Kvarteren Rosenbad och Lejonet Arkeologisk förundersökning av lämningar från 1500-, 1600- och 100-talet inom RAÄ-nr 103:1, i Drottninggatan, Strömgatan och Rosenbadsparken, Stockholms socken och kommun, Stockholms län Arkeologisk förundersökning Rapporter från Arkeologikonsult 2014:2650 Johan Klange med bidrag av Arne Åkerhagen
Arkeologikonsult Optimusvägen 14 / Box 20 14 21 Upplands Väsby Tel: 08-50 840 41 Fax: 08-50 25 41 www.arkeologikonsult.se Kvarteren Rosenbad och Lejonet Arkeologisk förundersökning av lämningar från 1500-, 1600- och 100-talet inom RAÄ-nr 103:1, i Drottninggatan, Strömgatan och Rosenbadsparken, Stockholms socken och kommun, Stockholms län Johan Klange med bidrag av Arne Åkerhagen Arkeologisk förundersökning Rapporter från Arkeologikonsult 2014:2650 Norrtälje Märsta Upplands Väsby Vallentuna Sollentuna Täby Åkersberga Lidingö Rosenbad Stockholm Södertälje Omslagsbild: Putto blåsandes trumpet eller skalmeja på en bit svartglaserat kakel som påträffades i lager 5 under förundersökningen. Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet Dnr: 5000066_140003 Arkeologikonsult 2014 Tumba Nynäshamn
SAMMANFATTNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING Under hösten och vintern 2012 utförde Arkeologikonsult en förundersökning i form av schaktningsövervakning i Drottninggatan, Strömgatan och Rosenbadsparken i anslutning till kvarteren Rosenbad och Lejonet i Stockholm. Anledningen till att undersökningen genomfördes var att Statens Fastighetsverk utförde schaktningsarbeten för anläggandet av trafikhinder kring regeringskansliets lokaler inom området vilket berörde fornlämningen 103:1 som utgör Stockholms stadslager från medeltid och tidigmodern tid. Totalt grävdes schakt och i 4 av dessa påträffades lämningar. I Drottninggatan direkt söder om dess korsning med Fredsgatan påträffades utfyllnadslager som bör ha tillkommit under 1500- eller 1600-talet. I Rosenbadsparken påträffades lämningar från 1600 till 1800-talet som bestod av utfyllnadslager från de tre aktuella århundradena och av bebyggelselämningar från sent 1600-tal och 100-talet. Sammantaget ger undersökningen en bild av 1500-talets och det tidiga 1600-talets utfyllnadsarbeten längs den dåvarande strandlinjen vid korsningen mellan Drottninggatan och Fredsgatan. Undersökningen ger även en bild av bebyggelseutvecklingen i det område där Rosenbadsparken idag ligger, från tiden efter stadsregleringen då utfyllnadsarbeten undan för undan skapade ny mark till 100-talets bebyggelse av området och fram till anläggandet av Rosenbadsparken under mitten av 1800-talet. SAMMANFATTNING...4 INLEDNING... BAKGRUND... Tidigare arkeologiska undersökningar och observationer... UTFÖRANDE... 11 RESULTAT... 11 Schakt 1... 11 Schakt...14 Schakt 8... 15 Schakt... 15 DISKUSSION OCH ARKEOLOGISK UTVÄRDERING... 18 REFERENSER... 1 Litteratur... 1 TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 20 BILAGOR...21 Bilaga 1. Schakttabell...21 Bilaga 2. Kontexttabell...22 Bilaga 3. Fyndtabell... 26 Bilaga 4. Kritpipsrapport... 30
INLEDNING Drottninggatan Fredsgatan Strömgatan I samband med schaktningsarbeten för anläggandet av trafikhinder kring regeringskansliets lokaler kring kvarteren Rosenbad och Lejonet utförde Arkeologikonsult en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning i Drottninggatan, Strömgatan samt i Rosenbadsparken eftersom detta område ligger inom fornlämningen 103:1, Stockholms socken och kommun (fig 1). Arbetet utfördes av en till två arkeologer under 24 arbetsdagar mellan den 1 oktober och den 14 december 2012. Uppdragsgivare var Statens Fastighetsverk och Arkeologikonsult utförde undersökningen efter beslut av Länsstyrelsen Stockholms Län (Dnr: 431-20255-2012). G R BAKGRUND 0 200 400 m Schakt med indikation Schakt utan indikation Fig 1. Schakt, berörda gator, Gustav Adolfs torg (G) och Rosenbadsparken (R) markerade på Fastighetskartan, skala 1:12 000. 0 100 200 m S B 8 5 6 R 1 2 3 4 Strandlinje 1300 Strandlinje 1600 Strandlinje 133 Schakt med indikation Schakt utan indikation Berörda kvarter (B,L,R,S) Fig 2. Ungefärliga strandlinjer från 1300, 1600 och 133 samt kvarteret Björnen (B), Lejonet (L), Rosenbad (R) och Svalan (S), markerade på Fastighetskartan, skala 1:5 000. L Kvarteren Rosenbad och Lejonet ligger i den sydligaste delen av västra Norrmalm inom fornlämningen RAÄ 103 som utgör Stockholms medeltida och tidig moderna stadslager. Den äldsta kända bebyggelsen i de västra delarna av Norrmalm verkar uppkomma i samband med anläggandet av Klara kloster under slutet av 1200-talet. Strandlinjen vid denna tid bör ha löpt i en sydöstlig båge från Kvarteret Svalan till korsningen mellan Fredsgatan och Drottninggatan för att därefter snedda över kvarteret Lejonet till den sydvästra delen av Gustav Adolfs torg (fig 2). Under perioden 1400 till 1600 utökades bebyggelsen i de västra delarna av Norrmalm och fick karaktären av hantverkskvarter vilket bland annat spår av krukmakeriavfall i kvarteren Elefanten, Björnen och Rosenbad visar på (Johansson & Århem 2002, s 8ff). Även krigsindustri fanns på de västra delarna av Norrmalm där kanontillverkning bedrevs i ett byssehus vid sjön näst bron vilket troligen avser trakten kring dagens Gustav Adolfs torg (Århem 2004, s 16). Utfyllnadsarbeten längs stränderna gjorde att strandlinjen vid 1600-talets början bör ha löpt från kvarteret Lejonets sydvästra hörn för att därefter sneddat upp genom kvarteret Rosenbad till Fredsgatans korsning med Akademigränd (Johansson & Århem 2002, s ). 163 påbörjades stadsregleringen i området vilket ledde till att den tidigare organiskt utvecklade bebyggelsen byttes mot ett rätvinkligt system. Tidigare löpte huvudgator längs Brunkebergsåsens sidor vilka kallades för sträckegator men i och med stadsregleringen ersattes dessa av två nya raka paradgator löpande på var sin sida om åsen. Den västra av dessa fick namnet Stoore Konnungz gatun men bytte redan 163 namn till Drottninggatan som vi känner den idag (Westlund & Stahre 182, s 14). Mellan de nya paradgatorna låg Norrmalms centrala torg som hette Malmtorget och rätvinkligt mot de två paradgatorna förbands dessa med varandra samt med torget av Fredsgatan. Längs det nya gatunätet skapades därefter nya kvarter och bland dessa tillkom kvarteret Leoparden som var beläget söder om Fredsgatan på båda sidor om Drottninggatan (Forsberg 2001, s 120f). 1680 styckades kvarteret i två där det västra kvarteret fick namnet Rosenbad efter den badinrättning som från 1681 öppnade i dess södra del och det östra kvarteret fick namnet Lejonet (Nyström 1, s 18ff). Kvarteren Rosenbad och Lejonet kan ses på 1642 års karta över Stockholm vilket är den äldsta bevarade kartan som visar staden efter stadsregleringen, men det är dock först på 133 års karta som bebyggelsen inom kvarteret Rosenbad visas upp (fig 3). På kartan ses ett kvarter där bebyggelsen är placerad längs Drottninggatan samt längs delar av Fredsgatan vilket stämmer överens med skriftliga beskrivningar från slutet av 100-talet som beskriver att kvarterets centrala delar var fritt från stenhusbebyggelse med plats för hästar, vagnar, vedbodar, hölador, avträden, gödselstackar och tjänstefolkets bostäder. Kartan från 133 visar även att stora delar av de ytor som idag utgör Rosenbadsparken ännu inte hade fyllts ut och blivit fast mark vilket också gäller för Strömgatan som först började anläggas 182 (Nyström 1, s 2). 161 inköptes den södra halvan av kvarteret Rosenbad av Gustaf Bonde och under de första åren av 1800-talet hade ett Bondeskt palats uppförts
1 4 som täckte hela den inköpta delen av tomten (fig 4). Det visade sig dock att den nya byggnaden stod på dålig grund och vid sekelskiftet 100 revs även detta för att ge plats åt dagens byggnader (Nyström 1, s ff). På 18 års karta kan även Rosenbadsparken ses och området antar först vid detta tillfälle den form det har idag. rats till tiden före stadsregleringen. Dessutom har valvrester (SR321) påträffats i korsningen mellan Drottninggatan och Fredsgatan (Hasselmo 181, s 20). Längre västerut längs Fredsgatan har inga lämningar påträffats vilket har att göra med att en avloppstrumma från 1860-talet löper under gatan (Hedlund 2008, s 8). 0 20 40 m 6 8 5 2 3 Schakt med indikation Schakt utan indikation Tidigare arkeologiska undersökningar och observationer I anslutning till undersökningsområdet har betydande lämningar påträffats eller observerats av tidigare arkeologiska undersökningar (fig 5). I både kvarteret Rosenbad och kvarteret Lejonet har stenhusbebyggelse påträffats. Inom kvarteret Lejonet rör det sig om 1600-tals bebyggelse (SR38) medan bebyggelselämningarna i kvarteret Rosenbads nordöstra del har daterats till 1400 och 1500-tal (SR426). Vidare har murrester från två hus (SR320) påträffats i Fredsgatan strax öster om dess korsning med Drottninggatan som har date- I Rosenbadsparkens västra del har det sydvästra hörnet av en stenmur (SR42) påträffats och i parkens östra del har en stenläggning (SR404) i två lager påträffats (Hasselmo 181, s 121). I SR registret finns även en anmärkning om att det i stenmuren påträffades ett mynt från 160, men platsen bör vidare redan ha varit bebyggd under tidigt 100-tal utifrån avbildade hus från 133 års karta. I Drottninggatan söder om dess korsning med Fredsgatan har det till sist även utförts en arkeologisk undersökning som påträffade ett brandlager 2,5 meter under dagens gatunivå (SR54). Fig 3. Undersökningsområdet med kvarteren Rosenbad och Lejonet markerade på 133 års karta, skala 1:2 000. 1 4 SR321 SR320 1 SR38 4 8 2 3 SR426 SR54 SR404 2 8 3 5 SR42 5 6 6 0 20 40 m Schakt med indikation Schakt utan indikation Fig 4. Undersökningsområdet med kvarteren Rosenbad och Lejonet markerade på 180 års karta, skala 1:2 000. Schakt med indikation 0 20 40 m 25 Schakt utan indikation Tidigare 25undersökningar enligt SR 204 Fig 5. Tidgare undersökningar från SR-registret samt schakt markerade på Fastighetskartan, skala 1:2 000. 8
UTFÖRANDE 8 1 2 3 4 Totalt upptogs schakt under förundersökningen vilka var placerade i Drottninggatan, Strömgatan och i Rosenbadsparken. Schaktens storlek var mycket varierande och lika så deras djup som varierade mellan 0,4 2, meter. I de schakt där lager eller anläggningar påträffades som inte endast utgjordes av uppblandade utfyllnadslager, ritades en sektionsritning över den schaktvägg som innehöll mest arkeologisk information. Vidare grävdes samtliga lager och anläggningar som påträffades i plan ut för hand. Samtliga schakt, ritade profiler, anläggningar, lager och fynd och prover mättes in med en nätverks RTK-GPS som har en standardavvikelse på 3 cm. I Rosenbadsparkens nordöstra del var dock mätutrustningens avvikelse alltför hög vilket gjorde att dessa schakt istället ritades in utifrån mätningar i fält samt utifrån NCC inmätningar av anläggningsarbetena. Schaktningen utfördes dels med grävmaskin med både plan- och kabelskopa och dels med hjälp av sugbil. Fotograferingen gjordes med digitalkamera och all dokumentation registrerades i dokumentationssystemet SiteWorks varifrån data sedan kan exporteras till ArcGIS samt tas ut i tabellform. 5 RESULTAT 6 0 20 40 m Fig 6. Schaktplan markerad på Fastighetskartan, skala 1:1 500. Översikt i skala 1:12 000. Schakt Schakt S2 S3 S4 Lager Schakt med indikation Schakt utan indikation 6 580 660 64 382 I fyra av de nio upptagna schakten (1,, 8, ) framkom lämningar i form av lager eller anläggningar. Av dessa fyra schakt låg ett i Drottninggatan (1) strax söder om dess korsning med Fredsgatan och tre i Rosenbadsparken (, 8, ) (fig 6 och ). Schakt 1 Schakt 1 upptogs i Drottninggatan strax söder om dess korsning med Fredsgatan. Tre lager (4,48,4) påträffades i schaktet inom en 1,2 meter bred remsa från 1,1 meters djup och bör motsvara tidigare observerade lager i området (SR 54). Lager 4 och 4 utgjordes av utfyllnadslager som utifrån fynd av rödgods bör ha tillkommit under 1500-talet och det tidiga 1600-talet längs vad som då var strandkanten. Mellan dessa lager påträffades lager 48 som möjligen är vattenavsatt. I det översta lagret (4) påträffades även fyra gjutna bronsstycken (fig 8). Schakt 8 S1 Schakt 5 64 318 6 580 628 Schakt 6 0 10 20 m 6 580 628 64 382 Nedgrävning (1) Konstruktion (45) Lager Schakt med indikation Schakt utan indikation Schaktvägg med sektionsritning (S1,S2,S3,S4) Fig. Översikt schakt, 8 och, skala 1:500. Översikt i skala 1:12 000. Fig 8. Fragment av gjuten brons från lager 4, schakt 1. 5 cm 10 11
Bärlager 1 Bärlager Raseringslager Påfört lager Ackumulerat lager Konstruktionslager Nedgrävning 2 3 4 5 T 6 T Bortschaktad yta samt bärlager T T T T 8 11 10 13 12 1. X=64363,00 Y=6580651,3 2. X=64365,3 Y=6580653,34 3. X=64368,0 Y=658064,68 4. X=64366,42 Y=6580648,2 5. X=6436,4 Y=6580651,56 6. X=64366,28 Y=658064,45 1. Norra schaktväggen (S3) 2. 3. Södra schaktväggen (S1 och S2) 4. +2,6 m.ö.h. 1m 3 Fas 2 Fas 3 Fas 4 Fas 5 Utflyttad sektionsvägg 5. 6. 14 15 T 20 21 18 26 16 23 23 22 24 2 30 34 36 3 38 31 33 3 Fas 1 41 35 28 42 40 44 T 43 2 2 Fig. Sammansatt sektionsritning schakt. Fig 10. Urval av fynd tillhörande fas 1 från lager 2, schakt. 5 cm 12 13
Schakt Schakt upptogs i Rosenbadsparkens nordöstra del cirka 10 meter norr om Rosenbads huvudingång. Fyrtiofem lager och anläggningar (1 46) påträffades i schaktet från ett djup av 0,55 meter. Av dessa påträffades fjorton (30 44) endast i schaktets norra vägg medan resterande trettioen (1 2,45,46) påträffades i schaktets SV del. Av de påträffade lämningarna utgjordes hälften av utfyllnadslager innehållande blandat fyndmaterial från 1600 och 100-talet vilket till viss del även gäller för raseringslagren vilket försvårar en säker datering av de faser som lagren tillhör. Daterbara kritpipor kan dock användas för att se tendenser i materialet där lagret inte kan vara äldre än den yngsta pipan som hittats däri. För den stratigrafiska sekvensen i schaktet innebär detta att det äldsta lagret innehållande en kritpipa inte kan vara äldre än 1682. De påträffade lämningarna i schaktet kan delas in i 5 faser vilka bör dateras till perioden mellan andra halvan av 1600-talet till andra halvan av 100-talet (fig ). Fas 1 (andra halvan av 1600-talet) Den äldsta fasen i schaktet utgörs av de lager som tillkommit på platsen före någon form av ordentlig byggnation och representerar de utfyllnadsarbeten som genomfördes på platsen efter stadsregleringen. Det äldsta lagret i schaktet utgjordes av ett vattenavsatt lager (2) innehållande betydande mängder trä i form av pinnar och grenar samt stora mängder avfall. Vidare påträffades betydande mängder fynd från slutet av 1600-talet (fig 10). Vid något tillfälle har därefter en mer systematisk utfyllnad påbörjats varvid de påförda lagren 28 och 44 tillkommit vilket skapade en torrlagd nivå som utifrån fynd av kritpipor inte kan vara äldre än 1682. Därefter har ytterligare utfyllnader påförts (16,1,18,21,22,23,26,2, 30,31,33,34,38,40,41,42,43) i omgångar vilket i slutändan gjorde att området kring schaktet bör ha varit någorlunda plan. Mellan delar av utfyllnadsarbetet har även markytan nyttjats för någon form av aktivitet vilket kan ses i förekomsten av en grop (24) med oklar funktion samt en nivå med ett tunt trampat lager (20) och ett stolphål (1). I den norra schaktväggen kan även detta observeras i ett lager (3) som troligen har utgjort en markyta samt tre tunna raseringslager (35,36,3) innehållande betydande mängder trä som kan ha utgjort någon form av träkonstruktion. Fas 2 (sent 1600-tal) Den andra fasen i schaktet utgörs av anläggandet av en västsydvästligt/ostnordostligt löpande stödmur (45) (fig 11). Stödmuren påträffades löpande längs den södra sidan av schaktet och har troligen anlagts för att skapa en terrassering för en högre belägen del av gårdsplanen söder om schaktet. I fasen ingår även de lager (12,13,15) som har påförts i samband med anläggandet av stödmuren samt en grop (14) med oklar funktion. I lager 12 påträffades förutom fynd från slutet av 1600-talet även en kanonkula (fig 12). Fig 11. Stödmur 45, foto taget från SV. 5 cm Fig 12. Kanonkula tillhörande fas 2 från lager 12, schakt. +2,6 m.ö.h. Fas 5 Fas 4 Fas 3 Fas 2 Fas 1 52 55 56 58 61 1. Östra schaktväggen (S4) 2. Fig 13. Sektionsritning schakt. Bärlager Fas 3 (slutet av 1600-talet till tidigt 100-tal) Den tredje fasen markerar den första bebyggelsen som kan fastställas i schaktet och inleds med att nya utfyllnadslager (,10,11,46) påförts vilket troligen har gjorts för att åter jämna ut marknivån samt för att täcka stödmuren från fas 2. Ovanpå dessa lager påträffades ett tramplager (8) innehållande två daterbara kritpipor vilka visade på dateringar mellan 160 110 samt 160 130. På den trampade markytan anlades därefter en kalkbruksnivå () innehållande betydande mängder tegel som bör ha utgjort någon form av bebyggelse. I schakt liggande mindre än 5 meter åt nordväst påträffades även en liknande kalkbruksnivå på vilket ett trägolv var anlagt. Fas 4 (första hälften av 100-talet) Den fjärde fasen är troligen förlagd under den första hälften av 100-talet och representerar en ny bebyggelsefas. Fasen inleddes med att den äldre bebyggelsen raserades och täcktes med utfyllnadslager (5,6) följt av ett tramplager (4). Därefter har troligen bebyggelse av trä anlagts på platsen, vilket ett raseringslager från en brunnen träkonstruktion (3) utgjorde spår av. Fas 5 (mitten till slutet av 100-talet) Den femte och sista fasen i schaktet utgjörs av utfyllnadslager (1,2) som påförts ovanpå raseringen efter bebyggelsen under fas 4. 54 51 5 5 60 Schakt 8 Schakt 8 upptogs i en L-form längs Rosenbadsparkens västra och norra sida och grävdes endast ned till ett djup av 1,2 meter. På 0,4 meters djup påträffades ett lager (50) vilket fortsatte ned under den nivå där schaktningen avslutades. Lagret bestod av mycket omrörda utfyllnadsmassor som troligen påförts under en begränsad tid innehållande fynd från 1600-talet till 1800-talet vilket skulle kunna innebära att det rör sig om utfyllnadsmassor som påfördes vid anläggandet av Rosenbadsparken under slutet av 1800-talet. Schakt 53 Trä 53 Bärlager Raseringslager Påfört lager Konstruktionslager Konstruktion 1. X=64368,33 Y=658065,6 2. X=6430,28 Y=6580656,06 Schakt upptogs i Rosenbadsparkens nordöstra hörn mot Rosenbads fasad. I schaktet påträffades 11 lager och anläggningar (51 61) i en 0,6 meter bred remsa från 0,8 meters djup. Nära hälften av lagren utgjordes av utfyllnadslager vilket på samma sätt som i fallet med schakt försvårar en datering. De påträffade lämningarna i schaktet kan delas in i fem faser vilka i stort korrelerarar med fasindelningen i schakt (fig 13). Fas 1 (andra halvan av 1600-talet) Den första fasen utgörs endast av ett tunt brandlager (61) under vilket åsgrus påträffades. Det är dock oklart ifall gruset utgör undergrunden då åsgruslager dels påträffats högre upp i schaktet i form av utfyllnadslager och dels då lämningarna i schakt mindre än 5 meter åt sydväst antyder att det borde finnas 1m 14 15
Fig 14. Urval av fynd tillhörande fas 1 från lager 61, schakt. 5 cm ytterligare utfyllningslager djupare ned under schaktet. I lager 61 påträffades fynd från andra halvan av 1600-talet (fig 14). Fas 2 (sent 1600-tal) Den andra fasen utgörs av ett utfyllnadslager (60) samt ovanpå detta liggande raseringslager (5) som möjligen skulle kunna ha utgjort någon form av bebyggelse som raserats på platsen då den innehöll linser av trä och kalkbruk. Fas 3 (slutet av 1600-talet till tidigt 100-tal) Den tredje fasen utgörs av en tydlig bebyggelsefas vilket korrelerar väl med lämningarna från motsvarande fas i schakt. Inledningsvis har utfyllnadslager (58,5) påförts för att skapa en anläggningsnivå. Ovanpå denna nivå har därefter ett kalkbrukslager (56) anlagts vilket bör ha tjänat som en fuktspärr mot ett trägolv (55) bestående av nordnordväst/sydsydostligt löpande plankor som låg direkt ovanpå detta. Fas 4 (första hälften av 100-talet) Den fjärde fasen utgörs av anläggandet av en stenläggning (53) där först bebyggelsen från fas 3 täckts av ett utfyllnadslager (54). I lagret påträffades blandade fynd från andra halvan av 1600-talet till början av 100-talet (fig 15). Stenläggningen (fig 16) utgör troligen rester efter en stensatt gårdsplan som även har påträffats vid tidigare undersökningar (SR 404). Stenläggningen bör dock ha begränsad storlek då den inte har någon motsvarighet i det närliggande schakt. Dateringen av fasen är vidare oklar och de kritpipor som påträffats i utfyllnadslagret ger endast att lagret inte är äldre än 168. Fas 5 (tiden efter mitten av 100-talet) Den femte fasen utgörs av ett brandlager (52) samt ett utfyllnadslager (51) vilka har använts för att täcka stenläggningen. När detta sker är oklart och det är möjligt att stenläggningen lever kvar under en längre tid vilket kan ses i utfyllnadslagret som innehöll blandade fynd från 1600-talet till 1800-talet. Fasen korrelerar därmed inte med fasindelningen i schakt där den sista fasen inte innehöll några fynd som indikerade en tillkomst under 1800-talet. 5 cm Fig 16. Stenläggning 53, foto taget från SV. Fig 15. Urval av fynd tillhörande fas 4 från lager 54, schakt. 16 1
DISKUSSION OCH ARKEOLOGISK UTVÄRDERING REFERENSER Förundersökningen har visat att det finns arkeologiska lämningar i form av konstruktioner och kulturlager i Drottninggatan samt i Rosenbadsparken direkt söder om dess korsning med Fredsgatan. Sammansättningen och dateringen av lämningarna skiljer sig dock mellan schakten på de två platserna. De påträffade lämningarnas placering korrelerar vidare väl med tidigare undersökningsresultat. I Drottninggatan utgörs lämningarna uteslutande av spår efter utfyllnadsarbeten som genomfördes under 1500-1600-talet. Utfyllnadsarbetena under andra halvan av 1600-talet skapade ny mark inom kvarterets sida mot Drottninggatan samt mot delar av Fredsgatan och Strömgatan. Kvarterets centrala delar förblev en öppen yta med plats för ekonomifunktioner och förvaring fram till anläggandet av det Bondeska palatset vid sekelskiftet mellan 100- och 1800-talet. I Rosenbadsparken påträffades utfyllnadslager och bebyggelselämningar som härrör från slutet av 1600-talet till mitten av 100-talet. De påträffade lämningarna stämmer väl in i den bild som finns av området under perioden från skriftliga källor, äldre kartmaterial och antagna strandlinjer. Stenhus var byggda längs med Drottninggatan, delar av Fredsgatan och längs Norrström och ytan i kvarterets centrala del utgjordes av en öppen yta där det fanns plats för tjänstefolk, ekonomifunktioner, avlastning och förvaring. Undersökningen har vidare visat på att det från 1600-talets slut fanns någon form av enklare träbebyggelse i området och att delar av den centrala gårdsplanen bör ha varit stenlagd från mitten av 100-talet. Länsstyrelsen i Stockholms län beslutar om eventuella antikvariska åtgärder. Litteratur Forsberg, Linnea (2001). Stormaktstidens Stockholm tar gestalt: gaturegleringen i Stockholm 1625-1650. Diss. Stockholm : Univ., 2001. Hasselmo, Margareta (181). Stockholm. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska mus. Hedlund, John (2008). Fredsgatan, Gustav Adolfs Torg & Jakobs Torg: Stockholms stad, Norrmalm, RAÄ 103: arkeologisk undersökning 200:SR 1458. Stockholm: Stockholms stadsmuseum. Kulturmiljöenheten. Johansson, Mikael & Århem, Barbro (2002). Staden på vattnet: historia och arkeologi kring hamnar och stränder. Upptaget arkeologi i Stockholm inför 2000-talet. Red Hallerdt, Björn. Stockholm: Samf. S:t Erik. Nyström, Marianne (1). Trehundra år i Rosenbad: en krönika. Stockholm: Byggförl./Kultur. Westlund, Börje & Stahre, Nils-Gustaf (red.) (182). Stockholms gatunamn. Stockholm: LiberFörlag. Århem, Barbro (2004). Gustav Adolfs Torg: arkeologisk förstudie 2004. Stockholm: Stockholms stadsmuseum, Kulturmiljöavdelningen. SR = Stadsarkeologiskt register, Stockholm. 1 4 2 8 3 5 6 0 20 40 m Strandlinje 1300 Strandlinje 1600 Schakt med indikation Schakt utan indikation Tidigare undersökningar enligt SR Fig 1. 133 års karta med pålagda strandlinjer för 1300 och 1600, tidigare undersökningar ur SR registret samt förundersökningens schakt, skala 2 000. 18 1
TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Arkeologikonsults projektnr: 2012:2650 Länsstyrelsens dnr: 431-20255-2012 Uppdragsgivare: Statens Fastighetsverk Län: Stockholms län Socken och kommun: Stockholm Fastighet: Kv. Lejonet, Kv. Rosenbad, Rosenbadsparken Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning Utförandetid, fältarbete: 2012-10-01 till 2012-12-14, 24 fältdagar Koordinatsystem: SWEREF TM Höjdsystem: RH00 Projektledare: Johan Klange Fältpersonal: Johan Klange, Johan Runer, Michel Carlsson, Peter Sillén Grävmaskinist: NCC Rapportansvarig: Johan Klange Kvalitetssäkring: Michel Carlsson Planer och kartor: Ida Söderström Layout: Ida Söderström Fynd: Inga fynd sparades Schakt-nr Storlek (m) Djup (m) BILAGA 1. SCHAKTTABELL Kulturlagertjocklek (m) Beskrivning 1 10 x 4,5 0,8 2 0,2 Schakt med indikation upptaget över Drottninggatans hela bredd, ca 6 meter söder om Fredsgatan. På 1,1 m djup påträffades lager 4 4 i en 1,2 m bred N/S löpande remsa. Lagren fortsatte N och S om schaktet. 2 11 x 3 0,8 1, - Schakt utan indikation upptaget över Drottninggatans hela bredd, ca 20 meter norr om Riksbron. 3 12 x 4 0,8 1,8 - Schakt utan indikation upptaget över Riksbrons hela bredd, direkt norr om norra brofästet. Ett mindre schakt grävdes från Rosenbads sydöstra hörn som anslöt till schaktets nordvästra hörn. 4 10,5 x 5 0,6 2 - Schakt utan indikation upptaget från Arvfurstens palats (UD) sydöstra hörn och över - Strömgatan. Parallellt med kajkanten upptogs två anslutande mindre schakt, mot väster och öster. 5 26 x 1,5 0,4 0,6 - Schakt utan indikation upptaget genom Rosenbadsparken, mellan schakt 6 och - schakt 8. 6 8 x 6 1 2 - Schakt utan indikation upptaget över Strömgatan invid Rosenbadsparken. - 4,8 x 4,5 1 3,25 Minst 2, Schakt med indikation upptaget i Rosenbadsparken ca 10 meter norr om huvudingången till Rosenbad. På 0,55 m djup påträffades lager och anläggningar 1 46 inom schaktets SÖ del samt i dess N schaktvägg. Lämningarna fortsatte N och S om schaktet, vidare fortsatte lager 2 under schaktets botten. 1 46 8 45 x 1,4 2 1,2 Minst 0,8 Schakt med indikation med L-form upptaget längs Rosenbadsparkens västra och norra sida. På 0,4 m djup påträffades lager 50 i schaktets N och SV del. Lagret fortsatte S om schaktets N del och Ö om dess SV del, vidare fortsatte lager 50 under schaktets botten 3,4 x 3,2 2 Minst 1,2 Schakt med indikation upptaget i Rosenbadsparken vid Rosenbads nordvästra hörn. På 0,8 m djup påträffades lager och anläggningar 51 61 i en 0,6 m bred N/S löpande remsa. Lämningarna fortsatte N och S om schaktet, det är vidare möjligt att kulturpåverkade lager fortsatte under schaktets botten. - - Kontexter 4 4 50 51 61 20 21
BILAGA 2. KONTEXTTABELL Bilaga 2. Kontexttabell, forts. Knr. Typ Storlek (m) Höjd/djup/ tjocklek (m) Beskrivning 1 Påfört lager 2 x 2 0,08 0,2 Utjämningslager bestående av brungrå sandig silt innehållande enstaka förekomster av tegel, kol och trä. Påträffades endast i den södra schaktväggen. 2 Raseringslager 2 x 2 0,06 0,3 Raseringslager bestående av tegel, kalkbruk samt rödgrå sandig silt innehållande enstaka förekomster av kol samt mindre mängder djurben och ett fynd av rödgods. Påträffades endast i den södra schaktväggen. 3 Raseringslager 1,8 x 2 0,04 0,12 Raseringslager bestående av bränt trä som troligen tillhört en konstruktion, sot samt rödgrå silt. Lagret innehöll även ett fynd av fajans. Påträffades endast i den södra schaktväggen. 4 Ackumulerat lager 1,8 x 2 0,04 0,1 Ackumulerat lager som troligen utgjort markyta före anläggandet av den bebyggelse som lager 3 utgör spår av. Lagret innehöll enstaka fynd av rödgods, fajans, ostronskal och kritpipor. Påträffades endast i den södra schaktväggen. 5 Påfört lager 2 x 2 0,03 0,12 Påfört sandlager som troligen utgör ett utfyllnadslager bestående av beigegrå sand innehållande enstaka förekomster av tegel, kalkbruk och djurben. Påträffades endast i den södra schaktväggen. 6 Påfört lager 2 x 2 0,2 0,22 Utfyllnadslager alt raseringslager bestående av mörkbrun siltig sand med mikrohorisonter av beigegrå sand innehållande tegel och trä. Lagret innehöll fynd av huggen kalksten samt ett fynd av rödgods. Påträffades endast i den södra schaktväggen. Konstruktionslager 1,4 x 2 0,02 0,1 Kalkbrukslager innehållande tegel som troligen tjänat som en yta på vilken ett golv anlagts. Lagret innehöll fynd av rödgods, fajans, ostronskal och kritpipor påträffades i lagret. En av de påträffade kritpiporna har daterats till 100 115. Möjligen samtida med lager 56. Påträffades endast i den södra schaktväggen. 8 Ackumulerat lager 2 x 2 0,04 0,1 Ackumulerat lager som troligen utgjort markyta före anläggandet av den bebyggelse som lager utgör spår av. Lagret bestod av gråbrun siltig sand innehållande mindre mängder tegel och kalkbruk samt enstaka fynd av rödgods, fajans, ostronskal och kritpipor. Två av de påträffade kritpiporna har daterats till 160 110 repektive 160 130. Möjligen samtida med lager 5. Påträffades endast i den södra schaktväggen. Påfört lager 2 x 2 0,1 0,24 Utfyllnadslager bestående av rödgråttt åsgrus uppblandat med brun siltig sand innehållande enstaka fynd av rödgods. Möjligen samtida med lager 58. Påträffades endast i den södra schaktväggen. 10 Påfört lager 1,4 x 2 0,02 0,04 Påfört lager bestående av gråbrun sand innehållande enstaka förekomster av rödgods. Påträffades endast i den södra schaktväggen. 11 Påfört lager 2 x 2 0,05 0,16 Utfyllnadslager bestående av gråbrun siltig sand innehållande mindre mängder åssten samt enstaka förekomster av djurben och obränt trä samt fynd av rödgods, fajans, stengods, ostronskal och kritpipor. 12 Påfört lager 2 x 2 0,4 0,6 Utfyllnadslager som tillsammans med stödmur 45 utgjort en terrassering bestående av rödgrått åsgrus innehållande enstaka förekomster av djurben. Lagret innehöll fynd av betydande mängder rödgods, mindre mängder fajans, fönsterglas och kritpipor samt enstaka förekomster av stengods, en stekpanna av järn och en kanonkula. En av de påträffade kritpiporna har daterats till 1665 105. Påträffades i schaktets SÖ del och grävdes ut för hand. 13 Konstruktionslager 0,8 x 2 0,06 0,08 Lerlager som troligen utgjort en del av terrasseringen. Påträffades i schaktets SÖ del och grävdes ut för hand. 14 Nedgrävning - grop 0,34 x 0,2 0,16 Grop med oklar funktion nedgrävd genom lager 15. Fyllningen utgjordes av lager 12. I gropen påträffades en nål samt en hake av kopparlegering. Påträffades i schaktets SÖ del och grävdes ut för hand. 15 Raseringslager 2 x 2 0,2 0,3 Raseringslager bestående av svartbrun siltig sand innehållande mindre mängder kol, sot, tegel och djurben. Lagret innehöll fynd av rödgods, kakel, kritpipor, glas i form av flaskglas, remmare och en hallonnoppa. Två av de påträffade kritpiporna har daterats till 1640 1660 repektive 1640 1680. Möjligen samma som lager 30. Påträffades i schaktets SÖ del och grävdes ut för hand. 16 Påfört lager 1 x 0,6 0,06-0,2 Utfyllnadslager bestående av rödbrun sand innehållande stora mängder järnslagg. Påträffades i schaktets SÖ del och grävdes ut för hand. Schakt Knr. Typ Storlek (m) Höjd/djup/ tjocklek (m) Beskrivning 1 Påfört lager 0,8 x 0,4 0,1 Utfyllnadslager bestående av grå sand innehållande betydande mängder tegel, små mängder obränt trä samt mindre mängder fynd av rödgods, kakel samt en kritpipa. Påträffades i schaktets SÖ del och grävdes ut för hand. 18 Påfört lager 2 x 0,6 0,05 0,2 Utfyllnadslager bestående av raseringsmaterial i form av svartbrun sand innehållande kol och sot samt mindre mängder djurben. Lagret innehöll mindre mängder fynd i form av rödgods, fajans, kritpipor, flaskglas samt ett skifferbryne. Påträffades i schaktets SÖ del och grävdes ut för hand. 1 Nedgrävning - stolphål 0,3 x 0,2 0,02 Stolphål med fyllning bestånde av mörkt brungrå siltig sand innehållande mindre mängder kol. Påträffades i schaktets SÖ del och grävdes ut för hand. 20 Ackumulerat lager 2 x 0,6 0,02 0,04 Tramplager bestående av brun siltig sand. Påträffades i schaktets SÖ del och grävdes ut för hand. 21 Påfört lager 1,6 x 0,6 0,04 0,1 Utfyllnadslager bestående av brungrå sand innehållande betydande mängder fynd av rödgods samt enstaka förekomster av vitgods, kakel, kritpipor och flaskglas. Lager 21 23 utgör troligen samma händelse. Påträffades i schaktets SÖ del och grävdes ut för hand. 22 Påfört lager 1,6 x 0,6 0,04 Påfört lager bestående av en mörkbrun siltlins. Lager 21 23 utgör troligen samma händelse. Påträffades i schaktets SÖ del och grävdes ut för hand. 23 Påfört lager 1,4 x 0,6 0,08 0,12 Utfyllnadslager bestående av brungrå sand. Lager 21 23 utgör troligen samma händelse. Påträffades i schaktets SÖ del och grävdes ut för hand. 24 Nedgrävning - grop 0,5 x 0,4 0,6 Grop med oklar funktion nedgrävd genom lager 26 och 2. Gropen är fylld med lager 25. Påträffades i schaktets SÖ del och grävdes ut för hand. 25 Fyllning i grop 24 0,8 x 0,5 0,6 Fyllning i grop 24 bestående av gråbrun sandig silt innehållande tegel, sten samt enstaka förekomster av kol. Fyllningen innehöll fynd i form av betydande mängder rödgods och kakel samt enstaka förekomster av fajans, stengods, flaskglas och kritpipor. En av de påträffade kritpiporna har daterats till 1660 160. Påträffades i schaktets SÖ del och grävdes ut för hand. 26 Påfört lager 0,06 x 0,04 0,25 Utfyllnadslager bestående av mörkbrun siltig sand. Troligen samma som lager 2. Påträffades i schaktets SÖ del och grävdes ut för hand. 2 Påfört lager 1,4 x 0,6 0,1 Utfyllnadslager bestående av mörkbrun siltig sand samt grus innehållande mindre mängder kol och sot. Lagret innehöll fynd i form av rödgods och fajans samt enstaka förekomster av stengods, kakel, flaskglas och ostronskal. Troligen samma som lager 26. Påträffades i schaktets SÖ del och grävdes ut för hand. 28 Påfört lager 2 x 0,6 0,66 0,32 Utfyllnadslager bestående av rödbrun siltig sand innehållande mindre mängder kol, sot, tegel och kalkbruk. Lagret innehöll fynd i form av betydande mängder rödgods, mindre mängder kritpipor samt enstaka förekomster av fajans, vitgods, kakel och flaskglas. Fyra av de påträffade kritpiporna har daterats till 1640 1660, 1640 1680, 1660 1680, 166 168 samt 1682 166. Påträffades i schaktets SÖ del och grävdes ut för hand. 2 Ackumulerat lager 2 x 0,6 minst 0,25 Vattenavsatt lager innehållande utfyllnadsmassor som tillkommit över tid bestående av varvig svart silt innehållande tegel, obränt trä i form av grenar och kvistar samt djurben. Lagret innehöll fynd i form av betydande mängder rödgods, mindre mängder fajans och stengods samt ett hantag i glas, en kritpipa och en bit flinta. Påträffades i schaktets SÖ del och undersöktesför hand inom en 1m x 0,5m stor yta ned 0,25m utan att lagrets botten nåddes. Lagret påträffades även i den norra schaktväggen. 30 Påfört lager - 0,14 0,34 Utfyllnadslager bestående av gråbrun siltig sand innehållande enstaka kritpipor. Lagret är möjligen samma som lager 15. Påträffades endast i den norra schaktväggen. 31 Konstruktionslager - 0,1 0,2 Kalkbrukslager som har tjänat som konstruktionslager eller utfyllnad. Påträffades i den norra schaktväggen. 32 Utgår - - - 33 Påfört lager - 0,06 0,08 Utfyllnadslager bestående av brungrå sandig silt innehållande mindre mängder obränt trä. Påträffades endast i den norra schaktväggen. Schakt 22 23
Bilaga 2. Kontexttabell, forts. Bilaga 2. Kontexttabell, forts. Knr. Typ Storlek (m) Höjd/djup/ tjocklek (m) Beskrivning 34 Raseringslager - 0,04 Raseringslager alt utfyllnadslager bestående av rödbrun siltig sand innehållande obränt trä. Troligen samma händelse som lager 38. Påträffades endast i den norra schaktväggen. 35 Raseringslager - 0,04 Raseringslager bestående av delvis bränt trä. Troligen samma händelse som lager 36 och 3. Påträffades endast i den norra schaktväggen. 36 Raseringslager - 0,06 Raseringslager bestående av delvis bränt trä. Troligen samma händelse som lager 35 och 3. Påträffades endast i den norra schaktväggen. 3 Raseringslager - 0,06 Raseringslager bestående av delvis bränt trä. Troligen samma händelse som lager 35 och 36. Påträffades endast i den norra schaktväggen. 38 Raseringslager - 0,04 0,2 Raseringslager alt utfyllnadslager bestående av rödbrun siltig sand innehållande obränt trä samt ett fynd av fajans. Troligen samma händelse som lager 34. Påträffades endast i den norra schaktväggen. 3 Ackumulerat lager - 0,16 0,24 Ackumulerat lager som troligen utgjort en markyta bestående av brun siltig sand innehållande mindre mängder obränt trä i de nedre delarna av lagret. Lagret innehöll även enstaka fynd av rödgods. Påträffades endast i den norra schaktväggen. 40 Konstruktionslager - 0,2 Kalkbrukslager som har tjänat som konstruktionslager eller utfyllnad innehållande enstaka stenar. Påträffades endast i den norra schaktväggen. 41 Påfört lager - 0,1 0,2 Utfyllnadslager bestående av mörkbrun siltig sand innehållande trä, tegel, kol och kalkbruk. Påträffades endast i den norra schaktväggen. 42 Påfört lager - 0,08 0,22 Utfyllnadslager bestående av gråbrun sandig silt innehållande mindre mängder tegel. Påträffades endast i den norra schaktväggen. 43 Påfört lager - 0,05 0,3 Utfyllnadslager bestående av grå siltig sand innehållande betydande mängder obränt trä. Påträffades endast i den norra schaktväggen. 44 Påfört lager - 0,24 0,48 Utfyllnadslager bestående av brungrå sandig silt innehållande midre mängder tegel. Påträffades endast i den norra schaktväggen. 45 Stenkonstruktion - stödmur 46 Brunnen träkonstruktion 2 x 0, 0,4 Delvis raserad och eldpåverkad stödmur löpande i VSV/ONO riktning bestående av 0,25 0,6 m stora stenar samt tegel iminst 3 skift. Muren har troligen tillsammans med lager 12 utgjort en terrassering som skapat ett högre markplan söder om schaktet. I anslutning till muren gjordes fynd av rödgods, fajans, porslin, stengods och kakel. Påträffades i schaktets SÖ del och grävdes ut för hand. 1,5 x 1,5 0,03 Brunnen träkonstruktion påträffad framför stödmur 45 bestående av genomkolat trä där 3 grövre 0,2m breda och 0,05m tjocka plankor ligger vinkelrätt från muren med en vinkelrät planka löpande tvärs emot dessa. Det är oklart vad denna konstruktion har haft för funktion men den skulle kunna utgöra en raserad vägg som använts som utfyllnad. i anslutning till konstruktionen gjordes fynd av rödgods, fajans och kritpipor. Påträffades i schaktets SÖ del och grävdes ut för hand. 4 Påfört lager 4,5 x 1,2 0,2 Utfyllnadslager bestående av mörkbrun siltig sand innehållande mindre mängder kol, tegel och djurben. I lagret påträffades fynd i form av ett antal bronsfragment som skulle kunna komma från kyrkklockor. Undersökt för hand. 48 Ackumulerat lager 4,5 x 1,2 0,02 Ackumulerat lager bestående av brun silt och träflis som möjligen är vattenavsatt. Undersökt för hand. 4 Påfört lager 4,5 x 1,2 0, Utfyllnadslager bestående av siltig sand innehållande mindre mängder kol samt enstaka fynd av rödgods. Undersökt med grävmaskin. 50 Påfört lager x 1,2 Minst 1,2 Utfyllnads- eller utjämningslager bestående av siltig sand som troligen påförts vid flera tillfällen då mikrohorrisonter av sand förekommer. Lagret innehöll blandade fynd från 1600-talet fram till 1800-talet. Undersökt med hjälp av 2 st 1x1m rutor samt med sugbil. 51 Påfört lager 3,4 x 0,6 0,2 Utfyllnadslager bestående av brungrå grusig sand innehållande blandade fynd från 1600-talet fram till 1800-talet. Undersökt med hjälp av grävmaskin. Schakt 1 1 1 8 Knr. Typ Storlek (m) 52 Raseringslager 1,0 x 0,6 Höjd/djup/ Beskrivning tjocklek (m) 0,04 Raseringslager bestående av ett svartbrunt brandlager bestående av siltig sand innehållande stora mängder kol och sot samt enstaka fynd av rödgods, kritpipor samt ostronskal. Undersökt för hand. 53 Stenläggning 3,4 x 0,6 0,2 Kullerstenläggning bestående av 0,2 m stora naturstenar satta i gulvit grusig sättsand. Undersökt för hand. 54 Påfört lager 3,4 x 0,6 0,16 Utfyllnadslager bestående av rödbrun siltig sand innehållande kol och tegel. Lagret innehöll betydande mängder rödgods och kritpipor samt mindre mängder fajans och stengods samt en koppartorne. Två av de påträffade kritpiporna har daterats till 1660 1680 respektive 168 105. Undersökt för hand. 55 Träkonstruktiongolv 3,4 x 0,6 0,02 Trägolv bestående av 0,2 m breda och 0,02 m tjocka plankor löpande i NNV/SSO riktning. Undersökt för hand. 56 Konstruktionslager 3,4 x 0,6 0,04 Kalkbrukslager. Undersökt för hand. 5 Påfört lager 3,4 x 0,6 0,18 Utfyllnadslager bestående av gråbrun sand innehållande tegel och kol. Lagret innehöll fynd av rödgods, fajans, kritpipor och ostronskal. Två av de påträffade kritpiporna har daterats till 1665 1680 respektive 160 120. Undersökt för hand. 58 Påfört lager 3,4 x 0,6 0,04 Utfyllnadslager bestående av rödgrått åsgrus. Undersökt för hand. 5 Raseringslager 3,4 x 0,6 0,1 Raseringslager bestående av gråbrun siltig sand innehållande horrisonter av trä och kalkbruk. Lagret innehöll fynd i form av rödgods, fajans, kakel och kritpipor. Undersökt för hand. 60 Påfört lager 3,4 x 0,6 0,12 Utfyllnadslager bestående av rödgrått åsgrus. Undersökt för hand. 61 Påfört lager 3,4 x 0,6 0,04 0,6 Utfyllnadslager alt raseringslager bestående av ett svartbrunt brandlager bestående av siltig sand, kol och sot. Lagret innehöll fynd av rödgods, kakel, glas och kritpipor. Undersökt för hand. Schakt 24 25
BILAGA 3. FYNDTABELL Bilaga 3. Fyndtabell, forts. Knr. Fynd Nr. Material Kategori Antal Kärl Vikt (g) 1 1:1000:1 Rödgods Buk 1 1 13,2 2 2:1001:1 Fajans Mynning 1 1,8 4 4:1002:1 Rödgods Fat 1 1 142,3 4 4:1002:2 Fajans Buk 2 2 3,4 4 4:1002:3 Kritpipor Skaft 1-4,1 4 4:1002:4 Glas Fönsterglas 5-2,5 6 6:1003:1 Rödgods Buk 1 1 5 :1004:1 Rödgods Mynning, buk, trefotsgryta-fot 5 5 4,6 :1004:2 Fajans Buk 5 2 12,6 :1004:3 Kakel Svartglaserat 4 1 161, :1004:4 Kritpipa Skaft, huvud 5 5 18,5 :1004:5 Glas Fönsterglas 2-10 :1004:6 Övriga fynd Ostronskal - - - 8 8:1005:1 Rödgods Mynning, buk 2 2 11, 8 8:1005:2 Stengods Krus/kanna 1 1 61,6 8 8:1005:3 Kritpipa Skaft, huvud 5 2 22,4 :1006:1 Rödgods Trefotsgryta-fötter 3 2 141,2 10 10:100:1 Rödgods Mynning 2 1 3,5 11 11:1008:1 Rödgods Buk, botten 104,3 11 11:1008:2 Fajans Buk 2 2 6,3 11 11:1008:3 Stengods Buk 1 1 14 11 11:1008:4 Kritpipor Skaft 2 2 10 11 11:1008:5 Övriga fynd Ostronskal - - - 12 12:100:1 Rödgods Mynning, buk, botten, fat, Trefotsgryta-handtag, fot 3 28 2146,5 12 12:100:2 Fajans Mynning, buk, handtag 12 5 0,6 12 12:100:3 Westerwald Buk 1 1 13,1 12 12:100:4 Kakel Svartglaserat 8 3 230,1 12 12:100:5 Kritpipa Skaft, huvud 5-23,2 12 12:100:6 Glas Fönsterglas - 52,4 12 12:100: Kanonkula Diameter: 6,2cm 1 1 80 14 14:1010:1 Kopparlegering Nål och beslag 2 2 80,5 15 15:1011:1 Rödgods Mynning, fat, trefotsgryta-handtag 33 5 125,8 15 15:1011:2 Stengods Buk 1 1 6,1 15 15:1011:3 Kakel Svartglaserat 1 1 2, 15 15:1011:4 Kritpipa Skaft, huvud 12-5 15 15:1011:5 Glas Flaskglas, remmare, passglas, stämpel med hallonnoppor 11 5 85 15 15:1011:6 Kniv Järnkniv med benhandtag 1 1 11,5 15 15:1011: Kopparlegering Bleck 1 1 1,1 1 1:1012:1 Rödgods Mynning 4 3 116,5 1 1:1012:2 Kakel Grönglaserat 5 1 185,2 1 1:1012:3 Kritpipa Skaft 1-12,3 18 18:1013:1 Rödgods Buk, botten 6 6 65 18 18:1013:2 Fajans Buk 4 2 10,3 Knr. Fynd Nr. Material Kategori Antal Kärl Vikt (g) 18 18:1013:3 Kakel - 2 2 1,2 18 18:1013:4 Kritpipa Skaft 6-1,6 18 18:1013:5 Glas Flaskglas 1 1 64, 18 18:1013:6 Bryne Del av skifferbryne 1 1 12,4 21 21:1014:1 Rödgods Mynning, buk, botten, fat, trefotsgryta-handtag, fot 1 14 623,4 21 21:1014:2 Vitgods Buk 1 1 5,3 21 21:1014:3 Fajans Buk 1 1 4,5 21 21:1014:4 Kakel Polykromt krönkakel 3 1 522,6 21 21:1014:5 Kritpipa Skaft 4-24,5 21 21:1014:6 Glas Flaskglas 3-1,6 25 25:1015:1 Rödgods Mynning, buk, handtag 15 8 5,6 25 25:1015:2 Fajans Buk 2 2 6,3 25 25:1015:3 Westerwald Buk 1 1 1,1 25 25:1015:4 Kakel Grönglaserat, svartglaserat 14 5 1206,6 25 25:1015:5 Kritpipa Skaft, huvud 6-18,6 25 25:1015:6 Glas Flaskglas 4 2 4,5 2 2:1016:1 Rödgods Mynning, buk, trefotsgryta-handtag, fot 12 840,3 2 2:1016:2 Fajans Buk, botten, handtag 3 3 8,6 2 2:1016:3 Westerwald Buk 1 1 1,3 2 2:1016:4 Kakel - 1 1 10, 2 2:1016:5 Kritpipa Skaft 5-24,2 2 2:1016:6 Glas Flaskglas 1 1 34,1 28 28:101:1 Rödgods Mynning, buk, fat, trefotsgrytahandtag, fot 31 15 810,1 28 28:101:2 Vitgods Buk 1 1 0,8 28 28:101:3 Fajans Mynning, buk 4 2 15,5 28 28:101:4 Kakel Grönglaserat 2 1 115 28 28:101:5 Kritpipa Skaft, huvud 10-62,6 28 28:101:6 Glas Flaskglas, balusterklocka 2 2 1,3 2 2:1018:1 Rödgods Mynning, buk, botten, handtag, fat, Trefotsgryta-fot 44 18 103, 2 2:1018:2 Fajans Buk, botten 3 3 2, 2 2:1018:3 Stengods Buk, botten, krus/kanna, möjlig 3 3 246,2 Bartman, möjlig sigburg 2 2:1018:4 Kakel Svartglaserat 1 1 64,2 2 2:1018:5 Kritpipa Skaft 6-26 2 2:1018:6 Glas Handtag, flaskglas, fönsterglas 4 4 40 2 2:1018: Övriga fynd Läderspill, flinta - - - 30 30:101:1 Kritpipor Skaft 2-12,3 30 30:101:2 Kopparlegering Odef 1 1 6, 38 38:1020:1 Fajans Handtag 1 1 6, 3 3:1021:1 Rödgods Mynning, buk 2 2 14, 44 44:1022:1 Rödgods Handtag 1 1 24,8 45 45:1023:1 Rödgods Buk, trefotsgryta-handtag, fot 13 6 251,2 26 2
Bilaga 3. Fyndtabell, forts. Bilaga 3. Fyndtabell, forts. Knr. Fynd Nr. Material Kategori Antal Kärl Vikt (g) 45 45:1023:2 Fajans Buk, botten 6 3 5,8 45 45:1023:3 Stengods Buk 1 1 22 45 45:1023:4 Porslin Mynning, buk 1 1 6,5 45 45:1023:5 Kakel Grönglaserat, svartglaserat taktegel 3 2 10,4 45 45:1023:6 Kritpipa Skaft 8-24,6 45 45:1023: Glas Fönsterglas 3-15 46 46:1024:1 Rödgods Mynning, buk, förningskruka-handtag 4 4 3, 46 46:1024:2 Fajans Buk 1 1 6 46 46:1024:3 Porslin Buk 1 1 0,5 46 46:1024:4 Kakel - 1 1 11,1 46 46:1024:5 Kritpipor Skaft 1-4,2 46 46:1024:6 Glas Flaskglas 8-20,8 4 4:1025:1 Rödgods Mynning 2 2 64,5 4 4:1025:2 Brons Möjliga fragment av kyrkklocka 8 1 160 4 4:1026:1 Rödgods Mynning, buk 2 2 16,3 50 söder 50 söder 50 söder 50 söder 50 söder 50 söder 50:102:1 Rödgods Mynning, buk, handtag, fot, trefotsgryta-handtag 6 441,8 50:102:2 Fajans Buk 3 3 8, 50:102:3 Stengods Handtag 1 1 16,2 50:102:4 Kakel Svartglaserat 1 1 5,2 50:102:5 Kritpipa Skaft 1 1 2 50:102:6 Övriga fynd Flinta - - - 50 norr 50:1028:1 Rödgods Buk, handtag 15 6 38,8 50 norr 50:1028:2 Vitgods Mynning, buk 4 3 24 50 norr 50:1028:3 Fajans Buk, botten 15 3 80,6 50 norr 50:1028:4 Stengods Buk 1 1,1 50 norr 50:1028:5 Flintgods Buk 8 2 13,8 50 norr 50:1028:6 Kakel Svartglaserat, blåvitt 2 516, 50 norr 50:1028: Kritpipor Skaft 1-38,8 50 norr 50:1028:8 Glas Dricksglas 5 3 81,1 50 norr 50:1028: järn Kniv 1 1 26,6 50 norr 50:1028:10 Kopparlegering Knapp 1 1 3,3 50 norr 50:1028:11 Övriga fynd Ostronskal - - - 51 51:102:1 Rödgods Mynning, buk, botten 4 21,4 51 51:102:2 Kritpipor Skaft 2-6 51 51:102:3 Glas Fönsterglas 1-1 51 51:102:4 Järn Beslag 2 2 23, 52 52:1030:1 Rödgods Mynning, buk 5 2 48,2 52 52:1030:2 Kakel - 2-5,2 52 52:1030:3 Kritpipor Skaft 1-1,2 52 52:1030:4 Järn Beslag 1 1 10, Knr. Fynd Nr. Material Kategori Antal Kärl Vikt (g) 52 52:1030:5 Övriga fynd Ostronskal - - - 54 54:1031:1 Rödgods Mynning, buk 2 8 465,2 54 54:1031:2 Fajans Buk 2 2 6,1 54 54:1031:3 Stengods Mynning, buk 2 1 12,6 54 54:1031:4 Kakel - 8-1,6 54 54:1031:5 Kritpipor Skaft, huvud 6-8, 54 54:1031:6 Glas Fönsterglas 2-2,6 54 54:1031: Järn Beslag, spik 3 3 3,4 54 54:1031:8 Kopparlegering Torne 1 1 1,6 5 5:1032:1 Rödgods Mynning, buk, fat, trefotsgryta-handtag 10 5 613 5 5:1032:2 Fajans Buk, botten 3 2 8,1 5 5:1032:3 Kritpipor Skaft, huvud 2-3,4 5 5:1032:4 Glas Flaskglas 3-8,2 5 5:1032:5 Järn Spik 1 1 2,6 5 5:1032:6 Övriga fynd Ostronskal - - - 5 5:1033:1 Rödgods Mynning, buk 13 4 225 5 5:1033:2 Fajans Mynning, buk 4 2 21,3 5 5:1033:3 Kakel Svartglaserat 3 2 414,5 5 5:1033:4 Kritpipor Skaft 4-6, 5 5:1033:5 Glas Flaskglas 6-2,2 61 61:1034:1 Rödgods Mynning, buk, trefotsgryta-handtag, fot 11 4 261,4 61 61:1034:2 Kakel - 2-105,2 61 61:1034:3 Kritpipor Skaft 4-18,2 61 61:1034:4 Glas Dricksglas 2 2,2 28 2
BILAGA 4. KRITPIPSRAPPORT Arne Åkerhagen Tobaks- & Tändsticksmuseum Stockholm Lösfynd 6 Fragment av holländsk pipa med klackmärke krönt ES. Tillverkad av Machiel Jansz. Metfoort, verksam i Gouda 103 133. Ensam användare av detta märke. N13,2. R2,8. Lager 8B Spiralvirad skaftbit av från holländsk pipa. Mundelen. 160 130. R2,2. Lösfynd 1A Holländsk pipa med klackmärke monogram CD, tillverkad av Cornelis Pietersz., verksam i Gouda 1686 110. Ensam användare av detta märke. 3,3x18,2x13,5. N11,. R2,6. Lösfynd 3 Skaftbit av från holländsk pipa med dekoren Kryss med punkt- Rillband- Kryss med punkt 2 gånger. 1630 1660. Dia 10. R3,2. Lager Fragment av holländsk pipa med oläslig klack. Typ 100 115. N13,3. R2,3. Lager 12 Holländsk pipa med klackmärke IIES. Tillverkad avjeroen Jansz. Eelspeel, verksam i Gouda 1665 105. Ensam användare av detta märke. N13,1. R2,5. Lösfynd 1B Holländsk pipa med klackmärke monogram CD, tillverkad av Cornelis Pietersz., verksam i Gouda 1686 110. Ensam användare av detta märke. 3,3x18,5x13,1. N12,1. R2,3. Lösfynd 4 Skaftbit av från holländsk pipa med dekoren Små ögonband-rillband- små ögonband. Användes 1640 100. Klack oläslig. Dia,1. R2,5. Lager 8A Lösfynd 2 Skaftbit från holländsk pipa med klackmärke A?V inom prickram. Troligen är märket krönt AV och tillverkare Cornelis Jansc, verksam i Guda 162 105. Dia 10. R2,. Lösfynd 5 Skaftbit av från holländsk pipa med dekoren Taggband-rillband-taggband. 2 gånger. 1640 1680. Dia. R3. Skaftbit av från holländsk pipa med klackmärke EW inom prickram. Tillverkad av okänd mästare 160 110. Ensam användare av detta märke. N13,6. Dia 10,5. R3. Lager 15A Holländsk pipa med klackmärke Oljekrus inom prickram. Tillverkat av Pieter Hendricks Olykan, verksam i Gouda 1640-1660. Ensam användare av detta märke. 40x1,3x13,8. N14,8. R3,1. 30 31
Lager 28D Lager 15B Skaftbit av från holländsk pipa med dekoren Taggband-rillband-?. Användes 1640 1680. Dia. R3. Lager 28A Engelsk pipa från 1640 1660. 3,x1,8x13,2. N16,8. R2,4. Skaftbit av från holländsk pipa med dekoren Taggband-rillband-taggband. Användes 1640 1680. Dia 10. R3. Lager 54B Fragment av holländsk pipa med klackmärke ID, trolig tillverkare Jan Jansz. Dorsburgh, verksam i Gouda 168 105. R2,5. Lager 1 Skaftbit av från holländsk pipa med dekoren Små ögon-rill-små ögon. Användes 1640 1680. Dia 11,3. R2,. Lager 28B Holländsk pipa med klackmärke Blomma, Trolig tillverkare Hendrick Janz Ijserman, verksam i Gouda 1682 166. N14,3. R2,. Lager 28E Fragment av engelsk pipa från 1660 1680. R2,8. Lager 5A Holländsk pipa med klackmärke PEVS. Okänd mästare verksam i Gouda 1665 1680. 38,3x18,4x12,5. N13,4. R2,. Lager 5B Lager 25 Fragment av holländsk pipa med oläslig klack. Typ 1660 160. Lager 28C Skaftbit av från holländsk pipa med klackmärke Remmare, trolig tillverkare William Boot, verksam i Gouda 166 168. N14,8. Dia 11,6. R2,. Lager 54A Engelsk pipa av londontyp 15 från 1660 1680. 35,x20,4x13. N14,8. R3,1. 2 skaftbitar från holländska pipor med dekoren Rillband i omgångar. 160 120. Dia,. R2,8. 32 33