se Hemsida www.migrationsverket.se Organisationsnr 202100-2163

2 (8) Ansökan och utredning Du reste enligt egen uppgift in i Sverige den 15 juni 2009 och ansökte om asyl dagen därpå. Som skäl för din ansökan har du i huvudsak anfört följande. Du är somalisk medborgare och tillhör huvudklanen abgal och har din hemvist i Mogadishu. Du flydde ensam till Sverige. Dina barn och din make är kvar i hemlandet. Du har hotats av företrädare för Al-Shabaab. Vid ett återvändande riskerar du att dödas. Eftersom det råder inre väpnad konflikt i Mogadishu är du i behov av skydd. Du kan inte få skydd i någon annan del av Somalia. Skälen för beslutet Utgångspunkter för prövningen Identitet och hemvist Inom asylrätten är det en grundläggande princip att den asylsökande ska göra sitt skyddsbehov sannolikt. För att kunna bedöma asylskälen måste först avgöras om sökanden gjort sin identitet och sitt uppgivna medborgarskap eller hemland sannolika, bland annat för att kunna fastställa mot vilket eller vilka länder som ansökan ska prövas (jfr MIG 2007:12). När det gäller asylsökande från Somalia är det mycket sällan som den sökande kan göra sin identitet sannolik genom ingivna handlingar, vilket främst beror på att det under lång tid inte funnits några egentliga myndigheter i landet som kunnat utfärda identitetshandlingar. Trovärdighetsbedömningen blir därför särskilt viktig i dessa ärenden. I fokus står då sökandens hemvist och tillhörighet till klan eller minoritetsgrupp (Rättschefens kommentar med anledning av Migrationsöverdomstolens domar om väpnad konflikt, 2009-10-14, Lifos 21598). Du har uppgett att du kommer från Mogadishu, men du har inte kunnat lämna in några handlingar som kan göra din identitet och hemvist sannolika. Migrationsverket har därför gjort en trovärdighetsutredning och bedömer att du på ett detaljerat och självupplevt sätt kunnat redogöra för din bakgrund och klantillhörighet. Ditt ärende prövas därför mot förhållandena i Mogadishu i Somalia.

3 (8) Den allmänna situationen i södra och centrala Somalia Migrationsöverdomstolen har i avgörande MIG 2009:27 gjort bedömningen att det vid tiden för prövning av målet rådde ett tillstånd av inre väpnad konflikt i Somalias huvudstad Mogadishu. Vad gäller situationen i övriga delar av södra och centrala Somalia har Migrationsverket gjort bedömningen att det i stora delar av dessa områden råder svåra motsättningar (Rättschefens kommentar till säkerhetssituationen i Somalia, 2008-10-02, Lifos 19658). Al-Shabaab finns i större eller mindre utsträckning i hela Somalia och har kapacitet att förfölja en individ i hela landet med sådan kraft att klanen inte kan ge något skydd (Rättschefens kommentar angående klanskyddet och skyddet för minoritetsgrupper i Somalia, 2009-04-03, Lifos 20644). Fråga om uppehållstillstånd på grund av flyktingskap Rättsregler Av 4 kap. 1 utlänningslagen framgår att en flykting är en utlänning som inte är i det land som han eller hon är medborgare i därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för att förföljas på grund av - sin ras - sin nationalitet - den samhällsgrupp som han eller hon tillhör - sin religion - sin politiska uppfattning - kön eller sexuell läggning. För att räknas som flykting ska utlänningen dessutom inte kunna använda sig av sitt lands skydd eller på grund av sin fruktan inte vilja göra det. Det har ingen betydelse om det är myndigheterna som står bakom förföljelsen eller om de inte kan antas skydda personen mot förföljelse från enskilda. Enligt 4 kap. 3 första stycket utlänningslagen ska en utlänning som med åberopande av skyddsskäl ansökt om uppehållstillstånd, förklaras vara flykting (flyktingstatusförklaring) om han eller hon omfattas av definitionen i 4 kap.1 utlänningslagen. Enligt 4 kap. 2b utlänningslagen, kan en person vid angivna omständigheter uteslutas från att vara flykting eller enligt 4 kap. 3 första och andra stycket vägras flyktingstatusförklaring. Flyktingar och alternativt skyddsbehövande som befinner sig i Sverige har enligt 5 kap. 1 utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. År 1997 gjordes ett tillägg i motsvarande lydelse av 4 kap. 1 utlänningslagen som innebär att flyktingskap kan föreligga även när förföljelsen inte utgår direkt från staten. Ändringen innebar framförallt en

4 (8) kodifiering av rådande praxis. I motiven till ändringen anges att flyktingskap kan föreligga också om det inte finns någon fungerande statsmakt i det land utlänningen kommer ifrån och att avgörande bör vara om sökanden riskerar förföljelse och inte från vem förföljelsen utgår (prop. 1996/97:25 s. 289). Bakgrund Du kommer från i Mogadishu där du bott hela ditt liv. Den senaste tiden i Mogadishu har du och dina barn bott tillsammans med din svärmor. Din make har bott vid hamnen i Mogadishu, i det regeringskontrollerade området på grund av att han hade problem med Al-Shabaab. Du och din yngre bror hade en liten kiosk där du sålde te och din bror visade filmer. Al- Shabaab kom till er vid flera tillfällen. Första gången de kom var i juli månad 2009. De sade att ni var djävulen och krävde att ni skulle upphöra med er verksamhet och att du skulle bära heltäckande kläder. Al-Shabaab kom en tredje gång och frågade efter mannen som visade filmer. Du och Al- Shabaab tjafsade emot varandra. Du sade till dem att de behandlar folk som djur och att de inte vet vad mänskliga rättigheter är. Dagen därpå kom beväpnade män och frågade efter kvinnan som tjafsat mot dem. Du var inte där för tillfället. De öppnade eld och din bror dödades och några andra män skadades. Du hörde skotten och flydde hem till din svärmor som sa att de varit där och sökt dig. Du begav dig omedelbart till din svärmors syster i stadsdelen där du gömde dig en tid. Därefter lämnade du Mogadishu och Somalia. Du kan inte återvända till ditt hemland eftersom du riskerar att dödas av Al-Shabaab. Du kan inte få skydd i någon del av Somalia eftersom Al-Shabaab finns i hela landet. Din make har du inte haft kontakt med sedan du lämnade ditt hemland. Du har två farbröder som bor i Mogadishu. Den enda släkting i Somalia som bor utanför Mogadishu är din far. Han är bosatt i där han lever med sin nya fru och barn. Du har ingen kontakt med din far. Bedömning av asylskäl I ett asylärende är det den sökande som ska göra sannolikt att han eller hon har behov av skydd. Bevisning av exempelvis skriftligt slag kan av olika skäl vara svårt att uppbringa. När det gäller risk för förföljelse bör beviskraven inte ställas alltför högt, eftersom det sällan är möjligt att lägga fram bevisning som klart styrker att det finns en sådan risk. Sökandens berättelse och egna uppgifter får därför godtas om de framstår som trovärdiga och sannolika (prop. 1996/97:25 s 98). Inom asylrätten finns därför en bevislättnadsregel till förmån för den asylsökande, tvivelsmålets fördel (benefit of the doubt). En förutsättning för att den asylsökande ska kunna få förmånen av denna bevislättnadsregel är emellertid att han eller hon gjort ett ärligt försök att styrka sin berättelse och att hans eller hennes allmänna trovärdighet inte ifrågasätts (UNHCR:s

5 (8) handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning, artiklarna 203 och 204). Vid bedömningen av trovärdigheten i sökandens utsaga bör enligt bevislättnadsregeln normalt fästas vikt vid att berättelsen är sammanhängande och inte präglas av motstridiga uppgifter. De omständigheter som åberopas får inte heller strida mot allmänt kända fakta, t.ex. relevant och aktuell landinformation. Betydelse i trovärdighetshänseende tillmäts också det förhållandet, att berättelsen till sina huvuddrag förblir oförändrad under asylprövningens gång i olika instanser (jfr handboken artiklarna 197, 204 och 205 a). Migrationsverket konstaterar att du i ditt ärende inte har inkommit med några handlingar till styrkande av din asylberättelse. Migrationsverket har därför att pröva om din redogörelse ändå framstår som trovärdig. Om så bedöms vara fallet får du fördel av det uppkomna tvivelsmålet (jfr Handboken artikel 196). Bedömningen av trovärdigheten följer de kriterier som uppställts i handboken. Din berättelse är sammanhängande och inte behäftade med motstridiga uppgifter. De omständigheter som du åberopat strider inte heller mot kända fakta om Somalia. Migrationsverket finner därför att du har gjort sin berättelse trovärdig. Du kan därför få fördelen av den ovan nämnda bevislättnadsregeln. Migrationsverket har härefter att vidare bedöma frågan om skyddsbehov utifrån grunderna i 4 kap. 1 utlänningslagen. Förföljelse på grund av religiös åskådning kan vara relaterad till kön eller sexuell läggning. Religionen föreskriver i vissa samhällen eller stater särskilda roller eller beteendekoder för kvinnor respektive män. När en kvinna eller man riskerar förföljelse därför att hon eller han inte anpassar sig till den roll som föreskrivs för henne eller honom eller vägrar att iaktta de gällande koderna, kan förföljelsegrunden religion vara tillämplig. En vägran eller oförmåga att följa sådana normer, t.ex. föreskrifter om viss klädsel, kan i vissa fall uppfattas som ett bevis på att personen har en oacceptabel religiös åskådning, oavsett vad han eller hon faktiskt tror på (prop. 2005/06:6 s.23). I begreppet religion finns ett eller flera av de tre delarna av religionen som tro, identitet eller ett sätt att leva. (UNHCR, Guidelines on international protection: Religion-Based Refugees Claims -- ). Förföljelse på grund av politisk uppfattning förutsätter inte att personen har varit politisk aktiv och inte heller att personen i fråga verkligen hyser en särskild politisk uppfattning. Det är tillräckligt att han eller hon förmodas ha vissa politiska sympatier, t.ex. på grund av grupptillhörighet, klädstil eller beteende. Flyktingstatus på grund av politisk uppfattning förutsätter dels att myndigheterna i hemlandet känner till eller misstänker att en person hyser en otillåten politisk uppfattning eller att det vid ett återvändande till

6 (8) hemlandet finns risk för att personens politiska åsikter avslöjas eller tillskrivs honom eller henne, dels att det finns anledning att räkna med att utlänningen vid ett återvändande till hemlandet skulle komma att utsättas för förföljelse på grund av dessa åsikter (prop. 2005/06:6 s. 11). Politisk åskådning som förföljelsegrund bör tolkas i vid bemärkelse och kan omfatta alla frågor som är av intresse för statsmakten eller samhället i övrigt (UNHCR, Guidelines on international protection: Gender-Related Persecution, punkten 32 ). Enligt vedertagen svensk och internationell praxis är kravet på orsakssamband uppfyllt om någon av de grunder för förföljelse som räknas upp i flyktingdefinitionen är en bidragande orsak till förföljelsen. Flera förföljelsegrunder kan också vara tillämpliga samtidigt (UNHCR, Guidelines on international protection: Gender-Related Persecution, punkten 20). Migrationsverket gör följande bedömning. Förföljelsegrunden religion kan som angivits vara tillämplig när en kvinna eller man riskerar förföljelse därför att hon eller han inte anpassar sig till den roll som föreskrivs för henne eller honom eller vägrar att iaktta de gällande koderna, vilket i vissa fall kan uppfattas som ett bevis på att personen har en oacceptabel religiös åskådning, oavsett vad han eller hon faktiskt tror på (prop. 2005/06:6 s.23). Som framgått förutsätter inte förföljelse på grund av politisk uppfattning att en person har varit politisk aktiv och inte heller att personen i fråga verkligen hyser en särskild politisk uppfattning. Det är tillräckligt att han eller hon förmodas ha vissa politiska sympatier, t.ex. på grund av grupptillhörighet, klädstil eller beteende. Som framgått tidigare kan enligt internationell doktrin flera förföljelsegrunder vara tillämpliga samtidig (UNHCR, Guidelines on international protection: Gender-Related Persecution, punkten 20). Du har uppgett att du hotats och förföljts av Al-Shabaab för att du i deras ögon har drivit en verksamhet som inte är förenlig med Al-Shabaabs ideologi. Du har också av Al-Shabaab uppfattats som trotsig, uppstudsig och som en fiende till dem och deras ideologi, då du inte använt heltäckande kläder och i samtal med dem svarat emot. Då du markerat din negativa inställning till Al-Shabaab och inte accepterat den klädkod som påförts av dem är det Migrationsverkets bedömning att du av Al-Shabaab har uppfattats som om att du har en annan religiös trosuppfattning än den som gruppen företräder. Migrationsverket gör vidare bedömningen att du av Al-Shabaab har uppfattats som en fiende och

7 (8) motståndare till deras ideologi varmed du av dem tillskrivits en politisk uppfattning. Mot bakgrund härav finner Migrationsverket, vid en framåtsyftande bedömning, att din fruktan för förföljelse är välgrundad på grund av din religiösa och politiska uppfattning. Du ska därför förklaras vara flykting och beviljas permanent uppehållstillstånd, såvida det inte finns möjligheter för dig att söka skydd någon annanstans i hemlandet och du inte är utesluten från att anses som flykting. Internt flyktalternativ Migrationsöverdomstolen har i tidigare avgöranden uttalat att en utlänning inte är i behov av skydd om det beträffande en del av ursprungslandet inte finns anledning till någon välgrundad fruktan för förföljelse eller någon verklig risk för att lida allvarlig skada, och utlänningen rimligen kan förväntas uppehålla sig i den delen av landet. För att ett internt flyktalternativ ska anses föreligga krävs det att det är möjligt, relevant och rimligt att hänvisa till interflykt. Det åligger i första hand Migrationsverket att göra sannolikt att det finns ett internt flyktalternativ som gör att utlänningen inte kan anses vara i behov av skydd här i landet (MIG 2009:4). Mot bakgrund av vad som framkommit i ärendet finns en hotbild från Al- Shabaab grundad på att du ha en annan uppfattning och inte följt gällande påbud. Du kan därför anses tillhöra en särskild riskgrupp. En hotbild mot någon i en sådan särskild riskgrupp innebär en hotbild som leder till att intern flykt inte är relevant till någon del av Somalia (Rättschefens kommentar angående klanskyddet och skyddet för minoritetsgrupper i Somalia, 2009-04-03, Lifos 20644). Migrationsverket finner därför i ditt fall att ett inre flyktalternativ saknas. Flyktingstatusförklaring och uppehållstillstånd Du förekommer inte i misstanke- eller belastningsregistret eller i Schengen Information System. I ärendet har inte heller framkommit någon omständighet som skulle innebära allvarliga skäl att överväga uteslutande från flyktingskap eller vägra dig flyktingstatusförklaring. Därmed är du att anse som flykting enligt 4 kap. 1 utlänningslagen och ska erhålla flyktingstatusförklaring enligt 4 kap. 3 samma lag. Det följer av 5 kap. 1 första stycket utlänningslagen att du har rätt till uppehållstillstånd i Sverige. Uppehållstillståndet skall vara permanent enligt 5 kap. 1 sista stycket samma lag.

Detta beslut är fattat av undertecknad verksamhetsområdesexpert efter föredragning av beslutsfattaren 8 (8)