Information om återställningsarbetena i Sävarån och Gravån verksamhetsåret 2012 Informationen går ut till dig som är sakägare kring återställningsarbetena som är planerade i denna fas för Sävarån och Gravån. Vi vill informera om vad som har hänt under 2012, hur mycket arbete som är kvar, den framtida planeringen samt varför åtgärderna utförs och vilken betydelse det har för den biologiska mångfalden i och kring de strömmande miljöerna. Innehåll i detta brev: 1. Vad har utförts under 2012? 2. Varför flottledsåterställning? 3. Åtgärder för att öka naturvärdena och den biologiska mångfalden i Sävarån ur ett större perspektiv. 4. Mer information, kontakt och karta 1. Vad har utförts under 2012? Sävarån Miljöåterställningen av Sävarån är avslutad för säsongen. Till skillnad mot 2011 så hade vi bättre flödesförhållanden och kunde aktivt arbeta fram till och med 3 oktober då regnet ledde till att flödet steg kraftigt. Under året åtgärdades en ca 1400m lång vattendragsträcka inom fiskevårdsområdet. Vi började först med ett objekt strax nedströms om Krokbäcksfallet, en sträcka på ca 250m. Därefter flyttade vi upp till Ytterträsk och återställde hela Svartidurforsen. Vi är väldigt nöjda med bägge sträckorna där vi också hade möjlighet att skapa flertalet lekområden för fisken vilka sannolikt bör ha använts under hösten. Detta följs upp av elfisken som utförs kommande år. Holmen Skog AB finansierade åtgärderna inom deras marker och där åtgärdades ca 1000m vattendragsträcka. Här färdigställdes Klyvetforsen som vi påbörjade 2011, forsen vid Botsmarksblocket samt så påbörjades den sista forsen på deras marker. Hit hade vi också möjlighet att köra ut sk. lekgrus eftersom det saknades i området. Totalt tillförde vi ca 16m 3 för att gynna fiskleken. Gravån I Gravån hade vi det däremot lite kämpigare. Vi hade en otursförföljd maskin som hade en del problem vilket gjorde att vi fick stå still under längre perioder. Bland annat så gick skopan sönder och vi hade flertalet bandkrängningar. Gravån är också mer känslig för nederbörd än Sävarån vilket gör att flödena kan bli höga direkt vid nederbörd. Detta leder till att vi måste bryta och avvakta tills vattnet sjunker undan. Detta hände flera gånger under säsongen. Totalt åtgärdades ca 300m åsträcka i Gravån vid Henriksfors. Hur mycket är kvar att åtgärda? Det är fortfarande åtgärder kvar på sträckan som ingår i nuvarande miljödom (läs mer under Tillstånd). De sträckor som återstår är den så kallade Skjutbaneforsen (både Holmen Skog AB och Fvo) och nedströms till kvarnområdet i Botsmark (se karta, sid 6). I Gravån finns stora delar kvar att åtgärda under nästa säsong. 1
Framtida planer Arbetena längs den återstående sträckan i både Sävarån och Gravån som ingår i nuvarande miljödom kommer att färdigställas under säsongen 2013 om vattenståndet tillåter. Under 2012-2013 kommer arbetet för att återställa resterande delar av ån nedströms att förberedas. I det arbetet ingår att ta fram åtgärdsplaner och att via samråd med Länsstyrelsen, fiskevårdsområdet, markägare och övriga som direkt berörs av åtgärderna, besluta vilka sträckor som ska åtgärdas. Förhoppningsvis kommer vi någon gång under 2013 att lämna in en ansökan till Mark- och miljödomstolen med en avsikt att starta med de delarna under 2013 eller 2014. 2. Varför flottledsåterställning? Flottningsepoken och dess konsekvenser på miljön Under flottningsepoken förändrades vattendragen i stor skala. Enbart i Västerbotten fanns det hela 932 mil av allmänna flottleder. Påverkan av människan har varit stor i dessa vattendrag. För att timret skulle kunna flyttas från inlandet ned till kusten användes vattendragen som transportleder. Det krävdes att dessa rensades på sten och större block för att timret skulle kunna flottas ner så snabbt och smidigt som möjligt utan hinder. Många dammar byggdes för att kunna lagra vatten som senare släpptes på för att ge timret en extra skjuts när det behövdes. Vattnet koncentrerades oftast i en fåra för att öka flödet och minimera riskerna att timret skulle fastna i kurvor och vikar. Biologiskt viktiga sidogrenar stängdes på så vis av från vattenföring, oftast genom någon form av stenkistor. Bild 1. Gillerån i Jämtland före (ovan) och efter (nedan) flottledsrensning. Notera de två inringade människorna i den övre bilden. De rensningar som utfördes inverkade förstås på miljön i vattendragen och forskningen har under många år undersökt konsekvenserna. Det har visat sig att flottledsrensade vattendrag är negativa för den biologiska mångfalden, både i vattnet för bland annat fisk och insekter samt i strandzonen för växtligheten. Rensningarna medförde att tidigare variationsrika miljöer i strömmarna blev mer likformiga med begränsat livsutrymme för de flesta strömvattenarter som följd (Bild 1). För att relatera till detta kan man jämföra mångfalden av växter och djur i en urskog mot en produktionsskog. En urskog har en god trädslagsblandning av träd i olika åldrar, det finns döda träd i olika nedbrytningsstadier vilka fungerar som hem åt olika insekter, svampar och fågelarter. En produktionsskog, emellertid, är som regel bestående av ett trädslag i samma dimension och i samma ålder. Utrymmet för en rik flora och fauna minskar därmed i de skogarna. Liknande förhållanden gäller under ytan i vattendragen. Ju mer varierad den strömmande miljön är, desto artrikare har den förutsättning att vara. Umeå Universitet har varit framstående i sin forskning och har bland annat jämfört hur växtligheten förändras vid en återställning. Resultaten är entydiga och visar på att återställda flottleder har en betydligt rikare flora än icke återställda. Likaså finns det många studier som visar på att fiskbestånden utvecklas mycket positivt. 2
3. Åtgärder för att öka naturvärdena och den biologiska mångfalden i Sävarån ur ett större perspektiv Vattenkvalité För att vattenlevande djur ska kunna överleva är vattenkvaliteten den mest avgörande faktorn. Sävarån upplevde liksom många andra vattendrag en mycket kraftig försurning under 70-, 80- och 90-talet till följd av sur nederbörd och omfattande dikning. För att komma tillrätta med dessa problem och för att säkerställa en god vattenkvalitet kalkas därför Sävarån (Bild 2). Utan denna åtgärd skulle t ex lax, öring och harr minska kraftigt i numerär och kanske till och med försvinna. Bild 2. En typisk kalkdoserare i Västerbottens län. Fria vandringsvägar/spridningsmöjligheter Fiskar och andra djur måste ha möjlighet att sprida sig till olika områden i vattendragen. Lax och öring är klassiska exempel på detta som varje år kan vandra långa sträckor till sina lekområden. Tyvärr har människan varit duktig på att stänga av möjligheterna att vandra i vattendragen genom olika sorters dammbyggnationer och vägövergångar. Som exempel har Sverige historiskt haft 44 vildlaxvattendrag som mynnar i Östersjön, idag har vi endast kvar 12 av dessa varav Sävarån är ett. Resterande vattendrag är mer eller mindre utbyggda för vattenkraftproduktion. För att säkerställa att fiskar och andra vattendjur kan vandra fritt i Sävarån med biflöden har två flottledsdammar, som har varit vandringshinder, tagits bort i Ytterträsket och Lillsävarträsk. Dessutom har ett flertal felaktiga vägtrummor bytts ut mot antingen valvbågar (Bild 3) eller broar i flera biflöden. Trots detta finns det fortfarande många vandringshinder kvar att åtgärda. Glädjande nog beviljade EU nyligen ett stort projekt, värt ca 80 miljoner kr, för att åtgärda vägövergångar i fem stora vattenområden i Norr- och Västerbotten. Ett av dessa vattenområden är Sävarån. Bild 3. En felaktigt lagd vägtrumma som delvis utgjorde vandringshinder (t.v.) har bytts mot en bro med en naturlig bäckbotten (t.h.) i Gärdsjöbäcken, biflöde till Sävarån. Den fysiska miljön (strömhabitaten) När vattenkvaliteten och vandringsmöjligheterna vattendraget är säkerställda, måste de fysiska miljöerna ses över. Med detta menas de olika miljöerna som finns i strömsträckorna som t ex ståndplatser, yngel- och lekområden. Vi vet att Sävarån har utsatts för en kraftig flottningsverksamhet och att den har minskat den så viktiga variationen av miljöer som olika djur behöver. Den fysiska miljön be- 3
höver därför återställas till ett så naturligt skick som möjligt. Det är här flottledsåterställningen kommer in i bilden. Åtgärderna sågs tidigare som fiskevård men med dagens kunskap och utveckling inom området är dessa klassade som ren och skär naturvård. Det är bl. a. därför Regeringen har gett Naturvårdsverket och Länsstyrelserna i uppdrag att återställa miljöerna efter flottningen. Åtgärderna ger inte bara naturen en positiv utveckling men också oss människor som rör oss i den. I förlängningen ger detta ett rikare djurliv och bättre möjligheter till ett gott fiske. Flottledsåterställning i praktiken För att öka kunskapen om åtgärdsbehovet i Sävarån inventerades ån 2008 och 2009 av Länsstyrelsen Västerbotten. Umeå kommun åtog sig huvudmannaskapet för projektet och i början av sommaren 2011 beslutades en miljödom av Mark- och Miljödomstolen som innebar klartecken att starta åtgärderna. För att kunna återföra de enorma massorna av rensat material som ligger på sidorna av vattendraget använder vi en grävmaskin (Bild 4). Med grävmaskinens hjälp kan stora massor, riktigt stora block och finare material, fördelas ut där de gör mest nytta för livet i vattnet. För att minimera grumling används en så kallad brytskopa med galler vilket gör att jord och oönskat organiskt material kan skakas av uppe på land och därmed minskas grumling. Ibland fäller vi också ut träd i ån som är enormt viktiga som både för skydd för fisken men också som mat åt insekterna (jmf dagens skogsbruk). Bild 4. En stor stenkista lyfts ut med hjälp av specialskopa. Tillstånd Innan en återställning kan genomföras måste olika tillstånd sökas genom olika instanser. I dessa tillstånd beslutas om åtgärderna kan genomföras enligt Miljöbalken, Natura2000-regler, inom rennäringslagen, terrängkörningslagen m.fl. Till denna fas av åtgärderna gav Mark- och Miljödomstolen klartecken, en sk. Miljödom, att åtgärda de flottledsrensade sträckorna mellan Lillsävarträsk och nedströms till ca. sammanflödet med Gärdsjöbäcken. Likaså söker vi tillstånd från varje enskild fastighetsägare som berörs av åtgärderna. I dessa tillstånd söker vi fastighetsägarens godkännande att: 1) Ev. kunna köra på fastigheten ned till vattnet och 2) Ev. röja vegetation som har växt på flottledsrensningarna och 3) Att få lyfta tillbaka det rensade stenmaterialet tillbaka till ån. Fastighetsägarna Hittills har projektet berört i huvudsak två fastighetsägare, Holmen Skog och en enskild fastighet. När en ny fastighetsägare berörs av återställningsarbetet tar vi kontakt i den mån det är möjligt och informerar om arbetet. Kulturhistoriska värden och andra hänsyn Vid återställningsarbete måste vi ta hänsyn till kulturhistoriska värden. Efter samråd med Länsstyrelsens kulturmiljöansvariga bestämdes att helt lämna Vorrsbäcksforsen, som innehåller flera olika typer av lämningar, utan åtgärd. 4 Bild 6. En forssträcka av Sävarån, Svartidurforsen före (ovan) och efter (nedan) återställning 2012.
Dessutom bestämdes att den välbevarade och restaurerade muren vid Krokbäcksfallet samt en välbevarad släntmur strax nedströms också skulle lämnas orörda. I denna etapp av återställningarna har markägarna vid Brattfors önskat lämna ett forsområde orört. Ett annat exempel på en struktur som kommer att lämnas är en ledarm nedanför det gamla sågverket i Botsmark som skyddar en instabil slänt från erosion efter önskemål från fastighetsägaren. Nationella miljömål, Natura2000 och hotade arter Regeringen har i ett av miljömålen Levande sjöar och Vattendrag gett Naturvårdsverket och Länsstyrelserna i uppdrag att restaurera/återställa miljöerna efter flottningen. Sävarån är också utpekad som ett Natura2000-vattendrag, vilket innebär att den har särskilda naturvärden där bland annat arterna lax, flodpärlmussla och utter ingår. De återställningar som nu genomförs är helt i linje med föreslagna åtgärder inom Natura2000-området för att förbättra förutsättningarna för de utpekade arterna. Finansiering Åtgärderna finansieras av kalkningsanslaget via Naturvårdsverket. Där Holmen Skog AB är vattenrättsägare, en sträcka mellan Lill-Sävarträsket och mitt för skjutbanan uppströms Botsmark, bekostar Holmen Skog AB åtgärderna. Återställningar i övriga delar av länet De allra flesta vattendrag är i behov av återställning sedan flottningen. Därför pågår stora insatser med att återfå naturvärdena runt om i länet. Under året 2012 var hela 7 grävmaskiner i arbete runt om i länet i bl a Sävarån, Hörneån, flera av Vindelälvens biflöden, Lögdeälvens biflöden m fl. 4. Mer information, kontakt och karta Mer information För dig som har tillgång till internet finns det mycket att läsa och lära sig mer om biologiska miljöåterställningar. Här följer några tips på länkar: Länsstyrelsen i Västerbotten: http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/sv/miljo-och-klimat/vatten-ochvattenanvandning/restaurering-av-vattendrag/pages/default.aspx Vindel River LIFE: www.vindelriverlife.se Naturvårdsverket: http://www.naturvardsverket.se/sv/start/naturvard/skotsel-och-forvaltning/restaurering-avvattendrag/ekologisk-restaurering-av-vattendrag/ Vid frågor som rör återställningarna är ni alltid varmt välkomna att kontakta oss på både kommunen och länsstyrelsen: Stefan Ågren, Fiskerikonsulent Umeå kommun Telefon: 090 16 16 49 E-mail: stefan.agren@umea.se Roger Vallin, Restaureringsansvarig Länsstyrelsen i Västerbotten Telefon: 090 10 73 28 E-mail: roger.vallin@lansstyrelsen.se 5
Mats Norberg, Kalkningseffektsuppföljningar Länsstyrelsen i Västerbotten Telefon: 090 10 73 31 E-mail: mats.norberg@lansstyrelsen.se Kartbild över åtgärdsträckorna i både Sävarån och Gravån. Återställda sträckor under 2011-2012 Kvarvarande sträckor att återställa under 2013 (2014) 6