Kunskapsstöd för fysioterapeuter. Cecilia Fridén, FoU-chef

Relevanta dokument
Svenska riktlinjer för fysioterapi vid Parkinsons sjukdom

Nationellt kliniskt kunskapsstöd för primärvården

Kliniska riktlinjer: Fysioterapi vid Parkinsons sjukdom

Fysioterapi vid Parkinson s sjukdom Breiffni Leavy

Fysioterapeutens roll vid utredning och uppföljning

Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Kliniskt kunskapsstöd i Region Jönköpings län. Staffan Ekedahl Distriktsläkare Faktakoordinator

Bästa möjliga vård utifrån bästa tillgängliga kunskap. Nationellt kliniskt kunskapsstöd Therése Eklöv och Staffan Ekedahl Malmö 13 december 2017

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Uppvaktning Riksdagens Socialutskott

En god och nära vård - fysioterapeutens roll och uppdrag

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

INSTRUKTION - ARBETSMATERIAL

Nationellt kliniskt kunskapsstöd. Diagnos- och behandlingsrekommendationer för primärvården

Fysioterapeutiskt perspektiv

Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

NYA FYSS FYSS 2017 FaR s dag 3 april 2017

TryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team

TryggVE. Bakgrund. Osteoporosdagen Presentation av TryggVE-teamet, SÄS. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

God och nära vård - En primärvårdsreform, SOU 2018:39

Landstingens kunskapsstyrningsmodell

Välkommen! Hur kan vi göra psykosvården bättre?

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nya FYSS 2017 Nationell HFS-konferens 31 maj 2017

Sammanställning dokumentation seminarier 14 dec

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård

Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård

Stöd på vägen. En uppföljning av satsningen på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Samordnad utveckling för god och nära vård

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL

Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal.

Tid Tisdag 23 januari 2018, kl

Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Nationellt kliniskt kunskapsstöd. Therese Eklöv September 2016

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Så jobbar SKL med framtidens primärvård. Nationellt kliniskt kunskapsstöd PrimärvårdsKvalitet Flippen i primärvården

Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48

Utbildningspolitiskt program

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Interprofessionell samverkan astma och kol

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

Kunskapsstödsutredningen

Interprofessionell samverkan astma och KOL

Parkinsons sjukdom, Fysioterapi Specialistvård

Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård

Preliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland?

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

FORTE:s hearing. 3 oktober 2017

Specialistkompetens i fysioterapi inom veterinärmedicin

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom remissversion Sverige ur tiden? Riksdagen, Stockholm 22 februari 2017

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Handlingsplan Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar

Fysioterapi vid Parkinsons sjukdom: svenska riktlinjer och hur gör vi. Parkinsons sjukdom

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt

Politiskt initiativ från Värmlandssamverkan om utvecklat förhållningssätt i samband med kostråd och kostutbud

Utveckling pågår. Fysioterapeuternas strategi för e-hälsa och digitalisering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård

Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård

Nationellt kliniskt kunskapsstöd. Saad Rammo Distriktläkare /Medicin sakkunnig Lokala redaktion i Sörmland

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Forskningspolitiskt program

Välkommen till Rådsmöte 2014

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

En ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården

3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet

Psykisk hälsa, ohälsa. Rapport om pågående arbete.

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Anders Berg, projektledare

Strategisk färdplan Kortversion

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

System för kunskapsstyrning

Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga

Remiss av Betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård ( SOU 2017:48)

Vägledning vid bedömning av behörighet för särskilt arvode enligt 7 och 8 i förordning 1994:1120 om ersättning för fysioterapi

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Enhetsundersökning LSS

Vi fysioterapeuter finns till för dig!

Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck mars

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Sektionen för omvårdnadsinformatik (SOI) bildades 2002 och är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening. Sektionens syfte är att bidra till

Fysioterapi den bästa medicinen!

Transkript:

Kunskapsstöd för fysioterapeuter Cecilia Fridén, FoU-chef

Det nationella kunskapsstödet ska: bidra till att medarbetare har förutsättningar att ge god, säker och jämlik vård i hela landet garantera ett kunskapsinnehåll som är multiprofessionellt och multidisciplinärt vara aktuellt, tillgängligt, överskådlig och sökbart innehålla länkar till fördjupad kunskap och kvalitetssäkrad patientinformation stimulera samverkan mellan vårdnivåer på lokal nivå stimulera utveckling av landstingens kunskapsorganisationer ge möjlighet att samordna och effektivisera landstingens produktion av kunskapsdokument kunna integreras med landstingens egna IT-system skapa möjligheter att utveckla framtida beslutsstöd. 2017-12-14 S I D A 3

Kunskapsbaserad och jämlik vård Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård Splittrad kunskapsstyrning med ett stort antal inblandade aktörer Pågår parallella arbeten Ligga till grund för kvalitetsindikatorer Vissa professioner saknar helt kunskapsstöd S I D A 4

Fysioterapi Namnbyte från sjukgymnast till fysioterapeut 2014 Tredje största professionen, ca 17500 legitimerade fysioterapeuter Vetenskapligt huvudområde med ca 30 professorer och 400 disputerade Specialistordning med 16 inriktningar, ca 1000 specialister Remissfritt och kan vara första instans S I D A 5

Specialistområden Ergonomi Fysisk aktivitet och idrottsmedicin Hjärt-kärlsjukdomar Intensivvård Ortopedi Mental hälsa Neurologi Obstretrik, gynekologi och urologi Onkologi Pediatrik Primär hälso- och sjukvård Respiration Rörelseorganens sjukdomar, OMT Smärta och smärtrehabiling Veterinärmedicin Äldres hälsa S I D A 6

Fysioterapeuter i primärvården Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande (primär- och sekundärprevention) Terapeutiskt (utredande, behandlande) Rehabiliterande/habiliterande S I D A 7

Kunskapsstöd depression 2016-10-17 S I D A 8

2016-10-17 S I D A 9

FYSS- Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling Sammanfattning av evidens för fysisk aktivitet vid depression Förebygga Behandla Förebygga andra sjukdomar Fördjupad läsning i hela kapitlet i FYSS Evidensbaserat 2016-10-17 S I D A 10

2016-10-17 S I D A 11

Exempel från riktlinjearbete Parkinsons sjukdom Franzén E, Winberg C, Nilsson MA S I D A 12

Franzén E, Winberg C, Nilsson MA S I D A 13

Starkt vetenskapligt underlag (++++) Åtgärdernas bevisvärde Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet utan försvagande faktorer vid en samlad bedömning. Måttligt starkt vetenskapligt underlag (+++) Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med förekomst av försvagande faktorer vid en samlad bedömning. Begränsat vetenskapligt underlag (++) Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med kraftigt försvagande faktorer vid en samlad bedömning. Otillräckligt vetenskapligt underlag (+) När studier saknas, tillgängliga studier har låg kvalitet eller där studier av likartad kvalitet visar motsägande resultat, anges det vetenskapliga underlaget som otillräckligt. S I D A 14

Exempel på sammanfattning av evidens Nedanstående punkter är baserade på studier där gång- och balansträning jämförts med ingen intervention eller placebo. Det finns måttligt starkt vetenskapligt underlag (+++) för ökad gånghastighet (1, 29, 34). Det finns måttligt starkt vetenskapligt underlag (+++) för ökad balansförmåga mätt med Bergs balansskala, Mini-BESTest och BESTest (1, 29, 34). Det finns måttligt starkt vetenskapligt underlag (+++) för ökad mobilitet (funktionell rörlighet) mätt med Timed up & Go (1). S I D A 15

Mätmetoder Fysisk Gång/ Balans Fall/fallrädsla aktivitet/kapacitet förflyttning Socialstyrelsens 10 meters Bergs balans- Tidigare fall indikatorfrågor gångtest* skala* 6MWT* + Borg RPE* DGI*/FGA* Mini-BESTest* 3 stegs fallprediktionsmodell Chair stand test/5tsts FOGQ+ DGI*/FGA* Falldagbok FOGQ sa * Gång12:an* FES-I* TUG* msaffe* *, indikerar vilka av frågeformulären och mätinstrumenten som finns i Fysioterapeuternas databas (www.fysioterapeuterna.se). 6MWT; 6 Minute Walk Test, Borg RPE; Rating of perceived exertion, 5 TSTS; 5 Timed Sit To Stand, DGI; Dynamic Gait Index, FGA; Functional Gait Assessment, FOGQ; Freezing of Gait Questionnaire, FOGQsa; Freezing of Gait Questionnaire selfassessed, TUG; Timed Up and Go, FES-I; Falls Efficacy Scale-International, msaffe; The modified Survey of Activities and Fear of Falling in the Elderly S I D A 16

Sammanfattning Önskemål om samordning av kliniska kunskapsstöd Kunskapsstöd som stöttar alla professioner Koppla kvalitetsindikatorer för alla professioner till kunskapsstöd Prevention, behandling, rehabilitering/habilitering och egenvård S I D A 17

Cecilia Fridén FoU-chef Cecilia.Friden@fysioterapeuterna.se www.fysioterapeuterna.se