INLEDNING TILL. Senare publikationer finns på Statistiska centralbyråns webbplats

INLEDNING TILL Hushållsbudgeter och livsmedelskonsumtion i städer och tätorter 1940-1942 / K. Socialstyrelsen. Stockholm : Norstedt, 1943. Fransk parallelltitel: Les budget familieaux et la consommation des denrées alimentaires dans les villes et autres agglomérations 1940-1942. Hushållens konsumtion 1958 / K. Socialstyrelsen. Engelsk parallelltitel: The Consumption of Households in 1958 Hushållsbudgetundersökningen 1969 : preliminära resultat / Statistiska centralbyrån. Stockholm : Statistiska centralbyrån, 1971. Engelsk parallelltitel: The family expenditure survey 1969 : preliminary results. Hushållsbudgetundersökningen 1978. Del 1, Basdata över den privata konsumtionen av olika varor och tjänster fördelad på olika grupper av hushåll / Statistiska centralbyrån. Stockholm : Liber/Allmänna, 1980. Engelsk parallelltitel: The family expenditure survey 1978. Part 1, Basic data about consumption of different goods and services by various types of households Hushållsbudgetundersökningen 1978. Del 3, En jämförelse mellan 1958, 1969 och 1978 års privata konsumtion av olika varor och tjänster fördelad på olika grupper av hushåll / Statistiska centralbyrån. Stockholm : Liber, 1982. Engelsk parallelltitel The family expenditure survey 1978. Part 3, Expenditures on different goods and services by various types of households 1958, 1969 and 1978 Hushållens utgifter 1985 / Statistiska centralbyrån. Stockholm : SCB, 1987 The family expenditure survey 1985, publ. 1987 Hushållens utgifter 1988 / Statistiska centralbyrån. Stockholm : SCB, 1990 The family expenditure survey 1988, publ. 1990 Hushållens livsmedelsutgifter 1989 / Statistiska centralbyrån. Stockholm : SCB, 1991 The family expenditure survey 1989, publ. 1991 Hushållens livsmedelsutgifter 1989 : med kvantiteter för köpta och egenproducerade livsmedel / Statistiska centralbyrån. Stockholm : SCB, 1992 Engelsk parallelltitel: The family food expenditure survey 1989 : with quantities for purchased and ownproduced food. Publ. 1992 Hushållens utgifter 1992 / Statistiska centralbyrån. Stockholm : SCB,. 1994 The family expenditure survey 1992, publ. 1994 Samtliga publikationer ingår i Sveriges officiella statistik. Täckningsår är de år som anges i titeln. Senare publikationer finns på Statistiska centralbyråns webbplats www.scb.se. Hushållens livmedelsutgifter 1989 med kvantiteter för köpta och egenproducerade livsmedel. (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2013. urn:nbn:se:scb-hushall-1989-kvantiteter

SCB STATISTISKA CENTRALBYRÅN I/KON Gunborg Johannson 1993-03-25 Rättelse till publikationen Hushållens livsmedelsutgifter 1989 - med kvantiteter för köpta och egenproducerade livsmedel Fel finns i kvantitetstabellerna, tabell 10-19. Felen finns i följande livsmedelsgrupper: - Bröd och spannmålsprodukter (vällingpulver) - Mjölk och ost (lättmjölk och mellanmjölk) - Kött (korv och pastej) - Frukt och bär (vindruvor) De tabellceller där rättelser är gjorda är markerade med fet och kursiv stil.

TABELL 10 HUSHÅLLSTYP - KVANTITETER I KG PER HUSHÅLL UNDER 1989

TABELL 11 STADIUM AV LIVSCYKELN - KVANTITETER I KG PER HUSHÅLL UNDER 1989

TABELL 12 BARNHUSHÅLL MED BARN I OLIKA ÅLDRAR - KVANTITETER I KG PER HUSHÅLL UNDER 1989

TABELL 13 SOCIOEKONOMISK GRUPP - KVANTITETER I KG PER HUSHÅLL UNDER 1989

TABELL 14A HUSHÅLLSTYP OCH SOCIOEKONOMISK GRUPP - KVANTITETER I KG PER HUSHÅLL UNDER 1989

TABELL 14B HUSHÅLLSTYP OCH SOCIOEKONOMISK GRUPP - KVANTITETER I KG PER HUSHÅLL UNDER 1989

TABELL 15 HUSHÅLLSTYP OCH FÖRVÄRVSARBETSGRAD - KVANTITETER I KG PER HUSHÅLL UNDER 1989

TABELL 16 RIKSOMRÅDE - KVANTITETER I KG PER HUSHÅLL UNDER 1989

TABELL 17 H-REGION - KVANTITETER I KG PER HUSHÅLL UNDER 1989

TABELL 18 HUSHÅLLSTYP OCH DISPONIBEL INKOMST - KVANTITETER I KG PER HUSHÅLL UNDER 1989

TABELL 19 HUSHÅLLSTYP - KVANTITETER I KG PER HUSHÅLL UNDER 1989

Hushållens livsmedelsutgifter 1989 - med kvantiteter för köpta och egenproducerade livsmedel SCB STATISTISKA CENTRALBYRÅN Sveriges officiella statistik

2 The Family Food Expenditure Survey 1989 - with quantities for purchased and ownproduced food Official Statistics of Sweden Statistics Sweden, 1992 Tidigare publicering Hushållens konsumtion 1958 Sveriges officiella statistik, 1961 Hushållsbudgetundersökningen 1969 Statistiska meddelanden, P 1971:9 Hushållsbudgetundersökningen 1978 Sveriges officiella statistik, 1980 Hushållens utgifter 1985 Sveriges officiella statistik, 1987 Hushållens utgifter 1988 Sveriges officiella statistik, 1990 Hushållens livsmedelsutgifter 1989 Sveriges officiella statistik, 1991 Previous publications The Consumption of Households in 1958, published 1961 The Family Expenditure Survey 1969, published 1971 The Family Expenditure Survey 1978, published 1980 The Family Expenditure Survey 1985, published 1987 The Family Expenditure Survey 1988, published 1990 The Family Food Expenditure Survey 1989, published 1991 1992 Statistiska centralbyrån ISBN 91-618-0595-5 Printed in Sweden SCB-tryck, Örebro 1992

Förord 3 Statistiska centralbyrån (SCB) redovisar här ytterligare resultatfrånundersökningen av hushållens livsmedelsutgifter 1989 som SCB genomfört på uppdrag av riksdagen. Rapporten omfattar data över hushållens livsmedelsutgifter och även kvantiteter för köpta och egenproducerade livsmedel fördelade dels på olika grupper av hushåll, dels på olika livsmedelsgrupper. Uppgifter om hushållens utgifter för livsmedel har redovisats tidigare i Hushållens livsmedelsutgifter 1989, SCB, Sveriges officiella statistik, Stockholm 1991. Rapporten har utarbetats inom statistikprogrammet för konsumentpolitik vid SCB. Statistiska centralbyrån i september 1992 Gösta Guteland Lars Lundgren

4 Innehåll Contents Förteckning över tabeller 5 List of tables Symbol i tabellerna 6 Explanation of symbol Livsmedelsindelning 7 List of food groups Svensk-engelsk ordlista 11 Terms in English 1 Bakgrund, syfte och organisation 12 1 Background, purpose and organisation 2 Undersökningspopulation 12 2 Population 3 Urvalet 12 3 Sample 4 Uppgiftsinsamlingen 13 4 Collection of data 5 Deltagandet i undersökningen 14 5 Participation in the survey 6 Estimationen 14 6 Estimation 7 Undersökningsresultatens tillförlitlighet 14 7 Reliability of data 8 Tabellkommentarer 19 8 Notes to tables Utgiftstabeller 22 Expenditure tables Kvantitetstabeller 102 Quantity tables Sida/Page

5 Förteckning övertabeller List of tables Utgiftstabeller: Tabell 1 Hushållstyp sid 22 Type of household Tabell 2 sid 30 Tabell 3 sid 38 Tabell 4 sid 46 Tabell 5 sid 54 Tabell 6 sid 70 Tabell 7 sid 78 Tabell 8 sid 86 Tabell 9 sid 94 Stadium av livscykeln Stage in life cycle Barnhushåll med barn i olika åldrar Household with children by age of children Socioekonomisk grupp Socioeconomic group Hushållstyp och socioekonomisk grupp Type of household and socioeconomic group Hushållstyp och förvärvsarbetsgrad Type of household and degree of employment Riksområden Country areas H-region H-region Hushållstyp och disponibel inkomst Type of household and disposable income Kvantitetstabeller: Quantity tables: Tabell 10 Hushållstyp sid 102 Type of household Tabell 11 Stadium av livscykeln sid 106 Stage in life cycle Tabell 12 Barnhushåll med barn i olika åldrar sid 110 Household with children by age of children

6 Tabell 13 Socioekonomisk grupp sid 114 Socioeconomic group Tabell 14 Hushållstyp och socioekonomisk grupp sid 118 Type of household and socioeconomic group Tabell 15 Hushållstyp och förvärvsarbetsgrad sid 126 Type of household and degree of employment Tabell 16 Riksområden sid 130 Country areas Tabell 17 H-region sid 134 H-region Tabell 18 Hushållstyp och disponibel inkomst sid 138 Type of household and disposable income Tabell 19 Hushållstyp, mer detaljerad livsmedelsindelning för några få hushållstypersid142 Type of household, more detailed food groups for a few types of households Symbol i tabellerna Explanation of symbol.. Uppgiften ej tillgänglig eller allför osäker för att anges Data not available

7 Livsmedelsgrupper ingående i tabellerna 1-18 (särredovisning av egenproducerade livsmedel under respektive huvudgrupp är endast aktuell i kvantitetstabellerna 10-18) Food groups used in tables 1-18 (Separate showing of own-produced food for each main group of food is only appropriate for the quantity tables 10-18) Totala livsmedelsutgifter Utemåltider Egenproducerade livsmedel Mjölk och ost Kött Fisk Grönsaker Rotfrukter Potatis Frukt och bär (inkl sylt) Övrigt (ägg m m) Köpta livsmedel, totalt Bröd, spannmålsprodukter Mjöl, gryn Mjöl Gryn och välling Frukostflingor Pasta, mjölrätter Matbröd Hårt bröd Tunnbröd Mjukt mörkt matbröd Mjukt vitt matbröd Matbröd ospecificerat Kaffebröd Mjuka kakor, kex, skorpor, bullar Övrigt kaffebröd Matfett Smör Bregott Bords-, delikatessmargarin Hushållsmargarin Lättmargarin Matolja och övrigt fett Majonnäs Total food expenditure Meals outside home Own-produced food Milk and cheese products Meat Fish Vegetables Root-crops Potatoes Fruit and berries (incl. jam) Other food (eggs etc.) Purchased food, total Bread, grain products Flour, grain Meal Grain and gruel Breakfast cereals Dishes containing meal Plain bred Crisp bread Thin unleavened bread Soft dark bread Soft light bread Unclassified bread Sweet wheat bread Cakes, biscuits, rusks, buns Other cakes Oils, fats Butter Butter margarine blend Table margarine Ordinary margarine Light margarine Oil and other kinds of fat Mayonnaise

8 Mjölk och ost Standardmjölk Mellanmjök Lättmjölk Övrig mjölk, mjökpulver Lättfil, lättyoughurt m m Filmjölk, yoghurt naturell Fruktyoghurt Lättyoghurt med frukt Creme fraiche Gräddfil, ädelkultur Vispgrädde, ädelvisp Mellan-, matlagningsgrädde Kaffegrädde, kaffeädel Hårdost Smältost Dessertost Keso, kvarg Mesost, messmör Därav egenproducerad mjölk Ägg Ägg Rätter med ägg och mjölk Därav egenproducerade ägg Kött Nöt- och kalvkött Griskött Köttfärs Övrigt kött Kyckling Övrig fågel Inälvs- och blodmat Sylta Korv Pastej Kött- och korvpålägg Kötträtter med enbart kött Övriga kötträtter Därav egenproducerat kött Fisk Torskfisk, färsk, beredd Laxfisk, färsk, beredd Sill, strömming, färsk, beredd Flatfisk, färsk, beredd Övrig fisk, färsk, beredd Skaldjur Kaviar, rom Milk and cheese products Milk normal fat 3.0 per cent fat Milk medium fat 1.5 per cent fat Milk light 0.5 per cent fat Other milk, condensed milk Cultured milk light etc. Cultured milk, yoghurt Yoghurt with fruit Yoghurt light with fruit Sour cream 35 per cent fat Sour cream 12 per cent fat Cream Cream medium fat Coffee cream Cheese Processed cheese Soft cheese Keso, quark Whey-cheese, whey-butter Thereof own-produced milk Egg products Egg Dishes with egg and milk Thereof own-produced egg Meat products Beef Pork Minced meat Other meat products Chicken Other birds Viscera- and blood products Brawn Sausage Pate Sliced meats and sandwich Meat dishes Other meat dishes Thereof own-produced meat Fish products Codfish, fresh, prepared Salmon, fresh, prepared Herring, baltic herring Flatfish, fresh, prepared Other fisk, fresh, prepared Shellfish Caviar, roe

9 Fiskrätter Övriga fisk- och skaldjursrätter Därav egenproducerad fisk Grönsaker Gurka, färsk, inlagd Sallad, olika sorter Kål, olika sorter Lök, purjolök Tomater, färska, konserv Paprika Ärtor och böner, torkade Ärtor och bönor, övriga Övriga grönsaker, färska, beredda Svamp, färsk, beredd Soppor Grönsaksrätter och sallader Därav egenproducerade grönsaker Rotfrukter Morötter, färska Övriga rotfrukter, färska, beredda Därav egenproducerade rotfrukter Potatis Potatis, färsk, konserv Pommes frites Potatisrätter och mjöl Chips Därav egenproducerad potatis Frukt, bär Äpplen Päron Bananer Apelsin, citron, lime Grapefrukt Klementin, mandarin Vindruvor Russin Övriga torkade frukter och bär Övrig frukt, färsk Mandel, nötter, kastanjer Bär Frukt- och bärkonserver Soppor, krämer med frukt och bär Saft Citrusjuice därav koncentrerad drickfärdig övrig Fish dishes only fish Other fish- and shellfish dishes Thereof own-produced fish Vegetable products Cucumber, fresh, prepared Salad, different kinds Cabbage, different kinds Onion, leek Totatoes, fresh, tinned Paprika Pea and beans, dried Pea and beans, others Other vegetables, fresh, prepared Mushroom, fresh, prepared Soups Vegetable dishes and salads Thereof own-produced vegetables Root-crops Carrot, fresh Other root-crops, fresh, prepared Thereof own-produced root-crops Potato products Potatoes, fresh, tinned Chipped potatoes Potato dishes and flour Crisps Thereof own-produced potatoes Fruit, berry products Apples Pears Bananas Oranges, lemon, lime Grapefruit Clementine, small citrus Grapes Raisin Other dried fruits and berries Other fruit, fresh Almonds, nuts, chestnut Berries Fruit- and berry mix Soup, stew with fruit and berries Fruit syrup Citrus juice thereof concentrated ready to drink other

10 Övrig juice därav koncentrerad drickfärdig övrig Nektar, fruktdryck därav koncentrerad drickfärdig övrig Därav egenproducerad Frukt Bär Sötsaker, socker Socker Sirap, honung, sötningsmedel Sylt, mos, marmelad Söta efterrätter, såser Glass Övriga sötsaker, godis Därav egenproducerad sylt, marmelad, mos, honung Bakmedel, såser, kryddor, snacks Bakpulver, bakmedel Såser, dressingar Buljong Övriga hushållstillsatser Salt Ättika, kryddsåser, senap Kryddor Snacks Alkoholfria drycker Läskedrycker Mineral- och sodavatten Kaffe Te Chokladpulver därav kakaopulver Alkoholhaltiga drycker Cider, lättöl (klass I) Öl (klass H) Starköl (klass III) Öl, ospecificerad Lättvin Vin ospecificerat Starkvin, likör, punsch Starksprit Ospecificerade livsmedel Otherjuice thereof concentrated ready to drink other Nectar, fruit drinks thereof concentrated ready to drink other Thereof own-produced Fruit Berries Sweetmeats, sugar Sugar Treacle, honey, sweetening Jam, paste, marmalade Sweet desserts, sauces Ice-cream Other sweetmeats, candy Thereof own-produced jam, marmalade, paste, honey Baking products, sauce, spice, snacks Baking powder, etc. Sauce, dressing Bouillon Other adding Salt Liquid flavouring Other spices Snacks Non-alcoholic beverages Soft drinks Mineral water Coffee Tea Chocolate powder thereof cacao-powder Alcoholic beverages Cider, beer max 1.8 per cent Beer max 2.8 per cent Beer max 4.5 per cent Unclassified beer Wine max 15 per cent Unclassified Wine Wine max 22 per cent, liqueur Spirits Unclassified foodstuffs

11 Svensk-engelsk ordlista List of terms Alla Antal Arbetare Beräknad Disponibel inkomst Enbart Ensamstående med barn Ensamstående utan barn Företagare Genomsnittlig Hushåll Högre tjänstemän Kvinnor Lantbrukare Lägre tjänstemän Medverkande Mellersta norrland Män Norra mellansverige Norra tät- och glesbygden Pensionär Per hushåll Personer Populationsstorlek Sammanboende med barn Sammanboende utan barn Samtliga Småland med öar Större städer Sydsverige Södra mellanbygden Tjänstemän på mellannivå Västsverige Östra Mellansverige Övre norrland Övriga All Number Worker Estimated Income at disposable Only Singel persons with child Singel persons without children Entrepreneurs Average Household Higher non-manual employees Women Farmer Assistant non-manual employees Participating Lower north Men Northern central Sweden Northern areas Pensioner Per household Persons Size of population Cohabitant households with children Cohabitant households without children All South central with island Major towns Southern Sweden Southern areas Intermediate non-manual employees Western Sweden East central Upper north Other

12 1 Bakgrund, syfte och organisation Bakgrund Uppgifter om hushällens livsmedelsutgifter ingick tidigare, 1978 och dessförinnan, i undersökningarna om hushållens utgifter (HUT). Dessa undersökningar beskriver konsumtionens fördelning på olika slags varor och tjänster för olika typer av hushåll. Från och med 1985 års undersökning samlar HUT endast in aggregerade uppgifter om livsmedelsutgifter. En minskning av detaljeringsgraden var det pris man fick betala för att kunna genomföra HUT oftare än tidigare. 1989 genomfördes emellertid en separat undersökning av hushållens livsmedelsutgifter (HUL). Det är resultatet från den undersökningen som redovisas i föreliggande rapport. Rapporten redovisar dels utgifterför livsmedel, dels kvantiteter för köpta och egenproducerade livsmedel fördelade på olika grupper av livsmedel och på olika typer av hushåll. Samtidigt med HUL genomfördes en kostundersökning på uppdrag av Statens livsmedelsverk. Resultatet från kostundersökningen bearbetas och redovisas av Statens livsmedelsverk. Syfte Undersökningens syfte är att belysa skillnader i livsmedelskonsumtion i olika regioner, mellan olika typer av hushåll och mellan hushåll med olika ekonomisk bärkraft. Organisation Undersökningen har genomförts av Statistiska centralbyrån (SCB). En referensgrupp har deltagit i planeringen. I denna har ingått representanter bl a för arbetsmarknadens organisationer, Konsumentverket, Handelns utredningsinstitut, Kooperativa förbundet, Statens livsmedelsverk, Socialstyrelsen, Socialdepartementet och Statens jordbruksverk. 2 Undersökningspopulation Undersökningen ska i princip gälla alla privata hushåll i riket. På grund av att äldre personer kan ha svårigheteratt genomföra det bokföringsarbete, som undersökningen kräver, sattes en åldersgräns så att urvalspersonen skulle vara högst 74 år. Hushållet definieras som den grupp personer som bor tillsammans och har en så gemensam ekonomi att de olika personernas utgifter inte på ett meningsfullt sätt kan särskiljas, det s k kosthushållet. Personer som mer stadigvarande ingick i institutionshushåll som ålderdomshem, långvård osv ingick ej då deras livsmedelskonsumtion har bedömts vara alltför speciell. 3 Urvalet Urvalsmetod De i undersökningen ingående hushållen erhölls genom ett urval av individer. Ett hushåll ingick i undersökningen när någon av dess medlemmar ingick i urvalet. Vid urvalsdragningen hade alla i urvalsregistret ingående personer födda 1915 eller senare samma urvalssannolikhet.

13 Personerna drogs med systematiskt urvalfrånett register över totalbefolkningen, RTB-S. Detta register omfattar samtliga i riket kyrkobokförda personer sorterade i kameral ordning. Urvalsmetoden garanterar således en jämn geografisk spridning av urvalet. Metoden med personurval i en hushållsundersökning medför att större hushåll får större urvalssannolikhet än mindre hushåll. Detta ger en ur vissa synpunkter effektiv fördelning av urvalet på olika hushållsgrupper. Vid uppräkningsförfarandet har hänsyn tagits till denna överrepresentation - se avsnitt 6. Urvalets omfattning Bruttourvalet omfattar 3 052 personer. Av dessa kunde 82 ej hänföras till något privathushåll. Dessa var avlidna, hade emigrerat eller ingick i institutionshushåll. Nettourvalet kom således att omfatta 2 970 personer. Urvalet fördelades slumpmässigt på 13 startveckor för bokföringen vilket innebar en uppdelning på 13 lika stora delurval. 4 Uppgiftsinsamlingen Uppgiftsinsamlingen kan indelas i fyra delmoment. Inledningsintervju I en inledande besöksintervju kartlades hushållens sammansättning. Vidare insamlades uppgifter om de i hushållen ingående personernas ålder och sysselsättning. Frågor ställdes även om vanor runt inköp, tillredning och förtäringen av mat. Bokföringen Uppgifterna insamlades genom att hushållen under fyra veckor förde kassabok över samtliga inköp av livsmedel. Både utgift och mängd för varje köpt livsmedel noterades. I förekommande fall angavs även om livsmedlet var fryst eller konserverat. Dessutom noterades utgifter för utemåltider samt mängden av egenproducerade livsmedel som konsumerats under bokföringsperioden. Var fjärde vecka under undersökningsåret startade ett delurval sin bokföring. Kostvaneundersökningen På uppdrag av Statens livsmedelsverk genomfördes även en kostvaneundersökning i samband med HUL. En person i hushållet, urvalspersonen, bokförde under en vecka allt han/hon åt i en s k menybok. I inledningsintervjun fanns även ett antal frågor som berörde denperson som skulle föra menyboken. Dessa frågor behandlade faktorer som kan påverka eller ha samband med kostvanorna och deras betydelse för bl a hälsan. Frågorna handlade om rökning, motion, bruk av vissa kosttillskott och läkemedel. Barn under ett års ålder ingick inte i denna del av undersökningen. Resultaten från kostvaneundersökningen bearbetas och redovisas av Statens livsmedelsverk. Inkomstinsamling I början av 1991 insamlades via register vissa inkomstuppgifter för samtliga personer som medverkat i undersökningen.

14 5 Deltagandet i undersökningen Av hushållen i nettourvalet medverkade 70 procent i bokföring och intervju. Av dessa hushåll bokförde 85 procent under den tid som utlottats för varje delurval. Övriga medverkande hushåll bokförde under ett senare tillfälle än det de utlottats till. 6 Estimationen Väntevärdesriktiga skattningar Uppräkningsförfarandet är konstrueratföratt ge väntevärdesriktiga resultat. Varje hushåll vägs med en faktor som beror på antalet medlemmar med urvalssannolikhet. Medelvärdesskattningar är dock enbart approximativt väntesvärdesriktiga. Approximationen beror på att kvotskattningar används. Skevheten i dessa torde dock varaförsumbarförresultat som baseras på 50 eller fler observationer. I den mån skevhet uppträder beror den främst på bortfalls- och/eller mätfel. Efterstratifiering Efterstratifieringen används för att korrigera de fel i skattningarna som beror på bortfall och förskjutningar av bokföringen över tiden. För att minska effekten av att bortfallet varierar inom olika grupper av hushåll indelas de svarande i 4 efterstrata efter region och hushållets storlek. Vidare beräknas separata skattningar för 4 tidsperioder, för att kompensera för säsongvariationer i svarsfrekvens och utgiftsmönster. 7 Undersökningsresultatens tillförlitlighet All statistisk information som bygger på urvalsundersökningar har en slumpmässig osäkerhet som beror på urvalets storlek, reglerna för urvalsdragningen samt uppräkningsförfarandet. Resultatet kan också påverkas av ett antal felkällor. En grov indelning av dessa felkällor är: övertäckning, undertäckning, bortfall, mätfel, och bearbetningsfel. Av dessa bedöms för denna undersökning endast bortfall och mätfel ha någon större betydelse. Övertäckning Övertäckning i urvalsramen innebär att hushåll som ej tillhör undersökningspopulationen skulle kunna komma med i urvalet och felaktigt inkluderas i undersökningen. Genom intervjuarnas kontakter med hushållen harriskenför övertäckningsfel praktiskt taget helt eliminerats. Undertäckning Undertäckning i urvalsramen innebär att vissa hushåll i undersökningens population saknas i urvalsramen och därför inte kunnat komma med i urvalet. Den utgörs av sådana hushåll som inte hade någon person kyrkobokförd i Sverige vid tiden för urvalsdragningen. Hit kan också räknas de privathushåll som enbart består av personer över 74 år.

15 Bortfall Bortfallet uppstår när ett hushåll vägrar delta, ej kan anträffas eller lämnar uppgifter som är av sådan kvalitet att de inte kan användas. Fel i undersökningsresultaten uppstår om hushållen i bortfallet systematiskt skiljer sig från de medverkande. För att motverka bortfallsfel har stora ansträngningar gjorts för att minimera bortfallet. Vidare har åtgärder vidtagits vid estimationen för att minska sådana fel som beror på olikheter mellan medverkande och bortfall i geografisk hemvist och hushållsstorlek. Mätfel Felaktiga värden uppstår om de bokförande hushållen glömmer bort livsmedelsköp eller felaktigt bokför livsmedelsköp som inte hänför sig till den fastställda bokföringsperioden. Sådana fel som består i att ett annat värde än det korrekta noteras och inte rättas brukar sammanfattas under benämningen mätfel. Det förekommer också att hushållen bokfört utgiften för ett livsmedel, men inte noterat mängden. Till mätfelen hör också effekterna av att 15 procent av de medverkande hushållen har bokfört under en senare period än den de utlottats till. I många fall berodde det på sjukdom, semester eller liknande förhållanden som kan ha haft betydelse för inköpsmönstret. För att motverka mätfel har omfattande resurser lagts ned på att utbilda intervjuarna, utarbeta informationsmaterial och anvisningar till hushållen, kontakter mellan intervjuare och hushåll under bokföringsperioden m m. Brister i bearbetningen av data De insamlade uppgifterna granskas, kodas, registreras och rättas vid behov. Brister i dessa moment kan medföra att felaktiga värden införs i undersökningen. Olika åtgärder har vidtagits för att kontrollera bearbetningsprocessen. Större delen av uppgifterna har kodats maskinellt vilket garanterar en enhetlig bedömning. Till grund för den maskinella kodningen har legat ett lexikon med 382 livsmedelskoder. Materialet har även genomgått omfattande maskinella kontroller. Alla mängder av köpta och egenproducerade livsmedel har omräknats till gram. I de flesta fall har detta varit oproblematiskt, t ex där mängden noterats i kg, hg och liknande. I andra fall har en beräkning av mängden fått göras utifrån ett framräknat medelkgpris. Det totala felet En kvantifiering av det totala felet är alltid mycket svår. Man måste normalt som ovan begränsa sig till att redovisa vilken kontroll man häröver de olika felkällorna. Felet i en skattning kan delas upp i en slumpmässig (ickesystematisk) och en systematisk del. Den slumpmässiga osäkerheten uttrycks med någon funktion av skattningens standardavvikelse. Denna är huvudsakligen ett uttryck för vilken tillförlitlighet som urvalsförfarandet och estimationen tillåter, men kan också påverkas av felkällorna. Om de summerade felen tenderar att ta ut varandra påverkar de enbart det slumpmässiga felets storlek och uttrycks i standardavvikelsen. Om de inte tar ut varandra får man dessutom ett systematiskt fel. Ur såväl praktisk som teoretisk

16 synpunkt kan det vara lämpligt att betrakta det totala felet uppdelat i sina systematiska och ickesystematiska delar. Det systematiska felet Det systematiska felet kan inte uppskattas annat än utifrån mer allmänna resonemang om storlek och riktning på de olika komponenterna av detta fel eller utifrån specialstudier där det ickesystematiska felet kunnat elimineras. Oftast leder dock det systematiska felet i en bokföringsundersökning till en underskattning av det sanna värdet. Detta beror på att det kan vara lätt att glömma att bokföra ett köp snarare än att bokföra något man ej har köpt. Det ickesystematiska felet Det icke systematiska felet redovisas här i form av konfidensintervall. De osäkerhetstal (1,96 x standardavvikelsen) som redovisas för varje huvudgrupp av livsmedel i tabellerna (siffran inom parentes) gerett intervall som med95-procents sannolikhet innehåller det sanna värdet Om det dessutom finns systematiska fel blir dock sannolikheten lägre än den avsedda. Om man t ex vill beräkna ett 95-procentigt konfidensintervallförden genomsnittliga utgiften för kött vilken är 4 860 kronor per hushåll blir detta 4 860 ± 180, dvs intervallet sträcker sig från 4 680 till 5 040 kronor (se tabell 1 sid xx). Omräkning av mängder till gram Mängder för alla köp omräknadestillgram. Mängd noterades på många olika sätt t ex st, knippe, påse, burk, skiva. I en del fall saknades uppgift om mängd. Omräkningen gjordes på följande sätt: För mängdangivelser i kg, hg, gram och liknande och liter för drycker var omräkningen oproblematisk. Av det totala antalet livsmedelsköp som uppgick till 264 272 berörde detta 75 procent. För mängdangivelser i st och liknande för t ex frukt, ägg, bär, bröd och vissa grönsaker har vikter enligt Livsmedelsverkets livsmedelstabeller används. Äpple t ex har fått vikten 135 gram per styck. 1 liter färska blåbär har fått vikten 600 gram osv. Detta berörde 5 procent av samtliga livsmedelsköp. För mängdangivelser där omräkning inte kunde göras enkelt eller via standardiserade viktangivelserutarbetades ett dataprogram somräknadeutettmedelkgpris per livsmedelskod. Det innebar att det för t ex koden potatis räknades ut ett genomsnittspris för 1 kg potatis. Beräkningen grundade sig på de köp av potatis för vilka pris och mängd angiven i kg, gram eller liknande fanns. Medelkgpriset för potatis blev då=3,50 kr. Potatis för 7 kr fick då mängden 7/3,5 = 2 kg. Kontroll gjordes av att beräkningen av medelkgpriset gundades på ett tillräcklig antal köp inom respektive livsmedelskod. Denna metod berörde 19,9 procent av livsmedelsköpen och användes i följande fall: - Mängd saknas helt. - Mängdangivelser i knippen, påsar, burkar, skivor och liknande. - Pris saknas helt. Om både pris och mängd saknades, vilket gällde för ca 0,1 procent av köpen, åsattes ett genomsnittspris respektive genomsnittsvikt för aktuell livsmedelskod.

17 Nedanstående tablå illustrerar de olika metoderna: Jämförelse med annan statistik Det finns vissa möjligheter att få en uppfattning om resultatens tillförlitlighet genom jämförelse med annan statistik. I undersökningen om hushållens utgifter 1988 (HUT 88) finns uppgift om utgifter i kronor per hushåll och år för köpta livsmedel, egenproducerade livsmedel och utemåltider. Egenproducerade livsmedel är värderade till detaljhandelspris. Nedan görs en jämförelse av dessa skattningar mellan HUT 88 framräknad med konsumentprisindex (KPI) till 1989 och HUL 89. 1) HUT 88 framräknad med KPI till 1989. Skattningarna i HUL ligger lägre än motsvarande skattningar i HUT, utom för utemåltider där skillnaden ligger inom ramen för det 95 procentiga konfidensintervallet och således ej är signifikant. Utgifter för utemåltider mättes också på samma sätt i de båda undersökningarna. Egenproducerade livsmedel mättes inte på samma sätt i HUT och HUL. I HUL skulle hushållen ange konsumerad mängd egenproducerade livsmedel den dag konsumtionen ägde rum, medan hushållen i HUT efter bokföringsperiodens slut uppskattade hur mycket egenproducerade livsmedel som hushållet hade konsumerat under perioden. Det finns också en skillnad i värderingen i kronor av egenproduktionen. I HUT värderades dessa kvantiteter på samma sätt som Statens jordbruksverks beräkningar av naturakonsumtionen, dvs producentpris plus mervärdesskatt. I HUL värderades egenproduktionen med hjälp av priserförmotsvarande köpta livsmedel enligt hushållens bokföring. Köpta livsmedel mättes också olika. I HUL bokfördes varje livsmedel i detalj, medan i HUT köpta livsmedel bokfördes i en post. I HUT måste då hushållen

18 komma ihåg att dra ifrån eventuella utgifter för förbrukningsvaror från kvittots totalsumma. En del av skillnaden skulle kanske kunna förklaras med att förbrukningsvaror i vissa fall kan ha kommit med i den bokförda utgiften för livsmedel i HUT, medan det inte kunde ske i HUL, där varje livsmedel skulle beskrivas och eventuella felaktigt bokförda utgifter för förbrukningsvaror kunde rensas bort. I HUT ingick även mat till sällskapsdjur (färdig kattmat, hundmat m m) i livsmedelsposten, vilket det inte gjorde i HUL. Jämförelse kan också göras med Statens jordbruksverks beräkningar av livsmedelskonsumtionen per capita. Statens jordbruksverk beräknar direktkonsumtionen av livsmedel. Med direktkonsumtion avses de totala leveranserna från producenter av livsmedel till enskilda hushåll och storhushåll samt producenternas hemmaförbrukning (s k naturakonsumtion). Konsumtionen i kg per person och år, den s k per capita konsumtionen, fås genom att dividera direktkonsumtionen med antal personer i befolkningen. Nedan görs en jämförelse av per capita konsumtionen beräknad enligt Statens jordbruksverk och enligt HUL för ett antal livsmedelsgrupper: Som förväntat ligger HUL-skattningama lägre än Jordbruksverkets beräkningar. I Jordbruks verkets beräkningar av direktkonsumtionen ingår leveranser till restauranger och storhushåll. I HUL saknas den konsumtion av olika livsmedel som sker utanför hemmet, t ex på restauranger och i skolor. För utemåltider mättes enbart

19 utgifterna. Av det totala livsmedelsutgifterna utgjorde utgifter för utemåltider ca 19 procent. En del av skillnaderna i jämförelsen med annan statistik får således tillskrivas olikheter i datainsamling och beräkningar, medan en del sannolikt beror på att HUL underskattar livsmedelskonsumtionen. 8 Tabellkommentarer I tabellerna redovisas dels de genomsnittliga livsmedelsutgifterna per hushåll under 1989 för olika typer av hushåll, dels de genomsnittliga kvantiteterna köpta och egenproducerade livsmedel i kg per hushåll under 1989 för olika typer av hushåll. För livsmedelsutgifterna redovisas även den procentuella fördelningen på olika livsmedel. I tabellerna uppdelas livsmedelsutgifterna på utemåltider, egenproducerade livsmedel och köpta livsmedel. De köpta livsmedlen uppdelas på 14 huvudgrupper och inom huvudgrupperna på olika undergrupper, totalt ca 120 livsmedelsgrupper. För huvudgrupperna redovisas de osäkerhetstal som beskrevs i avsnittet om det icke-systematiska felet. I kvantitetstabellerna uppdelas de köpta och egenproducerade livsmedlen i huvudsak på samma sätt som i utgiftstabellerna, dock görs en särredovisning av egenproducerade livsmedel för de huvudgrupper där sådana förekommer. I tabell 19 redovisas en mycket detaljerad uppdelning på olika livsmedelsgrupper. Nedan ges kommentarer och definitioner till vissa av de begrepp som ingår i eller används i tabellerna. Egenproducerade livsmedel Med egenproducerade livsmedel avses livsmedel vilka hushållet plockat, skördat, jagat, fiskat eller fått som gåva. Hushållen har fått ange konsumerad mängd egenproducerade livsmedel den dag under bokföringsperioden då konsumtionen ägde rum. Egenproduktionen har sedan för utgiftstabellema värderats med hjälp av priser för motsvarande köpta livsmedel enligt hushållens bokföring. Barn Med barn avses normalt hemmavarande barn under 18 år. Om det ingår äldre barn i hushållet förs hushållet till gruppen "övriga hushåll". I tabell 3 och 12 ingår dock hemmavarande barn upp till 24 år. Disponibel inkomst Den disponibla inkomsten har bildats genom en summering av lön, företagarinkomst, kapitalinkomst och inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet samt positiva transfereringar. Från denna summa har sedan dragits skatt och andra negativa transfereringar. Uppgifterna har hämtats från olika administrativa register. Definitionen överensstämmer såväl som det är möjligt, utifrån en helt registerbaserad insamling, med den som används i SCBs inkomstfördelningsundersökningar (HINK). De viktigaste skillnaderna är att i HUL saknas negativa företagarinkomster, underhållsbidrag som inte är reglerade via försäkringskassorna och stipendier för studerande.

20 Förvärvsarbetsgrad Hushållets förvärvsarbetsgrad i tabell 6 har beräknats som den genomsnittliga arbetstiden per vuxen och vecka. H-region Indelningen i H-regioner är ett sätt att dela in landet i områden med homogent befolkningsunderlag. Denna indelning bygger i sin tur delvis på indelningen i A- regioner som är uppbyggda för att utgöra näringsgeografiska enheter som är lämpliga för att belysa den regionala utvecklingen av befolkning och näringsliv. Region Stockholm Göteborg Malmö Omfattning Stockholms/Södertälje A-region Göteborgs A-region Malmö/Lund/Trelleborgs A-region Större städer Kommuner med mer än 90 000 invånare inom 30 km radie från kommuncentrum Södra mellanbygden Norra tätbygden Norra glesbygden Kommuner med mer än 27 000 och mindre än 90 000 invånare inom 30 km radie från kommuncentrum samt med mer än 300 000 invånare inom 100 km radie från samma punkt Kommuner med mer än 27 000 och mindre än 90 000 invånare inom 30 km radie från kommuncentrum samt med mindre än 300 000 invånare inom 100 km radie från samma punkt Kommuner med mindre än 27 000 invånare inom 30 km radie från kommuncentrum Hushållstyp Grupperna "Ensamstående" respektive "Sammanboende" innehåller enbart en respektive två vuxna.

21 Riksområde Område Stockholm Östra mellansverige Omfattning Stockholms län Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands län Småland med öarna Sydsverige Västsverige Jönköping, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län Norra mellansverige Mellersta Norrland Värmland, Kopparbergs och Gävleborgs län Västernorrlands och Jämtlands län Övre Norrland Västerbottens och Norrbottens län Socioekonomisk grupp Vid indelning efter socioekonomisk grupp har i huvudsak följts de riktlinjer som anges i "Socioekonomisk indelning (SEI)" Meddelanden i metodfrågor 1982:4, SCB. Ålder Sammanboende åldersindelas efter den äldste av de två vuxna.

TABELL 1 HUSHÅLLSTYP - LIVSMEDELSUTGIFTER I KRONOR PER HUSHÅLL UNDER 1989 22

TABELL 2 STADIUM AV LIVSCYKELN - LIVSMEDELSUTGIFTER I KRONOR PER HUSHÅLL UNDER 1989 30

TABELL 3 BARNHUSHÅLL MED BARN I OLIKA ÅLDRAR - LIVSMEDELSUTGIFTER I KRONOR PER HUSHÅLL UNDER 1989 38

TABELL 4 SOCIOEKONOMISK GRUPP - LIVSMEDELSUTGIFTER I KRONOR PER HUSHÅLL UNDER 1989 46

TABELL 5A HUSHÅLLSTYP OCH SOCIOEKONOMISK GRUPP - LIVSMEDELSUTGIFTER I KRONOR PER HUSHÅLL UNDER 1989 54

TABELL 5B HUSHÅLLSTYP OCH SOCIOEKONOMISK GRUPP - LIVSMEDELSUTGIFTER I KRONOR PER HUSHÅLL UNDER 1989 62

TABELL 6 HUSHÅLLSTYP OCH FÖRVÄRVSARBETSGRAD - LIVSMEDELSUTGIFTER I KRONOR PER HUSHÅLL UNDER 1989 70

TABELL 7 RIKSOMRÅDE - LIVSMEDELSUTGIFTER I KRONOR PER HUSHÅLL UNDER 1989 78

TABELL 8 H-REGION - LIVSMEDELSUTGIFTER I KRONOR PER HUSHÅLL UNDER 1989 86

TABELL 9 HUSHÅLLSTYP OCH DISPONIBEL INKOMST - LIVSMEDELSUTGIFTER I KR PER HUSHÅLL UNDER 1989 94

TABELL 10 HUSHÅLLSTYP - KVANTITETER I KG PER HUSHÅLL UNDER 1989 102

* Juice- och nektarkonsumtionen finns till största delen pä övrig juice resp. nektar. I den gruppen ryms säkerligen både koncentrerat och drickfärdigt. Hushållens bokföring har inte möjliggjort en fullständig fördelning på koncentrerat och drickfärdigt. 104

TABELL 11 STADIUM AV LIVSCYKELN - KVANTITETER I KG PER HUSHÅLL UNDER 1989 106

* Juice- och nektarkonsumtionen finns till största delen pä övrig juice resp. nektar. I den gruppen ryms säkerligen både koncentrerat och drickfärdigt. Hushallens bokföring nar inte möjliggjort en fullständig fördelning på koncentrerat och drickfärdigt. 108

TABELL 12 BARNHUSHÅLL MED BARN I OLIKA ÅLDRAR - KVANTITETER I KG PER HUSHÅLL UNDER 1989 110

* Juice- och nektarkonsumtionen finns till största delen pä övrig juice resp. nektar. I den gruppen ryms säkerligen både koncentrerat och drickfärdigt. Hushållens bokföring har inte möjliggjort en fullständig fördelning på koncentrerat och drickfärdigt. 112

TABELL 13 SOCIOEKONOMISK GRUPP - KVANTITETER I KG PER HUSHÅLL UNDER 1989 114

* Juice- och nektarkonsumtionen finns till största delen pa övrig juice resp. nektar. I den gruppen ryms säkerligen både koncentrerat och drickfärdigt. Hushållens bokföring nar inte möjliggjort en fullständig fördelning på koncentrerat och drickfärdigt. 116

TABELL 14A HUSHÅLLSTYP OCH SOCIOEKONOMISK GRUPP - KVANTITETER I KG PER HUSHÅLL UNDER 1989 118

* Juice- och nek t ar k on sum tioner» finns till största delen på övrig juice resp. nektar. I den gruppen ryms säkerligen både koncentrerat och drickfärdigt. Hushållens bokföring har inte möjliggjort en fullständig fördelning på koncentrerat och drickfärdigt. 120

TABELL 14B HUSHÅLLSTYP OCH SOCIOEKONOMISK GRUPP - KVANTITETER I KG PER HUSHÅLL UNDER 1989 122

* Juice- och nektarkonsumtionen finns till största delen på övrig juice resp. nektar. I den gruppen ryms säkerligen både koncentrerat och drickfärdigt. Hushållens bokföring har inte möjliggjort en fullständig fördelning pä koncentrerat och drickfärdigt. 124

TABELL 15 HUSHÅLLSTYP OCH FÖRVÄRVSARBETSGRAD - KVANTITETER I KG PER HUSHÅLL UNDER 1989 126

* Juice- och nektarkonsumtionen finns till största delen på övrig juice resp. nektar. I den gruppen ryms säkerligen både koncentrerat och drickfärdigt. Hushållens bok-för ing har inte möjliggjort en fullständig fördelning på koncentrerat och drickfärdigt. 128

TABELL 16 RIKSOMRÅDE - KVANTITETER I KG PER HUSHÅLL UNDER 1989 130

* Juice- och nektarkonsumtionen finns till största delen på övrig juice resp. nektar. I den gruppen ryms säkerligen både koncentrerat och drickfärdigt. Hushällens bokföring har inte möjliggjort en fullständig fördelning pä koncentrerat och drickfärdigt. 132

TABELL 17 H-REGION - KVANTITETER I KG PER HUSHÅLL UNDER 1989 134

* Juice- och nektarkonsumtionen finns till största delen på övrig juice resp. nektar. I den gruppen ryms säkerligen både koncentrerat och drickfärdigt. Hushällens bokföring har inte möjliggjort en fullständig fördelning på koncentrerat och drickfärdigt. 136

TABELL 18 HUSHÅLLSTYP OCH DISPONIBEL INKOMST - KVANTITETER I KG PER HUSHÅLL UNDER 1989 138

» Juice- och nektarkonsumtionen finns till största delen pä övrig juice resp. nektar. I den gruppen ryms säkerligen bäde koncentrerat och drickfärdigt. Hushållens bokföring nar inte möjliggjort en fullständig fördelning pä koncentrerat och drickfärdigt. 140

TABELL 19 HUSHÅLLSTYP - KVANTITETER I KG PER HUSHÅLL UNDER 1989 142

* Observera att för griskött ligger största delen av konsumtionen pä ospecificerat griskött. Hushallen har egentligen inte noterat tillräckligt noggrant för den särredovisning av griskött, som görs i tabellen. Den bör säledes användas med försiktighet. 143

* Juice- och nek t ar konsumtionen finns -till största delen pä övrig juice resp. nektar. I den gruppen ryms säkerligen bäde koncentrerat och drickfärdigt. Hushållens bokföring har inte möjliggjort en fullständig fördelning pä koncentrerat och drickfärdigt. 145