1 Torneå stad Delgeneralplan för en havsvindkraftspark utanför Röyttä Program för deltagande och bedömning 82126637 7.3.2011 uppdaterad 20.4.2011, 31.5.2011, 1.12.2011 och 30.11.2012 Programmet för deltagande och bedömning är ett lagstadgat (MarkByggL 63 ) dokument i anslutning till uppgörande av en plan. I dokumentet presenteras ett program för det förfarande för deltagande och växelverkan som kommer att följas då planen görs upp samt hur planens konsekvenser kommer att bedömas. TORNEÅ 1. Läge och nuvarande situation Planområdet ligger i havsområdet söder om industrioch hamnområdet på udden Röyttä i Torneå stad ca 10 kilometer söder om Torneå stads centrum. Planområdet gränsar i väster till gränsen mellan Finland och Sverige och till Torneå fartygsfarled, i söder utanför reserveringen för vindkraft i landskapsplanen, det detaljplanerade industriområdet på udden Röyttä i norr och havsområdet mellan Kuusiluoto och Kukkokari i öster. Kuusiluoto hör till planområdet. Planområdet korsas av båtfarleder som fortsätter på svenska sidan. Vindkraftverken placeras cirka 1 4 km från strandlinjen på 5 9 meter djupt vatten. Planområdets areal är cirka 18 km 2. I landskapsplanen för vindkraft i Lapplands havsoch kustområde är delgeneralplaneområdet huvudsakligen anvisat som ett område som lämpar sig för vindkraftverk. I Torneås strategiska generalplan 2021 är delgeneralplaneområdet också anvisat främst som område för vindkraftverk. Planområdet sträcker sig något utanför avgränsningen av området för vindkraftverk i landskapsplanen bl.a. på grund av att båtfarleder och laxens fredningsområden medför begränsningar av placeringen av vindkraftverk. Planområdet består främst av vattenområde som tillhör Pirkkiö skifteslag och som har arrenderats ut till Rajakiiri Oy. Den västra delen ägs av Torneå stad och den södra delen av finska staten. Pirkkiö skifteslags tilllandning finns i norra delen av ön Kuusiluoto och den södra delen ägs av Outokumpu Stainless Oy. Närmaste fritidsbosättning finns på Kukkokari, Komso, Ouni, Sassi, Herakarinkrunni, Herakari och Vähä-Huituri samt på svenska sidan på Riskilö, Sipi, Östra Launinkari, Klaus, Kataja, St Hamnskär och L Hamnskär och Hyypä. Söder om projektområdet ligger Bottenvikens nationalpark, vars närmaste ö Vähä-Huituri ligger cirka 0,9 kilometer från planområdet. I sydväst på cirka 20 kilometers avstånd från planområdet ligger Haparanda skärgårds nationalpark. Planområdets ungefärliga läge på GT-kartan.
2 Planområdets läge på kartan. 2. Mål Målet är att göra upp en delgeneralplan för att den vindkraftspark som redan finns på stranden av Röyttä ska kunna byggas ut i det närliggande havsområdet. Vindkraftsparken omfattar enligt de preliminära planerna max 14 vindkraftverksenheter, som var och en har en effekt på cirka 3 6 MW. Delgeneralplanen görs upp så att den ska kunna utnyttjas som grund för beviljande av bygglov för vindkraftverk enligt delgeneralplanen (MarkByggL 77a ). Planläggningsprojektet svarar mot målen i statsrådets energipolitiska redogörelse om de kommande linjedragningarna för energiproduktionen i Finland. Målet i redogörelsen är att öka de förnybara energiformerna med 20 % fram till år 2020. Vindkraftsproduktionens kapacitet i Finland är 243 MW (08/2012) och målnivån år 2020 är 2000 MW. För att målet ska kunna nås krävs en omfattande utbyggnad årligen (150 200 MW/år). visat en bibana (vr), landsväg 922 som regionväg samt elledning. Som byområde (AT) har Kyläjoki och Kaakamo anvisats. Norr om området med beteckningen LV har som område för vattentrafik anvisats Röyttä hamn, Koivuluodonletto fiskehamn och öster om området Kaakamoniemi fiskehamn. Gällande regionplan ändrades genom övergångsbestämmelsen i markanvändnings- och bygglagen (Mark- ByggL) till landskapsplan från början av 2010. Samtidigt ändrades regionplanens rättsverkningar till rättsverkningar för landskapsplanen. Ändringarna gäller speciellt myndighetspåverkan och byggnadsinskränkning. Dessutom måste man beakta att förfarandet med samtycke, som kunde möjliggöra ett godkännande av en generalplan som avviker från regionplanen, inte mera kan tillämpas på regionplaner som har omvandlats till landskapsplaner. 3. Nuvarande planeringssituation 3.1 Planläggning 3.1.1 Regionplan 3.1.1.1 Västra Lapplands regionplan I regionplanen för Västra Lappland, vilken fastställdes 25.2.2003 och fick laga kraft 28.3.2003, är planområdet anvisat som vattenområde (W) och Kuusiluoto som rekreationsområde (V). På området finns dessutom en öst-västlig fartygs- eller båtfarled och dess västra kant tangeras av en sydostlig-nordvästlig fartygs- eller båtfarled. Av naturskyddsområdena ligger Bottenvikens nationalpark (SL 4041) söder om planområdet, Liakkajoki-Alkunkarinlahti (SL 4096) norr om området, Iso- Räiskö (SL 4169) och Kuukka-Välikari (SL 4075) på Kemisidan. Udden Röyttä är anvisad som område för industrifunktioner (T) och norra delen av Röyttä som område för tätortsfunktioner (A), huvudtätort. Till Röyttä finns an- Utdrag ur regionplanen.
3 3.1.2 Landskapsplan Landskapsplanen ska tjäna till ledning när generalplaner och detaljplaner utarbetas och ändras samt när åtgärder annars vidtas för att reglera områdesanvändningen. När myndigheterna planerar åtgärder som gäller områdesanvändningen och beslutar om att vidta dessa åtgärder, ska de beakta landskapsplanen, försöka främja genomförandet av planen och se till att åtgärderna inte försvårar genomförandet av planen. På området för en generalplan med rättsverkningar eller för en detaljplan gäller landskapsplanen inte, utom i fråga om verkan enligt 1 mom. när en plan ändras (Mark- ByggL 32 ). 3.1.2.1 Västra Lapplands landskapsplan Arbetet med Västra Lapplands landskapsplan startade i slutet av år 2009. Då landskapsplanen blir färdig kommer den att upphäva regionplanen för Västra Lappland och landskapsplanen för vindkraft i Lapplands havs- och kustområde. Mål för planeringen fås bl.a. från de riksomfattande målen för områdesanvändningen, Lapplands landskapsplan, gällande planer och MKB-projektens material. Utredningar som måste göras är bl.a. en vindkraftsutredning. Planförslaget var offentligt framlagt 14.5 13.6.2012. Landskapsplan för Västra Lappland har godkänts i Lapplands förbunds fullmäktige 26.11.2012. I vattenområdet (W) utanför Röyttä i Torneå samt på ön Talja har ett område för vindkraftverk (tv2281) anvisats. Området genomkorsas av fartygsfarleder i östvästlig samt nord-sydlig riktning, väster om området finns en fartygsfarled och norr om området ett hamnområde (LS). Kuusiluoto och öarna i dess närhet är anvisade som jord- och skogsbruksdominerat område (M). I Röyttä har också anvisats ett Seveso-alue (sev) enligt Seveso II-direktivet. 3.1.2.2 Landskapsplan för vindkraft i Lapplands havs- och kustområde Landskapsplanen för vindkraft i Lapplands havs- och kustområde fastställdes av Miljöministeriet 16.6.2005. Genom planen upphävs de reserveringar som gjorts med delområdesbeteckning för vindkraftsområden i regionplanen för Västra Lappland, som fastställdes 25.2.2003. Landskapsplanen för vindkraft i Västra Lapplands havsoch kustområde fick laga kraft 16.7.2005. I landskapsplanen finns anvisat ett område lämpat för vindkraftverk utanför Röyttä (tv2281). Med beteckningen tv anvisas områden där det går att placera vindkraftverk. Vindkraftverken ska enligt planbestämmelserna placeras koncentrerat i grupper bestående av flera kraftverk och så nära varandra som det är möjligt med beaktande av energiproduktionens ekonomi. Vindkraftverken ska placeras i en tydlig geometrisk form med beaktande av landskapets orientering. Vid planering av vindkraftverk måste man beakta hur byggandet påverkar landskapet, bosättningen, fritidsbosättningen, fågelbeståndet och annan fauna, den submarina naturen och det submarina kulturarvet samt i mån av möjlighet lindra de negativa konsekvenserna. Vid placeringen av vindkraftverken ska fartygs- och båtfarlederna på området och deras säkerhetsanordningar beaktas. För att resa en anläggning, konstruktion eller ett märke som eventuellt kan äventyra flygsäkerheten krävs utlåtande av Luftfartsverket (enligt luftfartsförordningen 1.2 ) på förhand. Utdrag ur Västra Lapplands landskapsplan (Lapplands förbunds fullmäktige 26.11.2012). Utdrag ur landskapsplanen för vindkraft i Lapplands havsoch kustområde.
4 3.1.3 Generalplan Syftet med generalplanen är att i allmänna drag styra samhällsstrukturen och markanvändningen i kommunen eller en del av den samt att samordna funktionerna. En generalplan kan också göras upp för att styra markanvändningen och byggandet på ett visst område. I generalplanen anges principerna för den eftersträvade utvecklingen och anvisas nödvändiga områden till grund för den detaljerade planläggningen och annan planering samt för byggande och annan markanvändning. En generalplan kan också göras upp etappvis eller delområdesvis (MarkByggL 35 ). 3.1.4 Torneå generalplan 2021 Torneå stadsfullmäktige godkände Torneå generalplan 2021 på sitt möte 14.12.2009. Generalplanen trädde i kraft i sin helhet 16.12.2010, då Rovaniemi förvaltningsdomstol förkastade kraven om ett arbetsplats- och godsterminalområde i Kyläjoki. I generalplanen finns anvisat ett vindkraftsområde (tv) enligt landskapsplanen samt en planeringsbestämmelse i landskapsplanen: Vindkraftverken ska placeras koncentrerat i grupper bestående av flera kraftverk och så nära varandra som det är möjligt med beaktande av energiproduktionens ekonomi. Vindkraftverken ska placeras i en tydlig geometrisk form med beaktande av landskapets orientering. Vid planering av vindkraftverk måste man beakta hur byggandet påverkar landskapet, bosättningen, fritidsbosättningen, fågelbeståndet och annan fauna, den submarina naturen och det submarina kulturarvet samt i mån av möjlighet lindra de negativa konsekvenserna. Vid placeringen av vindkraftverken ska fartygs- och båtfarlederna på området och deras säkerhetsanordningar beaktas. För att resa en anläggning, konstruktion eller ett märke som eventuellt kan äventyra flygsäkerheten krävs på förhand utlåtande av Luftfartsverket (enligt luftfartsförordningen 2 ). En fartygsfarled går genom området i öst-västlig riktning samt en båtfarled i riktning sydväst-nordost. En del av planområdet utanför Röyttä hör till SEVESO IIkonsulteringszonen, som anvisar en konsulteringszon enligt Seveso II-direktivet för en produktionsanläggning som hanterar och lagrar farliga kemikalier. I havsområdet söder om Kuusiluoto finns utmärkt ett område där skyddade eller missgynnade växter eller djur förekommer (sl). På planområdet på ön Kuusiluoto finns utmärkt ett område där skyddade eller missgynnade växter eller djur förekommer. I närheten av planområdet på ön Talja finns anvisat en skyddskrävande fornlämning (sm). I närheten av planområdet är Kukkokari, Komso och Sassi anvisade som områden för fritidsbostäder (R-1) samt Herakari och Munaluoto som fritids- och turistområde (R). Stadsstranden, Pukulmi, Hellälä, Koivuluoto, Pertanranta och Kaakamoniemi är anvisade som småbåtshamnar (LV). Röyttä är anvisat som hamnområde (LS), område för industriverksamhet med betydande miljökonsekvenser (TT) och industriområde där en betydande anläggning för produktion eller lagring av farliga kemikalier finns/ får placeras (TT/kem). Järnvägen till Röyttä är anvisad som bibana. 400 kv kraftledningarna Taivalkoski-Röyttä är anvisade som område för energiförsörjning (EN). Kraftledningen från Sellee elstation är anvisad som nuvarande kraftledning (z) 400+2x110 kv fram till Mykkä. Utdrag ur Torneås strategiska generalplan 2021.
5 3.1.5 Haparanda översiktsplan Haparanda översiktsplan godkändes av stadsfullmäktige 19.6.2006 42. I planen är de öar som ligger nära planområdet utmärkta som områden med rekreationsvärden (rörligt friluftsliv) samt avsedda för fritidshusbebyggelse. Stadsstyrelsens arbetsutskott behandlade Haparanda översiktsplans aktualitet 13.12.2010 och föreslog att en förnyelse av delgeneralplanen ska startas. En förnyelse av Haparanda delgeneralplan startade i slutet av år 2010. 3.1.6 Detaljplan För planområdet finns ingen gällande detaljplan. Norr om planområdet gäller en detaljplaneändring för industriområdet på udden Röyttä. Ändringen trädde i kraft 7.8.2007. Detaljplaneändringen gjordes upp för att motsvara byggnadsbeståndet och behovet av ytterligare byggnation utreddes, gatan Selleenkatus sträckning granskades och områden för vindkraftverk reserverades på stranden. Utdrag ur Torneås strategiska generalplan 2021 Utdrag ur detaljplanen för industriområdet på udden Röyttä i Torneå. 3.2 De riksomfattande målen för områdesanvändningen De riksomfattande målen för områdesanvändningen (Statsrådets beslut 30.11.2000) fick laga kraft 26.11.2001 och ändringarna av dem trädde i kraft 1.3.2009. De riksomfattande målen för områdesanvändningen är grupperade enligt sakinnehåll i följande helheter, som med undantag av den femte och sjätte punkten gäller för planområdet: 1. Fungerande regionstruktur 2. Enhetlig samhällsstruktur och livsmiljöns kvalitet 3. Kultur- och naturarv, rekreationsmöjligheter och naturresurser 4. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning 5. Helsingforsregionens specialfrågor 6. Särskilda områdeshelheter som natur- och kulturmiljöer.
6 I de riksomfattande målen för områdesanvändningen punkt 4 Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning konstateras i de allmänna målen: Inom områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor gynnas. I de särskilda målen anges: I landskapsplaneringen skall anges vilka områden som bäst lämpar sig för utnyttjandet av vindkraft. Vindkraftverken skall i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk. 3.3 Utredningar och planer Rajakiiri Oy inledde en preliminär planering av en vindkraftspark år 2008. Lapplands miljöcentral beslutade 6.3.2009 att förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (MKB) ska tillämpas på projektet. Projektets program för miljökonsekvensbedömning lämnades in till kontaktmyndigheten i maj 2009. Kontaktmyndigheten gav sitt utlåtande om programmet för miljökonsekvensbedömning 10.9.2009. I samband med miljökonsekvensbedömningen har följande utredningar och enkäter gjorts: invånarenkät fiskeenkät utredning av fiskbeståndet utredning av fågelbeståndet landskapsutredning bullerutredning undersökning av sediment på havsbottnen videofotografering av havsbottnen och utredning av växtligheten Natura-utredning undersökning av bottenfaunan utredning av skuggeffekter Miljökonsekvensbedömningen (MKB) avslutades då kontaktmyndigheten gav sitt utlåtande om konsekvensbeskrivningen 7.2.2011. Kontaktmyndighetens utlåtande beaktas i samband med planläggningen bl.a. på följande sätt: Genom delgeneralplanen undersöks och utvecklas planen utgående från projektalternativ 2 och 2+ i miljökonsekvensbedömningen av vindkraftsparken. Natura-konsekvensbedömningen av de fågelarter som utgör grund för skyddet av Pajukari-Uksei- Alkunkarinlahti och Öarna i Bottenviken preciseras. Utredningen av häckande fåglar uppdateras. förekomsten av en värdefull naturtyp på Kuusiluoto preciseras. Sedimentutredningen och konsekvenserna för vattenkvaliteten preciseras. Sedimentundersökningar gjordes vårvintern 2011 vid 9 olika provtagningspunkter i tre olika sedimentskikt. Utredningen av undervattensvegetationen, hotade arter och naturtyper samt bottendjur preciseras. Det föreslås att områdets bottenfauna undersöks vid fyra provtagningspunkter. Det planerade områdets vattenvegetation, naturtyper och hotade arter kartläggs i olika djupzoner genom dykning. Fiskekonomiska tilläggsutredningar Konsekvenser som överskrider landsgränserna preciseras genom undersökningar beträffande bl.a. rekreationsanvändning, landskaps- och bullerpåverkan. Nya fotomontage från svenska sidan görs. För hörandet i planens beredningsfas har följande utredningar gjorts: Uppdatering av utredningen av häckande fåglar Naturutredning på Kuusiluoto Tilläggsutredningar för de fiskeriekonomiska utredningarna fiskarnas uppväxtområden Buller från borrmaskinen inverkan på fiskarna Submarina undersökningar vegetation och bottenfauna Rapport om bottenundersökning För planförslaget har följande utredningar gjorts: Uppdatering av buller- och skuggutredningar Synlighetsanalys Uppdatering av fotomontage samt produktion av fotomontage från svenska sidan Bedömning av Natura-påverkan för de fågelarter som utgör grund för skyddet av Pajukari-Uksei- Alkunkarinlahti och Öarna i Bottenviken Följande utredningar och undersökningar har gjorts och kommer att göras för vattentillstånd enligt vattenlagen: Sedimentprover från deponeringsområde nära Ajos sommaren 2012 Undersökning med flerstrålsökare och sidoseende ekolod sommaren 2012 Kompletterande kartläggning av vegetation och bottenfauna sommaren 2012 Notfiske av yngel och enkät bland yrkesfiskare 2012 Fågelutredningar 2012 (flyttningar, rastande fåglar och födosök) Kompletterande geoundersökningar 2013 Marinarkeologisk utredning 2013 De här utredningarna samt tidigare slutförda utredningar och de utredningar som gjorts i samband med att generalplan 2021 för Torneå stad uppgjordes utnyttjas då delgeneralplanen utarbetas. Vid behov görs ytterligare utredningar. För området finns bl.a. en lodningsrapport uppgjord av Geologiska forskningscentralen. 3.4 Beslut Rajakiiri Oy har i sin ansökan 13.5.2009 bett Torneå stad att vidta åtgärder för att planlägga vindkraftsparken i havsområdet söder om industri- och hamnområdet i Röyttä. Planläggningsarbetet görs på Rajakiiri Oy:s bekostnad. Stadsstyrelsen i Torneå drog upp linjerna för detta på sitt möte 24.8.2009, 256, och fattade beslut om att planläggningsprocessen ska anhängiggöras. Tekniska nämnden beslutade att anhängiggöra delgeneralplaneringen av Röyttä havsvindpark i Torneå och föreslog på sitt möte 16.3.2011, 62, för stadsstyrelsen att en arbetsgrupp för delgeneralplanen ska tillsättas.
7 4. Konsekvensbedömning Under planberedningen bedöms konsekvenserna av att projektet genomförs och av vindkraftsparkens drift för: Den byggda miljön samhällsstrukturen stadsbilden väg- och vattentrafiken och trafiklederna bosättningen (fasta bostäder och fritidshus) arbetsplatser och näringsverksamhet, speciellt fisket miljöskydd och miljöstörningar den byggda miljön och det submarina kulturarvet elnätet den tekniska försörjningen Naturen och naturmiljön landskapet naturmiljön naturskyddet faunan, speciellt fågelbeståndet, fiskbeståndet och vattenorganismerna vegetationen vattendraget och vattenkvaliteten klimatet och luftkvaliteten havsbottnen naturresurserna Ekonomin den kommunala ekonomin energiekonomin Hälsa och säkerhet människornas levnadsförhållanden och hälsa trafiksäkerheten Försvarsmaktens verksamhet Olika befolkningsgruppers verksamhetsmöjligheter i näromgivningen rekreationen Andra väsentliga konsekvenser av planen buller skuggeffekter 5. Gränsöverskridande konsekvenser Det område som planläggs gränsar till Sveriges gräns, vilket innebär att planen medför gränsöverskridande konsekvenser. Under punkten konsekvensbedömning har man försökt ta fram de viktigaste konsekvenserna av planen. Av dessa är det speciellt följande konsekvenser som också berör Sverige: Den byggda miljön bosättningen, speciellt fritidsbosättningen arbetsplatser och näringsverksamhet, speciellt fisket vattentrafik och -farleder Naturen och naturmiljön landskapet naturmiljön naturskyddet faunan; speciellt fågelbeståndet, fiskbeståndet och vattenorganismerna vattendraget och vattenkvaliteten Olika befolkningsgruppers verksamhetsmöjligheter i näromgivningen rekreationen Andra väsentliga konsekvenser av planen buller skuggeffekter 6. Intressenter i planeringsarbetet på området Intressenter är 1. Fastighetsägare/-hyrestagare samt boende och fritidsboende i området och närområdet 2. Andra vilkas boende, arbete eller andra förhållanden betydligt kan påverkas av planen 3. Myndigheter vilkas verksamhetsfält behandlas i planeringen: Torneå stads förvaltningar tekniska nämnden miljönämnden Finavia Oyj Fiskeriverket, Sverige Haparanda stad stamnätsbolagen; Fingrid Oyj Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland, ELY-centralen: ansvarsområdena för miljö och naturresurser, trafik och infrastruktur samt näringar Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland, ELY-centralen: Näringar, arbetskraft, kompetens och kultur, landsbygd och energi: fiskemyndigheten Lapplands förbund Lapplands räddningsverk Trafikverkets Sjöavdelning, Västra Finlands farledsenhet Trafiksäkerhetsverket Trafi: Luftfarten och sjöavdelningen Västra Finlands sjöbevakningssektion Forststyrelsen och Forststyrelsens Naturtjänster Museiverket
Länsstyrelsen i Norrbotten Försvarsmakten: Flygstaben, Huvudstaben för Norra Finlands militärlän och Marinstaben samt Huvudstaben Gränsbevakningsväsendet Finsk-svenska Gränsälvskommissionen Trafikverket, Sverige Tornedalens landskapsmuseum Säkerhetsteknikcentralen TUKES 4. Sammanslutningar vilkas verksamhetsfält behandlas i planeringen: Outokumpu Stainless Oy Tornion Energia Oy föreningar i närområdet, bl.a. Alatornion kalastajainseura ry (fiskelag) Kaakamon kylätoimintayhdistys (byförening) Kemi-Tornion lintuharrastajat Xenus ry (fågelskådarförening) Laivaniemen-Kyläjoen kyläyhdistys (byförening) Lapplands naturskyddsdistrikt byföreningarna i närområdet Perämeren Kalatalousyhteisöjen liitto ry (Bottenvikens fiskeriekonomiska förbund) Pirkkiön jakokunta (skifteslag) Pirkkiön kalastajainseura ry (fiskelag) Pirkkiön kylätoimikunta (byförening) Pohjois-Perämeren Ammattikalastajat ry (Norra Bottenvikens yrkesfiskare rf) Pursi-82 ry (segelförening) Puuluodon kaupunginosayhdistys (stadsdelsförening) Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Tornion luonnonsuojeluyhdistys (naturskyddsförening) Tornion veneseura ry (småbåtsförening) 7. Informering om planläggningen Information om att planläggningen startat och om att programmet för deltagande och bedömning finns offentligt framlagt samt att planutkastet och planförslaget finns framlagda ges på stadens anslagstavla, i Torneås annonstidning och på stadens webbplats. I samband med att hörande ordnas då planen görs upp hålls ett informationsmöte för allmänheten. Ett diskussionsmöte med markägarna, invånarna och föreningarna på svenska sidan ordnas. Planläggningsstart och program för deltagande och bedömning Programmet för deltagande och bedömning finns framlagt på stadens anslagstavla. Intressenterna kan lämna in sina åsikter om programmet för deltagande och bedömning tills planförslaget framläggs offentligt. Kommunen kan samråda med närings-, trafik- och miljöcentralen om programmet för deltagande och bedömning är tillräckligt och om hur det ska genomföras. Innan ett planförslag läggs fram offentligt har en intressent möjlighet att föreslå närings-, trafik- och miljöcentralen samråd om huruvida programmet för deltagande och bedömning är tillräckligt. Om programmet är uppenbart bristfälligt, ska närings-, trafik- och miljöcentralen utan dröjsmål ordna samråd med kommunen för att utreda behoven av att komplettera programmet. Till samrådet ska kallas den intressent som väckt förslaget och enligt behov de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde saken berör (MarkByggL 64 ). Programmet för deltagande och bedömning uppdateras under planeringsarbetets gång. Om det blir väsentliga ändringar i programmet för deltagande och bedömning ges information om detta separat. Hörande i samband med att planen utarbetas Planens beredningsmaterial framläggs offentligt på stadens anslagstavla i 30 dagar. Under den tiden har intressenterna möjlighet att lämna in åsikter om planens beredningsmaterial skriftligt eller muntligt (MarkByggF 30 ). Utlåtanden om planens beredningsmaterial begärs av myndigheterna och stadens egna förvaltningar. Planförslag Planens beredningsmaterial justeras utgående från inkomna utlåtanden och åsikter och görs till ett förslag till delgeneralplan, som framläggs offentligt i 30 dagar. Utlåtanden om planförslaget begärs av myndigheterna och stadens egna förvaltningar. Stadens invånare och intressenterna kan lämna in skriftliga anmärkningar om planförslaget (MarkByggF 27 ). De som lämnat in anmärkningar meddelas om stadens motiverade ställningstagande till den inlämnade anmärkningen. De inkomna utlåtandena och eventuella anmärkningar behandlas i kommunen och vid behov ordnas samråd. Vid behov framläggs planförslaget efter korrigering på nytt och nya utlåtanden begärs. Godkännande av planen Delgeneralplanen godkänns av stadsfullmäktige. Det går att besvära sig över planen till Rovaniemi förvaltningsdomstol och vidare till högsta förvaltningsdomstolen. Myndighetssamarbete Mellan Torneå stad och ELY-centralen i Lappland ordnas ett inledande samråd om planläggningen, dit de myndigheter kallas vilkas verksamhetsområde saken kan beröra. Till myndigheternas samråd kallas också Haparanda stad samt länsstyrelsen i Norrbotten. Utlåtanden om planutkastets beredningsmaterial och planförslaget begärs av berörda myndigheter. Myndigheternas samråd om planförslaget hålls efter att det varit offentligt framlagt och utlåtanden och anmärkningar om det har inkommit. Under planläggningsarbetet hålls vid behov arbetssamråd med myndigheterna. Eftersom genomförandet av planen medför miljökonsekvenser som överskrider landets gränser kräver markanvändnings- och bygglagen (MarkByggL 199 ) samarbete med svenska staten om miljökonsekvenserna av att planen genomförs. Innan planen godkänns ska Torneå stad tillställa berörda ministerium och närings-, trafik- och miljöcentralen nödvändig information för informering av en annan stat i enlighet med avtalet. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland sänder planens material och sitt eget utlåtande till Miljöministeriet, som sänder det vidare till Sverige.
8. Preliminär tidsplan 9. Kontaktuppgifter För delgeneralplanen eftersträvas följande tidsplan: Tidpunkt Händelse 2011 Utredningar, program för deltagande och bedömning utarbetas och framläggs offentligt, myndigheternas samråd den 26. mars maj maj 2011 maj december 2012 Utredningar och planutkast görs upp Torneå stad Stadsarkitekt Jarmo Lokio tel. 040 704 8720 e-post: jarmo.lokio@tornio.fi Generalplanerare Jaakko Salmenkaita tel. 050 597 1353 e-post: jaakko.salmenkaita@tornio.fi januari - februari februari - mars 2013 mars-april april-maj juni Planens beredningsmaterial offentligt framlagt, möte för allmänheten den 10. januari 2012, åsikter och utlåtanden Planförslag utarbetas, bemötanden ges Planförslaget offentligt framlagt, anmärkningar och utlåtanden Bemötanden ges, dokumenten justeras eventuellt, myndigheternas samråd Behandling av ett godkännande av planen Ramboll Finland Oy Enhetschef Matti Kautto tel. 0400 493 709 e-post: matti.kautto@ramboll.fi Planläggningsarkitekt (byggn.ark. YH) Pirjo Pellikka tel. 040 821 532 2380 e-post: pirjo.pellikka@ramboll.fi