5 Lokala förhållanden I följande kapitel beskrivs lokala förhållanden för huvudalternativets lokalisering av reningsverket och utsläppspunkten, samt för de redovisade alternativa lokaliseringarna i kapitel 3. 5.1 Landskapsbild 5.1.1 Huvudalternativet Platsen för det nya reningsverket är belägen cirka 3 km nordöst om Kämpervik och cirka 3,5 km sydöst om Grebbestad. Omgivningarna karakteriseras av jordbruksmark med inslag av berg i dagen, vilket ger ett kuperat och varierande intryck. Platsen för reningsverket består av en långsmal landremsa, väl avgränsad från omgivningarna via två omgivande kullar, se figur 4. Marken på platsen består av obrukad jordbruksmark. Även omgivande landområden utgörs till stor del av jordbruksmark, som dock brukas aktivt. FIgur 7. Platsen för alternativ lokalisering av reningsverket. 15
5.1.2 Alternativ lokalisering Den alternativa lokaliseringen för reningsverket är belägen mellan två bergsryggar som går i dagen. Marken i området utgörs av ängsmark. Berget som går i dagen består av kala hällar som är bitvis täckta med vegetation. Åkermarken omgärdas också av tät vegetation som effektivt skärmar av platsen från omgivningarna, se figur 7. 5.2 Planförhållanden 5.2.1 Huvudalternativet Platsen för det nya reningsverket omfattas inte av detaljplan eller områdesbestämmelser. De bestämmelser om markanvändning som anges i Tanums kommuns översiktsplan och som berör platsen beskrivs kortfattat nedan. I den kommunala översiktsplanen fastslås att jordbruket har stor betydelse för sysselsättningen i kommunen, men även för att bibehålla en levande landsbygd och ett öppet landskap. Det är därför ett kommunalt intresse att jordbruket förblir en stark näring i kommunen. Enligt översiktsplanen bör restriktivitet iakttas när det gäller att ta i anspråk jordbruksmark för andra syften. I kommunens vindkraftpolicy bedöms ett urval av områden som lämpliga för uppförande av vindkraftverk. Dessa områden har i den kommunala översiktsplanen reserverats för energiproduktion. Tills vidare eftersträvas i de reserverade områdena en oförändrad markanvändning. Ett sådant område ligger omedelbart söder om den tänkta platsen för ett nytt reningsverk. Det rekommenderas i översiktsplanen att ny bebyggelse eller andra åtgärder endast ska tillåtas om de inte försvårar områdets användning för produktion av vindkraft. En föreslagen sträckning för en ny 40 kv-ledning mellan Fjällbacka och Grebbestad passerar cirka 500 meter väster om platsen. Kraftledningsgatan beräknas omfatta ett cirka 40 meter brett område. Ny bebyggelse eller andra åtgärder i området rekommenderas i översiktsplanen endast tillåtas om de inte försvårar anläggandet av kraftledningen. I närheten av den föreslagna platsen passerar också en större distributionsledning för dricksvatten. Ledningen distribuerar dricksvatten från det kommunala vattenverket ut till kommunens samhällen. 5.2.2 Alternativ lokalisering Området vid Nybygget är idag inte detaljplanelagt och omfattas heller inte av områdesbestämmelser. För Kämpersvik med omgivningar finns i översiktsplanen rekommendationer om en försiktig förtätning av befintlig bebyggelse samt byggande av nya bostäder väster och söder om samhället. All ny bebyggelse kommer att vara belägen väster om väg 163, och där- 16
med mer än 500 meter från aktuell plats. Den föreslagna sträckningen för en ny 40 kv-ledning mellan Fjällbacka och Grebbestad som nämnst i föregående kapitel passerar cirka 300 meter väster om Nybygget. Cirka 2 km söder om Nybygget ligger flygfältet Lilla Anrås. En skyddszon med en radie på 3 km omgärdar flygfältet, vilket innebär att Nybygget ligger inom skyddszonen. En i huvudsak oförändrad markanvändning eftersträvas inom skyddszonen. Det rekommenderas att ny bebyggelse eller andra anläggningar endast får tillkomma om de inte påverkar hinderfriheten runt flygfältet, och inte heller blir störda av flygbullret. 5.3 Riksintressen och andra områdesskydd 5.3.1 Huvudalternativet Riksintresse för naturvård Fjällbackas och Grebbestads kust och skärgård är av riksintresse för naturvård (NRO 14037). Området präglas av alltifrån exponerad ytterskärgård i väster till skyddade grunda vattenområden i öster. Kustområdet har en intressant geologi med karakteristiska granitklippor och den välkända skalbanken vid Dammarna på Otterön. Tre vegetationstyper kan urskiljas inom området: kalskärsregionen i den yttre skärgården och vissa delar av fastlandskusten, lövskogsregionen och södra barrskogsregionen. De marinbiologiska värdena är stora. Hög salthalt och den goda vattencirkulationen i kombination med förhållandevis hög vattentemperatur bidrar till hög biologisk produktion i de grunda vattenområdena. Innerskärgårdens vatten är därför också viktiga rekrytreringsområden för en stor del av den konsumtionsfisk som fångas efter kusten. Området är dessutom rikt på skaldjur, ostronbottnarna hör till de rikaste efter kusten. På öarna längs kustbandet finns representativa odlingslandskap med ädellövskog i anslutning till odlingsmarkerna. Den marina fågelfaunan är omfattande, och havsstrandängarna innehåller värdefulla lokaler för vadare och sjöfågel. Större delen av det område som omfattas av riksintresse för naturvård omfattas också av reservatsbestämmelser. Natura 2000 Stora delar av det område som är av riksintresse för naturvård har också utsetts till Natura 2000-område. Natura 2000 är det nätverk av skyddsvärda områden som alla EU:s medlemsstater ska bidra till att skapa enligt de två EU-direktiven Habitatdirektivet och Fågeldirektivet. Syftet med Natura 2000 är att bidra till bevarandet av den biologiska mångfalden inom EU. 17
Till varje Natura 2000-område ska finnas en bevarandeplan. Planen ger en beskrivning av området och dess naturvärden, vad som kan skada eller påverka naturvärdena samt vad som krävs för att de ska finnas kvar. I bevarandeplanen för Tanumskusten fastslås att syftet med Natura-2000 området är att de naturtyper och arter som finns i området ska bevaras långsiktigt. Det främsta syftet är att bevara de värdefulla marina miljöerna, havsstrandängarna och ädellövskogen. Särskilda hushållningsbestämmelser Kustområdet och det kustnära landområdet i Tanums kommun omfattas av ett geografiskt riksintresse för friluftsliv och turism (gäller hela kustområdet och skärgården i Bohuslän, från riksgränsen mot Norge till Lysekil, 4 kap 2 miljöbalken). Det är kombinationen av olika förutsättningar i kustområdet som ligger till grund för riksintresset. Kustområdet har en ursprunglig karaktär, särskilda natur och kulturvärden samt stor betydelse för olika grupper av människor. I området ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivet, intressen särskilt beaktas. Riksintresse för fiske Stora delar av Fjällbackas och Grebbestads kust och skärgård omfattas av riksintresse för fiske enligt 3 kap 5 miljöbalken. Fisket har en gammal tradition vid kusten och är idag en viktig del av kommunens näringsliv. Fiskerinäringen sätter sin prägel på skärgårdsbornas liv och därmed hela skärgårdskulturen. En stor del av hela Sveriges fiskerinäring är knuten till Västra Götalands län, här finns till exempel cirka 40 procent av landets licensierade yrkesfiskare. Fisket vid Tanumskusten är inriktat mot kräftfiske och andra skaldjur. Även ål, makrill och skarpsill fiskas i området. Riksintresse för friluftsliv Kustområdet utanför Tanums kommun är av riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap 6 miljöbalken. I området finns intressanta naturtyper och goda förutsättningar för bland annat bad, fritidsfiske och båtliv. Området är ett populärt turistmål, både för nationell och internationell turism. Riksintresse för kulturmiljövård Tanums kommun förvaltar ett mycket omfattande och rikt kulturarv och det finns ett flertal områden i kommunen med ett stort skyddsvärde ur kulturmiljösynpunkt. Cirka 1 km öster om platsen för det nya reningsverket finns ett område med hällristningar från bronsåldern. Området består av mer än 350 grupper med ristningar som tolkas som tidig symbolisk bildkonst. I området finns också ett kulturlandskap med lång kontinuitet i bebyggelse och markanvändning. 18
Unesco utsåg 1994 området till världsarv. Området är också av riksintresse för kulturmiljövård enligt 3 kap 6 miljöbalken. Ekologiskt särskilt känsliga områden I miljöbalkens tredje kapitel finns grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden. Här anges bland annat i 3 att mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. En skyddsvärd naturtyp är ädellövskogar, det vill säga skogar med ädla lövträd som till exempel ek, bok eller alm. I länsstyrelsens rapport Ädellövskogar i Tanums kommun från 1997 redovisas inventerade lövskogsområden som faller under de särskilda skogslagar som syftar till att bevara Sveriges ädellövskog. Områdena klassificeras i en tregradig skala mycket högt, högt respektive visst skyddsvärde. Väster om den föreslagna platsen för det nya reningsverket har ädellövskog inventerats. Skogen består av ek- och aspskog och har klassificerats som ädellövskog med visst skyddsvärde. Biotopskyddsområde Cirka 1 km söder om Nästegård finns ett 3 ha stort markområde med höga naturvärden. Området är cirka 3 ha stort och utgörs av ett brandfält. Cirka 2,5 ha av området är produktiv skogsmark. Skogsstyrelsen har förklarat området som biotopskyddsområde enligt 7 kap 11 miljöbalken. 5.3.2 Alternativ lokalisering Riksintresse för naturvård och Natura 2000 Den föreslagna platsen vid Nybygget omfattas inte av områdesskydd för naturmiljön eller av Natura 2000. Övriga riksintressen och skyddade områden Kustområdet och det kustnära landområdet i Tanums kommun omfattas av ett geografiskt riksintresse för friluftsliv och turism (gäller hela kustområdet och skärgården i Bohuslän, från riksgränsen mot Norge till Lysekil, 4 kap 2 miljöbalken). Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. 5.4 Naturmiljö 5.4.1 Huvudalternativet Vid reningsverket Naturmiljön kring platsen för reningsverket utgörs av åkermark, skogsmark och berg i dagen. På platsen, som avskärmas av bergsryggar i väster, öster och söder, dominerar 19
ängsmark. Längs bergssidorna växer ett skikt av blandskog till största delen bestående av björk och gran. Väster om platsen finns ädellövkog som av länsstyrelsen bedömts ha visst skyddsvärde, se även kapitel 4.3.7. I övrigt finns inga dokumenterade skyddsvärda arter eller miljöer vid platsen. Vid utsläppspunkten Grebbestads kust och skärgård är av riksintresse för naturvård och har dessutom utsetts till Natura 2000-område. Kustområdet i stort och dess skyddsvärde beskrivs i kapitel 4.3.1 och 4.3.2. I det direkta området för utsläppspunkten består bottnarna till stor del av mjuka lerbottnar med ett högt organiskt innehåll. Där djupet är mer än 10 meter finns ingen nämnvärd vegetation. Mjukbottnarna hyser sannolikt bland annat ormstjärnor, småmusslor och havsborstmaskar. Gobider är mycket vanliga. Samtliga djur utgör föda för kommersiella fiskarter. Vid nordöstra Otterön finns en omfattande ålgräsvegetation. Vegetationen utmed stränderna utgörs främst av tång, kelpen och saragassosnärja. 5.4.2 Alternativ lokalisering Vid reningsverket Den alternativa lokaliseringen för reningsverket är belägen mellan två bergsryggar som går i dagen. Marken i området utgörs av ängsmark. Berget som går i dagen består av kala hällar som är bitvis täckta med vegetation. Åkermarken omgärdas också av tät vegetation som effektivt skärmar av platsen från omgivningarna. Delar av det öppna området med ängsmark är tidvis vattensjukt, och dikning har utförts. Vid utsläppspunkten Grebbestads kust och skärgård är av riksintresse för naturvård och har dessutom utsetts till Natura 2000-område. Kustområdet i stort och dess skyddsvärde beskrivs i kapitel 4.3.1 och 4.3.2. I det direkta området för utsläppspunkten utgörs bottnarna av grovt material och troligtvis lågt organiskt innehåll, pga rådande erosionsförhållanden med kraftiga vattenströmmar. 5.5 Strömningsförhållanden 5.5.1 Huvudalternativet Ytvattnet utanför Grebbestad har sitt ursprung från flera olika områden. Dels härrör det från de svenska vattendrag som mynnar i Kattegatt och Skagerrak samt från Östersjön via Öresund och Bälten, dels från de kontinentala floderna som ansluter till Västkusten norr om Göteborg. Salthalten varierar i intervallet 25-30 promille. 20
Tjockleken på ytskiktet från ytan till språngskiktet beror huvudsakligen på rådande vindförhållandena. Vid frånlandsvind förs ytvattnet ut i Skagerrak vilket leder till ett tunnare ytskikt inne vid kusten. Vid pålandsvind pressas ytvattnet upp mot kusten med ett tjockare ytskikt som resultat. Gränsskiktet mellan yt- och bottenvattnet (språngskiktet) återfinns på mellan 10 till 20 meters djup. Den generella strömbilden modifieras förutom av vind, också av tidvatten och väderomslag. Passerande högtryck medför att vatten pressas ut från kustområdet, vilket medför att en utåtgående ström uppstår. I det motsatta fallet, då ett lågtryck passerar, stiger vattenståndet i hela området vilket resulterar i en ström in mot land. Utsläppspunkten för huvudalternativet i Otteröfjorden ligger på 12 meters djup. Cirkulationen i ormådet styrs sannolikt av tidvattenvariationer och vind. Enligt tidigare utförd utredning av KM (1990) är cirkulationen i området god. 5.5.2 Alternativ lokalisering Vattenomsättningen i området kring utsläppspunkten i Svinningerännan är mycket god och domineras sannolikt av den nordgående Baltiska strömmen samt tidvattenvariationer. Detta verifieras av tidigare undersökningar (Hydrogis AB) som visar att bottenmaterialet på platsen är grovt, vilket indikerar erosionsförhållanden och periodvis höga strömhastigheter vid botten. Det exponerade läget innebär också att vinden har stor inverkan på blandningen av en avloppsplym i ytvattnet. Näringsämnen i en plym av renat avloppsvatten har i detta område goda möjligheter att på relativt kort sträcka från utsläppspunkten spädas till nivåer nära omgivningens bakgrundskoncentrationer. Utsläppspunkten för den alternativa lokaliseringen föreslås ligga sydväst om Lökholmen, där djupet varierar mellan 25 och 30 meter. 5.6 Kulturmiljö 5.6.1 Huvudalternativet Rio Kulturkooperativ har på uppdrag av Tanums kommun utfört en studie av kulturmiljön i området för det nya reningsverket. I studien konstateras att det idag inte finns några kända fornlämningar på platsen för det nya reningsverket. Sydväst om platsen finns gamla gårdsstrukturer vid Ejgde och Nästegård. Gården Ejgde finns belagd i äldre kartmaterial redan år 1694. Sydöst om gården finns en gravhög som sannolikt härstammar från yngre järnålder. I passet mellan Ejgde och gården Skalmeröd finns ett antal hällristningar. Rio Kulturkooperativ anger i utredningen att miljön visar på ett stort tidsdjup och en tydlighet som gör den pedagogiskt intressant. Cirka 1,5 kilometer söder om platsen för det nya reningsverket ligger en fornborg. Uppe på platån som utgör fornborgen syns en vidsträckt vy över omgivningarna. I sydväst 21
skymtar havet och samhället Kämpersvik. Rio Kulturkooperativ konstaterar att ett av de största värdena hos fornborgen ligger i det visuella intryck man får från dess topp. Ett i stort sett ostört landskapsrum utgör blickfånget åt syd, sydost och öst. Fornborgens roll som försvarsverk och utkiksplats är därför mycket tydlig för den enskilda besökaren. Platsen för reningsverket skärmas av av det intilliggande bergspartiet och syns ej från fornborgen. 5.6.2 Alternativ lokalisering Cirka 1,5 km öster om Nybygget finns ett område med hällristningar från bronsåldern. Området består av mer än 350 grupper med ristningar som tolkas som tidig symbolisk bildkonst med motiv och placering som medvetet planerats av sina upphovsmän. I området finns också ett kulturlandskap med lång kontinuitet i bebyggelse och markanvändning. Unesco utsåg 1994 området till världsarv. Området är också av riksintresse för kulturminnesvård och ingår till delar i det kommunala bevarandeprogrammet för kulturmiljö. Den skyddsvärda kulturmiljön ligger på ett sådant avstånd från den föreslagna platsen för ett nytt reningsverk att den inte bedöms påverkas av planerade åtgärder. Inom Tanums kommun finns också ett stort antal inventerade fornminnen. På avståndet 400-900 meter väster om den aktuella platsen har ett antal boplatser hittats. Cirka 900 meter norr om den aktuella platsen finns en fornborg. 5.7 Friluftsliv 5.7.1 Huvudalternativet Tanums kommun har goda förutsättningar för turism och friluftsliv, med rik och varierande natur- och kulturmiljö. Det är till stora delar kuststräckan och skärgården som förknippas med turism och friluftsliv i kommunen. Längs kusten finns ett stort antal badplatser och gästhamnar. I skärgården är båtlivet en viktig del av friluftslivet, och fritidsfiske i havet är vanligt förekommande. Kustområdet är också av riksintresse för turism och friluftsliv, se kapitel 4.3.3 och 4.3.5. I området runt Grebbestad där utsläppspunkten är placerad, finns idag två gästhamnar, en campingplats och två badplatser. Under sommarhalvåret är detta område också en utgångspunkt för många gäster i skärgården. I området för reningsverket finns inga anläggningar för friluftsliv och turism. Platsen är belägen i en lantlig miljö med gles bebyggelse och präglas av varierande öppna odlingslandskap och skogsmark. Platsen omgärdas av länsväg 163 och väg 914 samt av två mindre vägar som knyter samman dessa. Området nyttjas i liten utsträckning för det rörliga frliluftslivet. 5.7.2 Alternativ lokalisering Det finns inga områden som klassats som områden med särskilt intresse för friluftsliv 22
i närheten av Nybygget. Cirka 800 meter sydväst om den föreslagna platsen ligger en camping. Utsläppspunkten ligger långt ut från kusten och friluftsliv i närheten utgörs till största delen av det rörliga friluftslivet på kringliggande öar. 5.8 Markförhållanden 5.8.2 Huvudalternativet Vid platsen för huvudalternativet, norr om Kämpersvik, har ännu inga geotekniska undersökningar genomförts. 5.8.3 Alternativ lokalisering Geotekniska fältarbeten i området utfördes under vintern 2004 av Tellstedt Geoteknik. Bedömningar och kommentarer angående fältarbetena har senare utförts av SWECO VBB. Inom området finns ett lager lös siltig lera med en mäktighet mellan 2,5 till 16 meter. Ett installerat grundvattenrör i området visar att det finns ett vattenförande skikt under leran med en trycknivå som överstiger befintlig markyta. Lerans sättningsegenskaper har inte undersökts. Ett rimligt antagande är dock att sättningar kommer att bildas vid lastökningar på jorden i form av till exempel byggnader eller fyllning. 5.9 Boendemiljö 5.9.1 Huvudalternativet Befintlig bebyggelse Närmaste bebyggelse finns cirka 400 meter nordöst om platsen vid Skalmeröd samt 400 meter nordväst om platsen vid Bodalen. Bebyggelsen vid Skalmeröd avskärmas från platsen för det nya reningsverket av en bergsrygg. Bebyggelsen vid Bodalen ligger på andra sidan av förbindelseväg mellan länsväg 163 och 914. En del av den omkringliggande bebyggelsen utgörs av jordbruksfastigheter. Spridningsförhållanden Den förhärskande vindriktningen är västlig eller sydvästlig, vilket innebär att det oftast blåser i motsatt riktning från bebyggelse i väster. 23
5.9.2 Alternativ lokalisering Befintlig bebyggelse Bebyggelse finns främst väster om den föreslagna platsen. Avståndet till närmaste bostadsbebyggelse är cirka 350 meter i nordvästlig riktning samt 500 meter i västlig riktning. Inom 1 km avstånd från den föreslagna platsen finns cirka 10 bostadshus. En del av den omkringliggande bebyggelsen utgörs av jordbruksfastigheter. Spridningsförhållanden Den förhärskande vindriktningen är västlig eller sydvästlig, vilket innebär att det oftast blåser i motsatt riktning från bebyggelsen i väster. 5.9.3 Boverkets allmänna råd I Boverkets allmänna råd (1995:5) Bättre plats för arbete anges riktvärden för avstånd mellan olika verksamheter och bostäder där hänsyn tas till människors miljö, hälsa och säkerhet. För avloppsreningsverk dimensionerade för mer än 5 000 pe och mindre än Länsväg 163 Figur 5. Omgivande vägnät kring platsen för reningsverket. Tillfartsväg och och dominerande väg för transporter till och från reningsverket markerade med rött. 24
20 000 pe anges 500 meter som det avstånd från bebyggelse där verksamheten erfarenhetsmässigt kan bedrivas problemfritt med hänsyn till närboende. De allmänna rådens riktvärden är inte absoluta värden utan ska betraktas som en utgångspunkt vid bestämning av skyddsavstånd. Avstånden mellan verksamhet och bebyggelse kan vara kortare till exempel vid gynnsam topografi eller avskärmande bebyggelse. 5.10 Trafik 5.10.1 Huvudalternativet Platsen för det nya reningsverket ligger mellan länsväg 163 och väg 914, se figur 5. Mellan de två vägarna finns en mindre förbindelseväg, som också kommer att bli tillfartsväg till det nya reningsverket. Övervägande delen av transporterna till och från det nya reningsverket kommer att ske på väg 163. 5.10.2 Alternativ lokalisering Platsen för avloppsreningsverket alternativa lokaliseringen ligger nära väg 163, vilken även kommer att bli huvudväg för transporter till och från verket. Mellan väg 163 och 914 går en mindre väg, söder om den tänkta platsen, som även den kan komma att användas till transporter. 25
6 Samrådsprocessen 26
7 Avgränsningar De miljö- och hälsoaspekter som påverkas av planerade åtgärder ska konsekvensbedömas i miljökonsekvensbeskrivningen. Respektive aspekt har värderats med utgångspunkt från befintligt och framtaget faktaunderlag samt se samråd som hållits med bland annat länsstyrelsen i Västra Götaland. I tabell 1 och 2 nedan värderas den planerade verksamhetens påverkan på olika miljö- och hälsoaspekter. Värderingen görs i tre klasser: Stor påverkan Planerad verksamhet bedöms leda till stor positiv eller negativ påverkan på en viss miljö- eller hälsoaspekt. Effekter och konsekvenser för aspekten redovisas i MKB. Viss/möjlig påverkan Planerad verksamhet bedöms i någon mån leda till positiv eller negativ påverkan på en viss miljö- eller hälsoaspekt. Effekter och konsekvenser för aspekten redovisas i MKB. Ingen/ringa påverkan Planerad verksamhet bedöms inte påverka en viss miljö- eller hälsoaspekt. Effekter och konsekvenser för aspekten redovisas inte i MKB. Tabell 1. Avgränsning av miljö- och hälsoaspekter för påverkan från reningsverket. Miljöfaktor Värdering av påverkan från reningsverk Motivering Riksintressen och andra skyddade områden Andra skyddade områden Landskapsbild Naturmiljö på land Sjöar och vattendrag Kulturmiljö 27
Miljöfaktor Värdering av påverkan från reningsverk Motivering Rekreation och friluftsliv Boendemiljö Markanvändning Naturresurser Trafik Tabell 2. Avgränsning av miljö- och hälsoaspekter för påverkan från utsläppspunkten. Miljöfaktor Värdering av påverkan från utsläppspunkt Motivering Riksintressen och andra skyddade områden Andra skyddade områden Marin naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Fiske 28
Miljöfaktor Värdering av påverkan från utsläppspunkt Motivering Naturresurser Ingen/ringa påverkan 8 Effekter och konsekvenser 9 Förslag till åtgärder 10 Alternativens sammanlagda miljökonsekvenser 11 Effekter och konsekvenser under byggskedet 12 Osäkerheter och brister 13 Fortsatt arbete 14 MKB-arbetet 15 Källförteckning 29