KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR. Utgiftsbarometern

Transkript

1 1 KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR KRONOR Utgiftsbarometern 2000

2 2

3 3 Utgiftsbarometern 2000 Statistiska centralbyrån 2002

4 4 The Household udget Survey (HS) 2000 Final report Official Statistics of Sweden Statistics Sweden Tidigare publicering Hushållens konsumtion 1958, Sveriges officiella statistik, 1961 Hushållsbudgetundersökningen 1969, Statistiska meddelanden, P 1971:9 Hushållsbudgetundersökningen 1978, Sveriges officiella statistik, 1980 Hushållens utgifter 1985, Sveriges officiella statistik, 1987 Hushållens utgifter 1988, Sveriges officiella statistik, 1990 Hushållens livsmedelsutgifter 1989, Sveriges officiella statistik, 1991 Hushållens livsmedelsutgifter med kvantiteter för köpta och egenproducerade livsmedel, Sveriges officiella statistik, 1992 Hushållens utgifter 1992-preliminär rapport, Sveriges officiella statistik, 1993 Hushållens utgifter 1992-slutlig rapport, Sveriges officiella statistik, 1994 Utgiftsbarometern 1995-preliminär rapport, Sveriges officiella statistik, 1996 Utgiftsbarometern 1995-slutlig rapport, Sveriges officiella statistik, 1997 Utgiftsbarometern 1996-preliminär rapport, Sveriges officiella statistik, 1998 Utgiftsbarometern 1999, Sveriges officiella statistik, 2001 Previous publications The Consumption of Households in 1958, published 1961 The Family xpenditure Survey 1969, published 1971 The Family xpenditure Survey 1978, published 1980 The Family xpenditure Survey 1985, published 1987 The Family xpenditure Survey 1988, published 1990 The Family Food xpenditure Survey 1989, published 1991 The Family Food xpenditure Survey with quantities for purchased and ownproduced food, published 1992 The Family xpenditure Survey preliminary report, published 1993 The Family xpenditure Survey final report, published 1994 The Family xpenditure Survey preliminary report, published 1996 The Family xpenditure Survey final report, published 1997 The Family xpenditure Survey preliminary report, published 1998 The Family xpenditure Survey 1999, published , Statistiska centralbyrån ISN X ISSN Printed in Sweden SC-tryck, Örebro

5 5 Förord Statistiska centralbyrån (SC) redovisar här resultat från Utgiftsbarometern 2000 (f.d. Hushållens utgifter). Undersökningens syfte är att redovisa data över hushållens utgifter för privat konsumtion fördelade dels på olika grupper av hushåll, dels på olika varu- och tjänsteslag. Mätperioden för denna undersökning är kalenderåret Vecka 01 t.o.m. vecka ingår i både 1999 och 2000 års undersökningar, eftersom Utgiftsbarometern 1999 avsåg vecka t.o.m. vecka Åren 1995 och 1996 var undersökningen samordnad med inkomstfördelningsoch bostads- och hyresundersökningen. På grund av sjunkande svarsfrekvens kunde inte undersökningen år 1997 slutföras. fter omarbetning av mätinstrumenten och förändring i insamlingsmetoden startade en ny undersökning våren För att kompensera för de uteblivna undersökningsåren 1997 och 1998 gjordes ett större urval än för åren 1995 och Inkomstuppgifter hämtas från register. Rapporten har utarbetats av Anita Olsson-Malmberg, Arne Larsson och Vicke Säfström. odil Hedlund har svarat för layout och redigering. Statistiska centralbyrån i april 2002 Programmet för Konsumtion, Opinion och Medborgarinflytande Svante Öberg irgitta Melin Skeppstedt

6 6 Innehåll Contents Sida/Page Förteckning över utgiftstabeller 7 List of expenditure tables Symbol i tabellerna 7 Key to symbols Avrundning i tabellerna 7 Rounding in the tables Varulista för tabellerna 8 List of goods and services used in the tables Svensk-engelsk ordlista 9 Terms in nglish Kvalitetsdeklaration av Utgiftsbarometern Statistiska storheter 10 Statistical concepts Jämförbarhet med annan statistik 11 Comparability with other statistical sources Tid 12 Time Jämförbarhet över tiden 13 Comparability over time Tillförlitlighet 13 Reliability Osäkerhetskällor 14 Sources of errors Publicering 17 Publication Dokumentation 17 Documentation Tabellkommentarer 18 Notes on tables Upplysningar om Utgiftsbarometern 21 Information Utgiftstabeller 22 xpenditure tables Appendix 51 Appendix

7 7 Förteckning över utgiftstabeller List of expenditure tables 1 Hushållstyp 22 Type of household 2 Socioekonomisk grupp 26 Socio-economic group 3 Hushållstyp och socioekonomisk grupp 30 Type of household and socio-economic group 4 H-region 34 H-region 5 ostads- och hushållstyp 38 Type of housing and type of household 6 Disponibel inkomst 42 Disposable income 7 Hushållstyp och disponibel inkomst 46 Type of household and disposable income 8 Kön och ålder. Utgifter per person för kläder och skor 50 Sex and age. xpenditures per person for clothing and footwear Sida/Page Symbol i tabellerna Key to symbols.. Uppgiften ej tillgänglig eller alltför osäker för att anges Data not available Avrundning i tabellerna Rounding in the tables nskilda utgiftsskattningar har avrundats var för sig till närmaste 100-tal kr. Summeringar av utgifter inom en grupp stämmer därför inte alltid med den redovisade gruppsumman. Individual figures have been rounded independently to the nearest one hundred SK. Therefore, the sum of components do not necessarily add to the totals shown.

8 8 Varulista för tabellerna List of goods and services used in the tables Totala utgifterna Köpta livsmedel Utemåltider Sprit, vin, starköl Tobak Förbrukningsvaror Hushållstjänster arntillsyn Fackavgift, övr. försäkringar Övriga tjänster (städning, tvätt, hårvård) Kläder och skor Kläder Skor ostad Hyra, försäkring m.m Reparationer nergi Räntor (brutto) Möbler och husgeråd Möbler och textilier Hushållsutrustning Hälso- och sjukvård Transport Inköp av bil Drift av bil Övriga fordon* Lokalresor Fritid och kultur Fritidsbostad Radio och TV Lek, sport, hobby Ur, optik, fototjänster Resor, hotell Övrig fritid Underhållning öcker, tele Skattepliktiga förmåner Total expenditure Food purchases Meals out Spirits, wine, strong beer Tobacco Non-durable goods Household services Child care Union dues, other insurance Other services (cleaning, laundry, hairdressing) Clothing and footwear Clothing Footwear Housing Rent, insurances Repairs Household energy Interests (gross) Furniture and household articles Furniture and textiles Household equipment Health- and medical care Transport Purchases of cars Operation of cars Other vehicles* Local journeys Recreation and cultural services Second home Radio and TV Play, sport, hobby Watches, optics, photographic services Travels, hotel services Other recreation ntertainment ooks, communication Taxable benefits * Utgiften särredovisas inte, men ingår i huvudgruppen Transport The expenditure is not shown separately, but is included in the category Transport

9 9 List of terms Alla Antal Arbetare eräknad ostadsrätt nbart nsamstående med barn nsamstående utan barn Flerbostadshus Företagare Genomsnittlig Hyresrätt Högre tjänstemän Kvartil Kvinnor Konsumtionsenhet Lantbrukare Lägre tjänstemän Median Medverkande Män Norra tät- och glesbygden Pensionär Per hushåll Populationsstorlek Sammanboende med barn Sammanboende utan barn Samtliga Större städer Södra mellanbygden Tjänstemän på mellannivå Vuxna Ägt småhus Övriga All Number lue-collar worker stimated Cooperative housing Only Single persons with children Single persons without children Multi-dwelling buildings ntrepreneurs Average Rented dwelling Senior white-collar workers Quartile Women Consumption unit factor Farmer Lower-level white-collar workers Median Participating Men Northern areas Pensioner Per household Size of population Cohabiting adults with children Cohabiting adults without children All Major towns Southern areas Intermediate-level white-collar workers Adults Owner-occupied one-or two-dwelling houses Other

10 10 Kvalitetsdeklaration Undersökningen av hushållens utgifter 2000 (UT 00) utgör ett led i de studier av hushållens konsumtionsförhållanden som sedan början av 1900-talet bedrivs i Sverige. Undersökningar har tidigare genomförts 1958, 1969, 1978, 1985 (HUT85), 1988 (HUT88), 1992 (HUT92), 1995 (UT95), 1996 (UT96) och 1999 (UT99). I undersökningarna för åren 1985, 1988 och 1992 insamlades inte utgifter för livsmedel i detalj. n separat livsmedelsundersökning genomfördes i stället Under 1995 och 1996 insamlades livsmedelsutgifter i detalj. I 1999 och 2000 års undersökningar insamlades livsmedelsutgifterna ånyo enbart på totalnivå. Undersökningens syfte är främst att belysa konsumtionsstandarden hos olika grupper av hushåll genom att ge information om skillnader mellan olika grupper av hushåll när det gäller utgifternas nivå och fördelning på olika slags varor och tjänster. tt annat viktigt syfte är att ge information om storleken på den totala privata konsumtionen av olika slags varor och tjänster för användning inom nationalräkenskaperna och för justering av vikterna i konsumentprisindex. Statistiska storheter De statistiska storheterna är utgifter för olika varor och tjänster för olika typer av hushåll. Utgifterna redovisas som genomsnitt per hushåll. Objekt och population Undersökningen skall i princip gälla alla privata hushåll i Sverige. På grund av att äldre personer kan ha svårigheter att genomföra det bokföringsarbete som undersökningen kräver sattes dock en åldersgräns så att urvalspersonerna skulle vara högst 74 år. Hushållet definieras som den grupp personer som bor tillsammans och har en så gemensam ekonomi att de olika personernas utgifter inte på ett meningsfullt sätt kan särskiljas, det s.k. kosthushållet. Personer som mer stadigvarande ingick i institutionshushåll som ålderdomshem, långvårdsanstalt osv. ingick ej, då deras konsumtionsförhållanden har bedömts vara alltför speciella. Variabler De variabler som mäts är hushållens utgifter för olika slag av varor och tjänster. Vissa inkomstuppgifter och uppgift om fastighetsskatt och skattepliktiga förmåner har inhämtats via register. Under Tabellkommentarer nedan ges mer information om variabler och begrepp som förekommer i tabellerna. Statistiska mått För varje utgiftsslag beräknas hushållens totala utgifter och denna summa divideras sedan med antalet hushåll. Detta ger de genomsnittliga utgifterna för varje utgiftsslag i kronor per hushåll. Genomsnittet beräknas således på samtliga hushåll oberoende av om de har haft den aktuella utgiften eller inte under sin bokföringsperiod. Den genomsnittliga utgiften för en viss vara eller tjänst kan vara avsevärt

11 11 lägre än utgiften i de hushåll som hade den aktuella utgiften under sin bokföringsperiod. Den genomsnittliga utgiften har avrundats till 100-tal kr. Redovisningsgrupper Utgifterna redovisas för olika typer av hushåll med avseende på ålder, kön, antal barn, boendeform, socioekonomisk grupp, H-region och disponibel inkomst. Mer information om bakgrundsvariablerna ges under Tabellkommentarer nedan. Kläder och skor är de enda utgiftsslag där utgifterna kan redovisas för individer efter kön och ålder. nsamstående redovisas uppdelade efter kön för de grupper där antalet observationer är tillräckligt stort. Jämförbarhet med annan statistik Vad beträffar utgifternas fördelning på olika grupper av hushåll finns knappast några andra uppgifter att jämföra med än resultaten från tidigare undersökningar av samma slag. Möjligheterna att jämföra utgifternas totala nivå är däremot större. I SC:s nationalräkenskaper (NR) finns beräkningar över nivån på hushållens konsumtionsutgifter uppdelad på grupper av varor och tjänster. Jämförelse mellan UT 2000 och NR 2000 Skattning i miljoner kronor för olika varuslag COICOP NR 2000 Uppräknad Relation Ändamål UT nivå Felmarginal NR-UT UT/NR 2000 UT NR: Livsmedel och alkoholfria drycker/ UT köpta livsmedel ,24 02 Alkoholhaltiga drycker, tobak ,69 03 eklädnadsartiklar, skor ,98 05 Möbler, hushållsart. o rutinunderhåll ,02 06 Hälso- och sjukvård ,38 07 Transporter ,16 08 Kommunikation ,99 09 Fritid, underhållning och kultur ,17 11 Hotell, cafeer och restauranger ,70 12 Övriga varor och tjänster ,87 Ändamål 04 och 10, vilka avser utgifter för bostad resp utbildning,har ej medtagits då mätmetoderna är helt olika. uropean Unions (U) Classification Of Individual Consumption by Purpose (COICOP) 04 and 10, including housing and education respectively, are omitted due to completely different definitions. UT00 omfattar hushåll 74 år. NR mäter konsumtionen för samtliga hushåll. För att redovisa samma population, har NR gjort en uppräkning av UT00:s population. Uppräkningen baseras på relationen mellan antalet hushåll i åldersgrupperna år och 75- år och respektive grupps disponibla inkomst. Samma uppräkningsfaktor används för alla konsumtionsuppgifter. Detta är en relativt grov metod, då utgifterna (beteendet) kan variera mellan åldersgrupperna beroende på utgiftsslag. Skillnaderna är stora mellan mätmetoderna i UT och NR, och man kan därför förvänta sig att skillnaderna mellan skattningarna kan bli stora. n jämförelse mellan

12 12 UT och NR visar också stora skillnader när det gäller skattningar av utgifter för vissa varuslag. Det kan bero på en överskattning eller underrapportering av dessa utgifter hos hushållen. När det gäller varugruppen köpta livsmedel är skattningen i UT betydligt högre än i NR. Skillnaden kan till viss del förklaras av olika definitioner. I UT99 och UT00 ingår till skillnad från i NR: - köp av färdiglagad restaurangmat för avhämtning (redovisas i NR under rubriken Hotell, caféer och restauranger ) - köp av färdiglagad cateringmat (redovisas i NR under rubriken Hotell, caféer och restauranger ) - öl och cider köpt utanför systembolaget (redovisas i NR under rubriken Alkoholhaltiga drycker och tobak ) Den metod som använts fr.o.m års undersökning bidrar till en högre skattning i UT. Köpta livsmedel har bokförts som totalsumma vid varje köptillfälle. ventuella andra varor som t.ex. tobak, hushållspapper, tvättmedel och andra förbrukningsvaror skall inte ingå i denna totalsumma. Dessa förbrukningsvaror skall bokföras under andra utgiftsslag, men det är uppenbart att dessa varor många gånger felaktigt ingår i de bokförda livsmedlen. Utgifterna för alkohol, tobak, utemåltider och posttjänster är liksom i tidigare undersökningar underskattade (underrapporterade) i UT jämfört med NR. Skattningen för köp av bilar är däremot högre beroende på skillnader i mätmetoderna. I UT ingår såväl bilar köpta i Sverige som direktimporterade bilar. NR:s statistik omfattar inte direktimporterade bilar. När det gäller utgifter för Hälso- och sjukvård förklaras den stora skillnaden mellan UT:s och NR:s skattningar av att delposten tandvård är mycket osäker. Skillnader för ändamålet Fritid, underhållning och kultur förklaras både av olika definitioner mellan UT och NR och osäkra skattningar i UT. Vid jämförelsen mellan UT och NR bör man även beakta att UT är en urvalsundersökning med stort bortfall och relativt litet urval, vilket gör skattningarna mycket osäkra. Tid Referensperiod Den statistik som redovisas i denna rapport har referensperioden kalenderåret Frekvens Redan i början av 1900-talet gjordes den första egentliga konsumtionsundersökningen i Sverige. Den omfattade enbart låginkomsttagare i Stockholms stad. Den första undersökningen med ett för befolkningen representativt urval genomfördes Därefter har undersökningar gjorts 1969, 1978, 1985, 1988, 1992, 1995, 1996 och 1999.

13 13 Jämförbarhet över tiden Undersökningarna från 1985, 1988 och 1992 är direkt jämförbara med varandra. Inför 1985 års undersökning gjordes en hel del förändringar i undersökningens uppläggning, bl.a. slopades underindelningen av livsmedelsposten. Utgifternas indelning i olika huvudgrupper ändrades också. Jämförelse med undersökningarna före 1985 är mer komplicerad. Under åren 1995 och 1996 gjordes undersökningarna med ett mindre urval, hushåll per år. Fr.o.m års undersökning har urvalet utökats till 3000 hushåll per år. På grund av att UT95 och UT96 var samordnade med inkomstfördelnings- och bostads- och hyresundersökningen (HUND) är vissa utgiftsgrupper, bl.a. bostad, ej jämförbara med andra undersökningar. I 1995 och 1996 års undersökningar redovisades livsmedelsutgifterna i detalj. Detta är dock inte fallet i 1999 och 2000 års undersökningar. Definitioner och insamlingsmetoder är helt identiska för 1999 och 2000 års undersökningar. Allmänt gäller att vid jämförelse över tiden bör eventuella olikheter vad gäller definitioner och insamlingsmetoder noga beaktas. Tillförlitlighet All statistisk information som bygger på urvalsundersökningar har en slumpmässig osäkerhet som beror på urvalets storlek, reglerna för urvalsdragningen samt uppräkningsförfarandet. Resultaten kan också påverkas av ett antal felkällor. n kvantifiering av det totala felet är alltid mycket svår. Man måste normalt begränsa sig till att redovisa vilken kontroll man har över de olika felkällorna. Felet i en statistisk skattning kan delas upp i en slumpmässig och en systematisk del. Den slumpmässiga osäkerheten uttrycks med någon funktion av skattningens standardavvikelse. Denna är huvudsakligen ett uttryck för vilken tillförlitlighet som urvals- och skattningsförfarande tillåter, men kan också påverkas av felkällorna. Om de summerade felen tenderar att ta ut varandra påverkar de enbart det slumpmässiga felets storlek som uttrycks i standardavvikelsen. Om de däremot inte tar ut varandra får man dessutom ett systematiskt fel. Det systematiska felet kan inte uppskattas annat än utifrån mer allmänna resonemang om storlek och riktning på de olika komponenterna av detta fel eller utifrån specialstudier där det felet kunnat elimineras. Denna typ av resonemang måste föras separat för i princip varje vara eller grupp av varor eftersom felens storlek och riktning beror av sådana varierande egen-skaper som inköpsställe, köptillfälle, prisläge m.m. Oftast leder dock det systema-tiska felet i en bokföringsundersökning till en underskattning av det sanna värdet, t.ex. beroende på att det kan vara lätt att glömma att bokföra vissa typer av utgifter. Nedan görs en genomgång av dessa osäkerhetskällor. Av dessa bedöms för denna undersökning endast bortfall och mätfel ha någon större betydelse.

14 14 Osäkerhetskällor Urval De i undersökningen ingående hushållen erhölls genom ett urval av personer. tt hushåll ingick i undersökningen när någon av dess medlemmar ingick i urvalet. Vid urvalsdragningen hade alla i urvalsregistret ingående personer i åldern 0-74 år samma urvalssannolikhet. Personerna drogs med systematiskt urval från ett register över totalbefolkningen, RT-S. Detta register omfattar samtliga i riket kyrkobokförda personer sorterade i kameral ordning. Urvalsmetoden garanterar således en jämn geografisk spridning av urvalet. Metoden med personurval i en hushållsundersökning medför att större hushåll får större urvalssannolikhet än mindre hushåll. Detta ger en från vissa synpunkter effektiv fördelning av urvalet på olika hushållsgrupper. Vid uppräkningsförfarandet har hänsyn tagits till denna överrepresentation. ruttourvalet omfattade personer. Av dessa kunde 27 personer ej hänföras till något privathushåll. Dessa var avlidna, hade emigrerat eller ingick i institutionshushåll. Nettourvalet kom således att omfatta personer. Urvalet fördelades slumpmässigt på 52 startveckor för bokföringen vilket innebar en uppdelning på 52 lika stora delurval. Täckning Övertäckning i urvalsramen innebär att hushåll som ej tillhör undersökningspopulaionen skulle kunna komma med i urvalet och felaktigt inkluderas i undersökningen. Genom intervjuarnas kontakter med hushållen har risken för övertäckningsfel praktiskt taget helt eliminerats. Undertäckning i urvalsramen innebär att vissa hushåll i undersökningspopulationen saknas i urvalsramen och därför inte kunnat komma med i urvalet. Den utgörs av sådana hushåll som inte har någon medlem kyrkobokförd i Sverige vid tiden för urvalsdragningen. Skattningsförfarande Uppräkningsförfarandet är konstruerat för att ge väntevärdesriktiga resultat. Medelvärdesskattningar är dock enbart approximativt väntevärdesriktiga. Approximationen beror på att kvotskattningar används. Skevheten i dessa torde dock vara försumbar för resultat som baseras på 50 eller fler observationer. I den mån skevhet uppträder beror den främst på bortfalls- och mätfel. Varje hushållsvikt vägs med en faktor som beror på antalet medlemmar med urvalssannolikhet (hushållsmedlemmar i åldern 0-74 år). För att kompensera för bortfall och skevhet har sedan vikterna förändrats, kalibrerats. Den kalibreringsmetod som har använts är asymptotiskt lika med den generella regressionsestimatorn. Metoden kräver tillgång till hjälpinformation, dvs. någon form av extern information som samvarierar med undersökningsvariablerna. Den hjälpinformation som använts är demografiska variabler enligt registret över totalbefolkningen - antal personer i RThushållet, H-region, ålder för huvudmannen i RT-hushållet och urvalspersonens födelseland. För att garantera representativa årsskattningar har även variationen av antalet deltagande hushåll över tiden kompenserats i kalibreringen.

15 15 Mätning Uppgiftsinsamlingen kan indelas i fyra delmoment. Inledningsintervju I en inledande telefonintervju kartlades hushållens sammansättning. tt begränsat antal frågor ställdes om sysselsättning och boende. okföring Uppgifterna om hushållens utgifter insamlades främst genom att hushållen under två veckor förde kassabok över samtliga hushållsmedlemmars utgifter. Varje vecka under undersökningsåret startade hushållen i ett delurval sin bokföring. Antalet bokförande hushåll skall således vara approximativt lika under alla veckor. nkät I samband med bokföringen besvarades en enkät med frågor avseende hushållens utgifter under de 12 eller i vissa fall de 2 månaderna som föregick bokföringsperioden. Dessa frågor avsåg således inte undersökningsperioden utan en glidande 12 resp 2 månadersperiod vars start berodde på när bokföringsperioden började. Via enkäten insamlades uppgifter om hushållens utgifter avseende 12 månader för ordinarie bostad, fritidsbostad, drivmedel för bil, försäkringar, utlandsresor, vissa avgifter och inköp av vissa kapitalvaror. Utgifter för kläder, skor och resor inom Sverige insamlades på samma sätt för en 2-månadersperiod. Därmed blir precisionen större än om uppgifterna enbart skulle ha tagits från kassaboken. Registerinsamling Via register insamlades inkomstuppgifter, uppgifter om fastighetsskatt, skattepliktiga förmåner och tomträttsavgäld för samtliga personer som medverkat i undersökningen. Mätfel Felaktiga värden uppstår om de bokförande hushållen glömmer bort utgifter eller felaktigt bokför utgifter som inte hänför sig till den fastställda bokföringsperioden. Sådana fel som består i att ett annat värde än det korrekta noteras och ej rättas brukar sammanfattas under benämningen mätfel. För att motverka mätfelen har omfattande resurser lagts ned på utbildning av intervjuarna, utarbetandet av informationsmaterial och anvisningar till hushållen, kontakter mellan intervjuare och hushåll under bokföringsperioden m.m. ortfall ortfall uppstår när ett hushåll vägrar delta, ej kan anträffas eller lämnar uppgifter av en sådan kvalitet att de inte kan användas. Fel i undersökningsresultaten till följd av bortfall uppstår om hushållen i bortfallet systematiskt skiljer sig från de medverkande. Av hushållen i nettourvalet medverkade 52 %. ortfallet är således mycket stort. Uppgiftslämnarbördan är ett viktigt skäl till den låga medverkan. I tabell 1 och 2 redovisas nettourvalets fördelning efter storleken på RT-hushållet 1 resp. H-region. 1 RT-hushållet består av sammanboende med minst ett gemensamt hemmavarande barn och samtliga gifta och ensamstående. Samtliga medlemmar i RT-hushållet ska vara folkbokförda på samma fastighet.

16 16 Tabell 1 Nettourvalets fördelning efter storleken på RT-hushållet i procent Antal personer Summa Svarande ortfall Vägran j anträffad Förhindrad Summa Antal hushåll Tabell 2 Nettourvalets fördelning efter H-region 1 i procent H-region Summa Svarande ortfall Vägran j anträffad Förhindrad Summa Antal hushåll ) H-region 1= Stockholm, 2 = Göteborg och Malmö, 3 = Större städer, 4 = Södra mellanbygden, 5 = Norra tätbygden, 6 = Norra glesbygden För att motverka bortfallsfel har åtgärder vidtagits vid estimationen för att minska sådana fel som beror på olikheter mellan medverkande och bortfall i geografisk hemvist och hushållsstorlek. earbetning De insamlade uppgifterna granskas, kodas, registreras och rättas vid behov. rister i dessa moment kan medföra att felaktiga värden införs i undersökningen. Olika åtgärder har vidtagits för att kontrollera bearbetningsprocessen. Större delen av uppgifterna har kodats maskinellt vilket garanterar en enhetlig bedömning. Dessutom har varje enskilt köp kodats enligt uropean Union (U:s) Classification Of Individual Consumption by Purpose (COICOP). Detta för att få jämförbarhet med andra länder inom U men även med nationalräkenskaperna och konsumentprisindex. Materialet har även genomgått omfattande maskinella kontroller. Redovisning av osäkerhetsmått Osäkerhetsmått redovisas här i form av konfidensintervall. De osäkerhetstal (1,96 * standardavvikelsen) som redovisas i tabellerna ger intervall som med 95 procents sannolikhet innehåller de sanna värdena. Om det dessutom finns systematiska fel

17 17 blir dock sannolikheten lägre än den avsedda. Om man t.ex. vill beräkna ett 95-procentigt konfidensintervall för medelutgiften för kläder och skor som är kronor per hushåll blir detta ± 700, dvs. intervallet sträcker sig från ca till kronor. Publicering Hittills har undersökningsresultaten i huvudsak publicerats i föreliggande form av rapport i serien Sveriges officiella statistik. Från och med 1996 finns rapporterna i sin helhet på SC:s webbplats, Dessa tabeller är också utlagda i excel-format. Fr.o.m års undersökning finns även tabeller i excelformat med indelning enligt COICOP. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild eskrivning av statistiken. (Se sökväg: konomi - Priser och konsumtion Hushållsbudgetstatistik) Tabellerna är också tillgängliga i Sveriges statistiska databaser, som avgiftsfritt är åtkomliga via SC:s webbplats, Dokumentation Nedan anges skrifter som ger fördjupad information om undersökningarna. Lindström, H., Lindkvist, H. and Näsholm, H. (1989): Design and Quality of the Swedish Family xpenditure Survey. SC, U/STM. R & D Report 1989:7. Lindström, H. (1989): Krisgruppsarbetet och räknarexperimentet i HUT 88. SC, U/ STM. R & D Report 1989:14. Lundquist, P. (1986): Kompensationsvägning och variansreduktion vid hushållsbudgetundersökningar. xamensarbete vid Uppsala universitet. U.U.D.M. project report 1986:4. Johansson, G., Lundquist, P., m.fl. (1991): Hushållens utgifter 1985 och Teknisk rapport. Metodproblem i individ- och hushållsstatistik nr 41. SC, (1991): R&D Report 1991:10. The family expenditure survey. - Lindström, H.: An experiment with incentives. - Lundquist, P.: Seasonal variation and response behaviour in Swedish Household xpenditure. - Lyberg, L.: Reducing nonresponse rates in family expenditure surveys by forming ad hoc task forces. - Ribe, M.: A study of errors in Swedish consumption data. Lundquist, P. (1996): Utnyttjandet av hjälpinformation i Utgiftsbarometern. SC, U/ STM. Stencil.

18 18 Tabellkommentarer För samtliga utgifter redovisas de osäkerhetstal som beskrivs i avsnittet om redovisning av osäkerhetsmått. Mätperioden vecka 01 t.o.m. vecka ingår i både 1999 och 2000 års undersökningar, eftersom UT99 avsåg perioden vecka t.o.m. vecka Definitioner och insamlingsmetoder är helt identiska för 1999 och 2000 års undersökningar. Nedan ges kommentarer och definitioner till vissa av de begrepp som ingår eller används i tabellerna. arn Med barn avses normalt hemmavarande barn upp till och med 17 år. Om det ingår äldre barn i hushållet förs hushållet till gruppen Övriga hushåll. ostad Uppgifter om bostadsutgifter 1999 och 2000 har insamlats via enkäten på liknande sätt som i HUT85, HUT88 och HUT92. ostadsutgifter för hushåll boende i jordbruksfastighet beräknas via de genomsnittliga bostadsutgifterna för hushåll boende i ägt småhus med avseende på antal rum och region. Disponibel inkomst Den disponibla inkomsten har bildats genom en summering av lön, företagarinkomst, kapitalinkomst och inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet samt positiva transfereringar. Från den summan har dragits skatt och andra negativa transfereringar. Den disponibla inkomsten tar hänsyn till ränteavdragens skatteeffekt, dvs. att hushållets skatt minskar p.g.a. ränteavdrag. Själva ränteutgiften har dock inte dragits från inkomsten. Uppgifterna har hämtats från olika administrativa register. Definitionen överensstämmer så väl som det är möjligt med den som används i SC:s inkomstfördelningsundersökningar (HINK). Den viktigaste skillnaden är att i UT saknas negativa företagarinkomster och stipendier för studerande. I tabellerna redovisas utgifterna efter disponibel inkomst i decil- resp. kvartilgrupper. Med det menas att hushållen sorterats efter disponibel inkomst i stigande ordning och sedan indelats i deciler (tiondelar) resp. kvartiler ( fjärdedelar). I den första decilen får man då den tiondel av hushållen som har de lägsta inkomsterna osv. Fritid och kultur Utgifter som teleavgifter, TV-licenser och inrikes resor har hämtats från enkäten. Hushållstjänster Utgifter i gruppen Fackavgift, övr. försäkringar har 1999 och 2000 insamlats via enkäten. Hushållstyp Grupperna nsamstående respektive Sammanboende innehåller enbart en respektive två vuxna. Hushåll med tre eller fler vuxna redovisas i gruppen Övriga.

19 19 Gruppen Sammanboende utan barn har indelats i åldersgrupper efter den äldste av de två vuxna i hushållet. H-region Indelningen i H-regioner är ett sätt att dela in landet i områden med homogent befolkningsunderlag. Denna indelning bygger i sin tur delvis på indelningen i A-regioner som är uppbyggda för att utgöra näringsgeografiska enheter som är lämpliga för att belysa den regionala utvecklingen av befolkning och näringsliv. H-Region Omfattning Stockholm Göteborg Malmö Större städer Stockholms/Södertälje A-region Göteborgs A-region Malmö/Lund/Trelleborgs A-region Kommuner med mer än invånare inom 30 km radie från kommuncentrum Södra Kommuner med mer än och mindre än mellanbygden invånare inom 30 km radie från kommuncentrum samt med mer än invånare inom 100 km radie från samma punkt Norra Kommuner med mer än och mindre än tätbygden invånare inom 30 km radie från kommuncentrum samt med mindre än invånare inom 100 km radie från samma punkt Norra Kommuner med mindre än invånare inom 30 glesbygden km radie från kommuncentrum Kläder och skor Utgifter för gångkläder och skor har hämtats från enkäten och avser en 2-månadersperiod. Övriga kläder baseras på bokföringen. För huvudgruppen kläder och skor finns även uppgift om kön och ålder på den person som köpet avser, vilket möjliggör redovisning av dessa utgifter efter kön och ålder. Konsumtionsenhet I tabellerna redovisas även genomsnittligt antal konsumtionsenheter i de olika redovisningsgrupperna. Konsumtionsenhet är ett viktsystem som tar hänsyn till hushållets sammansättning. Alla utgifter ökar inte proportionellt med antalet personer i hushållet och det försöker man ta hänsyn till vid beräkning av konsumtionsenheter. Om utgiften divideras med den konsumtionsvikt som gäller för hushållet, kan mer rättvisande jämförelser av den totala utgiften mellan olika typer av hushåll göras. De konsumtionsenheter som använts är de som Socialstyrelsen rekommenderar vid beräkning av socialbidrag.

20 20 - ensamstående 1,16 - sammanboende 1,92 - ytterligare vuxen 0,96 - barn upp till 3 år 0,56 - barn 4-10 år 0,66 - barn år 0,76 Kreditköp Vid köp helt eller delvis på kredit har varans eller tjänstens kontantpris (efter avdrag för eventuell inbytesvara) angetts. Köpta livsmedel UT 99 och UT00 redovisar ej köpta livsmedel i detalj. Detta innebär att förbrukningsvaror och dylikt av misstag kan ha inkluderats. Dessutom ingår hämtmat samt öl och cider, som ej köpts på Systembolaget. Möbler och husgeråd Uppgifterna, som ingår i Möbler och textilier och Hushållsutrustning, har mätts på samma sätt som i tidigare undersökningar (exkl UT95). Skattepliktiga förmåner Uppgifter om skattepliktiga förmåner, som förmån av fri bostad och fri bil, har hämtats från register. I registret finns totala förmånsbeloppet och vilka förmåner som beloppet avser. eloppet kan inte delas upp på respektive förmån för den som har flera förmåner. Det skattepliktiga förmånsbeloppet har justerats med hänsyn till förmånstagarens marginalskatt, dvs. beloppet har minskats med marginalskatten på förmånsbeloppet. Denna justering har gjorts fr.o.m års undersökning. Socioekonomisk grupp Vid indelningen efter socioekonomisk grupp har i huvudsak följts de riktlinjer som anges i Socioekonomisk indelning (SI) Meddelanden i metodfrågor 1982:4, SC. Transport Huvudgruppen Transport innehåller även skattning av utgifter för Övriga fordon. Dessa utgifter är sällsynta, vilket medför att osäkerhetstalet blir relativt stort. Av den anledningen görs ingen särredovisning av utgiftsgruppen Övriga fordon. Utgiften för bilförsäkring har hämtats från enkäten. Ålder Sammanboendes ålder indelas efter den äldste av de två vuxna i hushållet. Sammanboende i åldersgruppen 65 år och äldre består huvudsakligen av personer i åldrarna år. Urvalspersonerna har dragits i åldersgruppen 0 74 år.

21 21 Statistik på beställning SC utför på beställning specialbearbetningar av primärmaterialet från 2000 års och tidigare års undersökningar. Tillgång till avidentifierat material för egen bearbetning kan fås efter sekretessprövning. Upplysningar Arne Larsson och Anita Olsson-Malmberg Programmet för Konsumtion, Opinion och Medborgarinflytande ox Stockholm Telefon Telefax

22 22 Tabell 1 Hushållstyp - utgifter i kronor per hushåll under 2000 Type of household - xpenditures per household nsamstående utan barn nsamst Sammanboende utan barn Kvinnor Män Alla med barn - 44 år år 65 - år Alla Antal medverkande hushåll eräknad populationsstorlek ± ± ± ± ± ± ± ± Genomsnittligt antal personer 1,0 1,0 1,0 2,5 2,0 2,0 2,0 2,0 konsumtionsenheter 1,16 1,16 1,16 2,21 1,92 1,92 1,92 1,92 TOTALA UTGIFTRNA ±9 800 ± ±8 000 ± ± ± ± ± Köpta livsmedel ±2 400 ±2 500 ±1 700 ±3 600 ±3 500 ±2 900 ±2 600 ±1 700 Utemåltider ±1 200 ±2 200 ±1 300 ±1 500 ±3 300 ±2 600 ±1 800 ±1 500 Sprit, vin, starköl ±800 ±1 300 ±700 ±800 ±1 700 ±1 400 ±1 300 ±800 Tobak ±600 ±800 ±500 ±1 000 ±1 000 ±1 000 ±600 ±600 Förbrukningsvaror ±700 ±600 ±400 ±1 200 ±1 000 ±900 ±700 ±500 Hushållstjänster ±1 800 ±1 500 ±1 200 ±2 400 ±3 200 ±1 600 ±1 800 ±1 200 arntillsyn ±1 500 ±0 ±0 ±0 ±0 Fackavgift, övr försäkringar ±300 ±300 ±200 ±400 ±600 ±500 ±300 ±300 Övriga tjänster ±1 800 ±1 500 ±1 200 ±1 700 ±3 100 ±1 400 ±1 800 ±1 100 Sammanboende med barn Övriga Samtliga 1 barn 2 barn 3 + barn Alla hushåll ± ± ± ± ± ± ,0 4,0 5,2 3,9 3,4 2,2 2,56 3,26 4,08 3,16 3,17 2, ± ± ± ± ± ± ±4 000 ±2 100 ±4 700 ±1 900 ±3 900 ± ±2 500 ±1 200 ±1 300 ±1 000 ±1 500 ± ±1 200 ±900 ±1 300 ±600 ±800 ± ±800 ±500 ±800 ±400 ±1 100 ± ±1 400 ±1 000 ±1 200 ±700 ±1 000 ± ±2 700 ±2 000 ±3 800 ±1 500 ±3 500 ± ±1 800 ±1 400 ±2 200 ±1 000 ±300 ± ±600 ±400 ±700 ±300 ±500 ± ±1 900 ±1 100 ±2 800 ±900 ±3 400 ±700

23 23 Tabell 1 (forts) Hushållstyp - utgifter i kronor per hushåll under 2000 Type of household - xpenditures per household nsamstående utan barn nsamst Sammanboende utan barn Kvinnor Män Alla med barn - 44 år år 65 - år Alla Kläder och skor ±1 600 ±1 900 ±1 300 ±1 700 ±3 100 ±2 600 ±1 500 ±1 400 Kläder ±1 400 ±1 500 ±1 000 ±1 400 ±2 700 ±2 100 ±1 200 ±1 200 Skor ±500 ±500 ±400 ±700 ±800 ±700 ±500 ±400 ostad ±2 600 ±2 300 ±1 700 ±3 500 ±4 000 ±3 800 ±3 300 ±2 200 Hyra, försäkring mm ±2 500 ±2 500 ±1 800 ±4 100 ±4 000 ±3 000 ±3 600 ±2 000 Reparationer ±700 ±600 ±500.. ±1 400 ±1 600 ±2 000 ±1 000 nergi ±1 000 ±1 100 ±700 ±1 300 ±1 100 ±1 100 ±1 300 ±700 Räntor (brutto) ±1 400 ±1 300 ±1 000 ±2 300 ±4 000 ±2 900 ±1 800 ±1 700 Möbler och husgeråd ±1 800 ±1 100 ±1 100 ±1 600 ±3 400 ±3 600 ±2 100 ±1 900 Möbler och textilier ±1 400 ±600 ±800 ±1 200 ±2 900 ±3 300 ±1 500 ±1 600 Hushållsutrustning ±800 ±800 ±600 ±700 ±1 900 ±1 500 ±1 300 ±900 Sammanboende med barn Övriga Samtliga 1 barn 2 barn 3 + barn Alla hushåll ±2 500 ±1 500 ±2 500 ±1 200 ±1 900 ± ±2 100 ±1 300 ±2 100 ±1 000 ±1 500 ± ±800 ±400 ±800 ±400 ±600 ± ±6 200 ±2 900 ±3 900 ±2 500 ±3 600 ± ±4 100 ±2 700 ±4 200 ±2 000 ±3 600 ± ±3 200 ±1 600 ±2 100 ±1 400 ±2 000 ± ±1 400 ±900 ±1 400 ±700 ±1 200 ± ±4 300 ±2 800 ±3 800 ±2 100 ±2 600 ± ±6 600 ±2 700 ±2 100 ±2 600 ±2 800 ± ±4 000 ±2 000 ±1 200 ±1 700 ±2 300 ± ±4 400 ±1 400 ±1 600 ±1 600 ±1 200 ±500

24 24 Tabell 1 (forts) Hushållstyp - utgifter i kronor per hushåll under 2000 Type of household - xpenditures per household nsamstående utan barn nsamst Sammanboende utan barn S Sammanboende med barn Övriga Samtliga Kvinnor Män Alla med barn - 44 år år 65 - år Alla 1 barn 2 barn 3 + barn Alla hushåll Hälso- och sjukvård ±1 800 ±1 700 ±1 200 ±1 200 ±2 800 ±4 700 ±9 900 ± ±2 100 ±1 400 ±1 600 ±1 000 ±2 300 ±1 300 Transport ±4 800 ±8 200 ±4 800 ±5 500 ±8 900 ±9 800 ±9 400 ± ± ±6 600 ± ±5 600 ± ±2 900 därav Inköp av bil ±3 900 ±7 300 ±4 100 ±3 100 ±8 300 ±9 100 ±8 100 ± ±9 500 ±5 800 ±9 200 ±4 500 ±8 400 ±2 400 Drift av bil ±2 400 ±3 000 ±1 900 ±2 700 ±4 600 ±2 500 ±3 900 ± ±6 900 ±2 400 ±2 900 ±2 600 ±4 200 ±1 200 Lokalresor ±800 ±800 ±600 ±1 100 ±1 800 ±1 400 ±500 ± ±1 800 ±600 ±1 300 ±700 ±800 ±300 Fritid och kultur ±3 000 ±3 800 ±2 400 ±4 000 ±7 900 ±6 300 ±6 000 ± ±7 300 ±6 000 ±7 900 ±4 100 ±7 600 ±1 900 Fritidsbostad ±600 ±400 ±400.. ±2 300 ±2 100 ±1 500 ± ±900 ±600 ±500 ±400 ±1 700 ±400 Radio och TV ±400 ±1 000 ±600 ±600 ±700 ±600 ±600 ± ±2 900 ±600 ±900 ±1 000 ±700 ±300 Lek, sport, hobby ±700 ±1 000 ±600 ±1 600 ±1 400 ±900 ±600 ± ±900 ±1 300 ±2 200 ±800 ±900 ±300 Ur, optik, fototjänster ±400 ±400 ±300 ±300 ±900 ±500 ±800 ± ±1 000 ±1 000 ±800 ±600 ±700 ±200

25 25 Tabell 1 (forts) Hushållstyp - utgifter i kronor per hushåll under 2000 Type of household - xpenditures per household nsamstående utan barn nsamst Sammanboende utan barn Kvinnor Män Alla med barn - 44 år år 65 - år Alla Resor, hotell ±1 500 ±1 600 ±1 100 ±2 200 ±5 400 ±4 200 ±3 200 ±2 500 Övrig fritid ±1 000 ±900 ±700 ±1 100 ±3 400 ±1 500 ±2 000 ±1 200 Underhållning ±600 ±1 600 ±800 ±1 400 ±1 800 ±1 600 ±2 600 ±1 200 öcker, tele ±1 800 ±1 500 ±1 200 ±1 600 ±2 200 ±2 100 ±2 600 ±1 400 Skattepliktiga förmåner ± ±300 ±600 ±300 ±400 ±1 000 ± ±500 Sammanboende med barn Övriga Samtliga 1 barn 2 barn 3 + barn Alla hushåll ±3 400 ±2 100 ±4 300 ±1 700 ±3 500 ± ±2 900 ±3 600 ±3 700 ±2 200 ±2 700 ± ±1 800 ±1 900 ±1 400 ±1 200 ±1 700 ± ±1 700 ±1 500 ±1 800 ±1 000 ±2 200 ± ±1 200 ±900 ±900 ±600 ±900 ±200

26 26 Tabell 2 Socioekonomisk grupp - utgifter i kronor per hushåll under 2000 Socioeconomic group - xpenditures per household Arbetare Lägre Tjänste- Högre Lantbr./ Pensio- Övriga Samtliga tjänstemän män på tjänstemän företagare närer mellannivå m.fl. Antal medverkande hushåll eräknad populationsstorlek ± ± ± ± ± ± ± ± Genomsnittligt antal personer 2,3 2,3 2,7 2,6 2,9 1,7 1,5 2,2 konsumtionsenheter 2,09 2,10 2,41 2,35 2,61 1,70 1,51 2,05 TOTALA UTGIFTRNA ± ± ± ± ± ± ± ±6 200 Köpta livsmedel ±2 500 ±4 000 ±2 800 ±3 000 ±6 200 ±2 600 ±3 000 ±1 100 Utemåltider ±1 400 ±2 500 ±1 800 ±1 900 ±3 100 ±1 300 ±1 500 ±700 Sprit, vin, starköl ±600 ±1 500 ±900 ±900 ±2 100 ±1 000 ±1 200 ±400 Tobak ±700 ±900 ±600 ±500 ±1 300 ±500 ±900 ±300 Förbrukningsvaror ±600 ±1 100 ±800 ±1 000 ±1 800 ±600 ±700 ±300 Hushållstjänster ±1 600 ±3 300 ±2 300 ±2 000 ±3 900 ±1 300 ±1 000 ±800 arntillsyn ±600 ±1 200 ±900 ±1 000 ± ±400 ±300 Fackavgift, övr försäkringar ±300 ±600 ±400 ±400 ±800 ±300 ±300 ±200 Övriga tjänster ±1 400 ±2 900 ±2 000 ±1 600 ±2 900 ±1 300 ±800 ±700

27 27 Tabell 2 (forts) Socioekonomisk grupp - utgifter i kronor per hushåll under 2000 Socioeconomic group - xpenditures per household Arbetare Lägre Tjänste- Högre Lantbr./ Pensio- Övriga Samtliga tjänstemän män på tjänstemän företagare närer mellannivå m.fl. Kläder och skor ±1 400 ±2 500 ±1 700 ±2 300 ±3 800 ±1 200 ±1 400 ±700 Kläder ±1 100 ±2 000 ±1 500 ±1 900 ±3 000 ±1 000 ±1 200 ±600 Skor ±400 ±700 ±500 ±700 ±1 400 ±400 ±400 ±200 ostad ±2 300 ±3 600 ±3 200 ±4 000 ±6 900 ±2 800 ±2 800 ±1 200 Hyra, försäkring mm ±2 100 ±3 900 ±2 300 ±2 800 ±6 800 ±3 000 ±2 600 ±1 000 Reparationer ±900 ±1 000 ±1 400 ±1 700 ±1 500 ±1 500 ±500 ±500 nergi ±800 ±1 400 ±1 000 ±1 000 ±2 400 ±1 200 ±800 ±400 Räntor (brutto) ±1 600 ±3 000 ±2 300 ±3 000 ±5 500 ±1 600 ±1 400 ±800 Möbler och husgeråd ±1 700 ±4 500 ±2 000 ±3 200 ±8 200 ±1 800 ±1 200 ±900 Möbler och textilier ±1 300 ±4 100 ±1 600 ±1 900 ±7 100 ±1 400 ±700 ±700 Hushållsutrustning ±1 000 ±1 200 ±1 000 ±2 200 ±2 600 ±900 ±700 ±500

28 28 Tabell 2 (forts) Socioekonomisk grupp - utgifter i kronor per hushåll under 2000 Socioeconomic group - xpenditures per household Arbetare Lägre Tjänste- Högre Lantbr./ Pensio- Övriga Samtliga tjänstemän män på tjänstemän företagare närer mellannivå m.fl. Hälso- och sjukvård ±1 600 ±1 200 ±3 100 ±2 000 ±6 100 ±6 400 ±900 ±1 300 Transport ±5 600 ±6 800 ±6 600 ±9 300 ± ±7 300 ±6 700 ±2 900 därav Inköp av bil ±4 600 ±5 500 ±5 400 ± ±5 800 ±5 900 ±2 400 Drift av bil ±2 700 ±2 500 ±2 400 ±3 200 ±5 000 ±3 700 ±2 000 ±1 200 Lokalresor ±500 ±900 ±1 000 ±1 300 ±1 400 ±400 ±800 ±300 Fritid och kultur ±3 600 ±5 100 ±4 600 ±5 300 ± ±4 600 ±3 800 ±1 900 Fritidsbostad ±300 ±1 000 ±700 ± ±1 100 ±400 ±400 Radio och TV ±900 ±800 ±500 ±900 ±1 100 ±400 ±800 ±300 Lek, sport, hobby ±800 ±1 300 ±800 ±1 100 ±1 700 ±500 ±700 ±300 Ur, optik, fototjänster ±400 ±500 ±600 ±800.. ±500 ±300 ±200

29 29 Tabell 2 (forts) Socioekonomisk grupp - utgifter i kronor per hushåll under 2000 Socioeconomic group - xpenditures per household Arbetare Lägre Tjänste- Högre Lantbr./ Pensio- Övriga Samtliga tjänstemän män på tjänstemän företagare närer mellannivå m.fl. Resor, hotell ±1 900 ±2 600 ±2 100 ±2 700 ±8 700 ±2 300 ±2 500 ±1 000 Övrig fritid ±1 300 ±1 400 ±1 500 ±1 700 ± ±1 400 ±900 ±700 Underhållning ±1 000 ±1 000 ±1 700 ±1 600 ±3 200 ±1 800 ±1 000 ±600 öcker, tele ±1 200 ±1 400 ±1 200 ±1 800 ±5 400 ±2 200 ±1 700 ±700 Skattepliktiga förmåner ±100 ±1 000 ±800 ± ±100 ±200

30 30 Tabell 3 Hushållstyp och socioekonomisk grupp - utgifter i kronor per hushåll under 2000 Type of household and socioeconomic group - xpenditures per household nsamstående utan barn Sammanboende utan barn Sammanboende med barn Arbetare Tjänste- Övriga Arbetare Tjänste- Övriga Arbetare Tjänste- Övriga män män män Antal medverkande hushåll eräknad populationsstorlek ± ± ± ± ± ± ± ± ± Genomsnittligt antal personer 1,0 1,0 1,0 2,0 2,0 2,0 3,9 3,9 3,8 konsumtionsenheter 1,16 1,16 1,16 1,92 1,92 1,92 3,18 3,16 3,14 TOTALA UTGIFTRNA ± ± ± ± ± ± ± ± ± Köpta livsmedel ±3 100 ±2 300 ±2 900 ±3 400 ±3 300 ±2 300 ±3 900 ±2 200 ±6 500 Utemåltider ±3 500 ±2 300 ±1 500 ±1 900 ±3 200 ±1 600 ±1 100 ±1 500 ±2 000 Sprit, vin, starköl ±1 300 ±1 200 ±1 200 ±1 100 ±1 600 ±1 100 ±900 ±800 ±3 300 Tobak ±1 200 ±1 000 ±700 ±1 400 ±800 ±900 ±900 ±400 ±1 400 Förbrukningsvaror ±700 ±900 ±700 ±1 200 ±1 000 ±600 ±1 000 ±1 000 ±2 000 Hushållstjänster ±2 900 ±3 200 ±800 ±3 000 ±2 000 ±1 600 ±2 700 ±1 900 ±3 800 arntillsyn ±0 ±0 ±0 ±0 ±1 800 ±1 400 ±2 600 Fackavgift, övr försäkringar ±500 ±400 ±200 ±600 ±500 ±300 ±500 ±400 ±900 Övriga tjänster ±2 800 ±3 100 ±800 ±2 900 ±1 900 ±1 600 ±1 900 ±1 200 ±1 200