Energi- och klimatåtgärder inom LBP MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH

Relevanta dokument
Utvärdering av klimatåtgärder inom LBP MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Hållbarhetskriterier för biogas

Biogas från gödsel MIKAEL LANTZ

Hållbarhetskriterier för biogas

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Klimatinvesteringar och energieffektivisering. 3 dec 2015

Temperaturmätning landsbygdsprogrammet per den 31 mars 2017

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta

Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län

Johannes Elamzon, Länsstyrelsen Skåne. Social hållbarhet. Foto: Bertil Hagberg

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel

Byte av armaturer. Slutrapport. Namn på projekt: Byte av armaturer. Sökande. Pierre

SMART OCH HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT. Mikaela Backman Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24

Förnybarenergiproduktion

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Landsbygdsprogrammet

Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov Bild:BioMil AB

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé.

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST

Analyskonferens om Landsbygdsprogrammet

Kungsholmens stadsdelsförvaltning. Namn på projekt: Inköp av elcyklar. Kungsholmens stadsdelsförvaltning.

Biogas och miljön fokus på transporter

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

Förnybar energi och klimat i landsbygdsprogrammet

Investeringssto d till go dselbaserad biogas

Redovisad bolagsskatt. Redovisad bolagsskatt miljoner kronor. Genomsnittlig avbrottstid i minuter

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Fosforförluster från åkermark vad har hänt och hur går vi vidare?

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

Utsläpp till luft vid biogasproduktion

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på

Vilka stöd finns att söka?

1. BESKRIVNING AV RESULTATRAMEN

Forum för hållbara bränslen

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering:

Klas Gustafsson Östgöta Gårdsgas Gårdsgas AB AB

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Artikel 19, Jordbruks- och affärsutveckling. Innehållsförteckning

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Jordbruk, biogas och klimat

Farsta fakta. Yta: 15,4 km²

Skräpkorgar med solcellskomprimering

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Övervakningskommittén 1(9) för landsbygdsprogrammet

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Vindpark Töftedalsfjället

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

Information. om remiss av ny klimat- och energistrategi

Energibalans Skåne län Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Utsläpp till luft vid biogasproduktion

Sommarens torka. Klimatförändring

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas

Investeringsstöd för åtgärder inom klimat och energi

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Indikatornamn/-rubrik

MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN

Utsläpp av växthusgaser från jordbrukssektorn och effekter i Sverige av den globala uppvärmningen

Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen Anders Mathiasson Energigas Sverige

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Konsekvensutredning för ny föreskrift

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr!

Biogas Sydöstra Skåne

Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet Möte 10 november 2008

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Grönt kväve Mineralgödselkväve tillverkad av förnybara råvaror till det svenska jordbruket

EU-stöd Ingemar Henningsson HIR Skåne

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Datainsamling för djurgård

MILJÖKONTORET LAHOLM Brittmarie Jansson ENERGI- OCH KLIMATRÅDGIVNINGEN Heidi Norrström.

Ansökan till Region Skånes utvecklingsmedel för biogas

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion

VAR MED OCH MINSKA UTSLÄPPEN! 600 MILJONER PER ÅR SKA INVESTERAS UNDER ÅR 2016, 2017 OCH 2018

LED-belysning Avdelningen Egen Regi

Energi och koldioxid i Växjö 2012

AVRAPPORTERING AV VÄXTHUSGASUTSLÄPP I STOCKHOLM ÅR 2009

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Transkript:

Energi- och klimatåtgärder inom LBP 2007 2013 MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH

Utvärdering av energi- & klimatåtgärder inom LBP Programövergripande fråga: Vad kan man lära sig av hur klimatåtgärderna fungerat när det gäller utvärderingen och utformningen av klimatåtgärder i framtida program? Inkluderade åtgärder: 121: Modernisering av jordbruksföretag 123: Högre värde i jord- och skogsbruskprodukter 311: Diversifiering till annan verksamhet än jordbruk 312: Affärsutveckling i mikroföretag

Utvärdering av energi- & klimatåtgärder inom LBP Vad ska utvärderas? Klimatrelaterade mål och indikatorer? Vad har genomförts och vilka resultat har uppnåtts? Tillgång på data? Vad skulle ha hänt om åtgärderna inte genomförts? Tillgång på data?

Energi- och klimatrelaterade indikatorer Åtgärd Indikator Mål Effekt (gemensam) 121 Åtgärdens bidrag till att förhindra en klimatförändring 116 000 ton oljeekvivalenter Resultat (program) Effekt (program) 121 121 Plantering av fleråriga energigrödor Åtgärdens bidrag till att förhindra en klimatförändring 30 600 hektar 267 000 ton CO 2 -ekvivalenter Resultat (program) Effekt (program) 311 311 Åtgärdens bidrag till att öka produktionen av förnybar energi Åtgärdens bidrag till att minska utsläppen av växthusgaser 1 TWh (0,1 TWh biogas) 260 000 ton CO 2 -ekv. Resultat (program) Effekt (program) 312 312 Åtgärdens bidrag till att öka produktionen av förnybar energi Åtgärdens bidrag till att minska utsläppen av växthusgaser 0,5 TWh 134 000 ton CO 2 -ekv. Modulerande medel Effekt (gemensamma) 121 Åtgärdens bidrag till att förhindra en klimatförändring 71 500 ton oljeekvivalenter Resultat (program) Resultat (program) Effekt (program) 121 121 121 Antal företag som vidtagit någon form av klimatåtgärd Åtgärdens bidrag till att öka produktionen av förnybar energi Åtgärdens bidrag till att förhindra en klimatförändring 560 företag 0,8 TWh 222 000 ton CO 2 -ekvivalenter

Energi- och klimatrelaterade indikatorer Åtgärdens bidrag till att förhindra en klimatförändring (oljeekvivalenter) Åtgärdens bidrag till att förhindra en klimatförändring (CO 2 -ekvivalenter) Åtgärdens bidrag till att minska utsläppen av växthusgaser (CO 2 -ekvivalenter) Åtgärdens bidrag till att öka produktionen av förnybar energi (TWh) Energi Energi Varför skiljer sig indikatorerna åt? Avses olika saker eller bara skillnader i uttryckssätt? Viktigt med tydliga definitioner!

Vad har genomförts Källa: Niemi Hjulfors med flera (2015)

Vad har genomförts Fokus biogas och biopannor Källa: Niemi Hjulfors med flera (2015)

Hållpunkter Stöd till biogas Stöd till biopannor Stöd till etablering av fleråriga energigrödor Beviljade men inte genomförda insatser Resultat Sammanfattning Frågor?

Stöd till biogas 2015-10-14 70% 60% Antal Belopp 240 insatser 182 miljoner kr 50% 40% 30% Huvudsakligen inom modernisering och diversifiering. 20% 10% 0% Förutsättningsskapande Gödsel- och rötresthantering Biogasanläggningar Indikatorer Förhindra en klimatförändring Öka produktionen av förnybar energi

Rötkammarvolym (m 3 ) Produktion av biogas 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 Stöd till 50 biogasanläggningar Rötkammare: 300 10 000 m 3 Råvaror: 96 % gödsel Produktion: > 80 GWh biogas - Fordonsgas: 2/3 - Kraftvärme: 1/3 2 000 0 Huvudsakligen baserat på data från gödselgasstödet och inte från de beviljade insatserna.

gram CO 2 -ekv./kwh biogas Minskade emissioner av växthusgaser 400 300 200 100 0-100 -200 Klimatpåverkan produktion Ersättn. mineralgödsel Läckage metan uppgrad. Gashantering energi Läckage metan process Processenergi Markkolsinbindning Spridning - lustgas Spridning - ammoniak Transport, spridning Lagring - metan Lagring - lustgas -300 Referensscenario Gödsellagring Biogasanläggning Rötresthantering Resultat Biogasscenario

Minskade emissioner av växthusgaser Produktion av fordonsgas: - 117 gram CO 2 -ekvivalenter/kwh biogas Produktion av kraftvärme: - 153 gram CO 2 -ekvivalenter/kwh biogas MEN: Fordonsgas ersätter bensin: -277 gram CO 2 -ekvivalenter/kwh Kraftvärme ersätter svensk elmix: -40 gram CO 2 -ekv. /kwh elektricitet Kraftvärme ersätter nordisk elmix: -125 gram CO 2 -ekvivalenter/kwh elektricitet OBS: 30 40 % elektricitet och resten värme. Vad ersätter värme?

Minskade emissioner av växthusgaser Utsläppsreduktion: 26,4 kton Produktion: 10,7 kton Fordonsgas: 14,5 kton Elektricitet: 1,2 3,8 kton

Stöd till biopannor Stöd till biopannor är den kategori av åtgärder som beviljats mest och flest stöd. Merparten har beviljats inom modernisering. Indikatorer Åtgärdens bidrag till att förhindra en klimatförändring. Åtgärdens bidrag till att öka produktionen av förnybar energi.

Stöd till biopannor Tillgång på data: Statistik över jordbrukssektorns energianvändning i stort Enkäter (svarsfrekvens!) Beslut om återbetalning av skatt Uppgifter i ansökningar och slutrapporter (mycket sparsamt).

Förändrad användning av fossila & förnybara bränslen Fossila (GWh) Förnybara (GWh) CO 2 -reduktion (GWh) Diversifiering 2,4 13,2 0,7 4,5 Diversifiering, modulering 3,8 14,3 1,1 5,2 Förädlingsstöd 0,4 5,3 0,1 1,6 Mikroföretag 1,8 7,5 0,5 2,7 Modernisering 55,2 91,2 15,9 42,2 Modernisering, modulering 28,5 1,2 8,2 8,6 Service 3,8 1,1 Totalt 95,7 132,7 27,6 65,8

Återbetalning av skatt Företag som fått stöd Övriga företag 2008 2014 2008 2014 Företag som begärt återbetalning 280 st 236 st 32 874 st 26 943 st Eldningsolja 39 GWh 13 GWh 373 GWh 237 GWh Differens 2014 vs 2008-66 % - 36 %

Förändrad användning av fossila bränslen De 10 % av företagen som uppvisar störst besparing står för närmare 50 % av den totala besparingen. Vad skulle effekterna bli om stöd alt. utvärdering fokuserar på större åtgärder?

Plantering av fleråriga energigrödor Mål: 30 600 hektar Medel: Stöd till plantering (kr/ha) Tillgång på data: Statistik över åkermarkens användning Antal hektar som fått stöd.

Areal fleråriga energigrödor (ha) Plantering av fleråriga energigrödor 600 500 400 300 200 100 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Totalt 1 549 ha Måluppfyllnad 5 % Areal: 12 647 ha (2013) Utveckling: - 7 % vs 2007 Låg måluppfyllnad God tillgång på data för genomförda planteringar.

Beviljade men inte genomförda insatser Biogas Biopannor 264 beviljade insatser (91 % utförda) 540 beviljade projekt (95 % utförda) 258 miljoner kr beviljat (78 % utbetalt) 213 miljoner kr beviljat (96 % utbetalt) Åtgärder som skulle genomförts: Byggnation av biogasanläggning Anledning till att insatsen inte genomfördes - Inte tillräckligt stark ekonomisk kalkyl - Programperioden tog slut (tillståndsprocessen) - Samverkansprojekt där någon drog sig ur. Åtgärder som skulle genomförts: Byggnation av biopanna Anledning till att insatsen inte genomfördes - Nedlagd eller förändrad primärproduktion - Administrativa misstag - Företagets generella ekonomiska situation

Resultat (modernisering) Indikator Mål Utfall Måluppfyllnad Åtgärdens bidrag till att förhindra en klimatförändring 116 000 ton oljeekv. Energigödor: 5 300 ton Biopannor: 12 600 ton Biogas: 3 100 ton Övrigt: 200 ton Totalt: 21 200 ton 18 % Plantering av fleråriga energigrödor Åtgärdens bidrag till att förhindra en klimatförändring 30 600 hektar 267 000 ton CO 2 -ekv. 1 549 ha 17 800 ton CO 2 -ekv. 5 % 7 % Åtgärdens bidrag till att förhindra en klimatförändring 71 500 ton oljeekv. Biopannor: 2 600 ton Biogas: 600 ton Totalt: 3 200 ton 4,4 % Antal företag som vidtagit någon form av klimatåtgärd Åtgärdens bidrag till att öka produktionen av förnybar energi Åtgärdens bidrag till att förhindra en klimatförändring 560 företag 0,8 TWh 222 000 ton CO 2 -ekv. 478 företag 0,037 TWh 10 000 ton 85 % 4,6 % 4,5 %

Sammanfattning av resultat Överlag finns en god överensstämmelse mellan genomförda insatser och programmets mål. Måluppfyllnaden är dock låg i de flesta fall. Relativt många insatser har varit förutsättningsskapande vars effekter inte kunnat mätas här. De ekonomiska stöden har inte varit tillräckliga för att till exempel motivera till investeringar i biogasanläggningar. En stor del av måluppfyllelsen är kopplade till plantering av fleråriga grödor där måluppfyllnaden blev mycket låg.

Lärdomar vad gäller utvärdering av klimatåtgärder i kommande program Utvärdering underlättas om övergripande mål och indikatorer är tydligt definierade. Om en åtgärd förväntas bidra till att uppfylla ett visst mål behöver stödmottagaren ge information som gör det möjligt att utvärdera måluppfyllnad. Utforma frågor redan inför ansökan. Ge stöd i direkt relation till något som kopplar till mål och indikatorer Villkora slututbetalning med återrapportering av data. Överväg olika krav beroende på stödets storlek. Att efterfråga information i efterhand är svårt och tidskrävande.

Emissioner av växthusgaser (kton CO 2 -e./år) Lärdomar vad gäller utformning av klimatåtgärder i kommande program 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 Uppvärmning Arbetsmaskiner Kreaturs matsmältning Odlingsmark Lagring av gödsel Kalkning av jordbruksmark 1000 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Lärdomar vad gäller utformning av klimatåtgärder i kommande program Det finns arbete kvar att göra för att minska jordbrukssektorns användning av fossil energi. Framförallt vad gäller arbetsmaskiner. Jordbrukssektorn kan också spela en viktig roll som producent av förnybar energi. Ökad produktion kan leda till ökade emissioner överväg relativa mål med fokus på effektivisering. De biogena emissionerna står för den absoluta merparten av emissionerna. I synnerhet metan men också lustgas behöver adresseras i kommande program. Lyft fram klimatåtgärderna kanske i egna åtgärder!

Mikael.lantz@miljo.lth.se 046-222 46 04