Riktlinjer för hantering av hästgödsel i Bodens kommun Antagna av miljö- och byggnämnden 2015-03-17, 26
Datum Diarienr 2015-01-30 2014-063-458 Innehållsförteckning Definitioner 1. Inledning..1 2. Hästgödsel...1 2.1 Miljöpåverkan...1 2.2 Lagkrav...1 2.3 Gällande lagstiftning...1 2.3.1 Allmänt om gödselhantering 2 2.3.2 Lagringskapacitet...2 2.3.3 Riktvärden för gödselplatta 3 2.3.4 Gödselplattans utformning...3 2.3.5 Containerhantering...3 2.3.6 Riktvärden för containersystem.. 3 2.3.7.Lagringskapacitet otillräcklig kontrakt 3 2.3.8 Stukalagring mellanlagring 4 2.3.9. Mottagare av gödsel 4 2.3.10 Spridning av gödsel 5 2.3.11. Spridningsareal..5 2.3.12. Avtal och kontrakt.5 2.3.13 Anteckningsskyldighet......5 Bilagor...5 Bilaga 1.....6
Definitioner I dessa riktlinjer amvänds följande beteckningar med angiven betydelse Beteckning Åkermark: Betesmark: Betydelse Mark som används eller lämpligen kan användas till växtodling eller bete och som är lämplig att plöjas. Mark som används eller lämpligen kan användas till bete och som inte är lämplig att plöjas.
1. Inledning Dessa riktlinjer riktar sig till alla som har verksamhet med hästhållning. Riktlinjerna gäller främst fastgödsel, det vill säga gödsel med en torrsubstans på minst 20 procent. Hästgödsel och gödsel från djupströbäddar är exempel på fastgödsel. Kommunen äger alltid rätt att meddela lokala föreskrifter, vilket innebär att det åligger den enskilde verksamhetsutövaren att ta reda på vad som gäller lokalt i verksamhetsområdet. 2. Hästgödsel Gödsel består av en blandning av avföring, urin, strömedel, foderrester och vatten. Avföringen består huvudsakligen av osmälta foderrester och urinen av vatten och salter som passerat njurarna. Hästar producerar ungefär tre gånger så mycket avföring som urin. Innehållet i gödseln består främst av växtnäring och mullbildande ämnen. 2.1 Miljöpåverkan Stallgödsel innehåller stora mängder kväve och fosfor som kan läcka ut till yt- och grundvatten och där skapa problem genom övergödning; igenväxning, algblomning och höga nitrathalter i grundvattnet. Under hösten och vintern är detta läckage störst, eftersom det då förekommer mycket nederbörd och växterna då inte tar upp näringsämnen. För att minimera läckage till yt- och grundvatten, finns regler för lagring och spridning av stallgödsel. Som bas till reglerna finns ett direktiv som skyddar vatten från att förorenas av nitrater i jordbruket. 2.2 Gällande lagstiftning Miljöbalken (1998:808) Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS:1999:119) om hänsyn till kulturvärden i jordbruket. Rådets direktiv (91/676/EEG) om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket Miljöprövningsförordning (2013:251) Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2005:3) om transport av avfall Jordbruksverket har föreskriftsrätt och kommunen är tillsynsmyndighet. Dock får kommunen utifrån 40 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, meddela lokala föreskrifter för bl.a spridning av gödsel. 2.3 Lagkrav Jordbrukets förordning och föreskrifter gäller för jordbruksföretag. Övergripande styr dock Miljöbalkens 2 kap Allmänna hänsynsregler o Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd, ska skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. o Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd, ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs
för att förebygga, hindra eller motverka att det medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Därför ställs samma krav på lagringskapacitet och hantering av gödsel på samtliga djurhållare, oavsett privatperson, företagsform eller djurslag. 2.3.1 Allmänt om gödselhantering All gödsel, oavsett antal djur eller djurslag, ska lagras på sådant sätt att läckage inte sker till mark och grundvatten. Även regnvatten från gödselplattor ska samlas upp och lagras så att läckage förhindras. Från den 1 januari 2005 är det inte längre tillåtet att deponera organiskt material på deponi, vilket innebär att avfallsanläggningar endast får ta emot hästgödsel så länge inte deponering sker. För djurhållaren gäller att ha en gödselplatta som har tillräckligt stor lagringskapacitet eller en tät behållare, typ container. Verksamheter som inte har möjlighet att lagra gödseln under den tid som krävs kan lösa detta genom att ha kontrakt med en mottagare, t ex lantbrukare, som kan lagra gödseln vidare. 2.3.2 Lagringskapacitet Beräkning för behovet av lagringskapacitet, d v s hur stor yta som behövs, beror på antalet hästar som stallet är avsett för, vilken storlek av hästar, boxsystem, strömängder och nederbörd det beräknas på. Utrymmet ska vara så stort att man kan lagra all gödsel under de perioder gödsel inte kan spridas eller transporteras bort till någon annan kan ta emot gödseln. De tekniska utformningarna av lagringsutrymmen kan variera. Så länge syftet med bestämmelserna uppnås har du möjlighet att utforma utrymmet så det passar dig. Gödsellagring inne i byggnad, exempelvis i ströbädd, får räknas in i utrymme för lagring av stallgödseln. I känsliga områden som t.ex. i detaljplanlagt område eller i områden med närliggande bostäder ställs högre krav på gödselhantering/lagring utifrån miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Undantag från riktlinjerna kan förekomma i områden avsedd för jordbruksverksamhet, på landsbygden ect. Det åligger varje producent av gödsel, att ta reda på om hen befinner sig i ett sådant område. Verksamhet med högst 2 hästar Verksamheter med högst 2 hästar i genomsnitt på årsbasis undantas från kravet på minsta lagringskapacitet. Detta innebär att det inte finns något generellt krav på gödselplatta eller container, men lagringen av gödsel får inte leda till förorening av mark och vatten. Vid all gödselhantering/lagring gäller miljöbalkens allmänna hänsynsregler. (se avsnitt Lagkrav ) Man måste också ta hänsyn till risken för olägenheter för omgivningen i form av att lukt och flugor kan uppstå. Du ska kunna lagra gödsel under den tid på året då det inte är lämpligt att sprida den och spridningsareal bör finnas. Verksamhet med 3 hästar eller fler (gödselplatta) Lagringskapacitet ska finnas för minst 8 månaders gödselproduktion, d v s gödselplattan ska kunna lagra all gödsel som produceras under 8 månader utan att behöva tömmas om verksamhetsutövaren inte kan ta transportera bort eller ta hand om gödslet på annat lämpligt sätt under perioder gödsel inte kan spridas. Spridningsareal bör finnas.
2.3.3 Riktvärden för gödselplatta 2 Lagringstid i månader och behov av lagringskapacitet (yta) m per häst, vid 1,5 m lagringshöjd Lagringstid i månader Behov av lagringskapacitet (yta) m 2 8 mån 6,4 m2 10 mån 8,0 m2 Riktvärdena kan justeras om man exempelvis kan lagra gödseln högre. 2.3.4 Gödselplattans utformning En gödselplatta ska vara utformad så att inget läckage från plattan kan ske. Plattan anläggs lämpligen med en byggd stödmur. Själva plattan bör luta in mot muren så att gödselvatten kan samlas och sugas upp av gödseln. På frisidorna görs en överkörningsbar kant för att underlätta enklare tömning med t ex lastare. 2.3.5 Containerhantering För de verksamheter som inte har egen gödselplatta eller tillgång till sådan, kan containersystem vara en lösning. En container ska både vara enkel att tömma och fylla. Även denna hantering lyder under samma regelverk, vilket innebär att inget läckage till mark och grundvatten får förekomma. Sällan lagras hela kapaciteten i samma container under hela lagringstiden utan behöver tömmas kontinuerligt eller då den blir full. För att förhindra att stora mängder vatten samlas i behållaren, är det lämpligt att täcka den med tak eller tät presenning. Vid en ökad gödselvattenmängd blir risken för läckage större. 2.3.6 Riktvärden för containersystem Lagringstid i månader Behov av lagringskapacitet m 3 per häst, vid 1,5 m lagringshöjd Lagringstid i månader Behov av lagringskapacitet (yta) m 3 8 mån 9,6 m 3 10 mån 12,0 m 3 Lagringskapaciteten beror på vilket strösystem man använder. Använder man halmströ krävs större lagringsvolym än om man använder spån eller torvsystem. 2.3.7 Lagringskapacitet otillräcklig - kontrakt Om godtagbar lagringskapacitet saknas, t ex ingen gödselplatta finns, gödselplattan är för liten eller containersystem används, krävs upprättande av kontrakt med någon som har en tillräckligt stor lagringskapacitet där man kan lagra vidare på. Lagring eller mellanlagring av gödsel direkt på mark där spridning och plöjning inte ska ske av gödsel är inte tillåten med anledning av risken för läckage till mark och grundvatten. Kontraktet bör vara skriftligt och bindande för båda parter omfattande minst 1 år. Kontraktet ligger som underlag för en eventuell tvärvillkorskontroll för lantbrukaren och hästhållare som söker gårdsstöd. Som del av EU:s nya jordbrukspolitik ska s.k. tvärvillkor tillämpas vad gäller viss lagstiftning om miljö, livsmedelssäkerhet, djurhälsa och djurskydd som har samband med jordbruksföretag. Se jordbruksverkets hemsida: www.sjv.se
2.3.8 Stukalagring mellanlagring Under förutsättning att vissa villkor uppfylls kan en s.k. stukalagring tillåtas. Uppläggning i stuka behöver i de flesta fall inte längre anmälas till Miljö- och byggnämnden i kommunen. Tiden för uppläggning i stuka varierar mellan olika platser och lokala förhållanden. Generellt bör stukalagring ske på det område där gödsel avses att spridas. När marken bär bör gödseln så snart som möjligt spridas och plöjas ner i marken. Särskilda regler kan också gälla inom till exempel vattenskyddsområde eller detaljplanerat område. Varje producent av gödseln är skyldig att ta reda på vad som gäller för just dennes område. Då lagringskapacitet saknas Lagring av gödsel i stuka direkt på marken som ersättning eller komplement till gödselplatta som räknas in i lagringskapaciteten, är inte tillåtet med anledning av risken för läckage till mark och grundvatten. De företagare som tar emot gödsel från hästgårdar som inte har egen tillräcklig lagringskapacitet, får alltså inte lägga gödseln direkt på marken. Det innebär att containertömning ska ske på gödselplatta för vidare lagring. Då lagringskapaciteten räcker När gödselplattan töms kan gödseln transporteras till slutförvaring i väntan på spridning i en s.k stukalagring. Stukalagring eller mellanlagring direkt på mark är acceptabelt enligt följande villkor: - Att stukan placeras på det fält där gödseln senare ska spridas. Vid återkommande lagring på samma fält, bör lagringsplatsen flyttas inom fältet och inte återkomma på samma plats inom en period av 5 år. - Att mängden gödsel som läggs ut inte är större än vad som kan anses motiverat, med hänsyn till växtnäringsbehovet på det aktuella fältet. - Att lagringsplatsen väljs eller anordnas, så att läckage till följd av utlakning eller ytavrinning från gödseln vid tö eller häftigt regn kan undvikas och att ytvatten eller dricksvattentäckt inte riskerar att förorenas. - Att lagringen inte sker på samma plats där det finns risk för översvämning, ansamling av vatten eller hög grundvattennivå under lagringstiden. - Att jordarten på lagringsplatsen är av sådan karaktär att den förhindrar snabb genomrinning genom markprofilen. - Att lagringen inte sker direkt ovanför kända dräneringsledningar. - Att utläggningen kan ske utan att markskador uppkommer. - Att lagringsplatsen väljs eller anordnas så att olägenheter i form av t.ex. lukt och flugor inte uppkommer för närboende. 2.3.9 Mottagare av gödsel För de personer som tar emot eller mellanlagrar gödsel från hästhållande verksamhet gäller följande: - Om man mellanlagrar över 10 ton vid något enskilt tillfälle ska detta enligt miljöbalken anmälas till Miljö- och byggnämnden i Bodens kommunen. Uppgår lagringstiden över 1 år är verksamheten därmed tillståndspliktig. - Om man genom mekanisk bearbetning återvinner hästgödsel ska detta enligt miljöbalken anmälas till Miljö- och byggnämnden i Bodens kommunen.
Transport av gödsel, oavsett mängd och oavsett om gödseln uppkommit i egen eller annans verksamhet, är längre inte anmälnings- eller tillståndspliktig. 2.3.10 Spridning av gödsel Det åligger varje producent av gödsel, att kunna redovisa var denna tar vägen och att den hanteras på ett ur miljöhänsyn, lagligt sätt. All gödsel bör ingå i ett kretslopp eftersom jordens resurser är ändliga och måste förvaltas väl. Detta innebär exempelvis att gödseln kan spridas på åkermarken, användas till bioenergi, komposteras för användning inom trädgårdsnäringen eller användas som katalysator för behandling av oljeskadad jord m.m. 2.3.11 Spridningsareal Det är viktigt att det finns tillräcklig stor spridningsareal för att begränsa tillförseln av fosfor i marken. Stallgödsel och andra organiska gödselmedel får inte tillföras i större mängd än vad som motsvarar 22 kg fosfor per hektar spridningsareal och år, beräknat som ett genomsnitt över en femårsperiod. Tillförseln räknas som ett genomsnitt över hela spridningsarealen på företaget, för enskilda skiften kan tillförseln alltså ligga över eller under gränsen. Femårsperioden är löpande och flyttas fram ett år i taget. Den spridningsareal som motsvarar de egna djuren ska först räknas bort, innan gödsel från annan producent räknas in i spridningsarealen. Som spridningsareal räknas tillgänglig åkermark och den del av betesmarken som motsvarar betets andel av djurens foderstat. Det rekommenderas att hästgödsel inte bör spridas på betesmarker förutom den spillning som hästarna själva avger av betet. Detta med anledning av smittspridning och gödselrester som kan komma med vid fodertillverkningen. Stallgödsel får heller inte spridas i ängs- eller betesmarker om dessa markers värdefulla flora kan ta skada av spridningen. Inom vissa områden gäller andra regler, vad gäller nedbrukning av gödsel vid spridning på obevuxen mark. Den som avser att sprida gödsel är ansvarig att ta reda på hos Miljö- och byggnämnden i kommunen om vad som gäller i området där nedbrukning av gödsel ska ske. 2.3.12 Avtal och kontrakt Om egen spridningsareal saknas, bör ett kontrakt upprättas med lantbrukare eller annan hanterare som tar emot gödseln. Producenten av gödsel ska ha ett kontrakt med mottagaren av gödsel för spridning eller annat nyttjande av gödsel. Avtalet ligger till grund för en eventuell tvärvillkorskontroll för mottagaren, men också för hästhållaren. 2.3.13 Anteckningsskyldighet Lantbrukare eller annan hanterare som tar emot gödseln bör anteckna gödselslag, från vilka djurslag och antal samt vilken mängd som tas emot. Anteckningarna bör sparas och finnas tillgängliga under minst sex år. Anteckningarna kan bli föremål för granskning vid en tvärvillkorskontroll. Bilaga 1: Förslag på gödselavtal
Gödselavtal Leverantör (hästhållningsföretag) och mottagare (entreprenör/lantbrukare) av hästgödsel har denna dag träffat avtal om hämtning och/eller omhändertagande av hästgödsel på nedan angivna villkor: Mottagare Namn Adress Postadress E-postadress Fastighet/er Kommun Åkerareal, ha Organisationsnummer Telefon Mobiltelefon Mottagarens egna djur Djurslag Antal Djurslag Antal Djurslag Antal Djurslag Antal Leverantör Namn Adress Postadress E-postadress Fastighet/er Kommun Åkerareal, ha Organisationsnummer Telefon Mobiltelefon Leverantörens egna djur Djurslag Antal Djurslag Antal Djurslag Antal Djurslag Antal
Regler för omhändertagandet av hästgödsel: Avtalet gäller omhändertagande av ca ton/år, m 3 /år, allt som produceras. Hämtning ska ske ggr/månad, ggr/år, när leverantören kallar. Förvaringskärl (container el.dyl.) tillhandahålls kostnadsfritt av mottagaren, av mottagaren mot en kostnad för leverantören av kr/månad. Leverantören ersätter mottagaren för hämtning av hästgödsel med kr/ton, kr/m 3, en fast summa kr/mån kr/år för all borttransporterad gödsel. Leverantören bistår med hjälp vid lastning/avhämtning på följande sätt: Leverantörens försäkran om kvalitet. Vilket foder och strö används och renhetsgrad. Ange på vilket sätt kvalitetsmässigt olika gödselfraktioner hålls åtskilda. Ange disciplin beträffande bortsortering av skräp såsom begagnade hästskor, balsnören, plast, kanyler etc: Mottagarens försäkran om åtaganden gentemot leverantören. Ange eventuell utbytesleverans av foder och strö samt kvalitetsvillkor och ekonomiska villkor för detta:
Mottagarens försäkran om hantering av hästgödsel efter borttransport med både miljöanpassad mellanlagring och avyttring. Hur tas gödseln omhand med avseende på mellanlagring, spridning, förbränning, kompostering, rötning m.m. Vid spridning på fält ska spridningsarealer anges. Om hästgödseln avyttras till andra användare ska användare anges. Mottagarens transporttillstånd. Ange diarienummer på transporttillståndet. Avtalet gäller för en tid om 5 år räknat från det att detta avtal undertecknats. Avtalet förlängs automatiskt med 5 år såvida inte ena parten meddelar uppsägning minst månad/er innan avtalstidens utgång. Mottagaren har rätt att överlåta detta avtal vid försäljning eller utarrendering av den fastighet eller del av fastigheten inom vilken stallgödseln skall spridas. Vid kontraktsbrott av betydenhet har part rätt att häva detta avtal med omedelbar verkan. Om kontraktet hävs kan eventuellt meddelat tillstånd för verksamheten upphöra att gälla. Det kan också innebära att bestämmelser om djurtäthet och andra liknande bestämmelser överträds. Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna erhållit var sitt. Ort och datum: Leverantör/hästhållningsföretag Mottagare/entreprenör Namnförtydligande och befattning Namnförtydligande och befattning