Contortan i SCAs skogsbruk Varför? Hur? - Resultat? Umeå 13/2 2009 Per Persson 2009-02-18
Varför nya trädslag? Få svenska alternativ Bättre bör finnas? jfr jordbruket! Önskvärda egenskaper God härdighet Hög virkesproduktion Bra virkes- och fiberegenskaper 2009-02-18
Contorta Historik i sammandrag 1910 - Planteringar i Finland 1920 - Plantering av försök med flera främmande trädslag (Kramfors AB Mannerheim) 1950 - Förnyat intresse contortan lovande - Nya försök (Föreningen Skogsträdsförädling) 1960 - Utvärdering av äldre försök - Proveniensfrågan viktig 1970 - Mera försök - Storskalig introduktion startar 1980 - Lovande resultat i försök och unga planteringar - Contortaplanteringarna kulminerar, Gremmeniella. 1990 - Restriktioner, miljödebatt 2000 - Contortan växer vidare - Skötselfrågor i fokus - Intressanta försöksresultat - Stigande intresse för ökad virkesproduktion 2009-02-18
Stig Hagner i 15-årigt contortabestånd 2009-02-18
Contortatallens utbredningsområde i norr (ljusgrönt) 2009-02-18
Introduktionsplanen och så blev Pinus contorta Sveriges tredje barrträd 2009-02-18
Contorta Tre av SCAs försöksserier 2009-02-18
Produktionsjämförelse Contorta vanlig tall ca 40 % högre virkesproduktion över hela bonitetsskalan bättre överlevnad efter plantering minst lika goda möjligheter att ytterligare öka produktionen genom konventionell växtförädling 2009-02-18
Total areal Pinus contorta 1973-05 1.000 hektar 280 240 200 160 120 80 40 Planterat respektive år 0 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05 Inkl Scaninge Timber fr o m 2002 2009-02-18
SCAs Contortaskogar - företagstaxering 1996 och 2005 Milj m 3 sk 12 10 1996 2005 Virkesvolym 8 6 4 2 0 Andel, % 1996 2005 av Areal 13 14 Virkesförråd 2 5 Tillväxt 12 19 Årlig tillväxt 0 2009-02-18
Toböle, 57-årigt contortabestånd 1 2009-02-18
Skogsodlingen har utvecklats.. Proveniensval Markval Markberedning Planttyper Plantering Tydliga kvalitetskrav Uppföljning i alla led 2 2009-02-18
Contortan och Miljön användning av contortatall ger stora positiva miljöeffekter i form av ökad biologisk produktion (förnyelsebara råvaror) ökningen kan åstadkommas tack vare en effektivare gröda och utan extra insatser i form av t ex kemikalieanvändning eller särskilt radikala skogsbruksmetoder en balanserad fortsatt användning av contortatall ger mycket begränsade effekter på biologisk mångfald (MKB 1999) fortsatt uppföljning och utvärdering av contorta-skogarna är viktig från både produktions- och miljösynpunkt 3 2009-02-18
Ungskog av contortatall i god tillväxt 4 2009-02-18
Kolbindning och contortatall Nuvarande contortatillväxt på SCA-mark binder ca 2 milj ton CO 2 per år Totalt i Sverige binds minst det dubbla, dvs 4 milj ton CO 2 per år Utsläppen från alla transporter är ca 20 milj ton CO 2 per år, dvs tillväxten på ca 3 % av skogsmarken binder ca 20 % av transportutsläppen 5 2009-02-18
Varierat skogslandskap med contortatall 6 2009-02-18
Contortatallens utbredningsområde + Sverigekarta 7 2009-02-18
Medelproduktion 1967-2006 och löpande tillväxt 1995-2006, Ånge 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 48 46 50 39 51 02 53 04 54 30 56 46 57 31 58 50 58 52 59 43 60 03 60 12 60 42 63 22 62 30 Volym, m 3 sk/ha 8 2009-02-18 Löpande tillväxt Medelproduktion
9 2009-02-18
0 2009-02-18
1 2009-02-18
2 2009-02-18
280 000 ha + 40 % 75-100 milj m3sk 30-40 miljarder SEK 3 2009-02-18
Contortatall Framtida virkesskördar De närmaste 20-30 åren Gallring 200-400 tusen m 3 f/år senare även slutavverkning under 40-50 år Contortavirke 1 2 milj m 3 f/år därutöver även biobränsle 4 2009-02-18
Projektorganisation Contortaprojektet Sponsor: Forest Products Styrgrupp: Koordinator: Skötsel Teknik, metod, Teknik, metod, virke etc Timber Timber Sulfatmassa Sulfatmassa Mekanisk Sulfatmassa Mekanisk massa 5 2009-02-18
Mål för Contortaprojektet Mål Utveckla en strategi för användning av befintlig contortaskog som leder till bästa möjliga totala ekonomiska utfall i kedjan skog färdig produkt, sett över en omloppstid 6 2009-02-18
SLUT 7 2009-02-18