Co Norrbotten Årsra ort 2017

Co Norrbotten Årsra ort 2017

2 Hållbarhetsrapport INNEHÅLL 4 6 8 9 10 11 12 14 Inledning Hänt under året Vd har ordet Styrelsen och styrelsens ordförande Ägarombud Motioner till föreningsstämman Coop i Sverige - Marknad och trender Coop i Sverige Affärsmodell och strategi 16 19 Vårt kundlöfte Finansiell årsrapport 21 25 Hållbarhetsrapport Finansiell årsrapport

Hållbarhetsrapport 3

4 Inledning Coop Norrbotten i korthet Omsättning Omsättningen uppgick till 2 602 Mkr. Årets resultat Föreningens resultat efter finansiella poster uppgick till 63,6 Mkr. Antal medlemmar Föreningen ägs av 135 446 medlemmar. Antal förtroendevalda 87 personer var förtroendevalda i Coop Norrbotten under 2017. 9 styrelseledamöter. 45 ägarombud. 33 valberedare, varav fem till styrelsen. Personal Antal årsanställda var 764 vilket motsvarar ca 1 100 anställda. Av dessa 1 100 anställda är ca 820 kvinnor och ca 280 män vilket motsvarar en procentuell fördelning på 75/25 %. Medelåldern under året var 41 år (kvinnor 41 år och männen 40 år). Majoriteten av våra anställda, ca 28 %, är mellan 20-29 år Medelåldern under 2016 var 42 år. Personalomsättningen uppgick under året till 2,7 % Sjukfrånvaron var under året 7,0 %. Sjukfrånvaron under 2016 var 6,2 %. Kompetensutveckling Under året har det största fokuset varit på nytt arbetssätt i butik och med det har två personer jobbat heltid med att utveckla butikerna. Arbetet med att utveckla butikerna har indelats i olika block. Cheferna har utbildats och de i sin tur har jobbat med sina medarbetare. Fokus har exempelvis varit på organisation, roller i butiken, teamplock och rutiner. En viktig aspekt i detta arbete har varit att skapa samsyn i hela organisationen och hur vi skapar framgång. Utöver detta har vi genomfört utbildningar i ledarskap, arbetsmiljö samt olika branschutbildningar på butik. Under året har en kommunikatör anställts som jobbat aktivt med att öka vår kommunikation med medarbetare, medlemmar och kunder via bl.a. sociala medier. 25 år i Coop Norrbotten Ulla Lindvall, Stora Coop Kalix Patrik Kattilavaara, Stora Coop Kalix Jeanette Karlsson, Stora Coop Boden Linus Nordström, Stora Coop Kalix BUTIKER Arjeplogs kommun Coop Konsum Arjeplog Arvidsjaurs kommun Coop Arvidsjaur Bodens kommun Stora Coop Boden Coop Konsum Sveafältet Coop Nära Harads Gällivare kommun Stora Coop Gällivare med Bolist Coop Gällivare Coop Konsum Malmberget Coop Nära Gällivare Haparanda kommun Coop Extra Haparanda Jokkmokks kommun Coop Jokkmokk Coop Nära Vuollerim Kalix kommun Stora Coop Kalix med Bolist Coop Nära Morjärv Coop Nära Sangis Kiruna kommun Stora Coop Kiruna med Bolist Coop Föraregatan Coop Katterjåkk Coop Lappgatan Coop Konsum Trädgårdsgatan Coop Nära Jukkasjärvi Coop Nära Svappavaara Coop Nära Vittangi Luleå kommun Stora Coop Storheden med restaurang och Bolist Stora Coop Örnäset Coop Bergnäset Coop Björkskatan Coop Mjölkudden Coop Loet Coop Konsum Råneå Pajala kommun Coop Pajala Piteå kommun Coop Forum Piteå Coop Munksund Coop Rosvik Coop Öjebyn Älvsbyns kommun Coop Extra Älvsbyn Överkalix kommun Coop Överkalix Övertorneå kommun Coop Övertorneå Norrbotten Coop Online i Boden & Luleå

Hållbarhetsrapport Inledning 5 3

6 Hänt under året Hänt 2017 DIGITALA ÄGAROMBUDSVAL Under oktober månad kandiderade medlemmar till ägarombud. Val av ägarombud sker sedan i början av kommande år. NÄRMARE HÄLFTEN AV COOP NORRBOTTENS FÄRSKVARUFÖRSÄLJNING KOMMER FRÅN LOKALA PRODUCENTER. 135 446 MEDLEMMAR Över hälften av länets befolkning är medlemmar i Coop Norrbotten. Den åldersgrupp som har starkast medlemstillväxt är 20-29 år. FULL FART FÖR NYA, GRÖNA BUTIKSFORMAT Under 2017 har vi ställt om 10 butiker till våra nya butiksformat Stora Coop och Coop. KUNDLÖFTE: PRISVÄRD, HÅLLBAR MATGLÄDJE Våra butiker är en ktig del av mä iskors vardag. Co Norrbotten ska finnas där våra d ar finns; i butiker, i samhäll, på nätet. Tyck ॐ s lyßnar! T lsa ans blir bätt. ANTAL LOKALA LEVERANTÖRER OMSÄTTNING 2017, COOP NORRBOTTEN 70 2 602 miljoner SEK EGNA VARUMÄRKEN 17,3% ANDEL EKOLOGISKT 7,5% EKO

Hänt under året 7 Hänt 2017 120 TON SOCKER BORTA UR COOP LÄSK Under året har vi minskat sockerhalten i läskedrycker av det egna varumärket Coop, vilket ger cirka 120 ton mindre socker räknat på ett år. För sju av läskedryck- erna har sockerhalten minskat med hela 20 procent. 33 000 GILLARE PÅ FACEBOOK SVERIGES FÖRSTA RÖST-STYRDA IN- KÖPSLISTA FÖR MAT Under hösten lanserades en ny funktion i appen där du kan prata in din inköps- lista och dela den med andra i familjen. MANUELL DELIKATESSDISK Under mars månad installerades ytterligare en ny manuell delikatessdisk med läckerheter från när och fjärran. Denna gång på Coop Björkskatan. LADDSTATIONER FÖR EL-BIL På flera butikers parkering kan du ladda din bil medan du handlar! Coop Norrbotten medverkar i ett EU-projekt som ska bygga en infrastruktur av laddstationer för elbilar i norra Sverige. Redan 2015 installerades en destinationsladdare på Stora Coop Storhedens parkering så att du kan ladda din bil medan du handlar. Destinationsladdare är nu installerade på parkeringarna vid Coop Arvidsjaur, Stora Coop Gällivare, Stora Coop Kalix, Stora Coop Boden, Stora Coop Storheden och Stora Coop Kiruna. I september 2017 installerades dessutom en snabbladdare på Stora Coop Storhedens parkering. Co Norrbotten r verksamh i N or r bo tt en s kॐmuner och är lä ts 5:e största priva arбtsgiva

8 Vd-ord Vd har ordet Coop Norrbotten växer och ökar marknadsandelar. Vi har fortsatt hög investeringstakt i våra befintliga butiker. Under året som gått har vi byggt om flera till de nya butiksformaten. Under 2018 kommer resterande butiker att konverteras till de nya butiksformaten Lilla Coop, Coop och Stora Coop. Coop Norrbotten växer och ökar marknadsandelar Med fortsatt hög investeringstakt i våra befintliga butiker under året som gått har vi byggt om Coop Forum Örnäset, Kiruna, Boden och Storheden till det nya butiksformatet Stora Coop. Coop Konsum Föraregatan i Kiruna, Öjebyn, Rosvik, Arvidsjaur och Pajala är nu ombyggda till fräscha moderna Coop butiker. I Kiruna nyöppnade vi butiken Coop Lappgatan med en fantastisk respons från våra ägare. Laddstationer Coop Norrbotten har även bidragit till att bygga ut infrastrukturen för elbilar med att installera sju laddstationer på sex butiker i länet. Energieffektivisering Vi fortsätter resan med att bygga ett starkare och grönare Coop Norrbotten. Energieffektiviseringen fortsätter med bl.a. energisnåla kyldiskar, ventilation och belysning. Nya butiksformat Under 2018 kommer resterande butiker att konverteras till de nya butiksformaten Lilla Coop, Coop och Stora Coop. Nya butiker Planeringen för fler nya butiker fortsätter. Det är nu klart att vi bygger ny butik i Piteå på Acusticumområdet med beräknad premiär sommaren 2019. Bygget av vår nya butik på Varvet i Luleå pågår för fullt. Vi arbetar intensivt med att skapa möjligheterna för ytterligare nyetableringar i vårt län med fokus framför allt på våra större kommuner och på samhällsomvandlingen i Malmfälten. Utveckling Coop Norrbotten redovisar en försäljningsökning och ett starkt resultat för 2017 efter finansnetto på 63,6 Mkr. Den starka utvecklingen möjliggör fortsatta satsningar för att skapa Norrbottens bästa butiker. Vi kan erbjuda våra ägare och kunder hållbar, prisvärd matglädje. Framtiden Vår stora möjlighet och utmaning in i framtiden är utvecklingen av vårt arbetssätt och att utbilda vår personal för den framtid som står för dörren. Utvecklingen i dagligvaruhandeln går allt snabbare. E-handeln i olika former utvecklas och butiksstrukturen förändras. Det blir allt viktigare att utveckla butiksverksamheten till en positiv upplevelse. Prisvärd, hållbar matglädje Vi kan erbjuda våra kunder allt från färdiga måltidslösningar till moderna butiker med matglädje, attraktiva priser och ett kundmöte av världsklass. Varje dag har vi våra ägare och kunder i fokus! Välkommen till din Coop-butik! Peter Fjällborg Vd Den starka utvecklingen möjliggör fortsatta satsningar för att skapa Norrbottens bästa butiker. Vi kan erbjuda våra ägare och kunder prisvärd, hållbar matgläje.

Styrelsen och styrelsens ordförande 9 Styrelsen och styrelsens ordförande Mycket har hänt När vi tittar tillbaka några år kan vi se att det har hänt mycket inom Coop Norrbotten. Fusionen 2015 när två starka föreningar blev en, innebar att vi blev en förening som är verksam i alla kommuner i Norrbotten. Vi har styrkan att modernisera och fräscha upp butikerna så att vi kan erbjuda kunderna moderna hållbara miljöer. Resultatet för 2017 visar att vi är fortsatt attraktiva för kunden. Medlemsinflytande Kooperationen bygger på att våra medlemmar/ägare ska kunna föra en dialog och ha inflytande över det som händer i butikerna. Under senare år har det varit uppenbart att allt färre har kommit på distriktsstämmorna för att ta del av information, tycka till och välja sina ägarombud. I december 2016 beslutade våra ägarombud vid en extrastämma att justera stadgarna och från 2018 införa möjligheter till digital omröstning, kandideringar digitalt. Det är en utveckling som sker runt om i Sverige inom konsumentkooperationen. Medlemsdag Alla butiker ska givetvis även i fortsättningen ha ägarombud. Under våren 2017 genomfördes de sista distriktsstämmorna med ett lågt deltagande. Distriktsstämmorna kommer att ersättas av Medlemsdag vid två tillfällen varje år. Förberedelser kring röstningsförfarande och valberedningarnas arbete har diskuterats ett flertal gånger med ägarombuden och valberedarna under året. Vi står väl rustade för genomförandet under 2018. Hösten 2017 genomfördes den första Medlemsdagen i alla butiker. Nästa Medlemsdag gick av stapeln i januari 2018 när vi gick till val för att välja de personer som vill företräda medlemmarna/ägarna i olika sammanhang. Framtiden Framtiden för Coop Norrbotten känns stabil, men vi vet att konkurrensen hårdnar och nya aktörer är på väg in till Norrbotten. Vi ska alltid vara på tårna och se runt knuten, för att möta framtida utmaningar. Vi ser fram mot en fortsatt positiv utveckling för Coop Norrbotten, med ett ökat inflytande och dialog med våra medlemmar/ägare. Eva Quist Ordförande Styrelse Stående från vänster: Kjell Degerman, Yvonne Berg pers. repr, Nils Rinander, Eva Quist styrelseordförande, Peter Fjällborg Vd, Lennart Hedlin, Lisbeth Utterström pers. repr. ers. Sittande från vänster: Per-Erik Baas 1:e vice ordförande, Inga-lill Sannelind, Mattias Gustafsson facklig repr, Kent Bodlund, Ej med på bild: Björn Lagerkvist 2:a vice ordförande, Malin Lindqvist, Barbro Karlsson facklig repr. ers. Föreningsstämma Föreningsstämma genomförs varje år Ägarombuden representerar ägarna, det vill säga medlemmarna på föreningsstämman som är föreningens högsta beslutande organ. Föreningsstämma 2018 Föreningsstämmans valda ombud kallas till föreningsstämma vid Sunderby Folkhögskola den 26 april 2018 kl 13.00. Personlig kallelse med stämmohandlingar utsänds till respektive ombud.

10 Demokratisk organisation Ägarombuden är länken mellan medlemmarna och butiken Varje butik har ett ägarombud och en ersättare. Ett ägarombud är en person som vill engagera sig i sin butik och bidra till att den blir bättre. Ett ägarombud representerar medlemmarna, i en grupp med ägarombud finns därför mångfald. ÄGAROMBUD 2017 ARJEPLOGS KOMMUN Coop Konsum Arjeplog Ann-Kristin Jakobsson, Laisvall Valberedning för Arjeplog: Vakant ARVIDSJAURS KOMMUN Coop Arvidsjaur Ann-Kristin Lindqvist, Arvidsjaur Valberedning för Arvidsjaur: Rolf Lundmark, Arvidsjaur BODENS KOMMUN Stora Coop Boden Maarit Kenttämaa, Boden Britt-Marie Sundelin, Boden Coop Konsum Sveafältet Lars-Gunnar Häggström, Boden Coop Nära Harads Irma Gran, Harads Valberedning för Boden: Sture Johansson, Boden Sven Olof Wikström, Boden GÄLLIVARES KOMMUN Stora Coop Gällivare Annica Bergman, Gällivare Lars-Erik Sandvärn, Gällivare Coop Gällivare Ann-Mari Falk, Gällivare Coop Nära Gällivare Catrin Kontio, Gällivare Coop Konsum Malmberget Anders Larsson, Malmberget Valberedning: Inga-Maj Falk, Gällivare Jan-Erik Apelqvist, Gällivare Laila Furskog, Gällivare HAPARANDA KOMMUN Coop Extra Haparanda Eskil Johansson, Haparanda Agneta Franzen, Haparanda Valberedning för Haparanda: Uno Näsström, Haparanda Inga-Lisa Johannessen, Haparanda Berit Huhta, Haparanda JOKKMOKKS KOMMUN Coop Jokkmokk Eva Näslund, Jokkmokk Coop Nära Vuollerim Kristin Amundsson, Vuollerim Valberedning för Jokkmokk: Bertil Fors, Vuollerim Britt Vallström, Vuollerim Inger Sandström, Mattisudden KALIX KOMMUN Stora Coop Kalix Inge Andersson, Kalix Laila Sundström, Kalix Coop Nära Sangis Christina Sachs-Bäckman, Sangis Coop Nära Morjärv Elna Larsson, Morjärv Valberedning för Kalix: Bertil Pääjärvi, Kalix Ulla Nilsson, Kalix Henrik Isaksson, Kalix KIRUNA KOMMUN Stora Coop Kiruna Johan Norberg, Kiruna Göte Martinsson, Kiruna Coop Lappgatan Tony Tukala, Kiruna Coop Konsum Trädgårdsgatan Monica Sirén, Kiruna Coop Föraregatan Harry Pohjanen,Kiruna Coop Nära Jukkasjärvi Birgitta Johansson, Jukkasjärvi Coop Nära Svappavaara Sture Ringholt, Svappavaara Coop Nära Vittangi Majken Klippmark, Vittangi Coop Konsum Katterjåkk Vakant Valberedning för Kiruna: Elisabeth Persson Holmdén, Kiruna LULEÅ KOMMUN Stora Coop Storheden Rut Nilsson, Luleå Arne Larsson, Luleå Stora Coop Örnäset Georg Strömbäck, Luleå Lena Sköld, Luleå Coop Loet Jeanette Näsman, Luleå Coop Mjölkudden Karin Åberg, Luleå Coop Björkskatan Gun Åberg, Luleå Coop Bergnäset Vakant Coop Konsum Råneå Erik Nilsson, Råneå Valberedning för Luleå: Bernt Häggbom, Luleå PAJALA KOMMUN Coop Pajala Birger Skarpsvärd, Pajala Valberedning för Pajala: Sören Niva, Pajala Birgitta Högberg, Pajala PITEÅ KOMMUN Coop Forum Piteå Massoud Sari-Aslani, Piteå Ingevald Holmqvist, Piteå Coop Munksund Norma Persson, Piteå Coop Öjebyn Sven-Gösta Pettersson, Öjebyn Coop Rosvik Marianne Muschow, Rosvik Valberedning för Piteå: Birgitta Classon, Piteå Sture Classon, Piteå Berit Bergstedt, Piteå ÄLVSBYNS KOMMUN Coop Extra Älvsbyn Per-Lennart Larsson, Älvsbyn Rutger Nyström, Älvsbyn Valberedning för Älvsbyn: Grethel Olsson, Älvsbyn Anita Lindgren, Älvsbyn Martin Dahlin. Älvsbyn ÖVERKALIX KOMMUN Coop Överkalix Karin Kvist, Överkalix Valberedning för Överkalix: Otto Larsson, Överkalix Ivan Gustavsson, Överkalix ÖVERTORNEÅ KOMMUN Coop Övetorneå Kerstin Vanhaniemi, Övertorneå Valberedning för Övertorneå: Tage Töyrä, Övertorneå Kent Lampinen, Övertorneå

Motioner till föreningsstämman 11 Motioner till föreningsstäman 2018 Motion: Icke medlemmar med extrakort Under arbetet med röstning till ägarombud har det framkommit att det finns ett mycket stort antal Coop-kunder som inte är medlemmar, då de bara har ett extrakort som är kopplat till en familjemedlem. De med extrakort kan man inte rösta på ägarombud i Coop. De med extrakort kan inte ha någon förtroende post i Coop. De med extrakort kan man inte ta ett Coop-lån. Till detta kan säkert adderas fler förmåner som inte gäller för de med extrakort. Får denne med extrakort närvara vid årsstämman? Enligt säkra källor finns det 800 000 med extrakort i Sverige och detta gör att Coop missar 80 miljoner i medlemsavgifter. Vi kräver att dessa missförhållanden med det snaraste rättas till. Vi kräver att en utredning tillsätts som utreder om det inte begåtts stadgebrott. Coop-kort nr. 2 905 372, Majvor Hvinlund, Sigvard Hapalatti, Sigmund Wikström, Laila Lundström, Britta Lundstedt, Monica Öhman. Förslag till svar på motion: Icke medlemmar med extra kort Det är korrekt att Coop har ett stort antal extrakortinnehavare. Vid någon tidpunkt har det beslutats att man tilllåter att det finns extrakort, troligen i samband med att Lojalitetsprogrammet startade på 1990-talet. Extrakortsinnehavare är alltså inte medlemmar i en konsumentförening. De kan däremot ta del av erbjudandena i Coops lojalitetsprogram, vilket inte är samma sak. Deras kort är istället kopplade till någon annans (i hushållets) medlemskap. Extrakortet är att betrakta som en extra medlemsförmån där fler i familjen/ hushållet kan vara med och samla poäng tillsammans utan att de själva är medlemmar. Villkoren för extrakort finns i medlemsprogrammet villkor. https:// www.coop.se/medlem/skaffa-coopexkort/#terms-tab Utredning om stadgebrott Något stadgebrott har inte begåtts. Korten är beslutade i helt korrekt ordning och därför anses vi inte att någon utredning bör tillsättas. Att spärra 800 000 extrakort skulle vara en stor risk med minskad poängintjäning, vilket vi skulle tappa omsättning på. Det är ju inte säkert att alla extrakortinnehavare vill gå med och betala 100 kr. Däremot kan vi hålla med motionären om att det ibland inte framgår så tydligt i kommunikationen vari skillnaden består mellan att vara medlem i Coops lojalitetsprogram och inneha ett medlemskap i en konsumentförening. Där kan vi bli bättre. Därför kommer KF under 2018 att inleda ett projekt med att förtydliga vad delägarskap i en konsumentförening innebär och hur medlemskapet ännu tydligare kan kommuniceras. Närvara på Föreningsstämma Enligt Coop Norrbottens stadgar så utgörs Föreningsstämman av valda ägarombud vilka beslutar för samtliga medlemmars räkning. Utöver det ska styrelsens ledamöter, Vd och revisorerna närvara vid Föreningsstämmorna. Det innebär att övriga medlemmar eller personer med extrakort inte får närvara på Föreningsstämman. Förslag; Motionen avslås. Motion: Gör det enklare att använda poängen Coop har sedan några år ersatt återbäringen med poäng för inköpta varor. Många medlemmar börjar nu ha ganska mycket poäng eftersom man tycker det är svårt och krångligt att använda dem. Att lösa in dem mot värdecheckar via nätet kräver tillgång till internet och att man skapar en inloggning. I butiken finns Medlemspunkten där man knappa fram värdecheckar om man kan och törs använda den vilket många äldre inte vågar. Jag tycker att Coop borde ge möjlighet för kunden att besluta om man vill använda poäng för betalning när man drar medlemskortet i kassan. I butiken bör det ges information om medlemsskapets fördelar i form av poäng som kan användas att handla med. Jag yrkar att Coop Norrbotten Luleå beslutar: - Att ta fram förslag på hur man enklare skall kunna använda sina poäng för att handla i butiken. -Att butiken skylta med information om medlemsskapets fördelar. Luleå 2018-01-12 Leif Wikman Gen-vägen 21F, 97436 Luleå medlemsnummer 2992549. Förslag till svar på motion: Gör det enklare att använda poängen Coops poängbaserade bonussystem som infördes 2014 bygger på möjligheten att själva välja när poängen tas ut och att erbjuda möjlighet att spara poängen till ett större uttag och senare tillfälle, när det passar den enskilde bäst. Vi har genomfört undersökningar där det tydligt framkom att kunder skulle uppleva det som besvärande att varje gång få frågan ställd i kassan, när man aktivt själv har bestämt sig för att ta ut sina poäng vid ett visst tillfälle. Samtidigt är det ett moment för personalen att hantera. Därför har Coop valt att inte automatisera poänguttag i kassorna. Vi jobbar dock hela tiden med att erbjuda fler och enkla sätt att ta ut poängen, så att vi kan fortsätta låta kunden själva bestämma, men göra det så enkelt som möjligt. Lite fakta: - Under 2017 togs över 80% av intjänade poäng under året ut, så generellt upplever vi att poänguttagen fungerar bra. - Vi har under 2017 installerat nya medlemspunkter i alla butiker där det är mycket enkelt att ta ut värdecheckar. Personalen och ägarombud kan hjälpa den som behöver stöd. - Under 2018 arbetar vi med utveckling av fler sätt att ta ut poäng, med inriktning på kassorna, men fortsatt på kundens aktiva handling. Skylta i butik om medlemskapets fördelar. Idag sprider vi information om medlemskapet i Coop via våra medlemspunkter, TV-skärmar i butikerna, rollups, skyltar om 5 % på tisdagar och i samband med olika medlemsvärvnings-kampanjer som vi själva gör och som Medmera Bank också gör. Utöver det så använder vi oss av sociala medier för att sprida information och kunskap om Coop Norrbotten och vår avsikt är att använda oss av dessa kanaler ännu mer i framtiden. Förslag; Motionen anses besvarad.

12 Coop i Sverige Marknad och trender En bransch i förändring Vi har identifierat fyra starka trender som påverkar vår omvärld och därmed även dagligvarubranschen. Genom att förstå trenderna och dess drivkrafter kan vi på Coop snabbare och med större precision utveckla vår verksamhet på ett sätt som ännu bättre möter kundernas behov. Kundernas efterfrågan på de egna varumärkena ökar. 1. VI ÄTER PÅ NYA SÄTT De svenska hushållen lägger en allt större andel av sin totala konsumtion på café-och restaurangbesök. Förbättrad privatekonomi, ökade möjligheter till hemleverans av restaurangmat, fler singelhushåll och ett ökat intresse kring mat generellt är några av faktorerna bakom utvecklingen, framför allt i de större städerna. Trots höga ambitioner och ett stort intresse för mat hos många människor gör tidsbristen att matlagning från grunden prioriteras bort. I dagligvaruhandeln yttrar sig trenden i en växande efterfrågan på färdiga eller lättlagade måltidslösningar. Det här gör Coop Vi anpassar kontinuerligt vår verksamhet till hushållens förändrade konsumtionsvanor. Med kompletta måltidslösningar och välbalanserad färdigmat, erbjuder vi ett alternativ till takeaway från restauranger. Vi samlar ingredienser till specifika recept på en gemensam plats i butiken. Under året lanserade vi färdigskurna grönsaker och rotfrukter för en enklare och nyttigare matlagning hemma. Vi vill göra det ännu enklare att hitta mat som är lätt och snabb att laga med ökad tillgänglighet genom digitala kanaler.i onlinebutiken finns både färdigkomponerade matkassar och en stor databas med recept vars ingredienser du kan lägga rakt ner i din varukorg. 2. DIGITALISERINGEN ÖKAR De svenska hushållen lägger en allt större andel av sin totala konsumtion på café-och restaurangbesök. Förbättrad privatekonomi, ökade möjligheter till hemleverans av restaurangmat, fler singelhushåll och ett ökat intresse kring mat generellt är några av faktorerna bakom utvecklingen, framför allt i de större städerna. Mat på nätet växer fortare än någon annan e-handel. Branschaktörer och konsumenter har mognat och alla de stora kedjorna har nu en välfungerande e-handel. Tillväxten har tidigare framför allt skett i storstäderna, men under det senaste året har den ökat över hela landet. Digitaliseringen innebär också en ökad transparens och öppnar upp för nya aktörer och affärsmodeller. Smarta telefoner kommer sannolikt spela en viktigare roll framöver, både som betalningskanal och med personligt utformade erbjudanden när kunden rör sig i butik. Det här gör Coop Digitaliseringen möjliggör ökad kundanpassning av erbjudanden och medlemsprogram. Vi breddar onlinehandeln, ansluter flera butiker och har under året öppnat vår dark store (ett centralt plocklager) för att öka kapaciteten för onlineförsäljning och få en högre kostnads-effektivitet. Vi når nu drygt 60 procent av Sveriges konsumenter med hemleveranser. Coop digitaliserar kontinuerligt interna processer för att effektivisera verksamheten och öka kvaliteten. 3. DEN NYA VARDAGSMATEN Livsstilsfrågor får ett allt större utrymme och vi ser ett kraftigt ökat intresse för vad maten innehåller och hur den produceras. Konsumenternas ökade medvetenhet om matens påverkan på den egna hälsan och miljön driver på försäljningen av ekologiska och vegetariska livsmedel. Antalet flexitarianer, konsumenter som ibland väljer bort kött

Coop i Sverige Marknad och trender 13 till förmån för vegetariska proteiner, ökar också. Det blir ännu viktigare för företag inom dagligvaruhandeln att visa framfötterna i dessa frågor. Antalet flexitarianer, konsumenter som ibland väljer bort kött till förmån för vegetariska proteiner, ökar också. Det blir ännu viktigare för företag inom dagligvaruhandeln att kommunicera vad man gör kring dessa frågor. TYDLIGA TRENDER UNDER ÅRET l Nät handeln fick fart på riktigt l Efterfrågan på eko fortsätter att öka l Antalet flexitarianer ökar Det här gör Coop Under året har vi utökat vårt vegetariska och ekologiska sortiment ytterligare. Vi samlar vegetarisk färdigmat och vegetariska proteiner på en plats i butiken. Vi utökar också vårt tränings- och hälsosortiment och samlar det tydligare i butiken för att hjälpa kunden i beslutskedjan. I Coops formatomställda butiker möts kunden av frukt och grönt direkt vid entrén. 4. HÅLLBARHET EN SJÄLVKLARHET Dagens konsumenter är medvetna. De ställer höga krav på att produkterna de köper ska vara hållbart och schysst producerade. När intresset för mat ökar växer också intresset för närproducerat. Konsumenterna vill gärna veta vilken historia maten har och lokalt producerade råvaror upplevs ha högre kvalitet. Matsvinnet har också blivit en viktig fråga de senaste åren med ökade krav på lösningar. Konkurrensen ökar både från de traditionella konkurrenterna och från mindre, lokala uppstickare, och många aktörer gör hållbarhet till en profilfråga. Det här gör Coop Hållbarhet är en del av vårt DNA. I Coops butiker ska det vara enkelt att göra hållbara val. Änglamark är Sveriges grönaste varumärke enligt varumärkesföretaget Differs årliga undersökning och Coop är den mest hållbara dagligvarukedjan 2017. Vi har ett relevant och attraktivt hållbart sortiment och våra egna produkter har ofta en mer långtgående ursprungsmärkning än vad lagen kräver. Vi arbetar aktivt med att öka antalet Från Sverige-märkta varor i vårt sortiment. I butikerna har vi rutiner för prissänkning av varor som närmar sig bäst före-datum, och på flera håll i landet skänker vi mat som inte går att sälja.

14 Coop i Sverige Affärsmodell och strategi Tillsammans bygger vi framtidens Coop. Coop Sverige har genomgått en omfattande förändringsprocess mellan åren 2015 2017 med syftet att öka verksamhetens resultat. Nu tar vi nästa viktiga steg. Med en ny affärsmodell och en gemensam strategi skapar vi en stabil plattform för att kunna leva upp till vårt kundlöfte och skapa lönsam, varaktig tillväxt.

Coop i Sverige Affärsmodell och strategi 15 Coop ska erbjuda konsumenten prisvärda varor, ett hållbart attraktivt sortiment och tydliga butiksformat som utstrålar matglädje och stärker varumärket Coop. Med treårsplanen som Coop Sverige påbörjade 2015 vändes det mångåriga negativa resultatet och företaget har nu visat vinst under tre år. Vi har uppnått det övergripande målet med planen och det är därmed dags att ta nästa viktiga steg på vår resa mot lönsam tillväxt. Ny organisation och affärsmodell Samarbetet mellan centrala funktioner och samtliga Coops butiker i Sverige har tidigare reglerats i ett avtal mellan Coop Sverige AB (CSAB), Coop Butiker & Stormarknader (CBS) som äger 37 procent av butikerna, och konsumentföreningarna som äger resterande 63 procent. Under året beslutade Kooperativa Förbundet (KF) och Coop att införa en ny affärsmodell som trädde i kraft 2018. Affärsmodellen syftar till att tydliggöra och utveckla affärsrelationerna mellan centrala funktioner och butiksdriften. Genom den nya affärsmodellen säkras Coop Sveriges möjligheter att agera samlat och beslutsfattande kring volym och kommersiell ansats i samtliga butiker under varumärket Coop. Från och med den 1 januari 2018 hanteras butiksverksamhetsbolaget CBS som ett fristående bolag från CSAB. Redan under senare del av 2017 bemannades CBS med egen styrelse och ledning. Ansvarsfördelning för positiva effekter CSAB ansvarar fortsatt för alla frågor som rör inköp, kategori, varuflöden, butiks- och formatstrategi samt marknadskommunikation och affärsutveckling. Coop Sveriges affärsområden kan därigenom säkra stordriftsfördelar och bli mer kostnadseffektiva. Andra centrala funktioner som IT, Säkerhet, Ekonomi, Juridik, Kommunikation och HR ger support till hela butiksdriften efter önskemål och behov. Koncernens partihandel som omsätter drygt 28 miljarder på årsbasis kommer fortsatt ligga under CSAB. Utflyttningen av CSABs 238 butiker innebär att alla butiker nu organisatoriskt har samma förhållande gentemot CSAB, och därmed också samma ansvar, skyldigheter och beslutsfattande möjligheter från och med årsskiftet. Samarbetet ska präglas av ömsesidigt lyssnande och gemensamt fattade beslut för att långsiktigt skapa den stabilitet som är nödvändig i organisationen. Med en ökad samsyn kommer nödvändiga aktiviteter kunna genomföras för att höja den lönsamma tillväxten i verksamheten. Tydligare resultatfördelning Med relevanta nyckeltal stimuleras önskade beteenden både i butiksdriften och i den centrala organisationen som skapar merförsäljning och ökade intäkter. Det kan handla om förhandling av bättre inköpspriser, mer effektiv skyltning av varor och planering av kommersiella säljplatser. Coops resultat kommer att fördelas mellan butiksverksamheten och den centrala verksamheten enligt två modeller. Leveransmodellen utvärderar CSABs uppdrag och fördelar intäktsförbättringar givet hur organisationen levererar på områden som varuflöde, inköp, kommersiella aktiviteter och centrala funktioner. Lojalitetsmodellen utvärderar butikverksamheten och fördelar intäktsförbättringar baserat på butikernas efterlevnad inom områden som varumärke, sortiment och drift. Både butiksdriftens och CSABs resultat kommer därmed att vara beroende av dels effektiviteten i affärsområdena och de centrala funktionerna, och dels av butikernas prestationer. Kooperativa modellen grunden för en hållbar verksamhet Ända sedan konsumentkooperationens start 1899 har det grundläggande syftet varit att skapa medlemsnytta genom den samlade styrkan av många medlemmars konsumtion. Idag ägs Coop av 3,5 miljoner medlemmar som genom sitt personliga engagemang och sina inköp lägger grunden för verksamheten. Allt överskott som skapas går tillbaka till medlemmarna eller återinvesteras i verksamheten, vilket skapar ett cirkulärt kretslopp. Den tydligaste symbolen är en kändis inom kooperationen evighetstecknet.

16 Vårt kundlöfte Vårt kundlöfte (Vad vi lovar våra medlemmar) Prisvärd, hållbar matglädje. Coops kundlöfte vilar på tre stadiga fundament, och inget av dem är mer eller mindre viktigt än de två andra. Det innebär att vi alltid ska leverera en helhet, som är större än de enskilda delarna. riktigt, och i våra butiker oavsett om det handlar om Lilla Coop, Stora Coop, Coop eller coop.se ska vi ständigt inspirera våra medlemmar och servera dem en stor, vällagad och näringsrik portion matglädje. Våra varor och gärningar ska alltid vara prisvärda och hållbara på Det finns ett tydligt samband mellan att uppleva äkta matglädje i sin butik och att känna nöjdhet. Ännu nöjdare blir man förstås när man känner att matglädjen är prisvärd och skapad på hållbara grunder. Och som vi alla vet: Nöjda kunder kommer alltid tillbaka.

Vårt kundlöfte 17 Vår kärnmålgrupp Det finns en kundgrupp som befinner sig i en fas i livet då mat tar extra stor plats både som föda och som företeelse och som därför lägger extra mycket pengar på mat. Det är barnfamiljerna. Det är de som är vår kärnmålgrupp.

18 Finansiell årsrapport Poängen med poängen Som medlem i Coop Norrbotten får du poäng varje gång du handlar och drar ditt Coop-kort på Coop och hos våra utvalda partners. Poängen använder du sedan i Poängshoppen, där du hittar allt från värdecheckar till resor, upplevelser och kläder. Utöver alla poäng och allt de ger, kan du också förvänta dig riktigt fina medlemspriser varje vecka, samt personliga rabatter och erbjudanden baserade på hur ditt vardagsliv och dina inköp brukar se ut.

Hållbarhetsrapport Hållbarhets rapport Coop har till fördel för alla konsumenter och medlemmar tagit samhällsansvar sedan kooperationen grundades 1899. Hållbarhet är en del av vårt DNA och vår affär. Coops hållbarhetspolicy, hållbarhetsstrategi och målsättningar styr vårt arbete. 19

20 Hållbarhetsrapport Hållbarhetsrapport Delägare via medlemskapet (återinvestering och återbäring) Den kooperativa affärsmodellen - 3,5 miljoner medlemmar Stark röst i opinionen Hållbar samhällsaktör Hållbara butiker HÅLLBART ÄGANDE MEDLEMMAR HÅLLBAR KONSUMTION mentförening och den demokratiska processen sätter ramarna för organisationen. I cirkelns kärna finns Coop-systemet, där vi genom kooperativ samhandel och vår butiksdrift skapar nytta för medlemmarna. Påverkan En medlem en röst Coops organisationsmodell Den mindre bilden illustrerar vår gemensamma organisation och ägarstruktur. Ytterst ser vi medlemmarna, våra ägare, som genom sitt medlemskap i en konsu- Medlemsengagemang Bilden illustrerar Coops organisation och ägarstruktur. Ytterst ser vi medlemmarna våra ägare som omsluter och genom den demokratiska processen sätter ramarna för organisationen. I lagret innanför hittar vi de 31 konsumentföreningar som medlemmarna är anslutna till. I cirkelns kärna finns butikerna och Coop-systemet, där vi genom samhandel och gemensam butiksdrift skapar nytta för våra medlemmar. 1. RAPPORTENS OMFATTNING Den här rapporten avser Coop Norrbotten, Luleå DS AB och Interiörmöbler i Kiruna AB Coop Norrbotten ingår i Coop Gruppen vilket innebär att en stor del av hållbarhetsarbetet sker samordnat (se mer om samordningen av hållbarhetsarbetet nedan). Därför kan en utförligare beskrivning av gruppens hållbarhetsarbete hittas i Coop Sverige AB:s års- och hållbarhetsrapport. Den offentliggörs årligen i mars och kan hittas på Coops hemsida. Coop Gruppen består av 31 konsumentföreningar och Coop Sverige-koncernen (Coop Sverige). I resultatindikatorerna nedan som avser Coop Gruppen kommer datan från Coop Sverige samt de åtta största detaljhandelsdrivande konsumentföreningarna om inget annat anges. 2. Den kooperativa affärsmodellen grunden för en hållbar verksamhet Ända sedan konsumentkooperationens start 1899 har det grundläggande syftet varit att skapa medlemsnytta genom den samlade styrkan av många medlemmars konsumtion. Idag ägs Coop av 3,5 miljoner medlemmar som genom sitt personliga engagemang och sina inköp lägger grunden för verksamheten. Allt överskott som skapas går tillbaka till medlemmen eller återinvesteras i verksamheten, vilket skapar ett cirkulärt kretslopp. Organisationen vilar på en kooperativ värdegrund och styrs demokratiskt utifrån Hållbart sortiment Hållbara leverantörer principen en medlem, en röst. Med medlemmarnas intresse för ögonen agerar Coop för att bidra till en hållbar utveckling och att leva upp till vår vision att vara den goda kraften i svensk dagligvaruhandel. Eftersom vi inte drivs av kortsiktiga finansiella intressen kan vi fatta beslut som lägger grunden för långsiktig hållbarhet för såväl den egna organisationen som vår omvärld. Med vår stora medlemsbas i ryggen kan vi dessutom vara en stark röst i samhällsdebatten och ta strid för konsumenternas bästa. Vårt kundlöfte är att erbjuda prisvärd, hållbar matglädje och genom vår kooperativa affärsmodell gör vi det möjligt för medlemmar att genom sin konsumtion bidra till en hållbar utveckling. Coops kooperativa modell Den större bilden nedan illustrerar vår cirkulära kooperativa modell, med medlemmarna i centrum. Modellen visar hur vi genom vår kooperativa ägarform lägger grunden för både ett hållbart ägande och hållbar konsumtion. Evighetssymbolen visar hur den kooperativa modellen är ett slutet kretslopp där alla resurser återinvesteras eller förs tillbaka till medlemmarna. Inom ramen för varumärket Coop drivs idag 656 butiker. Genom den partihandel som bedrivs av Coop Sverige för hela gruppen skapas stordriftsfördelar som gör det möjligt att erbjuda våra kunder och medlemmar hållbara och prisvärda varor. Coop Sverige centralt ansvarar för frågor som rör inköp, kategori, varuflöden, butiksoch formatstrategi samt marknadskommunikation, affärsutveckling och affärsstöd. Föreningarna driver butiker under varumärket Coop. Coop Norrbotten är verksam i alla länets 14 kommuner och har 135 000 medlemmar, vilket utgör 54% av länets befolkning. Föreningen har 38 butiker i olika butiksformat - 7 Stora Coop, 21 Coop/Konsum,8 lilla Coop/Coop Nära och 2 Coop Extra. Dessutom driver föreningen 1 restaurang. 3. Samordnat hållbarhetsarbete i Coop Gruppen Enligt det avtal som finns mellan parterna i Coop Gruppen har Coop Sverige fått i uppdrag att ha det samordnande ansvaret för hållbarhetsfrågor. Genom det nära samarbetet mellan Coop Sverige och föreningarna säkras effektivitetsvinster såväl som kvalitet i hållbarhetsarbetet. Avtalet dikterar att Coop Sverige bland annat ska fastställa och implementera centrala hållbarhetspolicys, utarbeta strategier och målsättningar för hållbarhetsarbetet och ge övriga delar av Coop Gruppen tillgång till en gemensam struktur, uppföljning samt kompetens inom hållbar utveckling. Genom avtalet åtar sig föreningarna att agera i enlighet med de beslut som fattas av Coop Sverige gällande hållbarhetsfrågor samt att implementera den gällande hållbarhetspolicyn och hållbarhetsstrategin. Eftersom Coop Sverige ansvarar för frågor gällande inköp, varuflöde, leverantörs-

Hållbarhetsrapport 21 kontroll och butiks- och formatstrategi sker en stor del av genomförandet av gemensamma hållbarhetspolicyer och strategier centralt i Coop Sverige. Avsnitten nedan beskriver huvuddragen av det samlade hållbarhetsarbetet som sker inom Coop Gruppen samt de resultat som har uppnåtts och egna initiativ som har tagits i Coop Norrbotten. För vidare läsning om hållbarhetsarbetet och de resultat som har uppnåtts inom Coop Gruppen hänvisas till Coop Sverige AB:s hållbarhetsrapport, som offentliggörs årligen i mars och kan hittas på Coops hemsida. 4. Coop Gruppens hållbarhetsarbete Vårt kundlöfte är prisvärd, hållbar matglädje och vår vision är att vara den goda kraften i svensk dagligvaruhandel. För att uppnå detta bedriver vi ett ambitiöst hållbarhetsarbete som styrs av vår policy, strategi och mål för hållbarhet. Via KF är Coop anslutet till FN:s Global Compact, vars principer ger oss riktlinjer och ställer krav på vårt arbete med mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och anti-korruption. Vi välkomnar även de 17 globala målen för hållbar tillväxt och har identifierat de mål där Coop direkt eller indirekt har en stor påverkan samt kan påverka för att driva utvecklingen framåt. Vårt huvudmål inom verksamhetsutvecklingen är mål 12 som fokuserar på hållbar konsumtion och produktion. Vår strategi omfattar områdena hållbart sortiment, hållbar butik och hållbar leverantör. Inom varje målområde bedriver vi det dagliga arbetet utifrån sex fokusområden: god hälsa, miljöhänsyn, djurvälfärd, kemikaliekontroll, rättvis handel och socialt ansvarstagande. Andra områden som är viktiga i vårt hållbarhetsarbete är våra medarbetare och det samhällsengagemang som vi har. 4.1 Hållbart sortiment Eftersom den största indirekta miljöpåverkan från Coops verksamhet kommer från produktionen av de varor som säljs är det viktigt för oss att göra det möjligt för våra kunder och medlemmar att välja ett hållbart sortiment. Vi arbetar ständigt för att förbättra och utöka vårt redan idag stora hållbara sortiment. Hållbart sortiment definieras som produkter som är ekologiska, miljömärkta (t.ex. MSC och Svanen), nyckelhålsmärkta, rättvisemärkta eller märkta med Från Sverige och därmed är av svenskt ursprung. Ett strategiskt mål för Coop är att öka försäljningsandelen av ekologiska varor och för 2017 var målet 11% av den totala livsmedelsförsäljningen. Under året fortsatte andelen att öka men i långsammare takt än tidigare, vilket har varit fallet för hela livsmedelsbranschen. Vi är stolta över att vara den dagligvarukedja som har högst andel ekoförsäljning, som under 2017 ökade till 10,1% (datan avser hela Coop Gruppen). Det strategiska målet är även fortsatt viktigt för Coop. I Coop Norrbotten stod ekoförsäljningen under 2017 för 6,9% av livsmedelsförsäljningen, vilket är en ökning från 6,6% år 2016. 4.2 Hållbara butiker Ett hållbart sortiment kräver minst lika hållbara butiker. Med hållbara butiker menar vi KRAV-märkta butiker som drivs med förnybar el, men även att varutransporterna in till butiken är hållbara och att kunderna guidas till det hållbara sortimentet i butiken. En hög ambitionsnivå inom området är viktigt då merparten av vår verksamhets direkta klimatpåverkan kommer från butiksdriften, i form av framförallt godstransporter och köldmedia. Under 2017 är vi stolta över att ha nått vårt mål att 100% av butikerna, inkl. butikerna i Coop Norrbotten, är KRAV-märkta. I Coop Gruppen försörjs 92% av butikerna med förnybar el och omkring en tredjedel av butikerna har implementerat vårt hållbara kundvarv (avser hela Coop Gruppen). I Coop Norrbotten försörjs 100% av butikerna med förnybar el och 100% har implementerat det hållbara kundvarvet. 4.3 Hållbar leverantör Vi jobbar med leverantörer som delar vår syn på vad som är bra för människor, djur och natur. För att vara en hållbar leverantör till Coop ska leverantören ha skrivit under och implementerat Coops externa uppförandekod, vara tredjepartsreviderad samt långsiktigt bidra med ett hållbart sortiment. Vår uppförandekod ställer särskilda krav gällande bland annat produktsäkerhet, arbetsmiljö, djurhållning och miljö. Samtliga leverantörer, deras underleverantörer samt övriga affärs- och samarbetspartners omfattas av Coops krav, vilka ofta går längre än lagstiftningen. Uppförandekoden behandlar bland annat områdena mänskliga rättigheter och anti-korruption och baseras på internationellt vedertagna initiativ och standarder såsom FN:s Global Compact, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s konventioner om barns rättigheter och avskaffande av all slags diskriminering mot kvinnor, OECD:s riktlinjer för multinationella företag samt ILO:s konventioner. Som inköpare av varor från ett stort antal leverantörer finns givetvis alltid en risk att våra högt ställda krav och förväntningar inte levs upp till av alla leverantörer. Ungefär 2 procent av Coops inköp kommer från länder som BSCI (Business Social Compliance Initiative) klassar som högriskländer, VÄXTHUSGASUTSLÄPP TJÄNSTERESOR, TON CO2-E: 2017 2016 135 Mätvärde saknas ELFÖRBRUKNING, KWH/M2 SÄLJYTA: 2017 2016 30 687 31 912 VÄXTHUSGASUTSLÄPP KÖLDMEDIA, TON CO2-E: 2017 2016 914 413 MATSVINN, FÖRSÄLJNINGSANDEL EXKLUSIVE MOMS: 2017 2016 1,08% 1,21%

22 Hållbarhetsrapport vilket kräver extra insatser kring dessa inköp. Coop gör riskanalyser på land- och råvarunivå för att öka vår kunskap och skapa partnerskap som gynnar bra arbetsvillkor, miljö och etisk hänsyn i våra inköp. När det kommer till Coops egna varumärken (EVM) applicerar vi en egenutvecklad metod för uppföljning med fokus på beredskap och tidiga insatser, bland annat i samband med upphandling. Målet för 2017 var att 100% av Coops centrala leverantörer ska ha implementerat Coops uppförandekod och att alla EVMleverantörer ska vara reviderade. Vi har reviderat nära hälften av alla leverantörer till våra EVM-produkter och har även följt upp revisioner som gjorts inom ramen för BSCI. När det kommer till andras varumärken (AVM), så som Scan, Arla och Unilever, genomför Coop stickprovskontroller för att kontrollera granskningen av deras värdekedjor. I de fall det framkommer avvikelser vid kontroller för vi en dialog med leverantören samt tar fram en handlingsplan för hur problemen ska åtgärdas. Om leverantören inte åtgärdar problemen inom en viss tid avslutar vi affärsförbindelsen. Coop Norrbotten gör merparten av sina inköp genom den centrala partihandeln, vilket säkerställer en gedigen selektionsprocess och uppföljning. Det är även viktigt för oss att kunna erbjuda våra medlemmar och kunder ett lokalt anpassat sortiment. Genom att även göra inköp från lokala producenter bidrar vi till ett bevarande av en levande landsbygd och småskalig svensk produktion av hög kvalitet. Även lokala leverantörer genomgår en gedigen urvalsprocess där vi bland annat ställer krav på livsmedelscertifiering och kollektivavtal finns på plats samt att leverantören uppfyller Coops uppförandekod för leverantörer och Coops policy för hållbar utveckling. 4.4 Medarbetare Det totala antalet medarbetare i Coop Gruppen är mer än 15 000. Samtliga av dessa omfattas av kollektivavtal och av vår interna uppförandekod. Våra policyer på personalområdet guidar oss i vårt arbete för att ta det arbetsgivaransvar som åligger oss, bland annat i form av att vi genomför lönekartläggningar och hela tiden strävar efter att skapa en god arbetsmiljö samt att vara en attraktiv arbetsgivare. Genom den interna uppförandekoden åtar sig medarbetaren att leva upp till våra krav på god affärsetik och nolltolerans mot korruption. Coop Norrbottens ledstjärna inom detta område är att ta hand om medarbetarna dvs arbeta för en säkrare och hälsosammare arbetsmiljö. Det innebär i första hand att minska sjukfrånvaron genom att vi bl.a. infört nytt verktyg vid sjukanmälan, infört hälsosamtal och ett ökat samarbete med företagshälsovården. För att förbättra vår arbetsmiljö har vi infört ett förändrat arbetssätt och ny organisation för vårt arbetsmiljöarbete. Detta har bl.a. inneburit en ökad uppföljning genom införande av nyckeltal inom området med det övergripande syftet att hantera risker på ett systematiskt och bra sätt. För att förbättra både den interna och externa kommunikationen har vi under året anställt en kommunikatör som bl.a. ska bidra till en ökad dialog med medarbetarna. Det är viktigt för oss att medarbetare kan slå larm om de misstänker att något strider mot de etiska riktlinjer som finns beskrivna i vår uppförandekod. Under året har vi därför upprättat en Whistleblower-funktion där medarbetare anonymt kan vända sig till en extern part om de misstänker säkerhetsrisker på arbetsplatsen, ekonomiska oegentligheter och korruption, allvarliga trakasserier eller miljöbrott. Kanalen är öppen för alla medarbetare i Coop Gruppen. botten. 4.5 Samhällsengagemang Coop har en lång tradition av samhällsansvar i samverkan med våra medlemmar. Vårt samhällsengagemang sker delvis genom ideella organisationer som alla har stor kompetens på sina respektive områden. Organisationen We Effect ger människor verktyg att själva ta sig ur fattigdom. Under 2017 har We Effect fått in 11,3 miljoner kronor via Coop, KF och konsumentföreningarna. KF grundade 1983 biståndsorganisationen VI-skogen som planterar träd i Kenya, Rwanda, Uganda och Tanzania, där avskogning är ett enormt problem. Under 2017 har VI-skogen fått in 11,1 miljoner kronor via Coop, KF och Konsumentföreningarna, bland annat genom att kunder har valt att trycka på biståndsknappen vid pantning. Genom bidraget har mer än 556 000 träd kunnat planteras. 5 Egna initiativ i föreningen Coop Norrbotten har lagt en plan på ett antal år för att byta ut miljöfarligt köldmedia mot hållbara alternativ. Under året har 4 kylanläggningar helt bytts ut och 2 har konverterats till köldmedia med lägre GWP. För att ytterligare minska energianvändningen har Allmänbelysning på 7 butiker bytts från energikrävande T8 armaturer till LED armaturer. Coop Norrbotten har under året deltagit i samverkansprojektet Stolpe in Stad och land. Projektet syftar till att sprida kunskap om elbilar och bygga ladd- infrastruktur i Norrland. Coop Norrbotten har under året byggt 6 laddstationer för elbilar. MEDARBETARE Kvinnor Män Medarbetare 74% 26% Tillsvidare 77% 23% Visstid 72% 28% LEDNING Kvinnor Män Styrelsen 33% 67% Ledningsgrupp 25% 75% Visstid 72% 28% SJUKFRÅNVARO Kvinnor Män Totalt 8,1% 4,0% 7,0% SÄKERHET 2017 Antal arbetsskador 33 Antal olyckor/tillbud 97 PERSONALOMSÄTTNING 2017 Personalomsättning 2,7%

Summering av hållbarhetsrapport Hållbarhetsrapport 23 MILJÖ Policyer: Coops arbete inom miljö styrs av vår hållbarhetspolicy samt fokusområdena miljöhänsyn och kemikaliekontroll, vilka vi bedriver vårt dagliga arbete utifrån. Inom ramen för dessa framgår att vår verksamhet ska kännetecknas av en hållbar resursoptimering och att vi bedriver ett aktivt arbete inom områden som matsvinn, resurshållning och energieffektivisering, hållbar råvaruförsörjning, utfasning av särskilt farliga ämnen och råd om kemikalier i vardagen till våra kunder och medlemmar. Resultat av policy: Resultatet av våra styrdokument på miljöområdet syns primärt i det arbete som vi bedriver inom våra tre målområden: hållbart sortiment, hållbara butiker och hållbara leverantörer. Detta arbete redogörs för ovan under respektive rubrik. Risker och riskhantering: Som inköpare av stora mängder livsmedel och andra dagligvaror ligger de primära miljörelaterade riskerna för vår verksamhet i leverantörsledet, där vår kontroll är lägre än i vår egen verksamhet. Riskerna att leverantörer inte bedriver verksamhet i linje med våra policyer är störst i de länder som klassas som högriskländer av BSCI. Vårt arbete för att minimera dessa risker beskrivs ovan under rubriken Hållbara leverantörer. Resultatindikatorer: Våra strategiskt prioriterade resultatindikatorer inom miljöområdet redovisas ovan under rubrikerna Hållbart sortiment, Hållbara butiker och Hållbara leverantörer. SOCIALA FÖRHÅLLANDEN OCH PERSONAL Policyer: Arbetet för att säkra goda sociala förhållanden och personalrelaterade frågor styrs primärt utifrån vår personalhandbok, arbetsmiljöpolicy samt vår interna och externa uppförandekod. Den externa uppförandekoden ska signeras av våra affärspartners, så som leverantörer. Den interna uppförandekoden omfattar alla anställda i Coop Gruppen. Resultat av policy: Våra policyer guidar oss i vårt arbete för att ta det arbetsgivaransvar som åligger oss, bland annat i form av att vi genomför lönekartläggningar och hela tiden strävar efter att skapa en god arbetsmiljö. Vi arbetar ständigt för att stärka vår status som en attraktiv arbetsgivare och befinner oss för närvarande mitt i en kulturresa där vi ska fortsätta stärka erbjudandet till våra kunder och stoltheten bland våra medarbetare. Risker och riskhantering: Framförallt medarbetare på terminal och i butik exponeras för fysiska hälsorisker, bl.a. genom tunga lyft och risken för rån. Systematiskt arbetsmiljöarbete hanteras via utbildningar till chefer via e-learning och fysiska utbildningar. Vi arbetar även systematiskt med att förebygga rån och mildra konsekvenserna genom utbildning, gedigna rutiner och införande av slutna kontanthanteringssystem. Resultatindikatorer: Resultatindikatorer redogörs under rubriken Medarbetare. MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Policyer: Via KF är Coop anslutet till FN:s Global Compact, vilket ställer krav på vårt arbete med mänskliga rättigheter. Detta tydliggörs i vår hållbarhetspolicy samt interna och externa uppförandekod. Våra uppförandekoder baseras på internationellt vedertagna standarder såsom FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s konventioner om barns rättigheter och avskaffande av all slags diskriminering mot kvinnor, OECD:s riktlinjer för multinationella företag samt ILO:s konventioner. Resultat av policyer: Våra styrdokument inom mänskliga rättigheter guidar såväl vårt interna arbete som de krav vi ställer på våra affärspartners. Hur vi jobbar med detta i leverantörsledet beskrivs under rubriken Hållbara leverantörer. Risker och riskhantering: De främsta riskerna för överträdelser mot de mänskliga rättigheterna sker i vårt leverantörsled och då främst i de länder som klassas som högriskländer av BSCI. Hur vi arbetar med dessa inköp beskrivs under rubriken Hållbara leverantörer. Resultatindikatorer: Strategiskt viktiga resultatindikatorer anges under Hållbara leverantörer. ANTIKORRUPTION Policyer: Även när det kommer till anti-korruption ställer vår anslutning till Global Compact krav på vårt arbete. Vår interna och externa uppförandekod, som bland annat är baserad på OECD:s riktlinjer för multinationella företag, etablerar att vi ska jobba mot alla former av korruption, så som mutor, utpressning och bedrägeri. Resultat av policyer: Våra policyer som berör anti-korruption vägleder både vårt interna arbete och de krav vi ställer på våra affärspartners. Under rubriken Hållbara leverantörer beskrivs det arbete som görs i leverantörsledet. Som en del i våra ambitioner i arbetet mot korruption har vi under året inrättat en whistleblower-funktion, där anställda anonymt kan anmäla misstankar kring till exempel mutbrott. Risker och riskhantering: De främsta riskerna för korruptionsbrott sker i vårt leverantörsled och då främst i de länder som klassas som högriskländer av BSCI. Hur vi arbetar med dessa inköp beskrivs under rubriken Hållbara leverantörer. Även i den egna verksamheten finns en risk för korruptionsbrott, bland annat vid lokala inköp som görs i konsumentföreningarna. Den risken minimeras bland annat genom den whistleblower-funktion som har införts samt genom de rutiner som appliceras vid lokala inköp. Resultatindikatorer: Resultatindikatorer redogörs under rubrikerna Hållbara leverantörer.

24

Finansiell årsrapport 25 Finansiell årsrapport 2017 Information om verksamheten Coop Norrbotten ägs av ca 135 446 medlemmar. Medlemsägandet förpliktigar och föreningen står på konsumenternas sida och värnar om miljö och hälsa. Föreningens verksamhet ska alltid stå i samklang med vad medlemmarna prioriterar och efterfrågar. Tillsammans med Coop i Sverige driver föreningen en gemensam vision: Att vara den goda kraften inom svensk dagligvaruhandel. Coop Norrbotten är en av de större konsumentföreningarna i Sverige med en egen detaljhandelsverksamhet. Föreningen har 39 enheter som fördelar sig på 7 Stora Coop/Coop Forum, 2 Coop Extra, 21 Coop/Coop Konsum, 8 Coop Nära och 1 Stora Coop restaurang. Försäljning och marknad Årets omsättning uppgick till ca 2 602 miljoner kronor exkl. moms, en ökning med 1,7 % jämfört föregående år. Antalet invånare i verksamhetsområdet är nu 251 295 personer, en ökning med 725 personer. Föreningen har sitt säte i Luleå. Väsentliga händelser under räkenskapsåret Brand Maj 2016 drabbades butiken på Lappgatan i Kiruna av en totalbrand. Uppbyggnaden av en ny butik startade omgående och invigdes den 28 april 2017. Formatomställningar Under året fortsatte arbetet med formatomställningen till de nya gemensamma butiksformaten inom Coop i Sverige. Under 2017 har föreningen ställt om 9 butiker till de nya formaten och arbetet kommer fortsätta under 2018-2019. Resultat Resultatet för Coop Norrbotten efter finansnetto uppgår till 63,6 miljoner kr. Coop Norrbotten har under året avsatt 3,2 mkr till våra medlemmar/ägare i medlemsprogrammet. Investeringar Investeringstakten ökar i befintliga butiker och ett intensivt arbete pågår för att etablera nya butiker. Föreningen har fattat beslut om att öppna en ny butik på Varvetområdet i Luleå samt en butik i Piteå vid Acusticum området. Föreningen investerar för framtiden i moderna butiker med stor tillgänglighet och ett brett utbud. Förväntad framtida utveckling samt väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer De satsningar i form av investeringar för framtiden i verksamheten samt moderna butiker med stor tillgänglighet och brett utbud har bidragit och kommer fortsättningsvis att bidra till en stark utveckling för Coop Norrbotten. Den ökande konkurrensen på marknaden tillsammans med fortsatt urbanisering i Norrbotten blir en utmaning för verksamheten.

26 Finansiell årsrapport Ekonomisk översikt Flerårsöversikt 2017 2016 2015 2014 Nettoomsättning (tkr) 2 602 588 2 558 351 2 535 700 1 735 371 Rörelseresultat 57 806 73 107 77 298 41 235 Resultat efter finansiella poster 63 608 74 582 77 643 52 414 Soliditet (%) 72,4 71,9 71,4 74,2 Avkastning på eget kapital (%) 6,3 7,8 8,6 8,0 Investeringar Föreningen har fortsatt med upprustning av butikerna samt med energiinvesteringar. Totalt har föreningen investerat ca 60 Mkr under året. Nedan följer några större investeringar som har färdigställts under året: Nybyggnation av Coop Lappgatan, Kiruna Ombyggnad av Coop Föraregatan, Kiruna Ombyggnad av Coop Pajala Ombyggnad av Coop Arvidsjaur Ombyggnad av Coop Rosvik Ombyggnad av Coop Öjebyn Medlemsinformation Föreningen har en fortsatt positiv medlemsutveckling Antal medlemmar vid årets början 135 442 Nytillkomna 4 096 Avgångna -4 092 Summa 135.446 Utöver den ekonomiska fördelen med medlemsskapet har Coop Norrbotten tillsammans med sina medlemmar bidragit till hållbarare samhälle, genom satsningen på ekologiska och närproducerade varor. Medlemmarna/kunderna har även på olika sätt bidragit till Coops solidaritetsarbete i världen genom insamling till We Effect och Vi-skogen. Förändring av eget kapital (tkr) Inbetalda insatser Reservfond Dispositionsfond Balanserat resultat Årets resultat Belopp vid årets ingång 12 778 144 353 584 466 88 045 40 162 869 804 Förändring av medlemsinsats -78-78 Disposition av föregående års resultat 2 500 38 007-40 162 345 Årets resultat 43 720 43 720 Belopp vid årets utgång 12 700 146 853 584 466 126 052 43 720 913 791 Totalt

Finansiell årsrapport 27 Förslag till vinstdisposition Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till förfogande stående vinstmedel (kronor): Balanserad vinst 126 051 757 Dispositionsfond 584 466 024 Årets vinst 43 719 691 Summa 754 237 472 DISPONERAS SÅ ATT: Avsättning till reservfond 2 200 000 I ny räkning överföres 752 037 472 Summa 754 237 472 Föreningens resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys med tilläggsupplysningar. Resultaträkning Tkr Not 2017 2016 Nettoomsättning 3 2 602 587 2 558 353 Kostnad för sålda varor -1 968 786-1 929 373 Bruttoresultat 633 801 628 980 Försäljningskostnader -578 203-575 605 Administrationskostnader -28 926-33 032 Övriga rörelseintäkter 44 582 62 433 Övriga rörelsekostnader -13 448-9 669 Rörelseresultat 4, 5, 6, 7, 8-575 995-555 873 RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar 4 115 2 500 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 9 2 654 16 Räntekostnader och liknande resultatposter 10-967 -1 041 5 802 1 475 Resultat efter finansiella poster 63 608 74 582 Bokslutsdispositioner -9 041-20 317 Resultat före skatt 54 567 54 265 Skatt på årets resultat 11-10 847-14 103 Årets resultat 43 720 40 162

28 Finansiell årsrapport Balansräkning TILLGÅNGAR Tkr Not 2017-12-31 2016-12-31 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Goodwill 12 0 0 0 0 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Byggnad och mark och markanläggning 13, 14 412 913 410 880 Nedlagda kostnader på annans fastighet 15 2 743 3 200 Inventarier, verktyg och installationer 16 130 016 115 592 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 17 6 338 15 436 552 010 545 108 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Andelar koncernföretag 18 2 278 228 Fodringar koncernföretag 19 27 000 0 Andelar i intresseföretag, insatser KF 20 128 507 128 507 Andelar CSAB (Not 21) 21 0 0 Andra långfristiga värdepappersinnehav 22,23 393 882 340 176 Andra långfristiga fordringar 24 1 276 838 Bostadsrätter 25 668 668 553 611 470 417 Summa anläggningstillgångar 1 105 621 1 015 525 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR VARULAGER M.M. Färdiga varor och handelsvaror 129 601 140 263 129 601 140 263 KORTFRISTIGA FORDRINGAR Kundfordringar 10 276 9 791 Fordringar hos koncernföretagr 1 086 0 Aktuella skattefordringar 1 895 0 Övriga fodringar 4 974 1 820 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 26 27 870 35 341 46 101 46 952 Kassa och bank 113 877 131 215 Summa omsättningstillgångar 289 579 318 430 Summa tillgångar 1 395 200 1 333 955

Finansiell årsrapport 29 Balansräkning eget kapital och skulder EGET KAPITAL OCH SKULDER Tkr Not 2017-12-31 2016-12-31 EGET KAPITAL 27 BUNDET EGET KAPITAL Insatskapital 12 700 12 778 Reservfond 146 853 144 353 159 553 157 131 FRITT EGET KAPITAL Dispositionsfond 584 466 584 466 Balanserad vinst eller förlust 126 052 88 045 Årets resultat 43 720 40 162 754 238 712 673 Summa eget kapital 913 791 869 804 Obeskattade reserver 123 678 114 637 AVSÄTTNINGAR 28 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 1 497 1 041 Uppskjuten skatteskuld 29 3 464 1 048 Övriga avsättningar 28 646 25 441 Summa avsättningar 33 607 27 530 LÅNGFRISTIGA SKULDER Skulder till koncernföretag 228 228 Kapital i medlemskontot 37 575 41 186 Summa långfristiga skulder 37 803 41 414 KORTFRISTIGA SKULDER Leverantörsskulder 171 557 157 126 Aktuella skatteskulder 0 11 092 Övriga skulder 33 730 31 114 Upplupna kostnader och förutetalda intäkter 30 81 034 81 238 Summa kortfristiga skulder 286 321 280 570 Summa eget kapital och skulder 31 1 395 200 1 333 955

30 Finansiell årsrapport Kassaflödesanalys Tkr Not 2017 2016 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat efter finansiella poster 63 608 74 582 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 32 57 371 52 580 Betald skatt -21 418-15 109 Kassaflöde från den löpande verksamheten för förändring av rörelsekapital 99 561 112 053 KASSAFLÖDE FRÅN FÖRÄNDRING AV RÖRELSE- KAPITALET Förändring av varulager och pågående arbete 10 663-3 847 Förändring av kundfordringar -485-363 Förändring av kortfristiga fordringar 3 200-10 175 Förändring av övriga leverantörsskulder 14 425 3 830 Förändring ac kortfristiga skulder 2 447 1 256 Kassaflöde från den löpande verksamheten 129 811 102 754 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i materiella anläggningstillgångar -60 267-64 687 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 8 441 Investeringar i finansiella anläggningstillgångar -83 193-52 202 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 30 000 Kassaflöde från investeringsverksamheten -143 460-78 448 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Förändring av medlemskapital -3 689-1 744 Årets kassaflöde -17 338 22 562 LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS BÖRJAN 33 Likvida medel vid årets början 131 215 108 653 Likvida medel vid årets slut 113 877 131 215

Ekonomisk översikt 31

32 Finansiell årsrapport Tilläggsupplysningar Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänna upplysningar Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3). Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Övriga tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärden där inget annat anges. Intäktsredovisning Intäkter har tagits upp till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas och redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras föreningen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Avdrag görs för lämnade rabatter. Vid försäljning av varor redovisas normalt inkomsten som intäkt när de väsentliga förmåner och risker som är förknippade med ägandet av varan har överförts från företaget till köparen. Ersättning i form av ränta, royalty eller utdelning redovisas som intäkt när det är sannolikt att företaget kommer att få de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen och när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Ränta redovisas som intäkt enligt den så kallade effektivräntemetoden. Royalty periodiseras i enlighet med den aktuella överenskommelsens ekonomiska innebörd. Utdelning redovisas som intäkt när företagets rätt till betalning är säkerställd. Immateriella tillgångar Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Goodwill skrivs av linjärt över den beräknade nyttjandeperioden. 20 % per år. Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. För vissa av de materiella anläggningstillgångarna, byggnader, har skillnaden i förbrukningen av betydande komponenter bedömts vara väsentlig. Dessa tillgångar har därför delats upp i kompo- nenter vilka skrivs av separat. Huvudindelningen är enligt nedan. Komponent Stomme inklusive grund Nyttjandetid år 80 Stomkomplettering 30 Fasad 50 Yttertak 40 Installation el, tele, säkerhet 25 Installation VVS 30 Utöver det används följande komponenter Stengolv 50 Plastgolv 20 Markanläggningar 20 För markanläggningar anskaffade före 1990-07-01 har avskrivning skett ned till 25% av anskaffningsvärdet enligt då gällande regler. Ingen avskrivning sker av komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnader med ett restvärde som understiger 75 tkr har inte delats upp på komponenter utan skrivs av enligt tidigare avskrivningsplan på 33 år. Tillkommande utgifter som uppfyller tillgångskriteriet räknas in i tillgångens redovisade värde. Utgifter för löpande underhåll och reparationer redovisas som kostnader när de uppkommer. Avskrivning sker linjärt över den förväntade nyttjandeperioden med hänsyn till väsentligt restvärde. Följande avskrivningstid tillämpas på övriga materiella anläggningstillgångar Nedlagda kostnader på annans fastighet: 20 år Inventarier, verktyg och installationer: 3-20 år Nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Vid varje balansdag bedöms om det finns någon indikation på att en tillgångs värde är lägre än dess redovisade värde. Om en sådan indikation finns, beräknas tillgångens återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet beräknas nuvärdet av de framtida kassaflöden som tillgången väntas ge upphov till i den löpande verksamheten samt när den avyttras eller utrangeras. Den diskonteringsränta som används är före skatt och återspeglar marknadsmässiga bedömningar av pengars tidsvärde och de risker som avser tillgången. En tidigare nedskrivning återförs endast om de skäl som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet vid den senaste nedskrivningen har förändrats. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas utifrån anskaffningsvärdet. Instrumentet redovisas i balansräkningen när föreningen blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och bolaget har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelserna har reglerats eller på annat sätt upphört. Andelar i dotterföretag och intresseföretag Andelar i dotterföretag och intresseföretag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår köpeskillingen som erlagts för aktierna samt förvärvskostnader. Eventuella kapitaltillskott läggs till anskaffningsvärdet när de uppkommer. Andra långfristiga värdepappersinnehav Placeringar i värdepapper som är anskaffade med avsikt att innehas långsiktigt redovisas till anskaffningsvärden. Varje balansdag görs bedömning om eventuellt nedskrivningsbehov föreligger. Nedskrivningsprövning av övriga finansiella anläggningstillgångar Vid varje balansdag görs en bedömning av nedskrivningsbehov på någon av de finansiella anläggningstillgångarna. Nedskrivning sker om värdenedgången bedöms vara bestående och prövas individuellt. Leasingavtal Företaget redovisar samtliga leasingavtal, såväl finansiella som operationella, som operationella leasingavtal. Operationella leasingavtal redovisas som en kostnad linjärt över leasingperioden. Varulager Varulagret har värderats till återanskaffningsvärdet. Den valda värderingsmetoden innebär att inkurans i varulagret har beaktats.

Finansiell årsrapport 33 Skatter Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är den skatt som beräknas på det skattepliktiga resultatet för perioden. Uppskjuten skatt beräknas med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar, skulder och avsättningar. Skatter redovisas i resultaträkningen, utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekter redovisas i eget kapital. Avsättningar Avsättningar redovisas när det finns en legal eller informell förpliktelse och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Ersättningar till anställda I företaget finns förmånsbestämda pensionsplaner. Redovisning sker enligt förenklingsreglerna. Eventualförpliktelser Upplysning om eventualförpliktelse lämnas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser utom företagets kontroll eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Not 2 Uppskattningar och bedömningar Det är föreningens bedömning att inga uppskattningar och bedömningar har gjorts som har betydande effekt på de redovisade beloppen i den finansiella rapporten. Företaget har förmånsbestämda pensionsplaner där en pensionspremie betalas och redovisar dessa planer som avgiftsbestämda planer i enlighet med förenklingsregeln i BFNAR 2012:1 (K3). Företaget har förmånsbestämda pensionsplaner som finansieras via Alecta, vilka redovisas som avgiftsbestämda planer då det inte finns tillräcklig information för att redovisa planen som förmånsbestämd. Företaget har en förmånsbestämd pensionsförpliktelse som är knuten till en pensionsstiftelse. Företaget redovisar en avsättning för den del stiftelsens förmögenhet, värderad till marknadsvärde, understiger förpliktelsen. Företaget har förmånsbestämda pensionsförpliktelser vilka uteslutande är beroende av värdet på de av företaget och koncernen ägda kapitalförsäkringar. Kapitalförsäkringarna redovisas som finansiell anläggningstillgång. I enlighet med förenklingsregeln i BFNAR 2012:1 (K3) redovisas pensionsförpliktelsen som en avsättning till samma värde som kapitalförsäkringens redovisade värde. Företaget har förmånsbestämda pensionsplaner i utländska dotterföretag i koncernen. Redovisning sker enligt samma principer som i dotterföretaget.

34 Finansiell årsrapport Not 3 Nettoomsättningens fördelning 2017 2016 NETTOOMSÄTTNINGEN PER RÖRELSEGREN Intäkter per väsentligt intäktslag detaljhandel 2 582 888 2 540 646 Provisioner ombudsverksamhet 19 700 17 707 2 602 588 2 558 353 Not 4 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar AVSKRIVNING ENLIGT PLAN FÖRDELADE PÅ TILLGÅNGSSLAG Byggnader och mark 16 893 16 554 Nedlagda kostnader på annans fastighet 457 457 Inventarier, verktyg och installationer 28 902 24 662 Goodwill 0 2 726 46 252 44 400 AVSKRIVNING ENLIGT PLAN FÖRDELADE PER FUNKTION Försäljningskostnader 42 748 40 907 Administrationskostnader 357 305 Övriga rörelsekostnader 3 147 3 187 44 264 44 400 Not 5 Leasing, leasingtagare Årets leasingavgifter avseende leasingavtal, uppgår till 21 793 (23 460) kr. Coop Norrbotten har inga hyreskontakt som sträcker sig längre än tio år. Fordran avseende framtida leasingavgifter, för icke uppsägningsbara leasingavtal, förfaller till betalning enligt följande: Inom ett år 8 889 20 642 Senare än ett år men inom fem år 24 765 35 792 Senare än fem år 19 355 9 803 73 064 66 237 Not 6 Leasing, leasingtagar Årets leasingkostnader avseende leasingavtal, uppgår till 13 268 (13 729) tkr. Coop Norrbotten har ingaleasingavtal som sträcker sig längre än tio år. Framtida leasingavgifter, för icke uppsägningsbara leasingavtal, förfaller till betalning enligt följande: Inom ett år 8 889 9 008 Senare än ett år men inom fem år 24 765 24 820

Finansiell årsrapport 35 Not 7 Arvode till revisorer 2017 2016 Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. KPMG Revisionsuppdrag 148 230 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 12 41 Övriga tjänster 103 39 Not 8 Personal m.m. MEDELTALET ANSTÄLLDA 263 310 Kvinnor 566 546 Män 198 192 LÖNER OCH ANDRA ERSÄTTNINGAR 764 738 Styrelse och verkställande direktör 3 512 3 359 Övriga anställda 270 322 266 646 SOCIALA KOSTNADER 273 834 270 005 Pensionskostnader för styrelse och verkställande direktör 730 592 Pensionskostnader för övriga anställda 12 260 11 940 Övriga sociala avgifter enligt lag och avtal 89 714 88 379 Återbetalning pensionspremier Folksam/ sjukpremier från AFA försäkring Totala löner, ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader -7 148-2 081 95 556 98 830 369 390 368 835 Not 10 Räntekostnader och liknande resultatposter Övriga räntekostnader 134 233 Övriga finansiella kostnader 833 808 Not 11 Aktuell skatt 2017 2016 SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT Aktuell skatt 8 430 14 125 Förändring av uppskjuten skatt avseende temporära skillnader 2 417-22 Totalt redovisad skatt 10 847 14 103 AVSTÄMMNING AV EFFEKTIV SKATT % 2017 % 2016 Redovisat resultat före skatt 54 567 54 265 Skatt enligt gällande skattesats Skatteeffekt av avdragsgilla kostnader Skatteeffekt av skattepliktiga intäkter Schablonränta periodiseringsfond 22,0-12 005 22,0-11 938-472 -270 971 13-54 -65 Schablonintäkt fondandelar -346-248 Skattemässig justering avskrivningar Skattemässig just. av bokfört resultat vid förs./utr. byggnad Skatt hänförig till tidigare års redovisade resultat Återföring efsättningsfond 1 737 Skattemässig justering för kostnader som ej bokförts -978 282 82 870-1 982 1 847 967 1 041 Redovisad effektiv skatt 15,45-8 430 26,03-14 126 Föreningen tryggar sina pensionsutfästelser genom stiftelsen KP Pension & Försäkring. Föreningens tillgodohavande i stiftelsen den 31 december 2017 översteg pensionsskulden med 9 562 tkr (15 770 tkr). VD:s pensionsålder är 65 år. För VD gäller en ömsesidig uppsägningstid om sex månader. Vid uppsägning från föreningens sida är VD berättigad till ett avgångsvederlag motsvarande tolv månads-löner om inte ett nytt arbete rhålls inom 1-12 månader. KÖNSFÖRDELNING BLAND LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Andel kvinnor i styrelsen 36% 46% Andel kvinnor bland övriga ledande befattningshavare 25% 25% Not 9 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Ränteintäkter 7 16 Ränteintäkter koncernföretag 746 0 Övrigt 1 901 0 2 654 16

36 Finansiell årsrapport Not 12 Goodwil 2017-12-31 2016-12-31 Ingående anskaffningsvärde 0 5 000 Försäljningar/utrangeringar 12-5 000 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 0 0 Ingående avskrivningar 0-2 274 Försäljningar/utrangeringar 2 274 Utgående ackumulerade avskrivningar 0 0 Utgående redovisat värde 0 0 Not 14 Upplysning om verkligt värde på förvaltningsfastigher 2017-12-31 2016-12-31 UPPGIFTER OM VERKLIGT VÄRDE PÅ FÖRVALTNINGSFASTIGHETER Redovisat värde 140 194 133 370 Verkligt värde 456 478 456 478 Coop Norrbotten har ett flertal förvaltningsfastigheter på handlsområdet Storheden i Luleå kommun samt fastigheter i Kiruna och Gällivare som hyrs ut till externa handelsföretag. Av den totala ytan för fastigheterna på Storheden disponerar föreningen själva 50% till butiksdrift och administration. I Gällivare och Kiruna disponerar föreningen ca 92% respektive 81% av fastigheternas totala yta till butiksdrift. Ingen ny värdering är gjord under 2017. Not 13 Byggnader och mark Ingående anskaffningsvärde 689 936 677 657 Inköp 16 246 5 035 Försäljningar/utrangeringar -2 609-6 788 Omklassificeringar 9 291 14 290 Utgående ackumulerade avskrivningar 712 864 690 194 Ingående avskrivningar -273 491-257 568 Försäljningar/utrangeringar 1 878 373 Årets avskrivningar -16 773-16 554 Utgående ackumulerade avskrivningar -288 386-273 749 Ingående avskrivningar -5 565-5 565 Årets nedskrivningar -6 000 Utgående ackumulerade nedskrivningar -11 565-5 565 Utgående redovisat värde 412 913 410 880 Not 15 Nedlagda kostnader på annans fastighet Ingående anskaffningsvärde 7 919 7 919 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 7 919 7 919 Ingående avskrivningar -4 719-4 262 Årets avskrivningar -457-457 Utgående ackumulerade avskrivningar -5 176-4 719 Utgående redovisat värde 2 743 3 200 Not 16 Inventarier, verktyg och installationer Ingående anskaffningsvärden 341 015 336 096 Inköp 39 604 45 621 Försäljningar/utrangeringar -21 986-53 008 Omklassificeringar 4 253 12 307 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 362 886 341 015 Ingående avskrivningar -225 424-251 568 Försäljningar/utrangeringar 21 576 50 816 Årets avskrivningar -29 022-24 671 Utgående ackumulerade avskrivningar -232 870-225 424 Utgående redovisat värde 130 017 115 592 Not 17 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningar Ingående nedlagda utgifter 15 436 28 794 Under året nedlagda utgifter 4 445 14 031 Omklassificeringar -13 543-27 389 6 338 15 436

Finansiell årsrapport 37 Not 18 Specifikation andelar i koncernföretag Namn Kapitalandel Rösträttsandel Antal andelar Bokfört värde Interiör i Kiruna AB 100 100 2 000 229 Luleå DS AB 100 100 500 2 050 2 278 Org.nr. Säte Eget kapital Resultat Interiör i Kiruna AB 556205-0665 Kiruna 228 0 Luleå DS AB 559042-3678 Luleå 550 500

38 Finansiell årsrapport Not 19 Fordringar hos koncernföretag Tillkommande fordringar 27 000 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2017-12-31 2016-12-31 27 000 Utgående redovisat värde 27 000 Not 20 Andelar i intresseföretag, insatser i KF Ingående anskaffningsvärden 128 507 128 507 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 128 507 128 507 Utgående redovisat värde 128 507 128 507 Not 21 Andelar i CSAB Ingående anskaffningsvärde 0 30 000 Försäljningar/utrangeringar -30 000 Utgående ackumulerade anskaffningsvärde 0 0 Utgående redovisat värde 0 0 Not 22 Andra långfristiga värdepappersinnehav Ingående anskaffningsvärden 340 176 287 974 Inköp 117 651 148 751 Försäljningar/utrangeringar -63 945-96 549 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 393 882 340 176 Utgående redovisat värde 393 882 340 176 Not 23 Upplysningar till långfristiga värdepappersinnehav REDOVISAT VÄRDE 2017-12-31 2016-12-31 Noterade andelar 96 585 83 228 Räntebärande värdepapper 231 349 200 858 Alternativa placeringar 65 808 55 951 Övrigt 140 139 MARKNADSVÄRDE 393 882 340 176 Noterade andelar 117 926 95 686 Räntebärande värdepapper 233 702 202 324 Alternativa placeringar 68 720 57 425 420 348 355 435 I den diskretionära förvaltningen uppgår de orealiserade vinsterna till 26 811 (15 399) tkr. Not 24 Andra långfristiga fordringar Ingående anskaffningsvärden 838 791 Tillkommande fordringar 422 101 Utbetalningar under året -56-54 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 205 838 Utgående redovisat värde 1 205 838 Not 25 Bostadsrätter och liknande rättigheter Ingående anskaffningsvärden 1 168 1 168 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 168 1 168 Ingående avskrivningar -500-500 Utgående ackumulerade avskrivningar -500-500 Utgående redovisat värde 668 668 Not 26 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda hyror 1 923 1 572 Upplupen ränta 4 4 Upplupen bonus från leverantör 17 896 15 687 Upplupen försäkringsintäkt 8 370 Övrigt 8 047 9 708 27 870 35 341 Not 27 Disposition av vinst eller förlust FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel: Balanserad vinst 126 052 Dispositionsfond 584 466 Årets vinst 43 720 754 237 Disponeras så att Avsättning till reservfond 2 200 I ny räkning överföres 752 037 754 237

Finansiell årsrapport 39 Not 28 Avsättningar 2017-12-31 2016-12-31 PENSIONER OCH LIKNANDE FÖRPLIKTELSER Kapitalförsäkringar 1 205 838 Särskild löneskatt 292 203 1 497 1 041 SPECIFIKATION ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR Medlemsprogrammet 28 646 25 441 28 646 25 441 Not 29 Uppskjuten skatt UPPSKJUTNA SKATTEFODRINGAR Övrigt 0 0 0 0 UPPSKJUTEN SKATTESKULD Temporär skillnad skattemässig avskrivning byggnader 3 464-1 048 3 464-1 048 Not 30 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna löner 20 667 20 688 Upplupna semesterlöner 37 100 35 077 Upplupna sociala avgifter 15 766 15 488 Upplupna elkostnader 2 876 2 791 Förutbetalda hyresintäkter 2 739 2 712 Övrigt 1 886 4 482 81 033 81 238

40 Finansiell årsrapport Not 31 Ställda säkerheter och eventualförpliktelser FÖR EGNA AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER STÄLLDA SÄKERHETER FÖR SKULDER TILL KREDITINSTITUT:: För eget pensionsåtagande (kapitalförsäkring) FÖR ÖVRIGA LÅNGSIKTIGA SKULDER: 2017-12-31 2016-12-31 1 205 838 1 205 838 Företagsinteckningar 35 000 35 000 Fastighetsinteckningar 51 142 51 142 EVENTUALFÖRPLIKTELSER Ansvarighet gentemot PRI Pensionsgaranti för kreditförsäkring tryggad i penssionstiftelse 86 142 86 142 2 664 2 559 2 664 2 559 Not 32 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar 46 253 44 400 Nedskrivning fastighet 6 000 Rearesultat vid försäljning av anläggningstillgångar Avsättningar/fordringar pensioner 456 1 112 942 Övriga avsättningar 3 205 6 885 Övrigt 346 36 57 371 52 262 Not 33 Likvida medel 2017-12-31 2016-12-31 LIKVIDA MEDEL Kassamedel 4 804 4 953 Banktillgodohavanden 109 073 126 262 113 877 131 215 Not 34 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut Maj 2016 drabbades butiken på Lappgatan i Kiruna av en totalbrand. Uppbyggnaden av en ny butik startade omgående och invigdes den 28 april 2017. Under året fortsatte arbetet med formatomställningen till de nya gemensamma butiksformaten inom Coop i Sverige. Under 2017 har föreningen ställt om 9 butiker till de nya formaten och arbetet kommer fortsätta under 2018-2019. Not 35 Koncernuppgifter Företaget är moderföretag till Luleå DS AB, org nr 559042-3678 samt Interiör i Kiruna AB, org nr 556205-0665. Med hänvisning till undantagsreglerna i årsredovisningslagen 7 kap 3 upprättas ingen årsredovisning. Inköp och försäljning inom koncernen Av moderföretagets totala inköp och försäljning avser 0 % av inköpen och 0,01 % av försäljningen koncernföretag. Not 36 Nyckeltal definitioner NETTOOMSÄTTNING Rörelsens huvudintäkter, fakturerade kostnader, sidointäkter samt intäktskorrigeringar. RÖRELSERESULTAT Resultat efter avskrivningar och jämförelsestörande poster, men före finansiella intäkter och kostnader. RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER Resultat efter finansiella intäkter och kostnader, men före skatter. SOLIDITET (%) Justerat eget kapital (eget kapital och obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatt) i procent av balansomslutning AVKASTNING PÅ EGET KAP. (%) Resultat efter finansiella poster i procent av justerat eget kapital (eget kapital och obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatt)

41

42 Hållbarhetsrapport 42 Coop Norrbotten Besöksadress: Storhedsvägen 1F Postadress: Box 858, 971 26 Luleå Telefon: 010-747 40 00 Kundservice: kundservice@coopnorrbotten.se www.coopnorrbotten.se Vi finns på Facebook! Coop Sverige Årsrapport 2016