Promemoria 2018-02-08 Komm2018/00054/U Utredningen om specialistsjuksköterskeutbildning och vissa andra hälso- och sjukvårdsutbildningar U 2017:08 Enligt sändlista Frågeformulär från utredningen om specialistsjuksköterskeutbildning och vissa andra hälso- och sjukvårdsutbildningar (U 2017:08) 2 bilagor Utredningen om specialistsjuksköterskeutbildning och vissa andra hälso- och sjukvårdsutbildningar inbjuder berörda lärosäten, studentorganisationer, landsting, ett urval av kommuner samt vissa andra berörda organisationer som är avnämare till utredningen att svara på ett antal frågor med utgångspunkt i utredningens direktiv (Dir 2017:86). Det är även möjligt för andra berörda avnämare att ta del av frågorna och att svara på dessa. Frågorna (bilaga 1) och utredningens direktiv finns på utredningens hemsida: http://www.sou.gov.se/utredningen-om-specialistsjukskoterskeutbildningoch-vissa-andra-halso-och-sjukvardsutbildningar-u-201708/ Frågeformuläret består av ett antal frågor som i första hand rör specialistsjuksköterskeutbildning men även barnmorskeutbildning och röntgensjuksköterskeutbildning omfattas. Syftet med frågorna är att utredningen ska få en övergripande bild av vad relevanta aktörer, utifrån sina olika perspektiv, uppfattar som möjligheter och utmaningar i arbetet med att utveckla utbildningarna och i de övriga överväganden som utredningen har att ta ställning till. Stort tack för er hjälp! Med vänlig hälsning Kenth Nauclér Sändlista (bilaga 2)
Bilaga 1 Frågor Vänligen svara på de frågor som ni anser är av relevans för er verksamhet. Frågorna är formulerade så öppet som möjligt för att belysa olika verksamheters och intressenters perspektiv. Utredningen tar gärna del av goda exempel. Ni är även välkomna att hänvisa till rapporter, uppföljningar och analyser. Sådant material kan bifogas som länk eller som pdf. Praktisk information: Svarande organisation: Frågorna besvaras under respektive fråga i formuläret nedan. Vi emotser era svar senast den 6 april 2018. Dokumentet skickas till u.2017_08@regeringskansliet.se. Frågor avseende formuläret besvaras av utredningens sekreterare Malin Bolinder, malin.bolinder@regeringskansliet.se, telefon 072-538 71 44 eller Margitta Fröberg, margitta.froberg@regeringskansliet.se, telefon 072-231 58 54. Frågor om specialistsjuksköterskeutbildningen 1. Har specialistsjuksköterskeutbildningen lokalt vid lärosätet genomgått förändringar avseende innehåll och utbildningsupplägg under de senaste åren? 1 a) Om ja, beskriv på vilket sätt och inom vilken/vilka inriktningar. 2. Finns det behov av förbättringsåtgärder inom ramen för nuvarande examensmål och övriga krav i examensbeskrivningen för specialistsjuksköterskeexamen? 2 (16)
2 a) Om ja, i så fall vilka? Anpassa målen till den moderna specialistsjukvårdens krav på komplexitet, interaktion med maskiner, pedagogik och patientsäkerhet. Integrerade kursmål avseende omvårdnad, medicinsk kunskap och forskning. 3. Redogör för pågående utvecklingsinsatser av specialistsjuksköterskeutbildningen både på kort och på lång sikt, i det fall ett sådant arbete pågår, både vad gäller struktur och innehåll. 4. Vissa lärosäten ställer krav på arbetslivserfarenhet för tillträde till specialistsjuksköterskeutbildningen. Vilka är för- och nackdelar med en sådan ordning? Stor fördel för den framtida kompetensen att ha klinisk erfarenhet som sjuksköterska innan en specialistutbildning påbörjas. Det är också en fördel för verksamheterna att grundutbildade sjuksköterskor behöver arbeta minst ett par år innan specialistutbildning. Klinisk erfarenhet skapar en motivation hos studenterna, då de har upplevt behov av att utveckla sin kompetens. De har avtäckt kunskapsbehov och på så sätt är de redan engagerade i att skaffa en fördjupad och breddad förståelse av sitt fält. Hen har även hunnit komma in i rollen som arbetsledare under de första åren. Nackdelar: De saknar ibland en studievana vilket försvårar studiegången. För många är ett för stort steg att återgå till studier, specialistutbildningen ska vara kvar på universitet/högskola, men behöver på något sätt ingå i tjänsten. Det är idag ett avbrott som även inkluderar lön och andra ekonomiska ersättningar. 5. Specialistsjuksköterskeutbildning erbjuds i vissa fall i form av distansutbildning. Beskriv översiktligt vilka möjligheter och utmaningar detta innebär jämfört med campusförlagd utbildning. Möjligheter: Geografiskt avstånd har ingen betydelse, studenterna har större möjlighet att kombinera arbete, studier och privatliv. Ibland den enda möjligheten för kvinnor att fortsätta studera av många olika anledningar. Ger 3 (16)
en möjlighet att fortsätta skaffa en högre inkomst under studietiden vilket kan möjliggöra att man har råd att studera när man kommit längre in i familjebildning. Utmaningar: Personliga möten och reflektioner med andra studenter, föreläsare och lärare saknas och genom detta missas möjligheter till peerlearning. De IT- hjälpmedel/lösningar och lärplattform är inte optimala samt att det behövs kunniga IT-tekniker som kan stödja lärare och studenter att använda dessa på bästa möjliga sätt och även se nya möjligheter. 6. Beskriv fördelar och utmaningar med specialistsjuksköterskeutbildning som erbjuds på hel- respektive halvfart och om dessa skiljer sig åt mellan olika inriktningar. Helfart, utmaningar: svårt för många yrkesverksamma att studera på heltid på grund av de ekonomiska förutsättningarna. Det är även en utmaning att få studenten att mogna i sin roll som specialistsjuksköterska. Fördel: snabbare genomströmning av studenter. Halvfart, utmaningar: Behålla studenternas studiemotivation, svårigheter för studenter att kombinera arbete och studier. Studenterna behöver ofta veta sina kursdagar långt innan kursen börjar pga schematekniska skäl. Studierna blir utdragna och det tar dubbelt så lång tid innan de färdigutbildade studenterna kan arbeta kliniskt i verksamhet som kräver 100 % specialistutbildning som inom anestesi. Fördelar: Kombination arbete-studier på halvfart bidrar till att konstruktivistiskt och problemlösande lärandet och både bredare och djupare förståelse då det finns tid för reflektion. Fördelen är även att kunna stötta studenten i sitt individuella lärande i större utsträckning 7. I vilken utsträckning används högskolans ordinarie kursutbud för sjuksköterskans fort- och vidareutbildning? 8. Specialistsjuksköterskeexamen infördes i examensordningen med elva s.k. fasta inriktningar 2001. Uppfyller inriktningarna vårdens behov av specialistsjuksköterskor på kort och på lång sikt? 8 a) Om nej, vad behöver förändras? 4 (16)
Inriktningar som möter vårdens krav på specialisering och inte minst för den nya vårdformen, nära vård. Inom vissa specialiseringar är just specialistkunskap avgörande för om sjuksköterskan ska klara av att utföra arbetet. Specialistutbildningen är en inträdesbiljett till vissa arbetsplatser, såsom inom intensivvård, anestesisjukvård och operation. Det finns då stora vinster med fasta inriktningar inom dessa områden då nationell samordning och kvalitetsutveckling av specialistutbildningarna kan ske. Genom nationell samordning kan specialistutbildningarna bli mer lika och kvaliteten förbättras. 8 b) Om ja, inom vilka områden ska det finnas fasta inriktningar? Specialiserade kunskapsområden som anestesi, intensivvård och operation är i dag inriktade på en generell nivå. Inom dessa inriktningar finns det gemensamma generella kurser och integration för att möta patientens behov av ett multiprofessionellt team 9. Vilka konsekvenser skulle ett borttagande av de fasta inriktningarna få? Mer splittrad bild när det gäller specialistutbildningar mot samma inriktning och därmed en försämrad kvalitet. Specialistutbildningen blir mindre attraktiv i både ett nationellt och internationellt sammanhang. 9 a) För vården? Flera av de fasta specialistinriktningarna har så specialiserat innehåll att de inte kan slås samman utan att specialiserad kunskap går förlorad. Vården behöver högspecialiserat kunskaper, och utbildningar måste finnas så att formella kunskaper inom dessa områden kan examineras för att säkerställa tillräcklig kompetens i vården. Borttagande av fasta inriktningar skulle kunna innebära utarmning av specialistkunskaper. Om inte det skapas en mängd olika inriktningar, och inte lärandemålen är nationella, blir det svårt att värdera vilken kompetens varje ny specialistinriktning ger. 9 b) För lärosätenas planering av specialistsjuksköterskeutbildningen? 10. Universitet och högskolor har sedan 2013 givits möjlighet att utöver de elva fasta inriktningarna, starta specialistsjuksköterskeexamen med viss annan inriktning. Syftet med införandet av en sådan s.k. öppen inriktning var att öka lärosätenas flexibilitet att starta nya inriktningar i förhållande till vårdens behov. 5 (16)
10 a) Redovisa vilka nya inriktningar som har startats sedan 2013. 10 b) Vilka bedömningar görs inför inrättandet av nya öppna inriktningar? 11. Studenter på specialistsjuksköterskeutbildningen har i vissa fall någon form av ersättning annat än studiestöd, t.ex. utbildningsanställning eller studielön, eller följer utbildning i form av uppdragsutbildning. Vilka är fördelarna respektive nackdelarna med denna ordning? Det finns stora vinster med en samordning av ersättningarna. Idag skiljer det sig åt mycket mellan olika typer av utbildning och även mellan sjukhus inom samma region vilket utgör en konkurrens som inte utgår från vårdens behov. Ersättning utöver studiestöd är nödvändig för att göra specialistutbildningar attraktiva. En riktning mot samma förmåner oavsett om sjuksköterskan väljer att gå utbildningstjänst på halvfart eller helfartsstudier är önskvärd. Möjlighet till att fullgöra utbildningen inom utsatt tid och flera som har möjlighet att utbilda sig till specialistsjuksköterska utifrån vårdens och patienternas behov. Nackdelar för den enskilde då dessa anställningsformer ofta är oklara, tex vad som gäller om studenten av olika anledningar ej kan fullfölja sina studier (sjukdom/ej klarar kurser). Frågor om specialistsjuksköterskans yrkesroll i vården 12. Vilka kompetenser är centrala för specialistsjuksköterskans framtida yrkesroll och arbetsuppgifter i vården? Exemplifiera gärna utifrån utvecklingen inom olika verksamhetsområden. Specialistsjuksköterskans kompetens, oavsett inriktning, bör bygga på de 6 grundläggande kärnkompetenserna inom hälso- och sjukvård samt ledarskap och pedagogik enligt Kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor, och samtliga Kompetensbeskrivningar för respektive specialistinriktningar inom anestesi och intensivvård. Kompetens avseende kliniska bedömningar, att kunna tyda patientens symtom eller fysiologiska funktioner, samt patientens psykologiska eller sociala tillstånd. Att ha patienten som självklart fokus under sin arbetsdag. Specialistsjuksköterskan behöver även bygga upp en kompetens avseende att ta till sig teknisk utveckling och ledarskap. 6 (16)
13. Beskriv hur vårdgivaren kan tillvarata och använda specialistsjuksköterskans kompetens i verksamheten? Genom att införa tjänster där utveckling av vården ingår i det kliniska arbetet (kompetensstege) som är delat kliniska och akademiska med möjlighet att påverka vårdens organisation, Utfallsmått för sjuksköterskans kliniska arbete samt Leg. Sjuksköterskor i ledande positioner i hela organisationen. För kompetensutveckling och kunskapsfördjupning på arbetsplatser, utvecklings och förbättringsarbete behöver ske ständigt eftersom omvärlden ändras och nya metoder utvecklas. 14. Ge exempel på åtgärder som universitet och högskolor kan vidta för att öka specialistsjuksköterskeyrkets attraktivitet, och för att öka tillgången på specialistsjuksköterskor. Utifrån vårdens perspektiv anser vi att högskolor och universitet ska: Synliggöra samverkan med den kliniska vården, Kombinationstjänster som kan inspirera för fortsatt utveckling i den direkt patientnära vården. Tillse att utbildningen håller god kvalitet och att undervisningen bedrivs med alternativa former (campus respektive olika former av distansstudier) samt flexibel utbildningstakt. Se till att utbildningen håller en hög kvalité och att det finns en kompetens och organisation för specialistutbildningen som gör att tillräckligt antal studieplatser finns. 15. Ge exempel på åtgärder som hälso- och sjukvårdshuvudmännen kan vidta för att öka specialistsjuksköterskeyrkets attraktivitet och för att öka tillgången på specialistsjuksköterskor. Synliggöra specialistsjuksköterskans kliniska arbete, differentierade kompetenser (kompetensstege) i den kliniska vården, Karriärmöjligheter med möjlighet att påverka vårdens organisation. Leg. Sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor i ledande positioner i hela hälso- och sjukvårdsorganisationen. 7 (16)
16. Ge exempel på åtgärder som riksdag och regering kan vidta för att öka specialistsjuksköterskeyrkets attraktivitet och för att öka tillgången på specialistsjuksköterskor. Nationell styrning av framtidens kompetensbehov i hälso- och sjukvården, nationell samordning för att säkerställa vårdens behov (fullt avlönad specialistutbildning). 17. Vårdgivaren har ansvar för att vårdverksamheten bemannas med personal med rätt kompetens så att kraven på god vård uppfylls. 17 a) Bör vårdgivaren även ansvara för tillhandahållandet av fort- och vidareutbildning? Fortbildning och livslångt lärande ansvarar vårdgivaren för, dock bör en nationell styrning ske av specialistutbildning för sjuksköterskor på avancerad nivå ske. En nationell styrning av livslångt lärande, kontinuerliga kunskapskontroll och krav på kompetens bör ske. 18. På vilka sätt och utifrån vilka underlag identifieras vårdens behov av specialistsjuksköterskors kompetens? Alltifrån verksamheter där patientsäkerhet och god vård är avhängigt om sjuksköterskorna har rätt specialistutbildning, t.ex. inom anestesi- och operationssjukvård och intensivvård till verksamheter där specialistutbildade sjuksköterskor står för kontinuitet och fördjupad kunskap. Patientens vårdbehov styr kompetensen som behövs. Exempelvis har den postoperativa vården utvecklats i snabb takt under de senaste åren i takt med medicinska landvinningar, nya tekniker och avancerad kirurgi har den omedelbara postoperativa vården blivit mer avancerad med ökad vårdteknologi som kräver specialistkunskap för omvårdnaden. 19. Beskriv hur vårdens behov ligger till grund för vårdgivarens planering och inrättande av tjänster för specialistsjuksköterskor? Noggrann analys av hur införandet av specialistsjukskötersketjänster utifrån vårdens behov, d.v.s. patientens, medarbetarnas och arbetsgivarens perspektiv, kopplat till definierat vårduppdrag. 8 (16)
20. Beskriv hur introduktionen av nyanställda specialistsjuksköterskor och barnmorskor planeras och genomförs. Utifrån individuella behov alltifrån en månad till flera månader beroende på specialisering, baserad på tidigare erfarenhet samt utifrån vården, d.v.s. patientens, medarbetarnas och arbetsgivarens perspektiv, kopplat till definierat vårduppdrag. En specialistsjuksköterska inom operationssjukvård behöver många månader på sig totalt innan hen hanterar operationstekniker inom alla inriktningar. Inom intensivvård sker introduktionen stegvis varvid vissa tekniska apparater och sjuksköterskan vårdar patienter efter hand med en stigande komplexitet i patientens tillstånd. 21. Vilka är utmaningarna gällande försörjningen av sjuksköterskors specialistkompetens för framtidens vård? Attraktivitet, utövandet av sina kompetenser och ledarskap för omvårdnaden. 22. Ge exempel på åtgärder som kan vidtas för att stärka kvaliteten i träningen av studenternas kliniska kompetens och professionella förhållningssätt. Kravställa och kvalitetssäkra handledarnas kompetens för Verksamhetsintegrerad utbildning, samverkan med lärosäten och avnämaren, flera kliniska lektorer. Utveckling av pedagogiska metoder i verksamhet, införande av olika handledarmodeller samt färdighetsträning och simulering. 23. Vissa lärosäten har utbildat s.k. avancerade specialistsjuksköterskor som bland annat innebär ytterligare en nivå av klinisk kompetens. Finns det behov i vården av sådan kompetens? 23 a) Om ja, i vilken omfattning? Ja, beror på specialiseringsgrad av den patientnära vården där patientklientelet blir sjukare och äldre och vården mer specialiserad. Utifrån 9 (16)
sjuksköterskan kompetens kan sjukvårdens resurser då användas mer effektivt. Vi ser behov och möjligheter för avancerade specialistsjuksköterskor att bidra med sin spetskompetens inom omvårdnaden, i såväl öppen- som slutenvård. 23 b) Om nej, varför inte? Frågor om samverkan 24. Hur sker samverkan mellan lärosäten och vårdgivare inom följande områden: 24 a) Utbildningens innehåll? Idag finns bristfällig samverkan kring utbildningars innehåll. Önskvärt är att detta sker tillsammans på strategisk (t.ex. behov av inriktningar) och operativ nivå genom pedagogiska verksamhetsföreträdare med adekvat ämneskompetens såsom adjungerade kliniska adjunkter och kliniska lektorer. 24 b) Dimensionering av specialistsjuksköterskeutbildning inom respektive inriktning? Idag finns bristfällig samverkan kring dimensionering av utbildningsplatser. Önskvärt är tillsammans på strategisk (t.ex. behov av inriktningar) och operativ nivå genom pedagogiska verksamhetsföreträdare med adekvat ämneskompetens såsom adjungerade kliniska adjunkter och kliniska lektorer. 24 c) Vårdens framtida behov av specialistutbildade sjuksköterskor? Idag finns bristfällig samverkan kring vårdens framtida behov av studieplatser och inriktningar. Önskvärt är om detta kan ske tillsammans på strategisk nivå. 25. Vilka olika roller har lärosätet och hälso- och sjukvårdshuvudmännen i planeringen av den verksamhetsförlagda delen av utbildningen? Adjungerade kliniska adjunkter och kliniska lektorer 10 (16)
26. Finns det ett behov av att formalisera samverkan om specialistsjuksköterskeutbildningen på nationell nivå? 26 a) Om ja, i vilken form och inom vilka områden? Ja, nationell styrning utifrån behov i framtidens hälso- och sjukvård, riktade satsningar av betald utbildning, koncentrera vissa specialistutbildningar på några få lärosäten 27. Beskriv på vilket sätt och i vilken utsträckning samverkan sker gällande utbildning lärosätena sinsemellan. 28. Beskriv vilka åtgärder som skulle kunna bidra till att stärka samverkan mellan lärosäten och vårdgivare. Att tillsammans på strategisk (t.ex. behov av inriktningar) och operativ nivå genom pedagogiska verksamhetsföreträdare med adekvat ämneskompetens såsom adjungerade kliniska adjunkter och kliniska lektorer 29. Beskriv goda exempel på samverkan inom ert verksamhetsområde. 30. Beskriv eventuella hinder för samverkan. Frågor om barnmorskeutbildningen 31. Finns det behov av förbättringsåtgärder inom ramen för nuvarande examensmål och övriga krav i examensbeskrivningen för barnmorskeexamen? 31 a) Om ja, på vilket sätt? 32. Har barnmorskeutbildningen lokalt vid lärosätet genomgått förändringar avseende innehåll och utbildningsupplägg under de senaste åren? 33. Redogör för pågående utveckling av barnmorskeutbildningen både på kort och på lång sikt, i det fall ett sådant arbete pågår, både vad gäller struktur och innehåll. 34. Beskriv fördelar och utmaningar med barnmorskeutbildning som erbjuds på hel- respektive halvfart. 11 (16)
Frågor om röntgensjuksköterskeexamen 35. Finns det ett behov i vården av att inrätta en specialiströntgensjuksköterskeexamen i högskolan? 35 a) Om ja, motivera varför en sådan utbildning behövs. 35 b) Beskriv hur fort- och vidareutbildningen av röntgensjuksköterskor bedrivs idag. Frågor om studentinflytande 36. Studentkårer vittnar om utmaningar i att engagera studentrepresentanter för att säkerställa medbestämmande i olika beslutande organ. Hur fungerar studentinflytandet inom specialistsjuksköterske- och barnmorskeutbildningen? 37. Vilka frågor kring utbildningens kvalitet och utveckling framstår som mest angelägna för de som studerar till barnmorska eller specialistsjuksköterska? Avslutande frågor 38. Vilka utmaningar står vården inför på kort och på lång sikt? Kompetensförsörjning samt organisationsförändringar I och med att patienterna blir sjukare och vården mer avancerad och specialiserad krävs mer kompetens i den kliniska verksamheten. För att Sverige ska kunna fortsätta bedriva vård och forskning av hög kvalitet jämförbar med andra länder behövs mer kompetens i verksamheten. För att fortsätta driva forsknings- och utvecklingsprojekt ur högsta klass ur ett internationellt perspektiv behövs en dedikerad nationell satsning på specialiserad kunskap och höjd kompetens. Det kommer att krävas ett ökat medicinskt, omvårdnadsmässigt och tekniskt kunnande. Fler avancerade behandlingsmetoder kommer förmodligen att utvecklas vilka kan kräva ett ökat medicinskt, omvårdnadsmässigt och tekniskt kunnande. 12 (16)
Fler patienter vårdas på kortare tid och för en ökad andel patienter sker vården inom öppenvård eller postoperativ vård som blivit alltmer specialiserad. 39. Kan nuvarande examensordning och examensbeskrivningar tillgodose de utmaningar som vården står inför? Ja, dock bör en utökning samarbetet kring verksamhetsintegrerad utbildning med fler kombinationstjänster mellan verksamhet och lärosäten. Övriga frågor och bilagor 40. Övriga frågor som utredningen behöver uppmärksammas på. Andel kombinationstjänster för specialistsjuksköterskor bör öka. 41. Beskrivning av eventuella bilagor som skickas till utredningen Samtycke enligt PUL 1 och dataskyddsförordningen 2 Uppgifterna behövs för att utredningen ska kunna lämna förslag och göra konsekvensanalyser utifrån ett så bra och välunderbyggt underlag som möjligt. Uppgifterna kommer endast att användas inom utredningen men kan komma att lämnas ut som allmän handling om någon begär det. I samband med att frågorna inkommer till utredningen kommer de att registreras på myndigheten. För att kunna registrera uppgifterna och följa arkivlagens bestämmelser behöver vi ditt samtycke. X Jag samtycker till att utredningen U 2107:08 behandlar personuppgifter om mig i enlighet med det ovanstående. Helén Berthelson, Ordförande Riksföreningen för anestesi och intensivvård 1 Personuppgiftslag (1998:204). 2 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Träder i kraft den 25 maj 2018. 13 (16)
Bilaga 2 Sändlista Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Umeå universitet Linköpings universitet Karolinska institutet Luleå tekniska universitet Karlstads universitet Linnéuniversitetet Örebro universitet Malmö universitet Mittuniversitetet Blekinge tekniska högskola Högskolan i Borås Högskolan Dalarna Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan Kristianstad Högskolan i Skövde Högskolan Väst Mälardalens högskola Ersta Sköndal Bräcke Högskola Sophiahemmet Högskola Stiftelsen Högskolan i Jönköping Röda Korsets Högskola Sveriges förenade studentkårer Ersta Sköndal Bräcke Högskola Studentkår Sophiahemmet Högskola Studentkår Röda Korsets Högskolas Studentkår Stockholms läns landsting Region Uppsala Landstinget Sörmland Region Östergötland Region Jönköpings län Region Kronoberg 14 (16)
Landstinget i Kalmar län Region Gotland Landstinget Blekinge Region Skåne Region Halland Västra Götalandsregionen Landstinget i Värmland Region Örebro län Region Västmanland Landstinget Dalarna Region Gävleborg Region Västernorrland Region Jämtland Härjedalen Västerbottens läns landsting Region Norrbotten Alvesta kommun Bengtsfors kommun Bodens kommun Borgholms kommun Falu kommun Hedemora kommun Huddinge kommun Karlstads kommun Kiruna kommun Klippans kommun Kungsbacka kommun Kungsörs kommun Köpings kommun Linköpings kommun Lunds kommun Mjölby kommun Motala kommun Norbergs kommun Oskarshamns kommun Skövde kommun Stockholms stad Storumans kommun Strömstads kommun Strömsunds kommun 15 (16)
Trelleborgs kommun Umeå kommun Uppsala kommun Åmåls kommun Örnsköldsviks kommun Österåkers kommun Kommunal Svensk förening för röntgensjuksköterskor Svensk sjuksköterskeförening Svenska Barnmorskeförbundet Svenska Läkaresällskapet Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges läkarförbund Sveriges Primärvårdsförening Vision Vårdförbundet Vårdförbundet student Vårdföretagarna 16 (16)