Årsrapport. Barn- och utbildningsnämnden Rapporten fastställs av barn- och utbildningsnämnden

2018-01-17 Årsrapport Barn- och utbildningsnämnden 2017 Rapporten fastställs av barn- och utbildningsnämnden 2018-02-08

Innehållsförteckning 1 Verksamhet... 3 1.1 Uppföljning av uppdrag... 3 1.2 Viktiga och intressanta händelser... 12 2 Måluppföljning... 15 2.1 I Mark ska barn och unga få en bra start i livet för att utveckla sin potential... 15 2.2 I Mark ska det vara lätt att starta, driva och utveckla företag för att skapa arbetstillfällen... 22 2.3 Hållbar personalförsörjning... 22 3 Följetal... 23 3.1 Förskola och pedagogisk omsorg... 23 3.2 Fritidshem... 23 3.3 Grund- och grundsärskola... 23 3.4 Gymnasie- och gymnasiesärskola... 24 3.5 Vuxenutbildning... 25 4 Uppföljning av internkontroll... 25 4.1 Årets internkontrollarbete... 25 4.2 Uppföljning av internkontrollplanen... 26 5 Personal... 28 5.1 Statistik inom arbetsgivarområdet... 28 5.2 Tillbud och arbetsskador... 30 6 Ekonomi... 31 6.1 Driftredovisning... 31 6.2 Investeringsredovisning... 36 7 Övrig uppföljning... 36 7.1 Internationellt arbete... 36 7.2 Uppföljning energiplanen... 37 7.3 Uppföljning av Marks kommuns lokala miljömål... 37 7.4 Uppföljning av attraktivitetsplanen... 37 Bilagor Bilaga 1: Trygghet och studiero

1 Verksamhet 1.1 Uppföljning av uppdrag Huvudverksamhet / Uppdraget uppfyllt Helt I hög grad Delvis I låg grad Inte alls Förskola X Grundskola, grundsärskola och fritidshem X Gymnasieskola/gymnasiesärskola X Vuxenutbildning X Barn- och utbildningsförvaltningens vision "En Lärmiljö för alla - en modern skola på vetenskaplig grund" är en sammanfattning av de kommunala och statliga uppdragen och målen för skolan och förskolan. I visionen ingår att: Mark ska vara en ledande skolkommun Skolor och förskolor i Marks kommun ska vara kända för hög kvalitet och vara en spännande utvecklingsmiljö. Alla barn och elever i Mark får möjlighet att utnyttja sina förutsättningar på bästa sätt och det finns höga förväntningar på förvaltningens arbete. Alla når de nationella målen Exempelvis når alla i skolan minst E i alla ämnen och alla barn förskolan stimuleras och utmanas i sin utveckling och sitt lärande. Undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet All pedagogisk personal kan formulera sin teoretiska utgångspunkt utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Fokus är på vad som ger resultat i form av ökad måluppfyllelse för barn och elever. Skolan och förskolan är inkluderande så att alla når sin fulla potential. Samtliga är medvetna om uppdraget att ta emot alla barn och elever och motverka alla former av exkludering. Alla känner en samhörighet med den verksamhet hen tillhör. För att nå visionen har förvaltningen åtta övergripande strategier En varierad undervisning och lärmiljö Ett strukturerat kollegialt lärande Ett elevhälsoarbete av god kvalitet Ett aktivt ledarskap Arbetslag som samarbetar och samplanerar Ett systematiskt kvalitetsarbete Barn och elever som resurs En åskådlig progression genom utbildningen I de följande avsnitten görs en bedömning hur väl uppdraget gentemot medborgarna har uppfyllts inom olika verksamhetsområden och målområden. Ett antal frågeställningar och indikatorer har använts inom varje område som syftar till att klarlägga om verksamheten överensstämmer med styrdokumenten. Skalan 0-100 har använts (se tabell nedan). Detta har sedan legat till grund för helhetsbedömningen som görs i en femgradig skala. 3

Förskola Innehållet i textavsnitten är exempel från förskolans resultatrapporter och är signifikativa för det generellt goda arbete som pågår, den medvetenhet som finns och det systematiska kvalitetsarbete och utvecklingsarbete som bedrivs. Normer och värden Planen för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling uppdateras varje år och hålls levande genom både dagliga diskussioner, arbete och på personalmöten. Den presenteras för föräldrar på föräldramöte, det är viktigt att de får inblick i arbetet med normer och värden, samt att uppmärksamma dem på att signalera ifall de hör eller ser något som strider emot det som står i Likabehandlingsplanen. Förskolan ska vara en plats där alla barn ska känna trivsel och uppleva trygghet. Ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på grund av sexuell läggning, kön, funktionshinder, etnisk eller religiös tillhörighet. Alla ska bemötas och behandlas med respekt utifrån de individer de är. Förskolorna arbetar målmedvetet med det främjande, förebyggande och stödjande arbetet. I det dagliga arbetet med barnen fokuserar verksamheten på att bygga upp en samhörighet i gruppen och en vi-känsla genom olika lekar och samarbetsövningar. För att lära sig hjälpa varandra och också kunna ta emot hjälp av andra krävs en ständig dialog i gruppen. STOP-tecknet används för att markera ett nej eller jag vill inte. Förskolorna använder något som heter Ajabajaspelet som är utvecklat för att pedagoger på ett lekfullt sätt ska få barn i ålder 4 6 år att prata om det svåra och på så sätt kunna förebygga mobbning, kränkning och diskriminering. På förskolan finns en trygghetsgrupp med förskolechef och pedagoger på förskolan. Trygghetsgruppens uppgift är: Att föra likabehandlingsarbetet framåt och stödja övrig personal på förskolan i arbetet med likabehandlingsplanen. Att analysera sammanställningar av de olika kartläggningarna och utifrån det skriva en nulägesanalys och ge förslag på mål för det förebyggande arbetet. Att sammanställa en utvärdering av årets plan och att plan för nästkommande läsår upprättas. Trygghetsgruppen kan sammankallas vid behov. Utveckling och lärande I projekt "Rörelse" har verksamheten utgått ifrån barnens intressen inom en rad olika områden där barnens fokus och idéer har fått leda arbetet. Projekten har trots samma utgångspunkt tagit vitt skilda vägar som till exempel insekternas värld, sniglar, dinosaurier, ett undersökande av vattenfall, upplevelser av naturens rörelser i form av löven som föll, att uppleva sin egen kropp genom dans samt skapande av digitala rörelser genom filmproduktion. Barnen har fått erfara programmering. Verksamheten har erbjudit BlueBot där barnen har byggt egna banor och utmanat varandra. I lärplattorna har förskolorna låtit barnen möta appar som berört programmeringen på andra, mindre konkreta sätt. 4

Verksamheten påverkas till största delen av hur pedagogerna organiserar barnens vardag och hur man är emot varandra och barnen. Barnen ska känna trygghet och lugn och att de vuxna är uppriktigt intresserade av dem och deras intressen. Barnen får tid att lyckas och känna glädje genom att erbjudas en rad olika möjligheter att erfara olika uttrycksformer och inlärningsalternativ så som skapande, rörlig bild, litteratur, utforskande i skogen, sinnesupplevelser med mera. Genom att inte ge färdiga svar, att utmana barnen med följdfrågor och stötta dem i deras utforskande ser man att barnens lust till fortsatt lärande fortgår. Barnen skapar en tro på sig själva och får ett eget driv i att söka kunskap, utvecklas och lära. Genom dokumentationsverktyget "Pluttra" har barnens tankar och funderingar blivit synliga på ett helt nytt sätt. Vid dokumentationstillfällena tillsammans med barnen har barnens frågor, lust och nyfikenhet synliggjorts. Detta har inneburit att verksamheten på ett än mer tydligt sätt utvecklats på grund av barnens delaktighet. Förskolorna följer löpande och regelbundet upp sin verksamhet och organisation genom att dokumentera och reflektera i Pluttra. Varje ögonblick som publiceras innebär att uppdraget tydliggörs och synliggörs både för personalen och för föräldrarna. Barns inflytande Verksamheten bygger på barnens intressen, tankar och idéer. Förskolorna strävar efter att ha barnen delaktiga i så stor del av verksamheten som möjligt, allt ifrån aktiviteter, skapande och till hur miljön ska anpassas. Pedagogerna anpassar den dagliga verksamheten så att barnen får en väl avvägd dagsrytm utefter barnens behov. Genom att barnen har tillgång till leksaker, material, olika miljöer kan de själva få ett inflytande över sina aktiviteter. Att få vara med och rösta eller välja ger barnen en begynnande förståelse för ett demokratiskt tankesätt. Genom arbetet i Pluttra, blir barnens inflytande större och tydligare. Dels genom att de själva uttrycker och sätter ord på sina upplevelser och sitt lärande, men också genom att de vuxna reflekterar över dessa ögonblick i Pluttra och kan arbeta och lyfta fram barnens intressen därefter. Övergångar och samverkan Det finns en tydlig plan för hur den generella övergången ska ske. Denna revideras på höstterminen och i januari startar verksamheterna upp med ett planeringsmöte då alla datum sätts för de aktiviteter som ska genomföras både med och utan barn. Det framgår tydligt enligt planen vem som ansvarar för vad och när det förväntas ske. Ett antal träffar genomförs mellan förskolorna och förskoleklassen, mottagande pedagoger besöker förskolorna vilket är mycket gynnsamt för de aktuella barngrupperna. En del barn får tillsammans med pedagoger besöka skolgården vid fler tillfällen då de haft detta behov att ytterligare få bekanta sig med miljön. Överlämnade kring enskilda elever kan ibland kräva att både specialpedagoger från skola och förskola samt vårdnadshavare är närvarande. Vad ser förskolechefer för behov av utvecklingsområden Det som framkommit under resultatdialoger med pedagoger under året är att förskolan har arbetat mycket med pedagogiska lärmiljöer inomhus och att arbetet med förskolans pedagogiska utemiljöer bör utvecklas. Under utvecklingsdagen i juni gjordes ett nuläge utifrån vilka möjligheter till olika lärande som utemiljöerna erbjuder barnen så som barnen använder utemiljöerna. För att skapa ännu bättre förutsättningar för barnen fortsätter man med tema demokrati 2017 2018 genom att gå med i Läslyftet för förskolan. Under utvecklingsdagen i juni gjordes ett nuläge över vilka möjligheter till språklig stimulans som förskolans lärmiljöer erbjuder barnen så som barnen använder miljöerna. Läslyftet ger också pedagogerna utvecklade möjligheter att utmana och 5

stimulera barns språk-, läs- och skrivutveckling samt ta tillvara barns intresse för texter, bilder och skriftspråk. För att skapa än bättre möjligheter för barnen att under större delen av dagen vara i en mindre grupp så delas barnen upp i fyra åldersindelade grupper till hösten med två pedagoger i varje. De äldsta barnen får en hemvist på skolan. Utveckla samspelet hos varje individ på förskolan genom att ge alla möjlighet att visa öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. I september görs en nulägesbeskrivning av barngruppen och åtgärder bestäms utifrån gruppens behov och intresse som sedan ligger till grund för arbetslagens reflektioner i Pluttra som följs upp löpande under året samt en gång per termin tillsammans med förskolechef. Sammanfattning av läsåret Läsåret började med två inspirerande strategidagar i Varberg där det arbetades med dokumentationssystemet Pluttra, utvecklingsplaner och uppstart av ett arbete kring den pedagogiska miljön. Flera pedagoger har de senaste åren besökt förskolorna "Trollet" i Kalmar och det gjordes en stor satsning så att all övrig fastanställd personal hade möjlighet att åka med. Trollet har en miljösäkring som man vill efterlikna på sitt sätt, detta arbete var till en början stort och svårt, men när man nu har brutit ner det i intressegrupper har arbetet blomstrat. Som en satsning i IKT-arbetet åkte två av pedagogerna tillsammans med andra pedagoger i en gemensam satsning från kommunen till BETT-mässan i London. Det pedagogerna särskilt har med sig hem är att programmering är det som kommer och att man ligger i framkant på enheten. Till SETT-mässan i Stockholm skickades många pedagoger för att man har sett genom åren att det ger ringar på vattnet. Föreläsningar, seminarier och mässan ger möjlighet att hålla sig ajour med ny forskning, nya rön och att få inspiration till arbetet på enheten. Dokumentationsinspiratörer har deltagit i föreläsningen "Analysera mera" som pågick i två dagar. Föreläsningen var så bra att den nu är bokad för alla pedagoger på enheten i januari 2018. Förskolechefs ansvar Förskolechefernas kompetens stärks kontinuerligt genom bland annat kommunens chefsutbildning, förskolechefer och biträdande förskolechefer som går rektorsprogrammet samt en fortsatt ledarskapsutbildning för biträdande förskolechefer. Under 2018 kommer mycket fokus att läggas på organisation för en lärmiljö för alla och vad det pedagogiska ledarskapet innebär. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör förskolechefsgruppen stå enade i och bakom förvaltningens vision och värdegrund. Förskolecheferna bör också vara goda pedagogiska ledare och ta ansvar för verksamhetens resultat och bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med nationella styrdokument och förvaltningens strategier. 6

Grundskola, grundsärskola och fritidshem Normer och värden Skolorna ligger väl till när det gäller rutiner och processer för likabehandling och åtgärder mot kränkande behandling, däremot behöver skolorna arbeta mer med det förebyggande och främjande arbetet. Detta arbete påbörjades under läsåret 2016/2017 och kommer fortsätta under läsåret 2017/2018. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör planer, rutiner, processer och dokumentation finnas och följas, samt att det finns ett gott främjande och förebyggande arbete. Kunskap, utveckling och lärande Det finns ständigt mycket att arbeta med när det gäller området kunskap och lärande för att uppnå den medvetenhet och aktivitet en skola bör ha. Det pågår många processer och insatser på våra skolor. Ett intressant arbete att följa som började under hösten är Ängskolans arbete med Skolverket i något som heter "Samverkan för bästa skola", vilket innebär att Skolverket kommer att följa och stödja Ängskolans analysarbete och utvecklingsarbete under tre år. Den särskilda satsningen på fritidshemmen tillsammans med andra sjuhäradskommuner genom projektet "Fritidshem i fokus", där syftet bland annat varit att stärka forskningsanknytningen i undervisningen, kommer att avslutas under våren 2018. Projektet är såpass lyckosamt och uppskattat att det nu följs av en liknade satsning när det gäller förskoleklass. Där har Marks kommun tagit initiativet att arbeta fram upplägget som de övriga kommunerna sedan har möjlighet att delta i. Andra förutsättningar som är viktiga för kunskap och lärande är den fysiska lärmiljön, den digitala lärmiljön och organisationen på skolan. Fysisk lärmiljö. När många av skolorna byggdes så var strukturen ett antal klassrum för ett antal klasser. Idag, för att möta våra elever och för att ha bra förutsättningar för en lärmiljö för alla, behövs andra utrymmen förutom klassrummen som t ex kompletterande undervisningsytor och arbetsrum för personal. Det här innebär att det finns en stor andel av skolorna som behöver inre ombyggnationer och det är också något som är en viktig parameter vid nybyggnation. Två intressanta processer som pågår är ett mindre projekt i Öxabäckskolan som startade under vårterminen där skolan inrett ett klassrum utifrån pedagogisk och specialpedagogisk forskning för att se om det går att skapa bättre förutsättningar för en lärmiljö för alla. Den andra processen är projekteringen av ny Lyckeskola där vision, strategier, studier och forskning är utgångspunkt och underlag för skolans fysiska lärmiljöer. Digital lärmiljö. Under 2017 gick samtliga högstadier samt de skolor som har årskurs F-9 och ytterligare en skola årskurs 3 6 in i 1:1 när det gäller digitala verktyg. Det innebär att det bara är ett fåtal skolor kvar som under 7

2018 ska gå in i 1:1 innan det är fullt utbyggt. Det här ökar möjligheten till utveckling av pedagogik och arbetssätt och också fler verktyg som stöd i undervisningen och därmed en ökad likvärdighet för eleverna. Tvålärarsystem. Projektet som startades på Lyckeskolan går nu in i fas två och blir etablerat på skolan samt utökas. Planen är att nästa höst gå in i fas tre vilket innebär ytterligare utökning. Under läsåret 2017/2018 kommer rektorer på övriga skolor att få ta del av hur tvålärarsystemet är organiserat och målet är att sprida det på fler skolor och att det i förlängningen ska bli en modell för hela förvaltningen. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör samtliga elever nå minst betyget E i samtliga ämnen. Ansvar och inflytande Det finns arbetssätt som gynnar det informella inflytandet och som även ger eleverna möjlighet till ökat ansvar. Några exempel på sådana arbetssätt är kollaborativt lärande, flipped classroom och arbetsprocesser med strukturerad feedback/respons från lärare och/eller andra elever. Digitala verktyg gynnar sådana arbetsformer vilka ökar möjligheten till ansvar och inflytande i undervisningen. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör en god struktur för det formella inflytandet finnas och arbetssätt som gynnar inflytande och ansvar i undervisningen. Samverkan mellan skola och hem Skolplattformen ger nya möjligheter att förbättra samverkan med hemmet ytterligare och där finns fortfarande stor utvecklingspotential. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör det finnas tydliga rutiner för samverkan med hemmet och tydligt beskrivet vad mentorskapet innebär och vad som förväntas av mentor. Övergång och samverkan Barn och elever går under sin utbildningstid igenom en rad olika övergångar; mellan förskola och skola, inom skolan mellan årskurser och mellan skolor. För skolan är det viktigt att alla verksamheter såsom skola, förskoleklass, fritidshem, pedagogisk lunch, bibliotek, städ samt studie- och yrkesvägledning skapar en helhet och en tydlig progression genom utbildningen. Under 2017 har arbetet fortsatt med planer för studie- och yrkesvägledning, mer strukturerade pedagogiska luncher samt tydligare beskrivningar av progression och vad skolan står för som helhet. Under 2016 startade en utbildningsinsats för fritidshem tillsammans med en rad andra kommuner som fortgick 2017 med syfte att stärka fritidshemmet vilket gynnar skolan som helhet. Förskolor och skolor i Kinna arbetar med att ta fram en modell för övergångar mellan förskola och skola och mellan mellanstadiet och högstadiet. Förhoppningen är att modellen även ska kunna användas av övriga områden i kommunen. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör det på skolan finnas en tydlig plan för övergångar och en tydlig beskrivning av progression och av skolan som helhet. Skolan, omvärlden och utbildningsval Från och med hösten 2017 så är alla tjänster tillsatta och organisationen att arbeta i grupp som ett s k vägledningscentrum har börjat sätta sig. Studie- och yrkesvägledarna har också bytt chef och ligger numera under rektor för vuxenutbildningen vilket kommer innebära ökade möjligheter till ett närmare ledarskap och underlätta både ledning och utvecklingsarbete. Under höstterminen så färdigställdes den förvaltningsövergripande planen för studie- och 8

yrkesvägledning. De här olika faktorerna ger goda förutsättningar för en mycket positiv utveckling under läsåret 2017/2018. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör det finnas lokala planer för studie- och yrkesvägledning och att studie- och yrkesvägledning på ett naturligt sätt ingår i samtlig undervisning genom hela utbildningen. Betyg och bedömning Ett utvecklingsområde på förvaltningsnivå är att skapa struktur för nätverk mellan skolor där personal kan diskutera bedömning och betygsättning för att kvalitetssäkra ytterligare. Ett utvecklingsområde på skolnivå är former och processer för examinationer. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör bedömning och betygsättning vara tydlig och transparent samt formellt korrekt. Rektorns ansvar Rektorsgruppens kompetens stärks kontinuerligt genom bland annat kommunens chefsutbildning, rektorer och biträdande rektorer som går rektorsprogrammet samt en fortsatt ledarskapsutbildning för biträdande rektorer. Under 2018 kommer mycket fokus att läggas på organisation för en lärmiljö för alla och vad det pedagogiska ledarskapet innebär. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör rektorsgruppen stå enade i och bakom förvaltningens vision och värdegrund. Rektorerna bör också vara goda pedagogiska ledare och ta ansvar för verksamhetens resultat och bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med nationella styrdokument och förvaltningens strategier. Gymnasieskola och gymnasiesärskola Normer och värden Gymnasiet ligger väl till när det gäller rutiner och processer för likabehandling och åtgärder mot kränkande behandling, däremot behöver skolan arbeta mer med det förebyggande och främjande arbetet. Detta arbete påbörjades under läsåret 2016/2017 och kommer fortsätta under läsåret 2017/2018. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör planer, rutiner, processer och dokumentation vara i sin ordning och följas, samt att det finns ett gott främjande och förebyggande arbete. Kunskap, utveckling och lärande Det finns ständigt mycket att arbeta med när det gäller området kunskap och lärande för att uppnå den medvetenhet och aktivitet gymnasiet bör ha. Det pågår flertalet interna processer och insatser på skolan. Ett intressant arbete att följa som började under hösten är gymnasiets arbete med Skolverket i något som heter 9

"Samverkan för bästa skola", vilket innebär att Skolverket kommer att följa och stödja gymnasiets analysarbete och utvecklingsarbete under tre år. Andra förutsättningar som är viktiga för kunskap och lärande är den fysiska lärmiljön, den digitala lärmiljön och organisationen på skolan. Gymnasiet har goda förutsättningar och potentialen för en positiv utveckling framåt är stor. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör samtliga elever nå minst betyget E i samtliga kurser. Ansvar och inflytande Det finns arbetssätt som gynnar det informella inflytandet och som även ger eleverna möjlighet till ökat ansvar. Några exempel på sådana arbetssätt är kollaborativt lärande, flipped classroom och arbetsprocesser med strukturerad feedback/respons från lärare och/eller andra elever. Digitala verktyg gynnar sådana arbetsformer. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör en god struktur för det formella inflytandet finnas och arbetssätt som gynnar inflytande och ansvar i undervisningen. Samverkan mellan skola och hem Skolplattformen ger nya möjligheter att förbättra samverkan med hemmet ytterligare och där finns fortfarande stor utvecklingspotential, även om gymnasium ibland begränsas av att eleverna blir myndiga under studietiden. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör det finnas tydliga rutiner för samverkan med hemmet och tydligt beskrivet vad mentorskapet innebär och vad som förväntas av mentor. Övergång och samverkan Gymnasiet har under 2017 tagit ett stort kliv framåt när det gäller samverkan med näringslivet bl.a. genom närmare samarbete med Företagarna i Mark och genom en ökad lärlingsutbildning. Skolverket rankar nu Marks gymnasieskola i topp tre när det gäller hur långt man kommit i arbetet med lärlingsutbildningar. Ett par utmaningar för läsåret 2017/2018 är att förbättra arbetet med övergången från grundskola till gymnasiet, i synnerhet för introduktionsprogrammet, och för övergången från språkintroduktionen till nationella program. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör det på skolan finnas en tydlig plan för övergångar och en tydlig beskrivning av progressionen genom utbildningen som helhet. Skolan, omvärlden och utbildningsval Från och med hösten 2017 så är alla tjänster tillsatta och organisationen att arbeta i grupp som ett s k vägledningscentrum har börjat sätta sig. Studie- och yrkesvägledarna har också bytt chef och ligger numera under rektor för vuxenutbildningen vilket kommer innebära ökade möjligheter till ett närmare ledarskap och underlätta både ledning och utvecklingsarbete. Under höstterminen så färdigställdes den förvaltningsövergripande planen för studie- och yrkesvägledning. De här olika faktorerna ger goda förutsättningar för en mycket positiv utveckling under läsåret 2017/2018. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör det finnas lokala planer för studie- och yrkesvägledning och att studie- och yrkesvägledning på ett naturligt sätt ingår i samtlig undervisning genom hela utbildningen. Betyg och bedömning Gymnasiet har en formellt god bedömning och betygsättning. Ett utvecklingsområde är dock former och processer för examinationer. 10

För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör bedömning och betygsättning vara tydlig och transparent samt formellt korrekt. Rektorns ansvar Den nya ledningsorganisationen föll på plats under höstterminen och framåt så arbetar rektor och biträdande rektorer med en sammanhållen gymnasieskola. Skolan har redan sett goda effekter av detta och dessa förväntas både öka och bli fler under 2018. Rektorsgruppens kompetens stärks kontinuerligt genom bl.a. kommunens chefsutbildning, biträdande rektorer som går rektorsprogrammet samt en fortsatt ledarskapsutbildning för biträdande rektorer. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör rektorsgruppen stå enade i och bakom förvaltningens vision och värdegrund. Rektorerna bör också vara goda pedagogiska ledare och ta ansvar för verksamhetens resultat och bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med nationella styrdokument och förvaltningens strategier. Vuxenutbildning (Komvux, Sfi och Särvux) Normer och värden Vuxenutbildningen ligger väl till när det gäller rutiner och processer för likabehandling och åtgärder mot kränkande behandling, däremot behöver skolan arbeta mer med det förebyggande och främjande arbetet. Detta arbete påbörjades under läsåret 2016/2017 och kommer fortsätta under läsåret 2017/2018. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör planer, rutiner, processer och dokumentation vara i sin ordning och följas, samt att det finns ett gott främjande och förebyggande arbete. Kunskap, utveckling och lärande Det är viktigt att ett utvecklingsarbete pågår när det gäller arbetssätt och pedagogik även på vuxenutbildningen, men i och med att det ligger ett större ansvar på eleverna på vuxenutbildning än vad det gör på elever på gymnasium och grundskola så är det i första hand viktigt att undervisning och information hanteras korrekt, tydligt, transparent och tillgängligt. Sammantaget gör detta vuxenutbildningen mindre komplex än gymnasium och grundskola. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör undervisning och information hanteras korrekt, tydligt, transparent och tillgängligt. Ansvar och inflytande Det finns arbetssätt som gynnar det informella inflytandet och som även ger eleverna möjlighet till ökat ansvar, några exempel på sådana arbetssätt är kollaborativt lärande, flipped classroom och arbetsprocesser med strukturerad feedback/respons från lärare och/eller andra elever. Digitala verktyg gynnar nämnda arbetsformer. 11

För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör en god struktur för det formella inflytandet finnas och arbetssätt som gynnar inflytande och ansvar i undervisningen. Skolan, omvärlden och utbildningsval Från och med hösten 2017 så är alla tjänster tillsatta och organisationen att arbeta i grupp som ett s k vägledningscentrum har börjat sätta sig. Studie- och yrkesvägledarna har också bytt chef och ligger numera under rektor för vuxenutbildningen vilket kommer innebära ökade möjligheter till ett närmare ledarskap och underlätta både ledning och utvecklingsarbete. Under höstterminen så färdigställdes den förvaltningsövergripande planen för studie- och yrkesvägledning. De här olika faktorerna ger goda förutsättningar för en mycket positiv utveckling under läsåret 2017/2018. På vuxenutbildningen så har de studerande god tillgång till studie- och yrkesvägledning. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör det finnas adekvat information och vägledning för eleverna inför deras val av kurser, vidareutbildning och yrkesverksamhet samt motverka sådana begränsningar av valet som grundar sig på föreställningar om kön och på social eller kulturell bakgrund. Betyg och bedömning Vuxenutbildningen har en formellt god bedömning och betygsättning. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör bedömning och betygsättning vara tydlig och transparent samt formellt korrekt. Rektorns ansar Från och med augusti så var det en rektor för hela vuxenutbildningen och arbetet kunde börja med att skapa en hel och sammanhållen vuxenutbildning. Det här arbetet påbörjade rektor redan under vårterminen genom att söka och bli antagen för den nationella organisationen för campus och lärcentrum som finns. Att bli antagen innebär att vi uppfyller ett antal kriterier för tjänster vi erbjuder våra medborgare så ska därför ses som ett mått på god kvalité. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör rektor för Vuxenutbildningen tillsammans med övriga rektorer i förvaltningen stå enade i och bakom förvaltningens vision och värdegrund. Rektorerna bör också vara goda pedagogiska ledare och ta ansvar för verksamhetens resultat samt bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med nationella styrdokument och förvaltningens strategier. 1.2 Viktiga och intressanta händelser Viktiga och intressanta händelser ur ett medborgarperspektiv Lokaler Örbyskolan har utökat sina lokaler med tillfälliga paviljonger under hösten på grund av ökat elevantal. Beslut om nybyggnation för Strömskolan har tagits 2016. Beräknad byggstart februari. Lyckeskolans paviljongskola har färdigställts under höstterminen 2017. Ängskolan Elever och personal som var med om bussolyckan har erbjudits stöd och hjälp. Arbetet fortgår. 12

Skolinspektion Huvudmannen har fått godkänt på samtliga utvecklingsområden som skolinspektionen påtalade. Lovskola Under juni genomfördes lovskola för årskurs 6-9. Intresset var stort och förvaltningen fortsätter att utveckla lovskolan. Från 2018 blir det obligatoriskt att erbjuda alla elever i årskurs 8 och 9 som inte når målen lovskola. Digitalisering Under hösten infördes 1-1 på merparten av grundskolorna; varje elev får till gång till varsin dator. Förvaltningen räknar med att det ska vara fullt utbyggt från och med höstterminen 2018. Gymnasiet På grund av högt söktryck har antalet lärlingsplatser på bygg och anläggningsprogrammet samt el och energiprogrammet utökats. Vuxenutbildning Marks vuxenutbildning har blivit godkända för att kunna benämnas som Lärcentrum vilket innebär att man uppfyller en rad kvalitetskriterier. Organisationsförändring Gymnasiet samlades under en rektor och vuxenutbildningen bildade en egen verksamhet med en rektor. Tidigare var gymnasiet och vux indelade i fyra enheter med en rektor per enhet. Några förskolechefer har fått utökat ansvar och är chefer för fler förskolor samtidigt har biträdande förskolechefer införts i de områdena. Beslut fattades om att införa en rektor för Torestorp, Öxabäck och Örbyskolan. Det träder i kraft från vårterminen 2108. Viktiga och intressanta händelser ur ett verksamhetsperspektiv Ängskolan Arbetet med att möta elever och personal som var med i bussolyckan fortgår. Ängskolan arbetar tillsammans med skolverket i utvecklingsprojektet Samverkan för bästa skola. Det beräknas vara klart 2020. Utvecklingsarbetet kommer att gynna alla våra skolor. Gymnasiet På grund av högt söktryck har vi utökat antalet lärlingsplatser på bygg och anläggningsprogrammet samt el och energiprogrammet. Gymnasiet arbetar tillsammans med skolverket i utvecklingsprojektet Samverkan för bästa skola. Det beräknas vara klart 2020. Utvecklingsarbetet kommer att gynna alla våra skolor. Nya lagar Ny lag kring diskriminering. Plan mot kränkande behandling ska fortsatt finnas men en ny typ av dokumentation ska göras för hur man förebygger diskriminering. Skolstart vid sex års ålder. Träder i kraft 1 januari 2018. Ändringar om språk, betyg och timplan i grundskolan. Träder i kraft 1 juli 2018. Nationella prov får större betydelse och digitaliseras. Träder i kraft 29 juni 2018. 13

Tydligare riktlinjer för politisk information i skolundervisningen. Träder i kraft 1 januari 2018. Fortsatt stöd till ökad undervisningstid i svenska för nyanlända elever. Träder i kraft 1 januari 2018. Rätt för nyanlända att fullfölja introduktionsutbildning vid flytt till en annan kommun. Trädde i kraft 1 november 2017. Enklare att ansöka om lärarlegitimation för utländska medborgare. Trädde i kraft 1 december 2017. Organisation Biträdande förskolechefer infördes under hösten och samtlig skoladministration samlades under en administrativ chef. Förvaltningsledningen förändrades och består nu av en förvaltningschef, två verksamhetschefer, en utvecklingsledare samt en administrativ chef. Gymnasiet samlades under en rektor och vuxenutbildningen bildade en egen verksamhet med en rektor. Tidigare var gymnasiet och vuxenutbildningen indelade i fyra enheter med en rektor per enhet. Studie-och yrkesvägledarna samlades organisatoriskt under rektor för vuxenutbildningen. Beslut fattades om att införa en rektor för Torestorp, Öxabäck och Örbyskolan. Det träder i kraft from vårterminen. Digitalisering Under hösten infördes 1 1 på merparten av grundskolorna. Förvaltningen räknar med att det ska vara fullt utbyggt från och med höstterminen 2018. Kompetensutveckling Under vecka 44 genomfördes vår första interna utbildningsmässa - Lärande i Mark, där merparten av föredragshållarna var från våra egna verksamheter. Dagen fick ett positivt gensvar och kommer därför att genomföras också 2018. 14

2 Måluppföljning Kommunens verksamhet ska planeras med vision och mål för Marks kommun som utgångspunkt. I detta avsnitt följs mål och indikatorer upp. Strategiska områden/förutsättningar/utgångspunkter: 2.1 I Mark ska barn och unga få en bra start i livet för att utveckla sin potential Kommungemensamma mål: Barn och unga har en god utbildning Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Mål 2017 Andel barn i förskolan som får plats på hemorten eller i önskad förskola Andel förskolor där andelen förskollärare minst uppgår till 60% Andel fritidshem där andelen pedagoger med pedagogisk högskoleexamen uppgår till minst 70% 98% 98% 98% >= 98% 29% 39% 46% >= 70% 36% 36% 30% >= 70% Andel barnskötare med barnskötarutbildning 38,3 >= 80% Andel elever som uppnått kravnivån i alla ämnen åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån i alla ämnen i årskurs 6 Andel elever i årskurs nio som uppnått kravnivån i alla ämnen 90% 80% 100% 83% 80% 90% 72,7% 79,3% 78,8% >=90% Meritvärde årskurs 9, 17 ämnen 220,1 225,7 223,6 = 230 Andel elever med gymnasieexamen 87,2% 88,4% 85,5% >=90% Andel elever som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år, inkl. introduktionsprogram Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola Andel elever som gått över till högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning Andel elever på grundläggande och gymnasiala kurser för vuxna med betyget lägst godkänt i samtliga kurser 69,5% 69,8% 74,7% >=95% 54,1% 61% 56,3% >= 97% 31% 30% 35% >= 49% 82,9% 82,9% >= 100% Andel barn i förskolan som får plats på hemorten eller i önskad förskola Huvuddelen av vårdnadshavarna får den förskola de önskar. En del förskolor har ett större söktryck än andra beroende på rykte och eller belägenhet vilket innebär att en del får plats på annat än sitt förstaval. Men i huvudsak ändå i sin hemort. 15

Andel förskolor där andelen förskollärare minst uppgår till 60% Andelen förskollärare varierar stort mellan förskolorna. Förskolan med högsta andel förskollärare har 100 procent och den med lägst 28 procent. Andelen anställda med högskoleutbildning påverkar på ett generellt plan kvalitén på verksamheten. Det är därför bekymmersamt för likvärdigheten i verksamheten att det skiljer så mycket. Förskollärare har, enligt läroplanen, dessutom ett särskilt ansvar för delar av arbetet i förskolan. Andel fritidshem där andelen pedagoger med pedagogisk högskoleexamen uppgår till minst 70% Andelen utbildade fritidspedagoger är fortsatt låg vilket påverkar kvalitén på verksamheten. Det är också stora skillnader mellan skolenheter vilket blir bekymmersamt för likvärdigheten i verksamheten. Fritidshemmet har också ett uppdrag att samverka med förskolan, förskoleklassen och skolan för elevens bästa i ett helhetsperspektiv men också på den här punkten blir likvärdigheten i bekymmersamt när andelen utbildade fritidspedagoger är låg. Andel barnskötare med barnskötarutbildning Indikatorn "Andel barnskötare med barnskötarutbildning" har mätts utifrån följande förutsättningar: Siffran är en ögonblicksbild 2016-11-01. Barnskötare innebär här månadsavlönade barnskötare på barn- och utbildningsförvaltningen. Barnskötarutbildning är lika med "Barn- och fritidsprogrammet eller motsvarande". Här återfinns även de med en äldre barnskötarutbildning. Denna indikator har införts från och 2016 och vi kan därför inte göra några jämförelser med tidigare år. Vi kan dock konstatera att andelen barnskötare med korrekt utbildning är låg i jämförelse med vårt mål. Förvaltningen har därför en utvecklingsfråga att jobba vidare med under 2018. Andel elever som uppnått kravnivån i alla ämnen åk 3 Statistik och avvikelser Andelen elever i årskurs 3 som når kunskapskraven i samtliga ämnen är ca 80 procent, rapporteringen är dock inte fullständig från alla skolor. Tolv procent av eleverna når inte kraven i ett ämne och 6 procent i två ämnen. 15 procent av eleverna når inte kraven i matematik och nästan lika många når inte kraven i svenska. Störst andel av elever som inte når kraven i samtliga ämnen är det på Fotskälskolan och Fritslaskolan. Analys Exempel från verksamheten: Anledningar till goda och/eller förbättrade resultat på enheter är ökad studiero, välutbildad personal med behörighet i de ämnen de undervisar, försök med tvålärarsystem, ökad användning av Schoolsoft bland personalen, förbättrad läsförståelse, mer arbete med praktisk matematik och ett förbättrat samarbete med elevhälsan i undervisningen. Orsaker till svårigheter på enheter är mottagandet av nya elever från andra skolor och av nyanlända, lärarbyten, svårigheter att hitta rätt anpassningar, svårigheter att hitta undervisningsmetoder där man når alla elever, att få igång en väl fungerande studiehandledning för nyanlända. Åtgärder Exempel från verksamheten: Utöka samarbetet mellan pedagoger och stärka arbetslagen samt mer planering i 16

arbetslagen. Mer fokus på en lärmiljö för alla för att hitta alternativ för att alla elever ska utvecklas så bra de kan. Utvecklat samarbete med skoldatateket för att utöka en lärmiljö för alla. Utöka användandet av bildstöd. Öka användningen av Schoolsoft för eleverna. Ökad satsning på språkutvecklande arbetssätt. Andel elever som uppnått kravnivån i alla ämnen i årskurs 6 Statistik och avvikelser I matematik är det 13 procent av eleverna som inte når kunskapskraven och i svenska är det 7 procent. På Björketorpskolan, Stommenskolan och Tingvallaskolan är andelen som inte når kraven i matematik närmare 25 procent. Analys Exempel från verksamheten: Anledningar till goda och/eller förbättrade resultat på enheter är ökad studiero, välutbildad personal med behörighet i de ämnen de undervisar, försök med tvålärarsystem, ökad användning av schoolsoft bland personalen, förbättrad läsförståelse, mer arbete med praktisk matematik och ett förbättrat samarbete med elevhälsan i undervisningen. Orsaker till svårigheter på enheter är mottagandet av nya elever från andra skolor och av nyanlända, lärarbyten, svårigheter att hitta rätt anpassningar, svårigheter att hitta undervisningsmetoder där man når alla elever, att få igång en väl fungerande studiehandledning för nyanlända. Åtgärder Exempel från verksamheten: Utöka samarbetet mellan pedagoger och stärka arbetslagen samt mer planering i arbetslagen. Mer fokus på en lärmiljö för alla för att hitta alternativ för att alla elever ska utvecklas så bra de kan. Utvecklat samarbete med skoldatateket för att utöka en lärmiljö för alla. Utöka användandet av bildstöd. Öka användningen av Schoolsoft för eleverna. Ökat satsning på språkutvecklande arbetssätt. Andel elever i årskurs nio som uppnått kravnivån i alla ämnen Statistik och avvikelser Andelen som ej uppnått kunskapskraven i alla ämnen har minskat något. I resultatet är nyanlända borträknade. I matematik har drygt 9 procent av eleverna inte nått kunskapskraven. I Sätilaskolan är andelen högst med 17 procent. Analys Två enheter som sticker ut av två helt olika anledningar. Sätilaskolan hade ett uppseendeväckande lågt resultat i jämförelse med tidigare år och de främsta orsakerna till detta är två år av ovanligt stor omsättning på ledning och lärare och att verksamheten utifrån det inte lyckats möta de behov eleverna haft och inte heller fått den kontinuitet som behövts. Lyckeskolan har trots sin lokalproblematik lyckats höja sina resultat. Det är tack vare ett förbättrat arbetslagsarbete där personal både samarbetar och samplanerar samt att skolan arbetat med ett tvålärarsystem och infört så kallade hemvister för eleverna, det vill säga respektive årskurs är samlade tillsammans och arbetslagen är formade utifrån årskurserna. Åtgärder Sätilaskolan. En ny ordinarie skolledning börjar i augusti och ett långsiktigt arbete kan ta sin början. Genom god rekrytering har skolan börjat få en personalgrupp som är stadigare och andel behöriga har ökat. Sätilaskolan är nu en F-9 skola vilket gör att man kan arbeta med progressionen mellan årskurser på ett bättre sätt och 17

det kommer också gynna elevhälsoarbetet. Lyckeskolan fortsätter sitt framgångsrika utvecklingsarbete och utökar tvålärarsystemet under läsåret 2017/2018. Skolan får också förbättrade förutsättningar genom att ersättningsskolan blir klar under hösten. Meritvärde årskurs 9, 17 ämnen Meritvärdet för årskurs 9 ligger stadigt eller ökar på de flesta skolor. Sätilaskolan som har ett ovanligt lågt resultat är orsaken till att meritvärdet för årskurs 9 inte går upp inom förvaltningen. Med tanke på de positiva förbättringar som sker på Sätilaskolan och de övriga skolornas positiva framsteg så förväntas en ökning av meritvärdet läsåret 2017/2018. Andel elever med gymnasieexamen Andel elever som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år, inkl. introduktionsprogram Andelen elever som gick ut med en gymnasieexamen har minskat sedan förra året. Det finns flera orsaker till detta. Huvuddelen av minskningen kan härledas till några av yrkesprogrammen och då speciellt barn- och fritidsprogrammet (BF), handeloch administrationsprogrammet (HA), industriprogrammet (IN) och vård- och omsorgsprogrammet (VO). Dessa program har kämpat med måluppfyllelsen under flera år och statistiken tenderar att svänga ganska kraftigt på grund av att det är få elever som går dessa program. På BF var det bara nio elever som gick ut detta år, det innebär att varje elev motsvarar drygt 10% i statistiken vilket ger ett stort utslag. De högskoleförberedande programmen ligger förhållandevis konstant kring 80 90% andel elever som tar examen. Orsakerna till att andelen elever med gymnasieexamen minskade just 2017 kan ligga i linje med den kritik skolan fick från skolinspektionen kring utredningar och särskilt stöd som pekade på att skolan inte gav tillräckligt mycket stöd snabbt nog. Detta kommer stärkas under läsåret 2017/2018. Det har även funnits problem kring ordning och studiero i de klasser där resultaten är lägst. En annan faktor som påverkar resultatet är att gymnasiet samarbetar med vuxenutbildningen. Samarbetet består i att de elever som inte klarat gymnasieexamen erbjuds att gå in på vuxenutbildningen istället för att erbjudas ett fjärde år. Erfarenheten är att det är mer framgångsrikt för eleven att fullfölja examen inom vuxenutbildningen. Det får dock konsekvensen att eleven går ut gymnasiet utan examen vilket påverkar statistiken. Andel elever som gått över till högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning Andelen folkbokförda i kommunen som går vidare till högskolan inom 3 år har ökat men är fortfarande lägre än genomsnittet på 40 procent för samtliga kommuner. En tänkbar förklaring är att arbetslösheten är relativt låg i kommunen och vissa väljer arbete före studier. Detta samband kan ses generellt när arbetsmarknaden är god. Ett medvetet arbete har bedrivits för att öka elevernas intresse till fortsatta studier på högskola. Uppdrag. Att införa 1:1 i grundskolan i enlighet med den nationella ITstrategin. Under 2017 infördes 1:1 på följande skolor: Sätilaskolan åk 4-9, Lyckeskolan, Ängskolan, Tingvallaskolan, Örbyskolan åk 4-9 och Fritslaskolan åk 4-9. Sedan tidigare så har 1:1 införts på Öxabäckskolan och Torestorpskolan. Det som återstår är åk 4-6 på Stommenskolan, Strömskolan, Sjöbyskolan, Fotskälskolan, Hyssnaskolan, Björketorpskolan samt åk 1-3 på samtliga skolor där kompletteringar behöver göras av olika grad. 18

Mark en ledande skolkommun Barn och utbildningsförvaltningen nominerades under året till GötaPriset. 33 av 468 insända bidrag nominerades. GötaPriset har sedan 1989 delats ut till Sveriges bästa utvecklingsprojekt i offentligt sektor. Förvaltningen nominerades för arbetet med visionen en Lärmiljö för alla - en skola på vetenskaplig grund. Utvecklingsarbetet är en förvaltningsövergripande satsning för att stärka resultat, likvärdighet och värdegrund. Genom samverkan med Högskolan i Borås har en gemensam syn på den gemensamma visionen utvecklats. Detta har lett till ökad måluppfyllelse. I rapporten som författades i samband med nomineringen lyftes följande områden fram där Marks kommun är en ledande skolkommun: Tydlig positiv resultatutveckling Strömskolan lyfts fram som föredöme gällande inkluderingsarbete i EUprojekt Förskolans resultat i brukarundersökningar Förstelärare med tydlig förankring i vetenskaplig grund Värdegrundsarbetet i förskolan Utöver detta har förskolan i Marks kommun i flera sammanhang lyfts fram som förebilder när det gäller digitalisering. På Marks Gymnasieskola bedöms lärlingsutbildningen vara topp tre i Sverige enligt Skolverket. Uppdrag - Utveckla yrkesanknytningen inom SFI-undervisningen Vuxenutbildningen i Mark bedriver utbildningar i samverkan med Boråsregionens vuxenutbildningar, BR-vux. Utbildningarna finansieras av staten och av de samverkande kommunerna. De utbildningar som erbjuds idag är: Bilrekond, byggutbildning, industri, lager/logistik, lokalvårdare, lärling, måltid- och service, vård- och omsorg. Förkunskapskrav är att den sökande har klarat av SFIundervisning nivå C. I några av fallen krävs avklarad matematik på grundskolenivå. Intag till utbildningarna sker fem gånger per år. Sökande med kortast utbildning och förutsättningar att klara utbildningen. I utbildningar ingår yrkesämnen i kombination med svenskundervisning. I samarbete med arbetsförmedlingen har C- och D-grupperna under hösten fått arbetsmarknadsinformation i sin undervisning. En utökning av studie- och yrkesvägledartjänsten har inneburit att vägledaren har kunnat delta i lektioner med undervisning och information om yrken. Alla elever har också en individuell fördjupad studieplan. Uppdrag - Erbjuda lovskola för samtliga elever i årskurs 6 9 och på gymnasiet 133 elever deltog i lovskolan, 51 från gymnasiet och resten från grundskolan. Nio elever i årskurs 9 prövade sina kunskaper i ett eller två ämnen. De klarade alla prövningen och fem av dom fick behörighet till gymnasieskolan. Uppföljningsområde - Delaktighet och inflytande Underlag Underlaget för uppföljningen är skolinspektionens skolenkät, enheternas resultatrapporter och Skolinspektionens självvärderingsmaterial "Kolla din skola". Kolla din skola är verktyg för reflektion där skolan eller förskolan uppskattar sig, exempelvis inför en granskning. Frågorna utgår från de arbetsområden Skolinspektionen använder i sin tillsyn av grundskola och gymnasieskola. Delaktighet och inflytande ingår i frågebatteriet i samtliga underlag. Nulägesanalys Det är inte möjligt att dra några generella slutsatser inom alla delar i materialet. Situationen skiljer sig mellan enheterna. Något som dock framträder generellt är att 19

elevernas och rektorernas syn på delaktighet skiljer sig åt, åtminstone när det gäller de äldre årskurserna. Där rektorerna och personalen är mer positiva till hur delaktighet och inflytande fungerar än eleverna. I enheternas resultatrapporter anger samtliga skolor att de formella strukturerna för delaktighet och inflytande finns plats. Med formella strukturer avses exempelvis elevråd och klassråd. Däremot har man kommit olika långt när det gäller den informella delaktigheten; elevernas påverkan på undervisningens former och innehåll. Detta är på de flesta skolorna ett utvecklingsområde. Utvecklingsområden Delaktighet och inflytande i undervisningen är ett utvecklingsområde som går hand i hand med att utveckla undervisningen generellt. Upplevelsen av delaktighet påverkar motivation, intresse, lust att lära, och viljan att driva det egna lärandet. Detta påverkar i sin tur skolresultaten och den psykiska hälsan positivt. Det finns olika metoder och arbetssätt för att åstadkomma ökad delaktighet. Exempelvis har responsiva arbetssätt där återkoppling sker mellan elev och elev, lärare och elev och elev och lärare visat sig framgångsrika. Bedömning för lärande (BFL) är ett viktigt begrepp som handlar om formerande processer med t.ex. återkoppling under lärprocessens gång. Det flippade klassrummet, eller på engelska flipped classroom, är en metod som med hjälp av digitala verktyg kan bidra till ökad delaktighet. Modellen innebär att läraren vänder på de traditionella begreppen genom att ge webbaserade genomgångar som hemläxa istället för den traditionella föreläsningen i klassrummet, vilket ger tid och utrymme i klassrummet för mer laborativt arbete och frågor från eleverna. Flipped classroom är ett exempel på hur digitalisering kan skapa makt över elevens eget lärande och synliggöra lärandet. Men det finns fler. Inom vår egen organisation finns många goda exempel på hur pedagoger involverar elever och skapar delaktighet. Under "Lärande i Mark-dagen" som arrangerades för första gången 2017 manifesterades detta väldigt tydligt genom att lärare och rektorer delade goda exempel. Aktiviteter Utifrån det uppföljningen uppmärksammat genomförs följande aktiviteter för att främja delaktighet och inflytandet: Digitalisering Under hösten infördes 1 1 på merparten av grundskolorna. Förvaltningen räknar med att det ska vara fullt utbyggt från och med höstterminen 2018 Utvecklingsledare - digitalisering För att stötta den pedagogiska och tekniska implementeringen av digitala hjälpmedel tillsattes en resurs för att stötta enheterna. Handlingsplan för trygghet och lärande Med samma underlag som denna uppföljning har en plan för trygghet och studiero tagits fram (se bilaga). I planen ingår flera åtgärder som även syftar till att gynna elevernas delaktighet och inflytande. Samverkan för bästa skola Marks gymnasieskolan och Ängskolan deltar i Skolverkets projekt "Samverkan för bästa skola" Det handlar om att genomföra utvecklingsinsatser som stärker huvudmannens förmåga att planera, följa upp och utveckla utbildningen. Syftet är att förbättra elevernas kunskapsresultat i skolorna och öka likvärdigheten inom och mellan skolor. 20

Kommungemensamma mål: Barn och unga är trygga och ges möjlighet att påverka i frågor som rör dem Uppdrag - Utveckla elevhälsoarbetet med fokus på psykisk hälsa Den enskilt viktigaste faktorn för barn och elevers framtida hälsa är att klara skolan. Ett främjande och förebyggande elevhälsoarbete har som mål att stärka och bibehålla barns och elevers fysiska, psykiska och sociala välbefinnande men också att reducera riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer för att därigenom minska risken för ohälsa. På varje skola finns en lokal elevhälsoplan där skolorna beskriver det främjande och förebyggande arbetet. Elevhälsans arbete på skolorna är ett systematiskt kvalitetsarbete. För det främjande arbetet har elevhälsan tagit fram förslag på årshjul där områden kring livsstilsfrågor, värdegrundsarbete och insatser som bidrar till att skapa en tolerant, positiv och trygg skolmiljö ingår. I det förebyggande arbetet ingår att samla information kring skolmiljön, elevers trygghet och trivsel, resultat mm och utifrån den kunskapen identifierar riskområden som elevhälsoarbetet ska fokusera på. Varje skolas plan följs upp genom dialogsamtal mellan rektor, elevhälsoteam och verksamhetschef för elevhälsan. Elevhälsoteamen och rektorerna förmedlar vid dialogsamtalen att elevhälsoarbete på skolorna, har utvecklats till ett mer förebyggande och främjande arbete samt att själva strukturen på arbetet har förbättrats med en tydlig agenda för mötena och genom att en gemensam dokumentation görs. Ett elevhälsoarbete med fokus på psykisk hälsa innebär också att man arbetar metodiskt och systematiskt med att främja närvaron. Skolfrånvaro är ofta en indikation på att ett barn eller ung person inte mår bra. Elevhälsan har under året deltagit i fortbildning kring hur man kan arbeta med att minska frånvaron. Elevhälsan har arbetat med att göra planen Främja närvaro och förebygga frånvaro känd bland skolans personal men också stöttat och arbetat direkt med elever med hög frånvaro. Medvetenheten på skolorna kring vikten av att främja närvaron har ökat. Det kan vi bland annat konstatera genom att skolorna använder sig av rutiner och stödmaterial i mycket högre grad än tidigare och att rektorer och elevhälsopersonal reagerar tidigt när elever börjar få oroväckande frånvaro. Förvaltningen kontrollerar frånvaron bland eleverna vid två tillfällen per år. Det går inte med säkerhet dra någon slutsats om att frånvaron har minskat eller ökat eftersom rapporteringsgraden av frånvaron inte är tillräcklig. I ett led att främja lärande och närvaro och därigenom psykisk hälsa har de centralt anställda specialpedagogerna förberett en kompetensinsats kring anpassningar och särskilt stöd. Denna kompetensinstas består av ett antal träffar där arbetslag tillsammans med specialpedagogen tittar på filmsekvenser, läser artiklar och för diskussioner. Intresset bland skolorna har varit stor att delta och till våren 2018 kommer 3 4 skolor starta. Målet är att alla skolor har fått tagit del av denna insats. Uppdrag: Påbörja ett gemensamt arbete inom området trygghet och studiero En kartläggning och handlingsplan har tagits fram och redovisats för nämnden. Kartläggningen och handlingsplanen finns bifogad till årsrapporten. 21

2.2 I Mark ska det vara lätt att starta, driva och utveckla företag för att skapa arbetstillfällen Uppdrag - Utveckla kontakterna med näringslivet för att ersätta tidigare praoverksamhet i grundskolan En central plan för Studie- och yrkesvägledningen har upprättats. I denna ingår alternativ till ersättande av tidigare PRAO-verksamhet med något av följande alternativ: Eller Praktik inom kommunens förvaltningar, 4 dagar + en dag för efterarbete och redovisningar. Platserna lottas ut till eleverna. Syfte: Eleverna får arbetsmarknadskunskap, inte yrkeskunskap. Vidgade perspektiv då de får vara inom ett yrke de kanske inte tänkt på tidigare. Intervju med 3 5 personer som har ett yrke eleven kan tänka sig. Studiebesök på arbetsplatsen samt en intervju med frågor eleven själv kommit på. Redovisas i klassen. Syfte: Få mer kunskap om yrken som verkar intressanta, inspireras av personer i intressanta yrken. Utifrån den centrala studie- och yrkesvägledningsplanen görs en lokal plan på respektive skola. 2.3 Hållbar personalförsörjning Friska medarbetare Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Mål 2017 Frisktalet ska öka = andel anställda som har max fem sjukdagar (%) 69 71 67 >=80 Frisktalet ska öka = andel anställda som har max fem sjukdagar (%) Frisktalet har minskat med fyra procentenheter, d v s att andelen medarbetare som har max fem sjukdagar under mätperioden är färre mot föregående år. Eftersom de långa sjukskrivningarna minskat, betyder det att korttidssjukskrivningarna står för en större del av den totala sjukfrånvaron än tidigare. Sjukfrånvaron kommer att analyseras djupare och förebyggande arbete/tidiga insatser prioriteras både på förvaltningsnivå och kommunövergripande. Rätt till heltid och möjlighet till deltid Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Mål 2017 Alla anställda ska kunna få önskad sysselsättningsgrad (%) 96 96 100 Alla anställda ska kunna få önskad sysselsättningsgrad (%) Det finns ingen statistik att rapportera, eftersom mätetalet härrör från medarbetarenkäten 2014. 22

3 Följetal Följetal är mått som speglar verksamhetens omfattning och utveckling. 3.1 Förskola och pedagogisk omsorg Följetal Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Barnomsorg 0 5 år, antal barn total 1 694 1 661 1 652 1 641 Anställda. andel (%) årsarbetare med förskollärarexamen 52 52 52 - Förskola - antal barn i egen regi 1 493 1 462 1 466 1 455 Förskola - antal barn i annans regi 178 184 186 168 Pedagogisk omsorg - antal barn i egen regi 10 10 10 10 Pedagogisk omsorg - antal barn i annans regi 15 17 17 8 Sålda platser - förskola och pedagogisk omsorg 11 10 11 15 Förskola och pedagogisk omsorg, antal veckotimmar totalt i egen regi 51 726 50 871 51 009 5 120 Förskola - Personaltäthet, antal barn per årsarbetare 5,1 5,2 5 - Förskola - Personaltäthet, antal barn per årsarbetare med förskollärarexamen 10,4 10,7 10,7 - Förskola - Barngrupp, antal barn per avdelning 17,4 17,3 17,3-3.2 Fritidshem Följetal Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Fritidshem - antal barn i annans regi 82 89 78 87 Fritidshem - antal barn i egen regi 1 647 1 716 1 786 1 789 Fritidshem - Sålda platser 15 16 19 21 Fritidshem - Anställda, andel (%) årsarbetare med högskoleexamen 56 54 54 - Fritidshem - Barngrupp, antal barn per avdelning 52,4 50,3 50,3 - Fritidshem - antal veckotimmar totalt i egen regi 29 370 30 465 31 861 32 609 Fritidshem - Personaltäthet, antal barn per årsarbetare 18,4 18,9 18,9-3.3 Grund- och grundsärskola Följetal Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Grundsärskola - antal elever i egen regi 22 21 20 21 Grundskolan, antal elever i egen regi 3 824 3 864 3 996 4 056 Sålda platser - grund- och grundsärskola 46 44 47 40 Grund- och särskola, antal elever i annans regi 221 232 249 248 Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till ekonomi, humanistisk och samhällsprogrammen Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till estetiska program* 85,1 82,4 83,8 * 73,6 86,4 84,5 87,3 * 76 23

Följetal Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till natur och teknikprogram * Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till yrkesprogram Betyg årskurs 9, andel (%) som nått kunskapskraven i alla ämnen Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde (max 340 från 2015 tidigare 320) 82,8 79,3 83,6 * 73,2 87,7 85,6 88,1 ** 88 77 72,7 79,3 78,8 213,2 220,1 225,7 223,6 Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde - flickor 224,5 231,7 243,5 233,6 Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde - pojkar 201,9 209,5 211,5 215,7 Lärartäthet, antal elever per lärare (åa), exkl. modersmål och SVA 13,2 13,2 12,2 - Andel elever som läser moderna språk 79,4 76,5 73,6 73,4 Andel lärare (åa) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne Trygghet åk 5, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Trygghet åk 9, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Tillit åk 5, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Tillit åk 9, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Jag är nöjd med min skola som helhet åk 5, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Jag är nöjd med min skola som helhet åk 9, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 59 75,9 75,1-8,5 8,5 7,9 7,6 8,8 8,4 7,8 7,6 8,2 7,6 6,4 5,6 *Inklusive nyanlända. ** Exklusive nyanlända 3.4 Gymnasie- och gymnasiesärskola Följetal Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Ungdomsgymnasium: - antal elever i annans regi 453 455 466 498 Ungdomsgymnasium: - antal elever i egen regi 870 880 949 919 Sålda platser 96 104 108 110 Elever. andel (%) folkbokförda som avslutat grundskolan på våren och ej går i gymnasieskolan följande höst Fullföljd utbildning med examen inom 3 år, andel (%) av nybörjarelever hos offentlig huvudman i skolkommunen Fullföljd utbildning med examen inom 3 år, andel (%) av nybörjarelever hos offentlig huvudman i skolkommunen, exkl. IM Genomsnittlig betygspoäng, för samtliga avgångselever, skolkommun 2 1,3 1,3-64 65 70 68 72 77 82 74 13,8 13,5 13,8 14 Lärartäthet, antal elever per lärare (åa) 10,2 10,8 10,8-24

Följetal Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Trygghet åk 2, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Tillit åk 2, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Jag är nöjd med min skola som helhet åk 2, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Andel lärare (åa) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne 8 8 8,4 7,5 6,4 6,4 56,2 72,7 67,8-3.5 Vuxenutbildning Följetal Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Vuxenutbildning - antal studerande i genomsnitt, samtliga skolformer, egen regi 420 444 426 456 Elever antal heltidsstuderande 199 224 216 - Mark - kursdeltagare i huvudmannens skolor, andel (%) i grundläggande vuxenutbildning som slutfört kurs Alla kommuner - kursdeltagare, andel (%) i grundläggande vuxenutbildning som slutfört kurs Mark - kursdeltagare i huvudmannens skolor, andel (%) i gymnasial vuxenutbildning/ påbyggnadsutbildning som slutför kurs Alla kommuner - kursdeltagare i huvudmannens skolor, andel (%) i gymnasial vuxenutbildning/ påbyggnadsutbildning som slutför kurs Mark - invånare 20 64 år, andel (%) som deltar i komvux Alla kommuner - invånare 20 64 år andel som deltar Mark - invånare, andel (%) korttidsutbildade som deltar i komvux Alla kommuner - invånare, andel (%) korttidsutbildade som deltar i komvux 53,7 80,4 72,5-61,7 60,4 62,1-42,4 82,9 71-70,3 71,4 71,3-2,7 2,9 2,8-3,7 3,7 3,8-3,2 3,6 3,5-5,6 5,4 5,3-4 Uppföljning av internkontroll Internkontroll syftar till att säkerställa att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och följer lagar, föreskrifter och riktlinjer. Nämnder och styrelser har ansvar för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde och ska rapportera om sitt arbete med internkontroll. 4.1 Årets internkontrollarbete Barn- och utbildningsnämnden fastställde sin internkontrollplan i samband med beslut om nämndplan 2017. Internkontrollplanen innefattar även de av kommunstyrelsen fastställda kommungemensamma uppföljningspunkter. Arbetet med intern kontroll har pågått systematiskt och kontinuerligt under året. I samband med arbetet med nämndplan 2018 har tidigare kartlagda risker värderats och nya har tagits fram och värderats. Arbetet har resulterat i en uppdaterad internkontrollplan för år 2018. 25

4.2 Uppföljning av internkontrollplanen Ekonomi Risker Uppföljning Resultat av uppföljning 2017 Kommungemensam: Avtal följs inte vid inköp. Inköp sker hos icke avtalsleverantör. Fel pris faktureras. Övriga villkor följs inte. Kommungemensam: Chefer attesterar egna kostnader såsom resor, utbildning mm Granskning av inköp i förhållande till avtal Granskning av beslutsattest gällande chefers egna kostnader I granskningen av de fem beloppsmässigt största leverantörerna har en faktura per leverantör granskats. Samtliga fakturor har debiterats enligt gällande prislistor och avtal med leverantören. I granskningen av de fem antalsmässigt största leverantörerna har endast en leverantör valts ut för granskning. Tio fakturor har granskats där samtliga har godkänts där debiterat pris stämmer överens med avtalat pris. 84 procent av fakturorna har attesterats korrekt och det finns tillräcklig information i fakturan eller via bifogade filer/anteckningar om vem eller vilka fakturan gäller och i vilket syfte.16 procent av fakturorna saknade komplett underlag. Följden blir att av fakturorna går det inte att avgöra om fakturan har beslutsattesterats av en behörig chef. Fakturorna gäller resekostnader, representation och utbildningskostnader. Enligt Marks kommuns riktlinjer ska fakturan innehålla information om vem fakturan avser och till vilket syfte, om inte ska den kompletteras med en bilaga eller en anteckning. En informationsinsats som rör gällande regler är genomförd. Kommungemensam: Manuella utbetalningar saknar korrekta och kompletta underlag samt behörig attest. Kontroll av 40 stycken utbetalningar har granskats genom transaktioner som inte är fakturor eller lön med avseende på underlag och attest stickprov. Samtliga utbetalningar har behörig attest. 98 procent (39/40) av utbetalningarna hade korrekta och kompletta underlag. I det fall utbetalning saknat komplett underlag har utföraren kontaktats för att i efterhand komplettera utbetalningen med ett komplett underlag. Resultat Rutiner kring behörig attest uppfylls i hög grad. Statsbidrag söks och/eller rekvireras inte Följs månatligen av förvaltningsledning Kontroll mot bokföring Mina sidor hos Skolverket har underlättat arbetet och medfört att så gott som samtliga möjliga statsbidrag sökts och rekvirerats. Förteckningen har uppdaterats löpande men anses något svåröverblickbar. Därför förändras dokumentationen av statsbidragshanteringen till 2018. Dessutom har ny ansvarig tjänsteman utsetts som ansvarig för helheten från 2018. Genomgång genomförs vid månadsmötet för statsbidrag. Mötet utgår från den förteckning över statsbidrag som finns upprättad. Intäkterna kontrolleras löpande mot förteckningen. Personal Risker Uppföljning Resultat av uppföljning 2017 Fel person anställs, sökanden med fel kompetens Stickprov på ett femtontal annonser Innehållet i annonserna är tydlig och informativ. Dock är kvalifikationskravet i vissa annonser otydligt, ex saknas legitimationskravet när det gäller förskollärare och lärartjänster och det är ett krav enligt skollagen. Noteras kan också att annonser inte alltid avslutas snarast vid tillsättning, vilket bl a innebär att sökande inte får återkoppling samt ofullständig statistik. Kommungemensam: Brister i kompetensförsörjningspr ocessen - hantering av Uppföljning av om kravprofiler upprättas vid rekrytering Uppföljning har inte genomförts enligt plan. 26

Risker Uppföljning Resultat av uppföljning 2017 kravprofil och referenstagning Uppföljning av om referenser tas vid rekryteringar Uppföljning har inte genomförts enligt plan. Administration Risker Uppföljning Resultat av uppföljning 2017 Kommungemensam: Bristande efterlevnad av delegationsordning Granskning av Efter granskning av delegationsbeslut framkommer det stickprov gentemot att några beslut är fattade av biträdande rektorer trots delegationsordninge att det är rektor som har delegation på att fatta n besluten. Därmed kan besluten vara felaktiga och inskränka elevernas rättssäkerhet. Barn- och utbildningsförvaltningen har också fått signaler om att det i något fall saknas delegationsbeslut. Kommungemensam: Bristande efterlevnad av arvodesreglemente Granskning av kontrollförteckning Stickprov är genomförda på första halvåret 2017. Samtliga kontroller är godkända. Barn och elevers rättssäkerhet kan inskränkas. Felaktiga beslut fattas Finns aktuell Alla enheter har inte en delegationsförteckning vilket i sig upprättad inte innebär något. För att säkerställa måste beslut i delegationsförteckni verksamheten kontrolleras för att därefter jämföras med ng eventuell förteckning. Risken kvarstår i nämndens internkontrollplan. Utbildning Risker Uppföljning Resultat av uppföljning 2017 Nämnden har ingen fullständig bild om anmälan inte görs Rektor kan inte se vilka elever som har hög frånvaro Genomgång av förteckningen två gånger per år. Statistik ur närvarosystem två gånger per år. Verksamhetschef har diskuterat kränkningar med kommunens rektorsgrupp, vilket har resulterat i att fler enheter har blivit bättre på att anmäla kränkningar till huvudman. Några enheter har även arbetat för att rutinerna ska bli väl förankrade bland personal på skolorna. Andra enheter har utvecklingspotential och behöver bli bättre på att anmäla kränkningar till huvudman. Förvaltningen kontrollerar frånvaron bland eleverna vid två tillfällen per år. Det går inte med säkerhet dra någon slutsats om att frånvaron har minskat eller ökat eftersom rapporteringsgraden av frånvaron inte är tillräcklig. Rektor utför inte arbete enligt fastställda rutiner för att få elevers närvaro att öka. Samtal med rektorer 2 gånger per år. Medvetenheten på skolorna kring vikten av att främja närvaron har ökat. Det kan vi bland annat konstatera genom att skolorna använder sig av rutiner och stödmaterial i mycket högre grad än tidigare och att rektorer och elevhälsopersonal reagerar tidigt när elever börjar få oroväckande frånvaro. Eleverna får inte möjlighet att nå kunskapskraven Avstämning i Procapita Uppföljning har inte utförts enligt plan. 27

5 Personal 5.1 Statistik inom arbetsgivarområdet Personal - Antal anställda Följetal Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Antal tillsvidareanställda 1 028 1 046 1 079 1 094 Antal tidsbegränsade anställda 194 203 261 278 Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda (%) 97 94,8 95,3 96 Antal tillsvidareanställda Antalet tillsvidareanställda har ökat med 15 personer mot föregående års siffror. Ökningen är generell och inget direkt mönster kan ses inom någon verksamhet. Inom grund- och förskola har några tidsbegränsade anställningar övergått i tillsvidareanställningar enligt kollektivavtalets bestämmelser. Antal tidsbegränsade anställda Antalet tidsbegränsat anställda har ökat med 17 personer mot föregående års siffror. Ökningen har skett inom förskola och gymnasium, medan tidsbegränsade anställningar inom grundskolan minskat något. Den relativt låga ökningen kan vara ett resultat av den översyn och det aktiva arbete som gjorts avseende tillämpningen av tidsbegränsade anställningar. Det kan även finnas en koppling till lägre sjukskrivningstal, vilket medfört minskat behov av vikarier. Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda (%) Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda har ökat marginellt jämfört med föregående års mätning och är marginellt högre för kvinnor än för män. Personal - Sjukfrånvaro Följetal Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Sjukfrånvaro alla anställda (%) 5,4 6,5 6,5 6 Andel långtidssjukfrånvaro i procent av den totala sjukfrånvaron (%) Antal individer med långtidssjukfrånvaro i okt (redovisas inte vid utfall under fem personer) Frisktal (max fem sjukdagar per individ och år) (%) 44,3 51,7 54,2 50,2 65 77 76 58 69 69 71 67 Sjukfrånvaro alla anställda (%) Den totala sjukfrånvaron har minskat från 6,5 till 6,0 procent jämfört med föregående år. Minskningen avser såväl kvinnor som män, kvinnor har dock fortfarande högre sjukfrånvaro (6,4) än män (4,3). Förskola, grundskola och gymnasiet har en minskad sjukfrånvaro. Faktorer som bidragit till minskningen är troligen flera, som exempel kan nämnas ökad stabilitet i chefsleden, förstärkt chefsstöd inom rehabilitering, ökat samarbete med Försäkringskassa, företagshälsovård och primärvård. Stort fokus läggs även 28

på förebyggande åtgärder och tidiga insatser. Andel långtidssjukfrånvaro i procent av den totala sjukfrånvaron (%) Andelen långtidssjuka med sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer har minskat från 54,2 till 50,2 procent. Den största minskningen syns inom för- och grundskola, inom gymnasiet är nivån i stort sett oförändrad medan längre sjukskrivningar ökat inom elevhälsan. Utöver de påverkande faktorer som beskrivits avseende den totala sjukfrånvaron, kan nämnas ett initiativ inom Försäkringskassan där man nu lägger större fokus och utökar insatserna kring personer som varit sjukskrivna mycket länge. Antal individer med långtidssjukfrånvaro i okt (redovisas inte vid utfall under fem personer) Antalet personer som varit sjukskrivna mer än 60 dagar i följd är 58 jämfört med 76 föregående år. Minskningen återfinns inom förskolan, grundskolan och gymnasiet. Frisktal (max fem sjukdagar per individ och år) (%) Frisktalet mäter hur många medarbetare som har max fem (eller färre) sjukskrivningsdagar per år, dvs anses generellt friska. Frisktalet har sjunkit från 71 % till 67 % och med tanke på att såväl den långa sjukfrånvaron som den totala sjukfrånvaron minskat, indikerar det att sjukskrivningar på mellan en vecka och upp till två månader ökat. Det är inom ledningen och grundskolan som frisktalet sjunkit, inom övriga verksamheter har det stigit något eller ligger oförändrat mot föregående år. Djupare analys av sjukfrånvaron kommer att möjliggöras framåt i och med införande av digitalt rehabverktyg. Förebyggande arbete och tidiga insatser prioriteras både på förvaltningsnivå och kommunövergripande. Personal - Personalrörlighet Följetal Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Personalomsättning (%) 8 10 13 13 Personalomsättning (%) Från och med delår 2, 2016 beräknas personalomsättningen enligt Nyckeltalsinstitutets beräkningsmodell. Värdet visar enkelt förklarat hur stor andel av personalstyrkan som har "bytts ut" under mätperioden. Vilket tal som kan anses vara en sund personalomsättning är bland annat avhängt vilka befattningar det handlar om, hur svårt det är att nyrekrytera, hur lång upplärningstiden är osv. En för hög personalomsättning ger direkta nackdelar i form av onödiga kostnader för rekrytering, introduktion/handledning och tappad produktion. Vid för låg personalomsättning uteblir möjligheten att få in ny kompetens, nya perspektiv och nya frågeställningar i verksamheten. Det är därför viktigt att inom respektive verksamhet följa hur omsättningen påverkar och föra en diskussion kring vad som är en önskad personalomsättning. Personal - Timtid, mer- och fyllnadstid samt övertid Följetal Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Timtid i timmar 122 691 114 531 117 070 116 161 29

Följetal Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Fyllnadstid i timmar 10 841 9 252 9 202 8 853 Övertid i timmar 9 349 9 039 10 637 11 319 Timtid i timmar Förvaltningen har gjort ett aktivt arbete med att minska användandet av timavlönad personal, vilket verkar ha gett resultat. Fyllnadstid i timmar Fyllnadstiden i timmar fortsätter att minska vilket innebär att deltidsanställda personer inte utökat sin arbetstid i samma utsträckning som föregående år. Övertid i timmar Övertidstimmarna har ökat, vilket innebär att heltidsanställda under mätperioden arbetat mer än sin ordinarie sysselsättningsgrad i större utsträckning än vid föregående mätning. En förklaring kan vara sommarskolorna där personalen tillhör yrkeskategorier där de flesta är heltidsanställda. En analys kommer att göras enhetsvis. 5.2 Tillbud och arbetsskador Verksamhet Tillbud 2016 Tillbud 2017 Arbetsskador 2016 Arbetsskador 2017 196 103 14 11 För 2016 finns ingen information om typen av tillbud och skador. Under 2017 utgörs en stor del av tillbuden av situationer där elever varit utåtagerande. När det gäller arbetsskador är det en större blandning av händelser, några få har lett till sjukhusvård men inget riktigt allvarligt. 30

6 Ekonomi Avsnittet ekonomi innehåller ekonomisk uppföljning av året. Resultaten som presenteras i rapporten är preliminära och det är först när kommunfullmäktige har godkänt årsredovisningen som den skall ses som fastställd. 6.1 Driftredovisning Driftredovisning (belopp i tkr) Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Budget 2017 Budgetavvikelse Intäkter 75 462 107 263 139 922 106 472 33 450 Personalkostnader -482 588-525 073-565 647-546 754-18 893 Övriga kostnader -345 779-354 016-364 929-346 318-18 611 Nettokostnader -752 905-771 826-790 654-786 600-4 054 Fördelning på huvudverksamhet, netto Förskola och pedagogisk omsorg varav: egen regi fsk och ped omsorg varav: köpta/sålda platser fsk och ped omsorg -165 846-171 085-177 225-172 770-4 455-147 144-151 246-156 584-152 510-4 074-18 702-19 839-20 641-20 260-381 Fritidshem -46 501-45 552-46 794-47 142 348 varav: egen regi fritidshem -44 955-44 287-45 664-45 862 198 varav: köpta/sålda platser fritidshem -1 546-1 265-1 130-1 280 150 Grundsärskola -14 222-14 908-16 462-15 618-844 varav: egen regi särskola -12 060-12 929-13 940-13 358-582 varav: köpta/sålda platser särskola -2 162-1 979-2 522-2 260-262 Grundskola -317 701-325 819-341 706-333 934-7 772 varav: egen regi grundskola -303 780-308 054-323 231-316 954-6 277 varav köpta/sålda platser grundskola Gymnasie- och gymnasiesärskola varav: egen regi gymnasieskola varav: köpta/sålda platser gymansieskola -13 921-17 765-18 475-16 980-1 495-145 211-145 358-149 051-152 942 3 891-107 157-103 726-104 616-111 892 7 276-38 054-41 632-44 435-41 050-3 385 Vuxenutbildning -12 581-13 355-12 665-14 746 2 081 Ledning och administration -50 843-55 749-46 751-49 448 2 697 Nettokostnader -752 905-771 826-790 654-786 600-4 054 I utfall 2015 ingår interna IT-kostnader. Eftersom IT-taxan avskaffats per 1 januari 2016 ingår inte sådana kostnader i budget och utfall för 2016 och 2017. 31

Analys av driftredovisning År 2017 var barn- och utbildningsnämndens nettokostnader 790,7 mnkr, vilket är 4 mnkr högre än tilldelad budgetram. Det är 18,8 mnkr/2,4 procent högre nettokostnader än 2016. Intäkter Årets intäkter, 139,9 mnkr, är 32,7 mnkr/30,4 procent högre än föregående år. De största intäktsposterna är bidrag 92,1 mnkr, avgifter i barnomsorgen 24,3 mnkr och interkommunal ersättning för utbildningsplatser 21,0 mnkr. Bidragen har ökat från 65,1 mnkr år 2016 till 92,1 mnkr år 2017. Av bidragen kommer 49,0 mnkr från Skolverket (år 2016: 34,2 mnkr) och 33,2 mnkr från Migrationsverket (år 2016: 21,8 mnkr). Resterande bidrag kommer från Skatteverket (momsersättning), Västra Götalandsregionen, Arbetsförmedlingen och mindre bidrag från andra organisationer och företag. Bidragen från Skolverket har ökat med 14,8 mnkr jämfört med året innan. Ökningen består av följande: Bidrag till förskolorna för mindre barngrupper, ökning 7,8 mnkr Lärarlönelyftet, ökning 3,5 mnkr Fritidshemssatsningen, ökning 2,6 mnkr Lågstadiesatsningen, ökning 1,6 mnkr Läxhjälp, ökning 0,5 mnkr Statsbidrag avseende maxtaxa inom barnomsorg, minskning 1,3 mnkr Bidrag från Migrationsverket bokfördes med 33,2 mnkr år 2017 vilket är en ökning med 11,4 mnkr. Antalet asylsökande elever har minskat från att vara i snitt ca 170 elever år 2016 till ca 100 elever år 2017. Därmed minskar också ersättningen från Migrationsverket med 51 111 tkr/elev beroende på om det är ett barn i förskola, grundskola eller gymnasieskola. Denna minskning av intäkter vägdes upp av en utbetalning avseende år 2016 med 7,5 mnkr. Antalet elever som har fått uppehållstillstånd har ökat och ger de första två åren ett introduktionsbidrag från Migrationsverket. Detta bidrag har ökat till 17,0 mnkr år 2017 jämfört med 7,7 mnkr år 2016. Intäkterna överstiger budget med 33,4 mnkr/31 procent. Vilka statsbidrag nämnden kommer att söka och bli beviljade under året är inte fastställt då budgeten planeras vilket får till följd att flera bidragsintäkter med tillhörande kostnader inte är budgeterade. Personalkostnader Personalkostnaderna är 40,6 mnkr/7,7 procent högre 2017 jämfört med föregående år. Utöver den årliga lönerevisionen har personalkostnaderna utökats i enlighet med tilldelade statsbidrag för personalförstärkning och löneökningar. Personalkostnader i samband med 1:e-lärartjänster och statligt lärarlönelyft täcks av statsbidrag, och står för 14,1 mnkr i bidrag 2017. Även övriga statsbidrag har till största delen en motsvarande kostnad för personal. Av de totala personalkostnaderna på 565,6 mnkr är 2,7 procent lön för timanställd personal och 0,6 procent kostnad för fyllnads- eller övertid. Det är 0,2 procentenheter lägre för timanställd personal och samma för fyllnads- och övertid jämfört med föregående år. Övriga kostnader Övriga kostnader är 10,9 mnkr/3,1 procent högre år 2017 jämfört med föregående år. De största kostnadsposterna är lokalkostnader 115 mnkr, köpta utbildningsplatser 32

111 mnkr, måltider 57 mnkr och skolskjutsar 27 mnkr. Prognoser under 2017 visade ett underskott för barn- och utbildningsnämnden och ett beslut om återhållsamhet fattades för att förbereda verksamheten för 2018 års budgetram. Ökade kostnader för lärverktyg kan ses under årets sista månad och budgeten överstegs totalt med 3,2 mnkr och är en effekt av en prognos om centrala överskott i kommunen. Budgetunderskott för lärverktyg kan främst ses i verksamheterna för förskola. Största förändringar av övriga kostnader jämfört med föregående år: köpta utbildningsplatser 8,2 mnkr/ 7,9 procent lokalhyror är 2,3 mnkr högre/2,8 procent, förändringen beror främst på årlig hyresökning, hyra av ny paviljong vid Örbyskolan samt avvecklingskostnader för tillfälliga lokaler vid Strömskolan och Lyckeskolan städ- och renhållningstjänster 1,9 mnkr/7,4 procent måltider, 1,7 mnkr/3,1 procent Lokalkostnader Under 2017 kan tillkommande kostnader för lokaler ses. Under åren 2014 2017 har antalet elever i grundskolan ökat. De ökande antalet elever har till viss del ställt krav på fler lokaler på vissa enheter, samtidigt som lokaleffektiviseringar har varit svåra att genomföra på andra enheter där behovet inte är lika stort. Tillkommande driftkostnader för ersättningsskolan på Lyckeområdet 2017 har belastat kommunstyrelsens gemensamma verksamheter. Barn- och utbildningsnämnden har av kommunstyrelsen blivit beviljade att redovisa ett underskott för kostnader för tillfälliga lokaler i Örby och Fritsla. Tillkommande lokalkostnader för Örbyskolan beräknas bli 1,2 mnkr (etablering 1 mnkr, 200 tkr i hyra) och för Fritslaskolan 1 mnkr (endast etablering 2017). Övriga förändringar som genererat lokalkostnader är utökning av lokaler vid Solgårdens förskola (0,4 mnkr), utökning av lokaler för förskolan i Fritsla (0,5 mnkr) och Strömskolan (0,6 mnkr). Asylsökande och nyanlända Ersättning för asylsökande söks från Migrationsverket i efterhand och handläggningstiden på Migrationsverket kan vara upp till ett år eller längre innan bidraget betalas ut. För att få en rättvis redovisning görs därför en bokföringsmässig uppbokning där förväntad intäkt för 2017 redovisas trots att besked om beslut inte kommit. Beloppet är uträknat utifrån antalet elever/barn i skola/förskola multiplicerat med det schablonbelopp Migrationsverket betalar ut, samt en försiktighetsprincip om 25 procent. De senaste årens ökning av antalet asylsökande och nyanlända i Marks kommun har framförallt påverkat följande verksamheter Studiehandledning (grundskola och gymnasieskola) Modersmål (grundskola och gymnasieskola) Svenska som andraspråk (grundskola och gymnasieskola) Svenska för invandrare (vuxenutbildning) Anpassad verksamhet och barngrupper (förskola) Behov av tolktjänster Eftersom målet är att så stor del som möjligt av verksamheten för asylsökande och nyanlända ska vara integrerad med övrig verksamhet är det ibland svårt att särskilja från kostnad för ordinarie verksamhet. Migrationsverket har betalat ut stora bidrag de senaste två åren med 21 resp 33 mnkr, det kan jämföras med de två åren dessförinnan då nämnden fick 2,5 resp 4,9 mnkr. Mellan åren 2016 till 2017 har antalet asylsökande barn och elever minskat samtidigt som vi har en ökning av barn och elever som har fått uppehållstillstånd och befinner sig i etableringsfasen. Etableringstiden är satt till två 33

år och ger under den perioden en intäkt från Migrationsverket. När fler och fler har passerat etableringstiden kan intäkterna snabbt komma att minska samtidigt som eleverna fortsatt behöver stöd. Elevhälsan Nettokostnaderna för elevhälsa är 0,8 mnkr lägre än budgeterat. Avvikelsen beror på svårighet att rekrytera under 2017. Elevhälsan redovisas till största delen under huvudverksamheten grundskola, men också till viss del på förskola och gymnasieskola. Ledning, administration och förvaltningsövergripande Kostnaderna för ledning, administration och förvaltningsövergripande har minskat under 2017 och understiger budget med 2,7 mnkr. Här finns budgetreserven om 3 mnkr för att täcka underskott i övrig verksamhet. Förskola De totala nettokostnaderna för förskoleverksamheten uppgick till 177,2 mnkr. Det är 6,1 mnkr/3,6 procent högre än föregående år och 4,5 mnkr högre än budgetram. Förskolorna i Marks kommuns regi har haft kostnader som överstiger budgetramen med 4,1 mnkr. Antalet barn har ökat marginellt mellan 2016 2017 men antalet yngre barn är fler samtidigt som antalet femåringar är färre, vilket har inneburit ett ökat behov av personal. Den genomsnittliga veckotiden på förskola per barn har inte ändrats jämfört med föregående år. Antalet köpta och sålda platser har inte ändrat sig nämnvärt under året, nettokostnaderna har ökat med 4,0 procent. Cirka 10 procent av barnen i förskolan finns i annans regi. Fritidshem De totala nettokostnaderna för fritidshemmen uppgick till 46,8 mnkr. Det är 0,3 mnkr lägre än budgeterat. Nettokostnaderna för fritidshem i egen regi har ökat med 3,1 procent jämfört med 2016 och uppgår till 45,7 mnkr, vilket är 0,2 mnkr lägre än budget. Även kostnaderna för köpta platser är lägre än budgeterat, 0,1 mnkr. Det fanns i snitt 1 789 barn i verksamheten, oförändrat i jämförelse med föregående år. 87 barn, 5 procent, finns i annans regi. Omsorgsvolymerna, räknat i schematimmar, har ökat med 2,4 procent jämfört med föregående år. Grundsärskola Grundsärskolan visar ett underskott på 0,8 mnkr. Särskolans låg- och mellanstadie har ett underskott på 1,4 mnkr medans högstadiets sär- och träningsskola har ett överskott på 0,4 mnkr. Grundsärskolans verksamhet i egen regi kostade 12,9 mnkr, vilket kan jämföras med 12,1 mnkr föregående år. Kostnader för köpta och sålda platser för grundsärskola har ökat i jämförelse med tidigare år och visar ett underskott om 0,3 mnkr i jämförelse med budget. Antal elever i egen regi har i snitt varit 21 elever under 2017. Grundskola De totala nettokostnaderna för grundskolan uppgick till 341,7 mnkr. Det är 15,9 mnkr/4,9 procent högre än föregående år och 7,8 mnkr högre än budgetram. Av de 34

20 enheterna som bedriver grundskola så redovisar 10 en större negativ avvikelse. Flera enheter har under året arbetat med anpassningsplaner för att nå en ekonomi i balans. De största förändringarna jämfört med föregående år, och budgeterade medel: - ökat antalet elever i egen regi med 1,5 procent (60 st.). - antalet köpta platser har inte förändrats - årlig löne- och prisutveckling har inneburit ökade kostnader för verksamheten. Kostnaden för personal har ökat med 11 procent (16% 2016) samtidigt som övriga kostnader ökat med 3% jämfört med 2016. Delar av personalkostnadsökningen möts upp av motsvarande statsbidrag. Kostnader för grundskola i egen regi har i jämförelse med budget överskridits med 6,3 mnkr. Även kostnader för köpta och sålda platser överskrids budget med 1,5 mnkr. Grundskolan har under de senaste åren inte redovisat en ekonomi i nivå med budget. Dock fanns en positiv trend i storleken på underskott för åren 2015 och 2016. Av totalt 4 304 elever har 248 st (5,8 procent) valt att gå hos annan huvudman. Gymnasieskola och gymnasiesärskola Nettokostnaderna för gymnasie- och gymnasiesärskola var 3,9 mnkr lägre än tilldelad budget. Inför höstterminen ökade antalet ungdomar som valde en gymnasieskola i annans regi och kommunen behövde därmed köpa ca 40 utbildningsplatser fler än tidigare. För att verksamheten skulle klara sin budgetram krävdes det att gymnasieskolan i egen regi visade ett överskott. Marks gymnasieskola visar ett överskott med 4,4 mnkr därtill kom en oväntad rest-utbetalning avseende tidigare år från Migrationsverket på 2,9 mnkr. Totalt resulterar det i ett överskott om 7,3 mnkr jämfört med tilldelad budgetram. Nettokostnaderna för köpta och sålda platser översteg budget med 3,4 mnkr. Antalet elever på Marks gymnasieskola var i genomsnitt 919 elever under år 2017, det är 3,2 procent färre elever jämfört med år 2016. Utfallet av antagningen till gymnasiet ht17/vt18 resulterade i att antalet Markelever som valt en gymnasieskola utanför kommunen ökade med ca 40 (fler köpta platser) och antalet elever från andra kommuner som läser på Marks gymnasieskola blev lika många som under vårterminen (sålda platser). Under höstterminen sålde kommunen i snitt 109 platser till andra kommuner och hade 66 platser åt asylsökande elever (Migrationsverket). Av de gymnasieelever som är folkbokförda i Marks kommun, ca 1 255 st, läste 58 procent på Marks gymnasieskola och 42 procent på annan gymnasieskola. Vuxenutbildningen De totala nettokostnaderna för vuxenutbildning uppgick till 12,7 mnkr. Det är 0,7 mnkr/5,2 procent lägre än föregående år och 2,1 mnkr lägre än budgetram. Den grundläggande och gymnasiala vuxenutbildningens kostnader stämmer väl överens med tilldelad budgetram. Hela överskottet finns under verksamheten Svenska för invandrare (SFI). Genom introduktionsersättningen från Migrationsverket har SFI fått 6,3 mnkr under år 2017, vilket är 3,0 mnkr högre jämfört med året innan. Verksamheten hade budgeterat för intäkter i nivå med föregående år. Intäkterna från Migrationsverket täcker 70 procent av kostnaderna för SFI-undervisningen. Antal elever som läser SFI har under 2017 var i genomsnitt 213 elever vilket är 20 procent fler elever jämfört med föregående år. 35

6.2 Investeringsredovisning Investeringsredovisning BUN Investeringsprojekt Budget 2017 Utfall 2017 Budgetavvikelse 2017 Förskola 2 000 1 954 46 Grundskola 2 500 2 364 136 Gymnasieskola + vux 1 000 1 745-745 Förvaltningsövergripande + elevhälsa 500 62 438 Summa 6 000 6 125-125 Investeringsredovisning kommentar Totalt sett hade nämnden ett investeringsutrymme gällande inventarier på 6 mnkr. Hela investeringsramen har utnyttjats. Störst investeringar har skett i grundskolan. Investering i fordon vid gymnasieskolan har genomförts, samtidigt som ett investeringsbidrag från skolverket erhållits. 7 Övrig uppföljning Nämnders och styrelsers uppföljning rör främst verksamhet, personal och ekonomi. Utöver detta sker i årsrapporten också en uppföljning av olika planer och beslut, såsom internationellt arbete och miljöarbete. 7.1 Internationellt arbete Barn och utbildningsförvaltningen har i samverkan med Sjuhäradskommunerna, Fyrbodal och Skaraborg sökt och beviljats ESF-medel för att utveckla arbetet med det kommunala aktivitetsansvaret. Projektet som går under namnet "En skola för alla" startades under våren 2017. Dessutom deltar förvaltningen i två andra EUfinansierade projekt som startades under våren: "Vägledning för livet" som skall utveckla studie- och yrkesvägledningen och "InVäst" som berör SFI-undervisning. Två rektorer och en utvecklingsledare har deltagit på konferenser i Finland och Frankrike på temat ledarskap, digitalisering och inkludering. Konferenserna som bland annat bestått av studiebesök på finska och franska skolor har finansierats av EU:s Erasmus+ program. Det internationella arbetet pågår som en del i undervisningen på alla våra skolor och förskolor i enlighet med styrdokumenten. Marks Gymnasieskola har ett omfattande internationellt utbyte. Flera program har långvariga utbyten med andra skolor. Exempel på detta är utbyten med Uganda och Vejle i Danmark. Skolan har en internationell grupp som varje år ordnar en resa till Bryssel för att ge eleverna möjlighet att lära sig mer om Europa och EU. Eleverna får söka om att delta i resan och alla program är representerade, även IM, Särskolan och Sprint. Ca 20 3 elever tas ut på resan varje år. Utöver ovanstående har skolan flera utbyten via Comenius och Erasmus. Även på grundskolorna pågår internationaliseringsprojekt. På Sätilaskolan och på Ubbhultskolan har de ett långsiktigt arbete med fadderbarn i Afrika. I Torestorp har de under sin "hemkunskapsvecka" lagat mat från olika delar av världen. Dessa länder har eleverna forskat kring och fördjupat sig i mattraditioner. På liknande sätt gör de även på Öxabäckskolan. På Fritslaskolan uppmärksammas FN-dagen, 36

internationella kvinnodagen, förintelsens minnesdag och genomförs temadagar om mångfald. Under dessa får eleverna ta del av föreläsningar, se filmer med koppling till ämnena samt göra aktiviteter i tvärgrupper för att stärka samarbetet. I förskolan sker ett aktivt arbete med frågan i vardagen, genom de möten med olika kulturella yttringar som uppstår. På flera förskolor har man haft som prioriterat mål att öka barns och pedagogers kunskap om olika kulturer. Ett exempel är Hyssna förskola som kommunicerat via Internet med en skola och förskola i Thailand. Ett annat exempel är Snickaregården som deltagit i interkulturell konferens i Stockholm med två pedagoger. Den gav mycket inspiration och berikande kunskap för framtida arbete i deras interkulturella upptagningsområde. De har dessutom arrangerat en mycket uppskattad kulturfest där föräldrar, pedagoger och barn bjuder på sin kultur i form av mat, dryck, kläder, konstverk och musik Personal från flera förskolor deltagit på Bettmässan i London som ett led i att stärka den digitala kompetensen. Ett par förskolor har varit på pedagogisk fortbildning i Italien. 7.2 Uppföljning energiplanen Vid planering och upphandling av skolskjutsar ska stor vikt läggas vid effektiv ruttplanering, att fordonen är energieffektiva och om möjligt drivs med ickefossila bränslen. Möjligheten att samordna med kollektivtrafik ska också beaktas. 7.3 Uppföljning av Marks kommuns lokala miljömål Arbetet med miljömålen sker genom arbetet i enlighet med läroplaner och kursplaner för samtliga skolformer. I samråd och samarbete med teknik - och serviceförvaltningen genomförs ett aktivt arbete med miljömålen kopplat till den fysiska miljön. 7.4 Uppföljning av attraktivitetsplanen Under 2017 har inget aktivt arbete genomförts i syfte att göra planen känd utöver de kommungemensamma chefsmöten som har behandlat attraktivitetsplanen. Flera av strategierna har nämnden dock arbetat med som en naturlig del i uppdraget. Satsa på hög kvalitet inom skola och barnomsorg för att behålla och locka till inflyttning av målgruppen Ansvarsfasen. Nämnden satsar på att ha hög kvalitet inom skola och barnomsorg vilket har resulterat i förbättrade meritvärden de senaste åren. Framåt behöver vi förbättra marknadsföringen av våra förskolor och skolor - alla enheter har i uppdrag att ta fram en pedagogisk profil. Utveckla Mark till att bli en studentkommun Elever som läser på distans på universitet och högskola erbjuds möjlighet att genomföra examinationer och tentamina på vuxenutbildningen i Mark. Inom vuxenutbildningen erbjuds kommuninvånarna möjlighet att studera på distans och möjlighet att studera på olika tider för att göra utbildningen så tillgänglig som möjligt. Inom Kunskapens hus erbjuds en god studiemiljö med studiehall och bibliotek för vuxenstuderande. Genom Vägledningscentrum erbjuds kommuninvånarna vägledning. Inom rikstäckande basketutbildning är Marks kommun en av två utbildningskommuner. Detta med anledning av goda förutsättningar för kombinationen studier och boende. 37

Lärcenter Vuxenutbildningen har blivit ett certifierat Campus/Lärcenter. Det innebär att vi har en hög servicegrad gentemot medborgarna. Främja samarbete och utbyte mellan företag, näringslivsorganisationer, kommun och lärosäten Ett nytt arbetssätt som påbörjades 2016 har fördjupats när det gäller högstadieskolornas samverkan med arbetslivet. Det innebär i korthet fler kontakter med arbetsliv och företag. Syftet är att ungdomarna ska öka kunskapen kring bredden av yrken som finns inom arbetslivet/näringslivet. Arbetsplatsförlagt lärande är begreppet för praktik som används i den nya gymnasieförordningen och berör alla elever som påbörjat sin gymnasieutbildning efter den 1 juli 2011. APL sträcker sig över minst 15 veckor - eller om det rör sig om en lärlingsutbildning - ska praktiken uppgå till halva studietiden. APL är obligatoriskt på alla yrkesprogram men kan också införas på högskoleförberedande program om huvudmannen för utbildningen beslutar det. Marks gymnasieskola ingår i en pilotstudie med Skolverket där man testar lärlingslön. Förvaltningen samarbetar med högskolor och universitet för lärarstuderande och erbjuder praktikplatser. Vård- och omsorgscollege Sjuhärad är ett samarbete mellan arbetsgivare, fackförbund, utbildare och Arbetsförmedlingen. Syftet är att säkra kvaliteten på utbildning och verksamhet för att intressera fler att studera och arbeta inom vårdoch omsorg i Sjuhärad. Teknikcollege som är en kvalitetsstämpel på utbildningar där kommuner, utbildningsanordnare och företag samverkar för att öka attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt inriktade utbildningar. Genom ett nära samarbete med regionens företag utformas innehållet i utbildningar så att det passar industrins framtida behov. Teknikcollegecertifierade utbildningar har granskats och kvalitetssäkrats utifrån tio kriterier som teknik- och industriföretag tagit fram. Industrinatten Högstadierna deltar på Industrinatten med ungefär 100 elever från årskurs 8. Syftet är att ge inblick i och öka intresset för teknik, industri och naturkunskap. Myndighetsutövning Erbjuda en väl fungerade, snabb, effektiv och tillgänglig myndighetsutövning. Förvaltningen arbetar aktivt med att öka kunskapen kring lagar och regler bland de anställda och förbättra rutiner kontinuerligt med syftet att säkerställa en korrekt och likvärdig behandling. 38

Bilaga 1 till årsrapport 2017 Barn- och utbildningsförvaltningen Trygghet och studiero kartläggning och handlingsplan December 2017

Innehåll 1.Bakgrund... 2 1. 1. Nämndens uppdrag 2016 2017... 2 1.2. Trygghet och studiero... 2 1.3. Påverkansfaktorer... 2 1.4. Förutsättningar för studiero... 2 2. Kartläggning... 4 2. 1. Kolla din skola... 4 2.2. Skolenkäter... 6 2.3. Slutsatser av kartläggningen... 7 3. Handlingsplan... 8 3.1. Elevhälsa... 8 3.2. Anpassningar... 8 3.3. Värdegrund, delaktighet och inflytande... 9 3.4. Utveckla undervisningen... 9 Referenser... 10 1

1.Bakgrund 1. 1. Nämndens uppdrag 2016 2017 I nämndplanen har barn- och utbildningsnämnden gett förvaltningen i uppdrag att kartlägga det lokala arbetet om trygghet och studiero. Arbetet redovisas i årsrapporten 2017. Nämnden gav dessutom vid sammanträdet 2017-11-09 förvaltningen i uppdrag att påskynda arbetet: att utifrån redovisningen, som ingår i delårsrapporten, om att fler barn i grundskolan inte når upp till kunskapskraven i åk 3, 6, 9 påskynda arbetet med ordning [Sic!] och studiero i klassrummet och återkomma till nämnden med en handlingsplan [ ] 1.2. Trygghet och studiero Frågan om trygghet och studiero är bred och innehåller ett flertal faktorer som påverkar helheten. Utgångspunkten i kartläggningen är Skolinspektionens rapport Skolans arbete för att säkerställa studiero - det räcker inte att det är lugnt, eleverna måste lära sig något också (Skolinspektionen 2016). 1.3. Påverkansfaktorer Forskning har visat att otrivsel, skadegörelse, mobbning och olyckshändelser i skolan har ett starkt inbördes samband. Andra exempel på inbördes samband med trygghet och studiero är våld i skolan, kriser och elevernas arbetsmiljö. Det finns alltså alla anledningar att ha en helhetssyn och att samarbeta mellan olika verksamhetsområden när man vill skapa en trygg och säker miljö för förskole- och skolbarn (Myndigheten för säkerhet och beredskap, 2017). Granskningen som Skolinspektionen genomförde 2016 visar att lärares förutsättningar att skapa studiero i undervisningen påverkas av olika företeelser på skolan och av i vad mån rektorn tar ansvar för att utveckla och förbättra dessa, exempelvis skadegörelse. Det handlar huvudsakligen om skolans arbete med normer och värden och det förebyggande arbete som bedrivs av elevhälsan, men också om hur skolan tar ansvar för att alla elever ges det stöd och de utmaningar de behöver. Denna granskning visar på vikten av att rektor tillsammans med lärarna analyserar och söker orsaker till bristande studiero i undervisningen på flera plan. 1.4. Förutsättningar för studiero Skolinspektionen (2016) lyfter fram fyra viktiga förutsättningar för studiero: Tydlighet vad gäller mål, innehåll och struktur, individanpassning, variation och utmaningar. Trots att det på flera av de granskade skolorna pågår ett arbete med att förbättra undervisningens kvalitet saknar många lektioner tydliga ramar och en variation av olika arbetssätt och arbetsformer. Det är betydligt vanligare att elever sitter overksamma på lektionerna än att de pratar om ovidkommande saker eller springer runt och stör i klassrummet. Undervisningen är ofta enformig. Observationerna visar att elever kan sitta länge utan att göra något utan att uppmärksammas av läraren. 2

Studieron varierar beroende på vilken lärare som leder undervisningen. Många elever säger att det blir studiero om det är tydligt vad de ska göra och när läraren tar ett tydligt ansvar för ordningen i klassrummet. Viktigt enligt eleverna är också att läraren bryr sig om att skapa goda relationer med dem. Rektorn behöver mer systematiskt följa upp enskilda lärares undervisning avseende studiero. Även om flertalet rektorer gör besök i klassrummen och även om flera skolor använder sig av kollegialt lärande är det ovanligt att detta leder till att konkreta åtgärder vidtas för att förbättra studieron i enskilda lärares klassrum. Rektorn behöver förbättra arbetet med skolans ordningsregler. Många elever känner sig inte delaktiga i framtagandet av ordningsreglerna och såväl elever som lärare uppger att reglerna inte alltid efterlevs. På flera skolor saknas en skolövergripande diskussion som syftar till att utveckla en samsyn gällande normer och värden. 3

2. Kartläggning Som kartläggningsmetod har förvaltningen valt Skolinspektionens självskattningsverktyg Kolla din skola (2017 a) samt de skolenkäter som skolinspektionen genomförde i samband med inspektionen vårterminen 2017 (Skolinspektionen 2017 b). 2. 1. Kolla din skola Kolla din skola är verktyg för reflektion där skolan eller förskolan klarar sig till exempel inför en granskning. Frågorna utgår från de arbetsområden Skolinspektionen använder i sin tillsyn av grundskola och gymnasieskola (Se bilaga 1). Verktyget är i första hand tänkt för de som finns i ledningen och pedagogisk personal. I detta fall har rektorerna i Marks kommun gjort skattningen. Det rör sig om att ta ställning till 22 frågor och gradera utifrån tre nivåer: Stämmer(Grönt), Stämmer delvis (Gult), Stämmer inte (rött). Dessutom har rektorerna kommenterat sina svar. Två av frågorna rör specifikt Trygghet och studiero: fråga 11 Utbildningen utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero och fråga 12 Vid skolenheten bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. På fråga 11 anger en rektor rött för sina enheter. De övriga svaren fördelar sig jämnt mellan grönt och gult (se figur nedan). Svar på fråga 11 och 12 Stämmer inte Stämmer delvis Stämmer Nedan gör vi ett urval bland samtliga områden som undersökts där vi ser de största generella utvecklingsbehoven finns baserat på svaren; både värderingen och kommentarerna. Hypotesen är att insatser inom dessa områden kommer att ha effekt på trygghet, studiero och måluppfyllelse generellt. 4

Fråga 4.Undervisning och lärande (del 4) Lärarna stärker elevernas vilja att lära och deras tillit till den egna förmågan. (4 gröna,, 11 gula, 0 röda) Flera rektorer lyfter fram kopplingen till frågan om extra anpassningar nedan. De flesta rektorerna ser ett utvecklingsbehov, men lyfter också också satsningar som görs centralt och lokalt. Fråga 5. Undervisning och lärande (del 5) Lärarna ser till att eleverna får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. (4 gröna 10 gula, 0 röda) Ingen rektor röd markerar. Rektorerna anger att de har formella strukturer såsom klassråd, men flera anger att inflytandet över undervisningen kan utvecklas. Fråga 6. Extra anpassningar och särskilt stöd. Ansvariga på skolan ger eleven skyndsamt stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, om eleven riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. (6 gröna, 5 gula, 3 röda) När det gäller extra anpassningar och särskilt stöd är arbete olika långt framme på olika skolor. Det finns även skillnader inom skolor hur enskilda lärare arbetar. Fråga 7. Extra anpassningar och särskilt stöd (del 2) När det gäller särskilt stöd följs insatta åtgärder upp och utvärderas? (2 gröna, 12 gula, 0 röda) Även gällande uppföljning och utvärdering av extra anpassningar och särskilt stöd är arbete olika långt framme på olika skolor. Det finns även skillnader inom skolor hur enskilda lärare arbetar. 5

Fråga 16. Förutsättningar för lärande och trygghet (del 4) Elevhälsan används främst förebyggande och hälsofrämjande, för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. (2 gröna, 10 gula och 2 röda). Rektorerna som gul- eller rödmarkerar påpekar att de är inne i ett utvecklingsarbete när det gäller elevhälsoarbetet och att det fortfarande till stor del handlar om åtgärdande arbete. Fråga 22. Styrning och utveckling av verksamheten (del 4) Rektorn fördelar resurser inom skolenheten efter elevernas olika förutsättningar och behov. (4 gröna, 7 gula, 3 röda) I flera av kommentarerna lyfts fram att det finns för lite att fördela, men även i något fall att den nuvarande rektorn inte gjort fördelningen eftersom hen är ny på enheten. 2.2. Skolenkäter Skolinspektionen genomförde enkäter i åk 5, 9 och åk 2 på gymnasiet under våren 2017. Marks kommun jämförs med de andra kommunerna som deltog i undersökningen våren 2017. Totalt ingick i denna omgång 65 kommuner. En analys av enkäterna i sin helhet finns i bilaga 2. Frågorna som eleverna svarade på motsvarar i stort de rektorerna besvarade i Kolla din skola. Trots detta är de inte fullt jämförbara eftersom de besvarades vid olika tidpunkter,vår och höst, och bara i tre årskurser när det gäller enkäterna. Rektorerna hade ett bredare perspektiv. Årskurs 5 Inom de flesta områden ligger Marks kommun på eller något under medelvärdet för de kommuner som deltagit i undersökningen. Undantagen är när det gäller påståendena: I min skola finns det vuxna jag är rädd för, I min skola finns det extrauppgifter när man är klar och I min skola respekterar vi varandra där Marks kommun ligger en bit över medelvärdet. Lägst värde generellt är det för På lektionerna stör andra elever ordningen. Årskurs 9 Inom de flesta områden ligger Marks kommun under. Undantagen är stimulans, trygghet och tillit till elevens förmåga där Mark ligger i nivå eller över genomsnittet. Lägst värden jämfört med samtliga kommuner är Grundläggande värden i undervisningen. Årskurs 2 på Marks gymnasieskola Inom samtliga områden ligger Marks kommun under medelvärdet. Störst negativ avvikelse är det på Ordningsregler, Förhindra kränkningar och Grundläggande värden. När det gäller Tillit till elevens förmåga och Trygghet ligger Marks nära medelvärdet. 6

2.3. Slutsatser av kartläggningen Det är inte möjligt att dra några entydiga svar utifrån materialet, men det verkar som elevernas syn på värdegrundsarbetet inte helt stämmer med rektorernas uppfattningar. En fördjupad analys skulle behövas för att förstå vad skillnaden beror på och vilka åtgärder som behöver göras. En annan skillnad i eleverna och rektorernas syn är den som gäller delaktighet, åtminstone när det gäller de äldre årskurserna. När det gäller just trygghet och studiero specifikt är bilden mer samstämmig. Det finns skolor där detta är ett problem, men det gäller långt från alla skolor. Huvudslutsatsen av kartläggningen är att det pågår arbete för att öka tryggheten och studiero på samtliga enheter. Antingen direkt eller genom de områden som skolinspektionen lyfter som viktiga för att uppnå trygghet och studiero. Detta sker bland annat genom det systematiska kvalitetsarbetet där prioriterade utvecklingsområden fastställs på enhetsnivå. Situationen är olika på olika skolor och prioriteringarna skiljer sig åt beroende på vilken analys man gör. På förvaltningsnivå har vi identifierat fyra gemensamma utvecklingsområden. I handlingsplanen nedan anges dessa. 7

3. Handlingsplan Barn- och utbildningsförvaltningen har åtta strategier för att uppnå visionen en lärmiljö för alla en modern skola på vetenskaplig grund. Handlingsplanen för ökad trygghet och studiero är en del i vägen mot ökad måluppfyllelse och skall ses i detta sammanhang (se bilaga 3). Marks gymnasieskola och Ängskolan ingår i skolverkets utvecklingsinsats Samarbete för bästa skola Skolverket genomför inledningsvis tillsammans med skolorna en nulägesanalys för att sedan fastställa olika insatser. Detta kan innebära att insatser utöver handlingsplanen kan komma att genomföras inom ramen för samarbetet (Skolverket 2017a). Med utgångspunkt i kartläggningen ovan har fyra utvecklingsområden tagits fram. Dessa redogörs för nedan tillsammans med de åtgärder som vidtas. Insatserna är fokuserade på att främja trygghet och studiero och de viktiga förutsättningar som skolinspektionen lyfter fram i sin granskning (2016). Disciplinära åtgärder regleras i skollagen (Skolverket, 2014). 3.1. Elevhälsa Det finns ett behov att utveckla elevhälsoarbetet på alla nivåer. Detta görs inom ramen för förvaltningens strategi Ett elevhälsoarbete av god kvalitet. För att åstadkomma detta genomförs följande åtgärder och aktiviteter: Verksamhetschefen för elevhälsa har dialogmöten med rektorer och elevhälsoteam på varje skola en gång per termin. Den lokala elevhälsoplanen har en kommungemensam struktur och följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet på enhets och förvaltningsnivå. Tre skolor genomför sedan hösten 2017 skolmodellen PALS som är en skolomfattande och evidensbaserad modell som utvecklar och bygger en god lärandemiljö för alla elever, personal och föräldrar genom positiva handlingar och delaktighet. Fler skolor kommer troligen gå in i modellen under läsåret 2018/19. Marks kommun deltar i projektet Tidiga insatser för ökad integration och ökad skolnärvaro. Projektet syfte är att stärka ensamkommande flyktingbarns hälsa och förebygga utanförskap. Vid fem tillfällen träffar två hälsopedagoger ungdomarna i en s.k. Hälsoskola. Det sker ett riktat arbete för att främja närvaro. Arbetet utgår från den förvaltningsgemensamma Planen för att främja närvaro och rutiner för att åtgärda frånvaro i grundskolan och grundsärskolan. 3.2. Anpassningar Det finns ett behov att utveckla elevhälsoarbetet på alla nivåer. Detta görs inom ramen för förvaltningens strategi En åskådlig progression genom utbildningen. För att åstadkomma detta genomförs följande åtgärder och aktiviteter: Den centrala elevhälsan genomför en fortbildning som erbjuds samtliga skolor utifrån material från specialpedagogiska myndigheten (SPSM, 2017). 8

En fortbildning för rektorer planeras under läsåret 2018/19. Planen är att utgå från Rosengårdsskolan i Malmös arbete med anpassningar. I de dialogmöten som Verksamhetschefen för elevhälsa genomför med rektorer och elevhälsoteam tas arbetet med anpassningar upp. Skolverket ger statsbidrag för kompetensutvecklingsinsatsen Specialpedagogik för lärande. Under läsåret 2017/18 genomför Fritslaskolan utbildningen. Fler skolor kommer att söka statsbidraget 2018/19 (Skolverket 2017b). 3.3. Värdegrund, delaktighet och inflytande Det finns ett behov att utveckla värdegrund, delaktighet och inflytande på alla nivåer. Detta görs inom ramen för förvaltningens strategi Inkluderande arbetssätt - Barn och elever som resurs Sedan höstterminen 2017 arrangeras en seminariedag Lärande i Mark (LiM - dagen) för pedagogisk personal. Där lyfts goda exempel från den egna verksamheten på hur undervisning kan skapa delaktighet och inflytande. Delaktighet och inflytande följs upp som ett särskilt uppföljningsområde i nämndplanen 2017. Förvaltningsledningen avser att göra en fördjupad analys av uppföljningsområdet och utifrån denna eventuellt initiera ett utvecklingsarbete. Speciellt skall elevernas delaktighet när det gäller framtagande av ordningsregler beaktas. Analysen kommer dessutom beröra elevernas och rektorernas syn på värdegrundsarbete generellt. 3.4. Utveckla undervisningen Det finns ett behov att utveckla undervisningen för ökad individualisering och lust att lära. Detta görs inom ramen för förvaltningens strategi Inkluderande arbetssätt - Barn och elever som resurs samt En varierad undervisning och lärmiljö. För att åstadkomma detta genomförs följande åtgärder och aktiviteter: På LiM-dagen lyfts goda exempel på hur undervisning kan skapa lust och individualiseras Utveckling av ämnesintegrering för gymnasieskolan sker inom ramen för COLLAPROJEKTET. På Marks Gymnasieskola görs en satsning på lärlingsutbildning för att utöka utbudet och möjliggöra en anpassning till individers behov. På flera en heter genomförs Läslyftet. Det är skolverket kompetensutveckling för att utveckla undervisningen tillsammans med kollegor med hjälp av moduler i språk-, läs- och skrivdidaktik (Skolverket 2017 c). En stor satsning på digitalisering görs i grundskolan för att utnyttja de möjligheter digitala hjälpmedel i undervisningen ger. 9

Referenser Myndigheten för säkerhet och beredskap (2017) Säkerhet i skola. Tillgänglig: https://www.msb.se/sv/forebyggande/barns--ungas-sakerhet/sakerhet-i-skola/ Närhälsan, Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa (2017) Skolmodellen PALS. Tillgänglig: https://www.narhalsan.se/om-narhalsan/for-vardgivare/utvecklingscentrum-for-barns-psykiskahalsa/skolmodellen-pals/ Skolinspektionen (2016) Skolans arbete för att säkerställa studiero. Tillgänglig: https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitets granskningar/2016/studiero/studiero.pdf Skolinspektionen (2017a) Kolla din skola Tillgänglig: http://kolladinskola.se/ Skolinspektionen (2017b) Skolenkäten Tillgänglig: https://www.skolinspektionen.se/skolenkaten Skolverket (2014) Juridisk vägledning. Mer om Trygghet och studiero. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.148959!/trygghet%20o%20studiero%2c%20reviderad%20 december%202014.pdf Skolverket (2017a) Samverkan för bästa skola. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/skolutveckling/samverkan-for-basta-skola Skolverket (2017b) Specialpedagogik för lärande. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/kompetensoch-fortbildning/larare/specialpedagogik-for-larande-1.251359 Skolverket (2017c) Läslyftet i skolan. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/kompetens-ochfortbildning/larare/laslyftet 10

Bilaga 1 Frågeställningar Kolla din skola 1. Undervisning och lärande (del 1) Undervisningen utgår från och omfattar målen i läroplanen och respektive kursplan för grundskolan, samt för respektive nationellt program och ämnesplaner gällande gymnasieskolan 2. Undervisning och lärande (del 2) Undervisningen innebär ett aktivt lärarstöd för eleverna 3. Undervisning och lärande (del 3) I undervisningen tas hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. 4. Undervisning och lärande (del 4) Lärarna stärker elevernas vilja att lära och deras tillit till den egna förmågan. 5. Undervisning och lärande (del 5) Lärarna ser till att eleverna får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. 6. Extra anpassningar och särskilt stöd Ansvariga på skolan ger eleven skyndsamt stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, om eleven riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. 7. Extra anpassningar och särskilt stöd (del 2) När det gäller särskilt stöd följs insatta åtgärder upp och utvärderas. 8. Bedömning och betygssättning (del 1) Läraren utvärderar elevernas kunskaper utifrån de nationella kunskapskraven. 9. Bedömning och betygssättning (del 2) Läraren utnyttjar vid bedömning och betygssättning all tillgänglig information om elevernas kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven, och gör en allsidig bedömning av dessa kunskaper. 10. Bedömning och betygssättning (del 3) Eleven och elevens vårdnadshavare informeras om elevens utveckling. 11. Trygghet och studiero (del 1) Utbildningen utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. 12. Trygghet och studiero (del 2) Vid skolenheten bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. 13. Förutsättningar för lärande och trygghet (del 1) Lärarna vid skolenheten har legitimation och är behöriga för den undervisning de bedriver, om de inte omfattas av något av undantagen från dessa krav. 14. Förutsättningar för lärande och trygghet (del 2) Lärarna vid skolenheten samverkar med varandra i arbetet med att nå utbildningsmålen. 15. Förutsättningar för lärande och trygghet (del 3) Det bedrivs ett förebyggande värdegrundsarbete för att skapa en miljö som bygger på respekt och delaktighet. 16. Förutsättningar för lärande och trygghet (del 4) Elevhälsan används främst förebyggande och hälsofrämjande, för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. 17. Förutsättningar för lärande och trygghet (del 5) Den studie- och yrkesorienterande verksamheten tillgodoser elevernas behov av vägledning inför elevernas val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet. 18. Förutsättningar för lärande och trygghet (del 6) Skolbiblioteket används för att stödja elevernas lärande och kunskapsutveckling. 19. Styrning och utveckling av verksamheten (del 1) Rektorn följer upp skolenhetens kunskapsresultat samt trygghet och studiero. Uppföljningen genomförs i relation till de nationella målen och dokumenteras. 20. Styrning och utveckling av verksamheten (del 2) Rektorn planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. 21. Styrning och utveckling av verksamheten (del 3) Personalen vid skolenheten ges möjlighet till den kompetensutveckling, som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. 22. Styrning och utveckling av verksamheten (del 4) Rektorn fördelar resurser inom skolenheten efter elevernas olika förutsättningar och behov 11

Bilaga 2 Analys av skolinspektionens enkäter våren 2017. Skolinspektionens skolenkät i Marks kommun våren 2017 Nedan följer en sammanfattning av de skolenkäter som skolinspektionen genomförde i åk 5, 9 och åk 2 på gymnasiet under våren 2017. Marks kommun jämförs med de andra kommunerna som deltog i undersökningen våren 2017. Totalt ingick i denna omgång 65 kommuner. Syftet är att ge en förvaltningsövergripande bild och lyfta fram frågeställningar som kan bli föremål för fördjupad analys och utvecklingsinsatser. Speciellt fokus läggs vid delaktighet och inflytande eftersom det är ett fördjupat uppföljningsområde i nämndplanen 2017. Enkäterna finns tillgängliga i sin helhet på http://siris.skolverket.se/siris/ris.skolenkat.searchform Där finns även information om resultat per enhet, frågeformuleringar, svarsspridning och beräkningsgrunder etc. Grundskola årskurs 5 Svarsfrekvensen var 94%. Diagram över medelvärden (0 10). Ett högt medelvärde indikerar en positiv uppfattning. Vit stapel: Aktuell huvudman åk 5. Svart stapel: Samtliga deltagande skolenheter för insamlingsomgången åk 5. 12

Kommentarer åk 5 Inom de flesta områden ligger Marks kommun på eller något under medelvärdet för de kommuner som deltagit i undersökningen. Undantagen är när det gäller påståendena: I min skola finns det vuxna jag är rädd för, I min skola finns det extrauppgifter när man är klar och I min skola respekterar vi varandra där Marks kommun ligger en bit över medelvärdet. Lägst värde generellt är det för På lektionerna stör andra elever ordningen. Jämfört med undersökningen HT 15 är värdena något lägre i de flesta fall. Störst negativ förändring är indexvärdet för Mina lärare är rättvisa mot oss elever där nedgången är 1,1. Pojkar och flickor Skillnaden i pojkar och flickors svar är liten i de flesta fall, med en viss tendens till att pojkar är mer positiva än flickor. Störst skillnad är det när det gäller påståendet: Skolarbetet är för svårt för mig och I min skola finns det elever som jag är rädd för där flickor i högre grad upplever detta. 13