Datainspektionen informerar 8 Värt att veta om inkasso (reviderad den 1 april 2006)
En viktig regel i vårt samhälle är att man ska betala sina räkningar och andra skulder i rätt tid. Ibland händer det ändå att de inte blir betalda inom den utsatta tiden. Då kan den som ska ha pengarna (borgenären) vidta inkassoåtgärder mot den som ska betala (gäldenären). Om inkassoåtgärderna inte leder till något resultat kan borgenären vidta rättsliga åtgärder för att få fastslaget dels att gäldenären är skyldig att betala och dels vilket belopp gäldenären ska betala. Inkassoverksamhet får inte skada gäldenären i onödan. Bestämmelser finns i en inkassolag som gäller både när borgenären själv driver in sina skulder och när han anlitar ett ombud (t.ex. ett inkassoföretag). Statlig och kommunal inkasso omfattas också i de flesta fall. Inkasso ska bedrivas enligt god inkassosed. Det innebär bl.a. att den som inkassoåtgärderna riktas mot inte får utsättas för onödiga kostnader eller trakasserier. Datainspektionen har till uppgift att se till att inkassolagens bestämmelser följs. Det sker både genom löpande kontakter och genom inspektioner hos inkassoföretagen. Den som anser att han har utsatts för inkassoåtgärder som strider mot god inkassosed kan vända sig till Datainspektionen med frågor och anmärkningar. Däremot kan Datainspektionen inte hjälpa till med att begära skadestånd på grund av felaktig behandling från borgenärers eller inkassoföretags sida. Anspråk på skadestånd behandlas vid domstol. Datainspektionen får ofta frågor om inkassolagen. Här har vi sammanställt några av de vanligaste frågorna och svaren. Det här är sjätte upplagan, reviderad den 1 april 2006.
Vad är inkasso? Som inkassoåtgärder räknas krav eller andra påtryckningar mot dig (gäldenären) för att förmå dig att betala din skuld. Normalt får du ett kravbrev, där det står att om du inte betalar frivilligt kommer borgenären att ansöka hos kronofogdemyndigheten om betalningsföreläggande (s.k. summarisk process) eller annan rättslig åtgärd. Borgenären kan också hota med att säga upp ett avtal, t.ex. ett kreditavtal. Hotet kan också innebära att borgenären avbryter en löpande leverans (t.ex. telefonabonnemang). Rena betalningspåminnelser räknas inte som inkassoåtgärder. Fakturor, betalningsavier och påminnelser omfattas alltså inte av inkassolagens regler. God inkassosed? Det är inte säkert. En inkassoåtgärd får inte väcka onödigt uppseende.
Vad händer när jag utsätts för inkasso? Om borgenären inte får betalt för sin fordran kan han välja att antingen själv driva in den eller att lämna indrivningen i uppdrag till ett inkassoföretag. Borgenären eller inkassoföretaget skickar då ett inkassokrav (kravbrev) till dig med en uppmaning att betala eller bestrida kravet (förklara varför du inte anser att du är skyldig att betala). Om du trots inkassokravet inte betalar din skuld kan borgenären eller inkassoföretaget vända sig till kronofogdemyndigheten för att få fastslaget dels att du är skyldig att betala och dels vilket belopp du ska betala. Vanligen sker detta genom att borgenären ansöker om betalningsföreläggande. Kronofogdemyndigheten ska sedan i de flesta fall självmant verkställa sitt avgörande (utslag) genom utmätning hos dig. Det kan innebära att det bara går några få dagar från det att kronofogdemyndigheten fastslår att du är skyldig att betala till dess den verkställer utmätningen hos dig. Om skulden inte betalas därför att borgenär och gäldenär är oense om hur stor skulden är, kan borgenären istället vända sig till domstol för att få tvisten prövad i en rättegång. Även en sådan dom kan sedan verkställas av kronofogdemyndigheten genom utmätning. För varje åtgärd som vidtas och för varje instans som anlitas kan kostnaderna öka för dig. Om du vet med dig att en fordran är riktig, gör du bäst i att betala i tid. Om du inte kan betala hela summan på en gång kan det vara klokt att kontakta inkassoföretaget och försöka nå en överenskommelse om amorteringsplan. Det finns dock ingen skyldighet för borgenären att gå med på en sådan plan. Observera: Även om hot om inkassoåtgärder och rättsliga åtgärder förekommer, ska du givetvis inte betala oriktiga eller
oberättigade fordringar. Om du har invändningar mot fordran är det viktigt att du framför dem snarast till den som har skickat inkassokravet. Skriv helst och spara kopia på brevet. Om du anser att du inte ska behöva betala t.ex. därför att de levererade varorna är dåliga, bör du varje gång du krävs på betalning skriva och förklara varför du inte vill betala. En liten skuld kan växa till en stor skuld om du inte betalar i tid!
Vad ska ett inkassokrav innehålla? Inkassokrav ska alltid framställas skriftligt och ska innehålla så detaljerade uppgifter som möjligt om skulden. Skuldbeloppet, räntan och ersättning för inkassokostnader ska anges var för sig. Består fordran av olika delposter ska dessa anges på ett sådant sätt att det är möjligt att kontrollräkna summan och beräkningen av dröjsmålsräntan. I inkassolagen finns regler om vad ett inkassokrav måste innehålla: Borgenärens namn Vad fordran grundar sig på Skuldbelopp Ränta Konstnader för inkassokravet Tidsfrist för betalning eller bestridande Information om behandling av personuppgifter Hot om åtgärder om betalning uteblir När det gäller räntan måste skuldbelopp, räntesats och tid för ränteberäkningen anges särskilt liksom också räntans sammanlagda belopp.
Vilken ränta måste jag betala? Den som inte betalar sin skuld i rätt tid drabbas ofta av att betala dröjsmålsränta. Om borgenären och gäldenären i förväg har träffat ett avtal om ränta, gäller detta. I sådana avtal brukar det stå att dröjsmålsränta ska betalas från förfallodagen med en viss procent, t.ex. per månad. Om inget avtal har träffats i förväg, gäller räntelagens regler. Borgenären har då rätt att ta ut dröjsmålsränta från den dag som infaller en månad efter det att han har skickat en räkning eller på annat sätt krävt betalning av gäldenären, och i detta krav talat om att dröjsmålsränta annars måste betalas. Räntelagen ger borgenären rätt att ta ut en årsränta som motsvarar riksbankens referensränta plus åtta procent (för aktuell referensränta se www.riksbanken.se).
Får jag själv bestämma hur min inbetalning ska avräknas? Om du inte betalar hela din skuld utan bara en del av beloppet, kan det bli fråga om vad betalningen gäller och hur den ska räknas av. I första hand gäller att borgenären ska följa din anvisning om hur du vill räkna av det betalade beloppet. Din anvisning kan vara uttrycklig eller framgå av omständigheterna (t.ex. när det inbetalade beloppet överensstämmer med kapitalskulden). När det gäller ränta finns dock en bestämmelse i lag som säger att en inbetalning alltid ska räknas av med början på räntan. Bara om du uttryckligen har gått med på det får din betalning avräknas mot eventuella kostnader för kronofogdens arbete eller mot rättegångskostnader. Om du är missnöjd med levererade varor och inte vill betala: Skriv och förklara varje gång du krävs på betalning.
Måste jag betala inkassokostnaderna? Borgenären har rätt att få ersättning av dig för vissa normala kostnader i samband med inkasso. Vilka dessa kostnader är, regleras i lag. Lagens regler är tvingande, dvs. borgenären får inte genom avtal utvidga din skyldighet att ersätta kostnader. För att du ska bli ersättningsskyldig för inkassokostnader krävs att åtgärden har behövts för att ta tillvara borgenärens rätt. Enligt lagen kan du bli skyldig att betala ersättning för: 1. En betalningspåminnelse; om borgenären har kommit överens med dig om detta senast i det ursprungliga avtalet. 2. Inkassokrav; om det är utformat enligt inkassolagens regler (se sidan 6) och har lämnats eller skickats till dig. 3. Amorteringsplan; om planen är skriftlig och omfattar hela din återstående skuld. Planen ska vara upprättad i samråd med dig och ha lämnats eller skickats till dig. Storleken på ersättningsbeloppen beslutas av regeringen och justeras emellanåt. Från den 1 juli 2003 gäller följande maximibelopp: Skriftlig betalningspåminnelse Inkassokrav Amorteringsplan högst 50 kr högst 160 kr högst 150 kr Observera: Lagen reglerar bara skyldigheten att betala för åtgärder som har vidtagits efter det att skulden har förfallit. Det kan därför tillkomma kostnader för faktureringar, aviseringar och påminnelser som har skett före förfallodagen. Du kan också bli ersättningsskyldig för vissa kostnader som uppkommer i samband med ansökan till kronofogdemyndighet eller till domstol.
Måste jag betala kostnader trots att jag har betalat skulden? Ibland kan det inträffa att en gäldenär blir krävd på ersättning fastän han har betalat sin skuld. Det behöver inte alltid vara fel. Trots att huvudskulden har betalats kan borgenären vilja ha ersättning för inkassokostnader eller kostnader för hanteringen hos kronofogdemyndigheten eller domstol. Datainspektionen anser att ersättning kan få begäras i följande fall: Hyresfordran: Borgenären har sänt inkassokrav eller ansökan till kronofogdemyndighet eller domstol senast samma dag som hyran betalades (dvs. den dag betalningsuppdraget kom in till Plusgirot (tidigare Postgirot) eller Bankgirot eller den dag hyran betalades på post- eller bankkontor). Annan fordran: Borgenären har sänt inkassokrav eller ansökan till kronofogdemyndighet eller domstol senast samma dag som inbetalningen bokfördes på mottagarens konto hos Plus- eller Bankgirot. Observera: Om du betalar en skuld över Plus- eller Bankgiro bör du tänka på att betalningen anses fullgjord först då den bokförs av Plus- respektive Bankgirot. Om du vet med dig att en inbetalning är sen, kan det vara klokt att omedelbart underrätta borgenären eller hans ombud om inbetalningen. På så sätt kan du kanske förhindra ett inkassokrav eller en ansökan till kronofogdemyndighet eller domstol. Var också medveten om att om du inte betalar inkassokostnaden kan den överlämnas direkt till kronofogden utan påminnelse. Tänk också på att spara alla kvitton på de inbetalningar du gör! 10
Hamnar jag i kreditupplysningsregister om jag utsätts för inkasso? För att avgöra om en person eller ett företag ska få ett lån eller en annan kredit behöver den som ska lämna krediten veta, om den som vill låna har skött sina tidigare affärer. Därför registreras en del uppgifter i kreditupplysningsregister hos särskilda företag. Den som inte sköter sina ekonomiska åtaganden riskerar att hamna i ett sådant register. Betalningsanmärkningar om fysiska personer får noteras bara om betalningsförsummelsen är fastställd av domstol eller annan myndighet. Uppgifterna står kvar i registret i tre år och tas inte bort tidigare även om du betalar din skuld. Se Datainspektionens skrift Värt att veta om kreditupplysningar som kan hämtas på www.datainspektionen.se eller beställas per telefon 08-657 61 42. Vill du veta mera? Inkassolagen (SFS 1974:182) hittar du i lagboken eller på www.datainspektionen.se. Datainspektionen har också givit ut allmänna råd om tillämpningen av inkassolagen. Den skriften riktar sig i första hand till den som bedriver inkassoverksamhet och innehåller Datainspektionens syn på vad som menas med god inkassosed. Skriften kan hämtas på www.datainspektionen.se. En tryckt utgåva kostar 100:- + moms och kan beställas på webbplatsen eller per telefon 08-657 61 42. Information om inkasso och betalningsföreläggande finns också på Konsumentverkets webbplats www.kov.se och på Skatteverkets webbplats www.skatteverket.se. 11
12 Besöksadress: Fleminggatan 14, Plan 9 Postadress: Besöksadress: Box 8114, Fleminggatan 104 20 Stockholm 14, Plan 9 Tfn: Postadress: 08-657 61 Box 008114, Fax: 08-652 104 20 86 Stockholm 52 Beställningar: Tfn: 08-657 08-657 61 61 0042 Fax: (telefonsvarare) 08-652 86 52 E-post: Beställningar: datainspektionen@datainspektionen.se 08-657 61 42 (telefonsvarare) E-post: Webbplats: datainspektionen@datainspektionen.se www.datainspektionen.se Webbplats: www.datainspektionen.se ISSN 1100-3308 ISSN 1100-3308