www.pwc.se Revisionsrapport Uppföljning - Väntetider i vården Lars-Åke Ullström Erika Brolin Region Gävleborg Juni 2017
Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 4 1.1. Bakgrund... 4 1.2. Syfte... 4 1.3. Revisionskriterier... 4 1.4. Kontrollmål... 4 1.5. Avgränsning... 5 1.6. Metod... 5 2. Iakttagelser och bedömningar... 6 2.1. Statistik från årsredovisningen 2016... 6 2.2. Väntetider inom Division Operation... 7 2.2.1. Divisionsövergripande... 7 2.2.2. Produktionsplanering operationer... 8 2.2.3. Kirurgi... 9 2.2.4. Ortopedi... 10 2.2.5. Ögon... 11 2.2.6. Öron, näsa och hals... 13 2.3. Väntetider inom Division Primärvård, Medicin-Psykiatri... 15 2.3.1. Hudsjukvård... 15 2.3.2. Övriga verksamheter inom medicin- och psykatriområdet... 16 2.4. Standardiserade vårdförlopp... 17 2.5. Personer som uteblir från besök respektive operation... 20 2.5.1. Besök... 20 2.5.2. Operation... 22 2.6. Kompetensförsörjning... 22 1 av 24
Sammanfattning I granskningen som revisorerna genomförde 2015 avseende väntetider i vården framkom att region Gävleborg generellt hade en relativt god måluppfyllelse relation till vårdgarantin vad gäller andel som får träffa specialist inom 90 dagar och andel väntande som får sin operation/behandling påbörjad inom 90 dagar. I granskningen framkom även att det fanns ett flertal specialistområden där en stor andel patienter får vänta längre än 90 dagar på såväl ett första besök som operation/behandling. Måluppfyllelsen 2015 var sämre än tidigare år. Syftet är att följa upp de noteringar som lämnades i granskningsrapporten 2015. I årsredovisningen 2016 noterades att det totala antalet väntande personer till första besök i specialistvården hade ökat till 11.580 2016 att jämföra med 9.910 år 2015. Under våren 2017 har antalet personer som väntar på första besök ökat ytterligare något men inte i den takt som var aktuell 2016. Till följd av detta har även antalet och andelen patienter som väntat längre än 90 dagar ökat. Några områden som uppmärksammades i granskningen 2015 har förbättrat situationen. Det gäller urologin samt till vissa delar endoskopin. Inom ögonsjukvården inkl ögonbottenscreeningar och hudsjukvården kvarstår svårigheterna. Inom ögonsjukvården har en översyn skett av verksamheten i sin helhet vilket är positivt. Utredningen inkl handlingsplaner skall vara klar sommaren 2017. Inom endoskopin har bl a undersökningar upphandlats vid Ersta sjukhus. Inom den operativa verksamheten ökat antalet väntande något mellan 2015 och 2016. I december 2016 var antalet ca 4.000. Andelen som väntat längre än 90 dagar hade dock ökat från 20% till 26%. Utifrån statistik från Region Gävleborg kan utläsas att antalet väntande till operation är fler våren 2017 jämfört med samma period 2016. Den operativa verksamheten har idag stora problem. Detta beror bl a på brist på narkossjuksköterskor och operationssjuksköterskor. Operationssalar är idag stängda p g a personalbrist. Detta innebär ca 60-80 färre operationer per vecka jämfört med normal drift vilket medför stora svårigheter att hålla jämna steg med inflödet. Situationen innebär att väntetider/köer kommer att fortsätta öka under 2017 om inga andra åtgärder vidtas. Vi kan konstatera att de väntetider/köer som noterades för vissa verksamhetsområden i granskningen 2015 kvarstår. Beträffande de standardiserade vårdförlopp som var införda 2015 (5 cancertyper) kan noteras att Region Gävleborg under 2016 haft svårt att hålla de uppsatta målen för väntetider. I jämförelse med riket når Region Gävleborg något bättre resultat vad gäller huvudoch halscancer, matstrupe- och magsäckscancer samt prostatacancer. Uteblivna besök riskerar att bidra till produktionsbortfall och därmed längre köer. Som utebliven räknas den som inte kommer på avsatt tid samt den som hör av sig efter kl. 17 dagen innan för att om- eller avboka. Totalt var det ca 12 700 uteblivna besök inom divisionerna januari-maj 2017. Inom Division Operation uteblir cirka 300 patienter/år från 2 av 24
operation (ca 150 uteblir utan kontakt och ca 150 ringer samma dag som operationen). Detta kan ställas i proportion till att man i normalfallet genomför cirka 400 operationer/vecka inom regionen. Dagens brist på narkos- och operationssjuksköterskor påverkar i hög grad verksamheten vid operationsavdelningarna och får följdverkningar inom de opererande specialiteterna. Läget har försämrats sedan 2015. Sammanfattningsvis visar uppföljningen att tillgängligheten till första besök och operation successivt försämrats sedan 2015 på totalnivå för Region Gävleborg. Framförallt operationsverksamheten har stora problem att upprätthålla en produktion som motsvarar behov/inflöde. Bland verksamhetsområden är det framförallt ögonverksamheten som har stora problem med tillgängligheten. Det är väsentligt att Hälso- och sjukvårdsnämnden har ett fortsatt focus på utvecklingen så att patienter som är högt medicinsk prioriterade får vård i tid. Utredningen inom ögonsjukvården som färdigställs sommaren 2017 måste kombineras med kraftfulla åtgärder inom området. 3 av 24
1. Inledning 1.1. Bakgrund Revisorerna genomförde hösten 2015 en granskning av väntetider i vården. Resultatet av granskningen visade att Region Gävleborg i huvudsak hade en god måluppfyllelse i relation till vårdgarantin. Det fanns dock områden där det förekom långa väntetider till besök och/eller operation. Hälso- och sjukvårdsnämndens svar våren 2016 omfattade en redogörelse för utvecklingen oktober 2015-mars 2016. Utifrån svaret går att utläsa att köerna till mottagning har ökat och att köerna till operation minskat under perioden. Det nämndes även att det pågår ett stort åtgärds- och förbättringsarbete för att förbättra tillgängligheten. De områden man i rapporten 2015 identifierad långa väntetider till besök var i första hand besök inom endoskopi och urologi, ögonsjukvård (ett flertal diagnosgrupper), återbesök till ögonscreening samt hudsjukvård. Inom operations-/behandlingsområdet förekom långa väntetider inom endokrin, plastik och urologi (allmänkirurgi), höftplastik, knäplastik och revisioner (ortopedi), katarakt (ögonsjukvård) samt tonsill, hörselförbättring, hörapparater (öron-, näs- och halssjukvård). 1.2. Syfte Syftet är att följa upp de noteringar som lämnades i granskningsrapporten 2015. Se vidare kontrollmålen under punkt 1.4. 1.3. Revisionskriterier Utgångspunkten för uppföljningen är Granskningsrapport från hösten 2015 Hälso- och sjukvårdssnämndens svar våren 2016 Statistik över tillgänglighet våren 2017 (april- juni) 1.4. Kontrollmål De frågeställningar som uppföljningen skall besvara är följande Första besök till specialiserad öppen vård - Har åtgärder vidtagits för att korta väntetider inom endoskopi och urologi, ögonsjukvård, återbesök till ögonscreening samt hudsjukvård? - Hur ser väntetidssituationen ut i dagsläget jämfört med 2015? - Finns det fler verksamheter som har problem i dagsläget? Väntetider till operation - Har åtgärder vidtagits för att korta väntetider till operation/behandling inom endokrin, plastik och urologi (allmän kirurgi), höftplastik, knäplastik och revisioner (ortopedi), katarakt (ögonsjukvård), tonsill, hörselförbättring, hörapprater (öron-näs- och halssjukvård)? 4 av 24
- Hur ser kösituationen ut i dagsläget jämfört med 2015? - Finns det fler verksamheter som har problem i dagsläget? Standardiserade vårdförlopp - Klarar Region Gävleborg uppsatta mål för väntetider för beslutade vårdförlopp inom cancervården? Personer som uteblir till besök respektive operation - Hur ser kallelserutinerna ut? Åtgärder? Brist på kompetens - Har rekryteringsläget förbättrats? 1.5. Avgränsning Uppföljningen avser väntande till besök och operation inom den specialiserade vården vid sjukhus i Region Gävleborg. Primärvården ingår således ej. Kvinnosjukvården kommer att behandlas separat i en fördjupad granskning hösten 2017. 1.6. Metod Uppföljningen genomförs genom intervjuer med väntetidsansvariga inom Division Primärvård, Medicin-Psykiatri samt samordnare av regionens operationsverksamhet, genomgång av statistikunderlag från regionen och SKL:s väntetidsdatabas samt genom kontakter med verksamhetschefer/sektionschefer inom de områden där detta varit nödvändigt utifrån väntetidssynpunkt. Som grund till uppföljningen ligger den granskningsrapport som gjordes år 2015. 5 av 24
2. Iakttagelser och bedömningar 2.1. Statistik från årsredovisningen 2016 Av tabellerna ovan, hämtade från Region Gävleborgs årsredovisning för år 2016, framgår att andelen patienter som väntat mer än 90 dagar på läkarbesök i öppen specialistvård respektive operation ökat något i jämförelse med år 2015. I december 2016 hade 26 % av patienterna väntat mer än 90 dagar på ett besök, jämfört med 19 % år 2015. Vad gäller operation hade, i december 2016, 26 % av patienterna väntat mer än 90 dagar, jämfört med 20 % år 2015. I Region Gävleborgs årsredovisning för 2016 konstaterar man att tillgängligheten försämrats under de senaste åren, varför nämnden gett hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att ge förslag på förbättringsåtgärder. Kommentar I likhet med årsredovisningens slutsatser kan vi konstatera att tillgängligheten försämrats mellan åren 2015 och 2016. Fler har fått vänta mer än 90 dagar både till första besök och operation. 6 av 24
2.2. Väntetider inom Division Operation 2.2.1. Divisionsövergripande 2 500 Väntande till första besök div. OP. 2 000 1 500 1 000 500 0 2015-12-31 Statistik från SKL:s databas (väntetider i vården) visar att Region Gävleborg i april 2017 ligger något över rikssnittet när det gäller måluppfyllelse för vårdgarantin inom operation/åtgärd. 2016-12-31-2017-05-30 Av tabellen ovan, vilken vi erhållit från Region Gävleborg, kan vi se att det inom Division Operation i maj 2017 finns flest väntande till första besök inom områdena ögon samt öron, näsa, hals. Antalet väntande till operation har minskat något från december 2015 (3.744) till maj 2017 (3.610). Andelen personer som väntat längre än 90 dagar på operation har däremot ökat. I maj 2016 fick 87,7 % av de väntande operation/åtgärd inom 90 dagar. I maj 2017 var motsvarande siffra 77,3 %. Under månaderna däremellan har andelen varierat från 72,4 % (augusti 2016) till 85,5 % (juni 2016). 7 av 24
Kommentar Tillgängligheten har försämrats från maj 2016 till maj 2017 inom division operation som helhet. 2.2.2. Produktionsplanering operationer Inom division operation sker en produktionsplanering i samråd mellan samtliga opererande verksamheter. Planeringen har förändrats under senare år. Tidigare utgick man från det förväntade behovet (inflöde och väntelistor) och lade en plan utifrån detta. Nu kompletteras planeringen ifrån vilka resurser, personal och lokaler, som finns tillgängliga över tid. Operationer utifrån produktionsplaneringen 2017 Gävle Dagkir Hudiksvall Bollnäs Regionen Exkl Bo Behov 2017 Planering 2017 1) 8 935 4 515 7 220 3 150 23 850 20 700 6 865 4 190 3 580 3 160 19 140 15 990 1) Planering utifrån normal kapacitet dvs viss brist på personal inom operationsverksamheten. Enligt uppgift har bemanningsproblemen försämrats ytterligare under 2017. Det råder brist på framförallt narkossköterskor men även operationssköterskor både i Gävle och Hudiksvall. Bemanningsproblemen har lett till att ett antal operationssalar har stängts - 2 salar har stängt i Hudiksvall fr o m hösten 2016-2 salar på dagkirurgin är stängda - 2 salar i Gävle har stängt (fr o m våren 2017) Sammantaget har man således ett stort produktionsbortfall. Totalt ger det ca 60-80 färre operationer per vecka jämfört med full drift. I planeringen som nu genomförs utgår man nu från reducerad verksamhet dvs en planering som är lägre än den som redovisats ovan. Under våren 2017 har centraloperation tagit in fyra hyrkedjor narkossköterskor för att klara denna nivå. I och med problemen att bemanna operationsavdelningar befarar verksamheten att väntetiderna kommer fortsätta att öka. Den 31 maj 2017 väntade 3766 patienter på operation. Av dessa var 2800 ej kallade. För 232 av dessa patienter fanns medicinska orsaker till väntan och 295 hade själva valt att vänta. 8 av 24
Inom Divison Operation informerar man i regel patienter om väntetiderna i samband med att remiss- och behandlingsbekräftelse skickas. Detta gäller främst om patienten har en lägre medicinsk prioritet och således tillhör en grupp som får vänta länge. Kommentar Skillnaden mellan operationsbehov och möjlig produktion har ökat vilket gör att det upparbetas väntetider/köer inom flera verksamhetsområden. Enligt uppgift kommer dagkirurgen att öppna en stängd sal under hösten 2017. Kapaciteten ökar då med ca 20 operationer per vecka. 2.2.3. Kirurgi Resultat granskning 2015 Vid granskningen år 2015 framkom att 7,8 % av patienterna inom allmänkirurgin väntade mer än 90 dagar på ett första besök (januari-oktober 2015). De områden som hade relativt många väntande över 90 dagar var endoskopimottagningen och urologimottagningen. Motsvarande andel väntande inom urologin var 29,5 %. Vidare väntade 13,5 % av patienterna inom allmänkirurgin mer än 90 dagar på en operation. Andelen väntande mer än 90 dagar till operation inom urologin var 12,8 %. Allmänkirurgin uppgavs 2015 vara relativt väl tillgodosedd med operatörer, med undantag av urologin. Man hade dock problem i tillgången till operations- och narkossköterskor. Medicinsk prioritering konstaterades vara en avgörande faktor för vem som får vänta länge. Patienter med struma, åderbråck, bråck, galla och prostatabesvär fick i regel, med anledning av en lägre prioritetsgrad, vänta längre. Uppföljning maj/juni 2017 Första besök hos läkare 9 av 24
PvV = patientvald väntan MoV = medicinskt orsakad väntan Vid intervjuer framkommer att Region Gävleborg gjort en satsning på att korta köerna till läkarbesök inom kirurgin och man anser sig till viss del ha lyckats. Grundbemanningen uppges vara bättre i dagsläget än 2015. Antalet personer som väntat längre än 90 dagar till första besök har minskat inom kirurgin totalt sett och även inom områdena endoskopi och urologi. För att klara verksamheten tas bl a läkarkedjor in inom urologin, endoskopier har upphandlats via Ersta sjukhus samt remittering av patienter till Aleris sjukhus, Bollnäs. Cancerdiagnoser har hög prioritet. I och med de standardiserade vårdförloppen uppges antalet remisser till framförallt urologin ökat. Operation Andelen patienter som väntat längre än 90 dagar på operation/behandling uppgick i juni 2017 till ca 38 % (451 patienter), vilket är betydligt högre än 2015 (13,5%). Kommentar Situationen vad gäller väntetider till första besök har förbättrats sett till kirurgin som helhet inklusive urologin. Vissa problem kvarstår dock inom endoskopin (Hudiksvall). Till operation har andelen som väntat längre än 90 dagar ökat jämfört med 2015. 2.2.4. Ortopedi Resultat granskning 2015 Vid granskningen 2015 framkom att 21,6 % av patienterna inom ortopedin väntade mer än 90 dagar på ett första besök (januari-oktober 2015). 12,3 % av patienterna hade väntat mer än 90 dagar på en operation. Som orsak till de långa väntetiderna uppgavs bland annat brist på sjuksköterskor i Hudiksvall, högt tryck på återbesök hösten 2015, brist på operatörer inom vissa områden, ökat remissflöde och reducerad kapacitet på centraloperation. Det framkom vid intervjuer att en stor andel av de patienter som väntade mer än 90 dagar antingen själva valt att vänta eller av medicinska skäl inte kunnat opereras inom 90 dagar. Verksamheten såg under 2015 över vårdflödet och man lade tid på att få personalen att göra rätt istället för att fokusera på att försöka arbeta fortare. Man gjorde dessutom en översyn av möjligheterna att optimera nyttjandet av operationssalarna. Patienter remitterades till regionvården efter medicinskt behov och erbjöds vård hos andra vårdgivare när regionen inte kunder uppfylla vårdgarantin. Exempelvis köptes stora volymer vård från Aleris, Bollnäs sjukhus. Mer specialiserad vård köptes bland annat från Akademiska sjukhuset i Uppsala samt Astrid Lindgrens barnsjukhus. 10 av 24
Uppföljning maj 2017 Första besök hos läkare Jämfört med 2015 har tillgängligheten till första besök förbättrats avsevärt trots ett ökat remissinflöde. Det råder i dagsläget viss brist på läkarkapacitet i Hudiksvall medan läget i Gävle är mer stabilt. Operation Andelen väntande till operation av höft och knä samt revisioner (omoperationer) har gått ner något sedan 2015. Aleris utför många av höft- och knäplastikerna. Totalt sett får fler patienter vänta längre är 90 dagar till operation nu jämfört med 2015 inom ortopedin som helhet. Medicinsk prioritering medför en undanträngning av andra patientgrupper. Vid resursneddragningar uppges ortopedin ofta få stå tillbaka då den innehåller färre patienter med hög medicinsk prioritet. Vårdplatsbrist anges som ett nytt fenomen då man tidigare upplevt detta främst under somrarna. I dagsläget har man dock både vårdplats- och resursbrist. Ortopedin har totalt sett långa köer till operation och man informerar skriftligen om detta i brev som skickas hem till de berörda patienterna. Kommentar Utifrån statistiken kan utläsas att ortopedin totalt sett har en högre tillgänglighet till första läkarbesök nu jämfört med 2015. Vissa problem att klara väntetiderna har dock mottagningen i Hudiksvall. Ortopedin har i dagsläget många väntande till operation och antalet väntande mer än 90 dagar har ökat jämfört med 2015. 2.2.5. Ögon Resultat granskning 2015 Vid granskningen 2015 framkom att 38,1 % av patienterna inom ögonsjukvården väntat mer än 90 dagar på ett första besök (januari-oktober 2015). 32,8 % av patienterna hade väntat mer än 90 dagar på en operation. 11 av 24
Som orsak till de långa väntetiderna uppgavs bland annat att mottagningsverksamheten prioriterades framför operationsverksamheten, då den som väntar för länge på en undersökning inom den specialiserade vården riskerar att få försämrad syn. Det är först vid besök hos specialist som en bedömning och medicinsk prioritering kan göras. En annan orsak till de långa väntetiderna ansågs vara att antalet personer som söker vård ökar då fler typer av behandlingar kan göras jämfört med för några år tidigare. Många patienter behöver dessutom regelbundna och livslånga kontroller/behandlingar. Verksamheten hade dessutom svårigheter att rekrytera specialistläkare. En ökad sjukfrånvaro inom ögonsjukvården påverkade produktionskapaciteten. En patientgrupp som väntade länge var diabetespatienter i behov av ögonbottenscreening som väntade på ett återbesök. Utöver dessa väntade även patienter med glaukom länge på ett återbesök. Även till kataraktoperationer fanns en viss kö. För att hantera köerna har Region Gävleborg köpt operationer från privata utförare. Exempelvis genomfördes cirka hälften av alla kataraktoperationer av privata aktörer. Även förundersökningar och återbesök för patienter med katarakt köptes från andra vårdgivare. Man diskuterade dessutom rekrytering av specialister från Tyskland samtidigt som man analyserade vårdflödet för att effektivisera processerna. Uppföljning maj 2017 Första besök Ögonverksamheten har fortsatta problem. En stor andel av patienterna får fortfarande vänta länga på ett första besök. Remissinflödet uppges vara relativt konstant men man ser att andelen patienter med kroniska besvär ökar. Dessa har behov av kontinuerliga och livslånga kontroller/behandlingar. Enligt uppgift i intervju har verksamheten till viss del lyckats att rekrytera specialister, vilket dock inte är tillräckligt för att verksamheten ska fungera fullt ut. På senare tid har det även uppkommit vakanssituationer på ögonsjuksköterskesidan. Operation Region Gävleborg genomför egna operationer och genomför även tjänsteköp vid Aleris Bollnäs sjukhus, Ögoncentrum i Hudiksvall samt Capio Medicular i Uppsala. Man är inom ögonsjukvården beroende av andra vårdgivare. Åtgärderna har gett effekt och betydligt färre får nu vänta 90 dagar eller längre på operation. 12 av 24
Ögonbottenscreeningar I granskningen 2015 framkom att diabetespatienter väntande på ögonbottenscreeningar ofta fick vänta länge. I tabellen nedan, som visar statistik från april 2017, framgår att majoriteten av patienterna väntar längre än 90 dagar. Väntetiderna är fortsatt långa och en stor andel av patienterna får vänta längre är 90 dagar på undersökning. Åtgärder Ögonsjukvården har tillsatt en väntetidskoordinator. Man genomför dessutom för närvarande en översyn av hela ögonverksamheten och en handlingsplan ska tas fram, vilken väntas vara klar i juni 2017. Kommentar Problemen inom ögonverksamheten kvarstår i huvudsak. Därför är det värdefullt att en utredning av hela verksamhetsområdet nu har genomförts för att ta fram en handlingsplan med långsiktiga åtgärder. 2.2.6. Öron, näsa och hals Resultat granskning 2015 Vid granskningen 2015 framkom att 8,3 % av patienterna inom öron-, näs- och halsvården (ÖNH) väntade mer än 90 dagar på ett första besök (januari-oktober 2015). 24,8 % väntade mer än 90 dagar på en operation. Som orsak till de långa väntetiderna uppgavs bland annat att verksamheten fått ett ökat inflöde av patienter som behöver vård för hudförändringar från halsen och uppåt, vilka tidigare sköttes av hudkliniken. Då patienter med hudförändringar är en prioriterad grupp på grund av risk för cancer, skedde en undanträngning av vissa andra patientgrupper med lägre medicinsk prioritet. De patientgrupper som i regel fick vänta länge på operationer var de som väntade på att operera tonsiller, få en hörselförbättrande operation samt patienter med hudförändringar på hals och/eller huvud. I takt med att befolkningen blir äldre och med anledning av att medelåldern bland förstagångsanvändare av hörapparat sjunker, finns ett ökat behov av hörapparater. En viss läkarbrist fanns inom verksamheten 2015, men generellt var läkarbemanningen under kontroll. Man började dock märka en brist på operationssjuksköterskor. 13 av 24
För att hantera köerna pågick en upphandling av 50 tonsillsoperationer vid en klinik i Stockholm. Vidare arbetade verksamheten länsövergripande för att undvika längre köer på vissa orter. Man tog dessutom in hyrläkare i Hudiksvall. Uppföljning maj 2017 Första besök Vid intervju framkommer att öronverksamheten i Hudiksvall haft ett besvärligt läge men att det har blivit något bättre. Rekrytering har skett av en specialistläkare och en sjuksköterska. I Gävle har man fortsatt läkarbrist. Vad gäller hörselförbättrande operationer försöker man prioritera att göra dessa i Gävle då de är mycket dyra att köpa från annan vårdgivare. Andra operationer köps istället från annat håll. I Region Gävleborg finns också vakanser bland audionomerna. Fortsatt finns ett stort remissinflöde och man ser att fler och fler söker exempelvis hörapparater i lägre åldrar än tidigare. Operation Antalet personer som väntat längre än 90 dagar på operation har ökat jämfört med 2015. Kommentar Väntetiderna till öronmottagningen i Gävle är fortsatt långa. 14 av 24
2.3. Väntetider inom Division Primärvård, Medicin- Psykiatri Ovanstående bild (från SKL:s databas www.vantetider.se) visar att Region Gävleborg i april 2017 ligger något under rikssnittet när det gäller måluppfyllelse för vårdgarantin inom första besök. I april 2017 fick 73 % % ett första besök inom 90 dagar. 2.3.1. Hudsjukvård Resultat granskning 2015 Vid granskningen 2015 framkom att 22,7 % av patienterna inom hudsjukvården väntade mer än 90 dagar på ett första besök (januari-oktober 2015). Tillgången till ST-läkare och sjuksköterskor var god, men det fanns en brist på specialister inom hudsjukvården. På grund av otydlighet i remissrutinerna remitterades för många patienter till specialistvården trots att läkarna vid hälsocentralen hade kompetens att behandla många av dessa ärenden. Utifrån låg medicinsk prioritet fick patienter med exempelvis acne och psoriasis vänta länge. För att hantera de långa köerna hade man utlandsrekryterat en specialist till Region Gävleborg. Man hade dessutom rekryterat en hyrläkare och hade flera föräldralediga STläkare på väg att återvända efter föräldraledighet. Under våren och hösten 2015 hade hudsjukvården lördagsmottagning för att hantera det stora remissflödet. Man planerade att effektivisera mottagningsverksamheten genom att bland annat låta sjuksköterskor förbereda patienten innan denne träffar en läkare. Man skulle även göra en översyn avseende remissrutinerna. 15 av 24
Uppföljning maj 2017 Av underlag vi tagit del av i denna uppföljning framgår att tillgängligheten inom hudsjukvården försämrats det senaste året. I april 2016 hade man 85,3 % väntande inom 90 dagar. Motsvarande siffra i april 2017 var 58,9 %. Dock varierar tillgänglighetsgraden bland de olika diagnoserna inom hudsjukvården. Vid intervju framkommer att det råder läkarbrist inom hudsjukvården. Som en följd av införda standardiserade vårdförlopp uppges remissflödet ha ökat avseende misstänkt malignt melanom. Åtgärder Åtgärder har vidtagits successivt för att komma tillrätta med problemen. Bland annat har man helg- och kvällsmottagning. Man har dessutom startat en sköterskeledd återbesöksmottagning för att frigöra läkartid till mer komplicerade patientfall. En tidigare tjänstledig överläkare har återvänt på deltid och tre egenutbildade hudläkare blev specialister under 2016. I dagsläget är dock en av dessa föräldraledig. En överläkare har i dagsläget en delad tjänst med Regionalt Cancercentrum i Uppsala. Den utlandsrekrytering som gjordes under 2015 visade sig vara i behov av en längre introduktionstid vad gäller det svenska språket, den svenska sjukhusterminologin och rutiner. De mer erfarna ST-läkarna har genomgått längre sidoutbildningar och en av dessa blir under sommaren 2017 specialist. Denne kommer dock att arbeta deltid. Som en del i en långtidssatsning har man anställt nya ST-läkare. Upplärning av nya medarbetare uppges ta mycket tid från den övriga läkargruppen. Kommentar Trots åtgärder för att korta köerna har tillgängligheten till första besök hos läkare inom hudsjukvården försämrats sedan granskningen 2015. I april 2017 är andelen väntande inom 90 dagar 58,9 %, jämfört med 77,3 % i oktober 2015. 2.3.2. Övriga verksamheter inom medicin- och psykatriområdet Rent generellt är tillgängligheten god till läkarbesök inom medicin- och psykiatriområdet. Vid uppföljningen i maj 2017 identifieras dock två verksamhetsområden som i dagsläget har en måluppfyllelse på under 90 % avseende första läkarbesök inom 90 dagar. Dessa två är hjärtmottagningen i Sandviken (87,5 % väntande inom 90 dagar i april 2017) samt rehabiliteringsmedicinska mottagningen i Sandviken (87,5 % väntande inom 90 dagar i 16 av 24
april 2017). Vid intervju uppges dock att rehabiliteringsmedicinska mottagningen är under kontroll och att sex av de åtta patienterna som väntat mer än 90 dagar är inplanerade i juni 2017. Därutöver har en person tackat nej. Vad gäller hjärtmottagningen har man nyligen startat verksamhet inom familjär hyperkolesterolemi, vilket påverkar utfallet för tillfället. Kommentar Flertalet verksamheter inom verksamheterna medicin och psykiatri har i dagsläget en väntetidssituation som är under kontroll. Hudsjukvården har dock problem som kvarstår. 2.4. Standardiserade vårdförlopp De standardiserade vårdförloppen (SVF) syftar till att förkorta väntetiden mellan välgrundad misstanke om cancer till start av första behandling samt minska regionala skillnader. Där beskrivs vilka utredningar och första behandlingar som ska göra inom en viss cancerdiagnos samt vilka tidsgränser som gäller. Region Gävleborgs mål är att så många som möjligt av de patienter som har fått diagnos ska ha utretts enligt det standardiserade vårdförloppet. Undantag kan exempelvis utgöras av att patienten själv inte vill bli utredd enligt standardiserat vårdförlopp eller att man bedömer att denne inte kommer att klara av utredningen. Målbilden för år 2020 är att 70 % av nya cancerfall ska utredas via ett standardiserat vårdförlopp (SVF). 80 % av dessa patienter ska gå igenom respektive SVF inom utsatta maximala tidsgränser. Statistik från www.cancercentrum.se avseende ledtider för SVF, Region Gävleborg respektive riket: 17 av 24
Ovan visad statistik avser de fem cancertyperna för vilka standardiserade vårdförlopp infördes 2015. Under 2016 har standardiserade vårdförlopp för ytterligare tretton cancertyper införts och under första halvåret 2017 ytterligare tio. Vi ser att Region Gävleborg under 2016 haft svårt att hålla de uppsatta målen för väntetider avseende de fem cancertyperna för vilka standardiserade vårdförlopp som infördes 18 av 24
2015. I jämförelse med riket når Region Gävleborg något bättre resultat vad gäller huvudoch halscancer, matstrupe- och magsäckscancer samt prostatacancer. Region Gävleborg har en handlingsplan för arbetet med standardiserade vårdförlopp enligt överenskommelsen mellan regeringen och SKL om kortare väntetider i cancervården 2017. Kommentar Vi konstaterar att Region Gävleborg har något bättre resultat än riket under 2016 avseende standardiserade vårdförlopp för tre av de fem cancertyperna som infördes 2015. Dock har man fortfarande arbete kvar för att uppnå målet att 80 % ska gå igenom respektive standardiserade vårdförlopp inom utsatta maximala tidsgränser. 19 av 24
2.5. Personer som uteblir från besök respektive operation Som utebliven räknas den som inte kommer på avsatt tid samt den som hör av sig efter kl. 17 dagen innan för att om- eller avboka. 2.5.1. Besök Division medicin-psykiatri Källa: Region Gävleborg Av tabellen ovan framgår att det totala bortfallet inom Division Medicin-Psykiatri under perioden januari-maj 2017 var 10 077 besök, vilket motsvarar 8,31 % av totalen. De pati- 20 av 24
entgrupper som har högst frekvens i uteblivna besök finns inom psykiatrin samt barn- och ungdomshabiliteringen. Division operation Nedan finns motsvarande tabell för Division Operation. Där framgår att det totala bortfallet för perioden januari-maj 2017 var 2594 personer, vilket motsvarar 2,63 %. En del av de uteblivna besöken anar man beror på språksvårigheter. I dagsläget har Region Gävleborg inga mallar för kallelser på olika språk. Vid behov använder man sig av 21 av 24
Google Translate alternativt personal som behärskar det aktuella språket. Föreskrifter inför undersökningar och operation finns dock att tillgå på olika språk. Sms-påminnelse kan utgå om patienten aktivt valt detta och ett aktuellt telefonnummer som går att nå patienten på finns. 2.5.2. Operation Av statistik vi tagit del av i denna granskning framgår att cirka 300 personer/år uteblir från operation. Centraloperation har under 2017 börjat att ringa patienten dagen innan deras respektive operation. Då det inte gått så lång tid sedan dessa rutinmässiga telefonsamtal infördes har Regionen ännu inte kunnat se vilket utfall detta har fått och om (och i så fall hur) det påverkat antalet uteblivna besök till operation. Dagkirurgin ringer i dagsläget de patienter de misstänker eventuellt inte kommer att komma till operation dagen efter. Kommentar Uteblivna besök riskerar att bidra till produktionsbortfall och därmed längre köer. Inom Division Primärvård, Medicin-Psykiatri uppskattar man att ett års uteblivna besök motsvarar ungefär en heltidstjänst. Inom Division Operation uteblir cirka 300 patienter/år från operation. Detta kan ställas i proportion till att man i normalfallet genomför cirka 400 operationer/vecka. Fortsatta analyser av bortfall bör göras följt av åtgärder som reducerar volymen uteblivna besök respektive uteblivande från operation. 2.6. Kompetensförsörjning Resultat granskning 2015 I granskningen år 2015 framkom att behovet inom allmänkirurgin var relativt väl tillgodosett. Däremot fanns en brist i tillgången till operations- och narkossköterskor på operationsavdelningen, vilket påverkade operationsvolymerna. Det framkom även att urologin generellt kämpar med rekryteringsproblem. Region Gävleborg hade misslyckats i sina försök att få urologer från Uppsala och Örebro att komma och stärka upp verksamheten. Region Gävleborg standardiserade och effektiviserade vårdförloppet för att korta tiden från primärvårdsbesök till operation. Detta resulterade i sänkta ledtider. För att snabbt korta köerna genomfördes operationer inom bland annat urologi, tarmcancer och struma på helger under hösten 2015. Uppföljning maj 2017 I likhet med riket har Region Gävleborg ett besvärligt läge. Man är beroende av hyrläkare och hyrsköterskor för att verksamheterna ska fungera inom ett flertal områden. Urologin Det största problemet idag inom Divison Operation idag är bemanningen vid operationsavdelningarna. Inom Division Operation har man idag fyra linjer hyrsköterskor på operation för att klara reducerad kapacitet. I Hudiksvall anser man sig ha en svag jourbeman- 22 av 24
ning. Även inom Division Primärvård, medicin-psykiatri anser man att bemanningsläget börjar bli instabilt. Region Gävleborg uppger sig ha svårigheter att rekrytera specialistsjuksköterskor och till viss del även allmänsjuksköterskor. Åtgärder genomförsför att komma tillrätta med bemanningsproblemen. Några åtgärder som nämnts i samband med denna uppföljning är beslut 2016 om inrättande av utbildningstjänster inom Regionen för sjuksköterskor som utbildar sig till specialistsjuksköterskor. Utbildningstjänst innebär att medarbetaren genomgår utbildning med bibehållen lön. Undersköterskor som utbildar sig till sjuksköterskor via uppdragsutbildning får utbildningsbidrag från Regionen. Kommentar Vi konstaterar att Region Gävleborg har fortsatta problem med rekryteringar. Dock noterar vi att man arbetar med vidareutbildningar, handlingsplaner, hyrläkare etc. Vi konstaterar att en av Region Gävleborgs viktiga frågor att arbeta vidare med är att vidta åtgärder för att säkra bemanningen. Åtgärder bör vidtas både på övergripande nivå samt inom respektive verksamhetsområde. 23 av 24
År-månad-dag Uppdragsledare Projektledare 24 av 24