Gymnasiet inkl. högre studier Kvalitets- och årsredovisning 2014 Utvecklingsplan 2015
Innehållsförteckning 1. Beskrivning av verksamheten... 2 2. Förutsättningar... 2 2.1. Befolkningsprognos och elevantal... 2 2.2. Analys av förutsättningarna... 3 3. Rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet... 3 4. Resultat... 3 4.1. Behörighet och antagning... 3 4.2. Analys av behörighet och antagning... 5 4.3. Elevernas resultat... 6 4.4. Analys av elevernas resultat... 7 4.5. Det kommunala informationsansvaret... 8 4.6. Analys av arbetet med det kommunala informationsansvaret... 9 4.7. Högre studier... 10 4.8. Analys av högre studier... 11 4.9. Ekonomi... 12 4.10. Analys av ekonomi... 12 5. Utvecklingsområden... 13 5.1. Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning... 13 5.2. Arbetssätt och resultat för utvecklingsområdena... 13 5.3. Utvecklingsområden 2015... 14 6. Sammanfattning av verksamhetsåret... 14 Tabellförteckning Tabell 1: Antal invånare 16-18 år, sid. 2 Tabell 2: Elever i gymnasieskola, antal, sid. 2 Tabell 3: Behörighet och meritvärde åk 9, sid. 4 Tabell 4: Andel sökande intagna på 1:a-handsval, sid. 4 Tabell 5: Andel elever på respektive programtyp, sid. 4 Tabell 6: Andel elever i kommunal, landstingsägd eller fristående skola, sid. 5 Tabell 7: Elevernas studieorter, sid. 5 Tabell 8: Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, sid. 6 Tabell 9: Grundläggande behörighet till universitet och högskola, sid. 7 Tabell 10: Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, sid. 7 Tabell 11: Studieuppehåll och avbrott, sid. 9 Tabell 12: Invånare med gymnasial och eftergymnasial utbildning, sid. 10 Tabell 13: Andel gymnasieelever som påbörjat universitet/högskola inom 3 år, sid. 10 Tabell 14: Andel elever etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter gymnasiet, sid. 11 Tabell 15: Inackorderings-, rese- och km-bidrag, sid. 12 1
Gymnasiet inkl. högre studier Kvalitets- och årsredovisning 2014 och utvecklingsplan för 2015 1. Beskrivning av verksamheten kommun har ingen egen gymnasieskola utan alla platser köps av externa anordnare; både kommunala, landstingsägda och fristående. Vi har samverkansavtal med na Flen, Nyköping, Salem, Strängnäs och Södertälje samt landstingsägda Ökna naturbruksgymnasium. Inför 2014 tecknades, utifrån elevernas önskemål, också samverkansavtal med Botkyrka kommun. Samverkansavtal innebär att eleven blir mottagen på samma villkor som samverkanskommunens egna elever. I finns en fristående gymnasieskola med ett 15-tal elever från. Kommunens elever har därmed ett brett urval av gymnasieutbildningar. På Barn- och utbildningsförvaltningen finns en gymnasieansvarig med uppdrag att följa upp elevernas studier, kopplat till det kommunala informationsansvaret och ekonomi. Gymnasieansvarige har etablerat god kontakt med många av de skolor där kommuns elever studerar och det finns idag välfungerande rutiner för uppföljning. Uppföljningen sker ibland vid besök på de olika skolorna men oftast via mail- eller telefonkontakter med rektor. Varje år samlas examensbevis eller andra betygsdokument in för avgångseleverna och det finns nu ett gott underlag för att följa upp hur elever från lyckas med sina studier. Detta underlag används för att ytterligare förbättra verksamheten i förskola och grundskola. Kommunens elever studerar vid ca 75 skolor runt om i Sverige och elevernas resultat blir ett viktigt kvitto på hur väl förskola och grundskola lyckats ge dem en god grund för ett livslångt lärande. Det är därför glädjande att gymnasieelevernas resultat förbättrats de senaste åren och står sig väl i nationell jämförelse. I denna kvalitetsredovisning redovisas också hur stor del av befolkningen som går vidare till universitets- eller högskolestudier samt befolkningens utbildningsnivå. 2. Förutsättningar 2.1. Befolkningsprognos och elevantal Tabell 1: Antal invånare 16-18 år 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 371 324 315 320 355 369 389 393 SCB 141208 Tabell 2: Elever i gymnasieskola, antal 2011 2012 2013 Kvinnor 219 208 180 Män 223 218 190 Totalt 442 426 370 Kolada 141124 2
De allra flesta unga i åldergruppen går numera i gymnasieskolan. Det händer också att elever går ett fjärde år om eleven inte uppnår slutbetyg på de sedvanliga tre åren. I budgeten beräknas därför att 110 procent av åldersgruppen går i gymnasieskolan. 2.2. Analys av förutsättningarna Antalet invånare i åldersgruppen har under de senaste åren sjunkit avsevärt och når sin lägsta nivå 2015. Däremot har andelen elever som går i gymnasieskolan ökat till nästan 100 procent och dessutom är det fler elever som går ett fjärde år för att slutföra sina studier. Kostnaden för gymnasieskolan har inte sjunkit i samma omfattning som antalet elever eftersom det är fler än tidigare som väljer att slutföra sina studier. 3. Rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet Gymnasieansvarig ansvarar för att följa upp hur det går för kommunens gymnasieelever, både ur kunskapsmässiga och ekonomiska aspekter. Ett system för uppföljning har byggts upp och det är nu enkelt att ha översikt över vilka program och skolor eleverna studerar på. Det innebär även att det är enklare att upptäcka förändringar som kan komma att påverka budgeten. Vid skolbesöken redogör rektorerna för hur de följer upp elevernas studieresultat och frånvaro, tillgången till elevhälsa och annat som påverkar elevernas resultat. Syftet med uppföljningen är att kommun ska försäkra sig om att eleverna får den utbildning de har rätt till och att den i så stor utsträckning som möjligt genomförs under sedvanliga tre år. Kvalitetsredovisningen bygger främst på statistik från KOLADA och Skolverkets Jämförelsetal. Statistiken gäller för alla folkbokförda elever i kommunen vilket innebär att resultaten för årskurs 9 innefattar både Frejaskolans och Waldorfskolans resultat. Jämförelser görs i möjligaste mån över de tre senaste åren, men också med två jämförbara ( Förorts till större städer ); Nykvarn och Trosa, samt med riket. 4. Resultat 4.1. Behörighet och antagning De elever som är behöriga att söka till yrkesprogram har godkända grundskolebetyg i totalt åtta ämnen varav tre är svenska, matematik och engelska. För att komma in på högskoleförberedande program krävs godkända betyg i totalt tolv ämnen varav svenska, matematik och engelska måste ingå. Dessutom ska geografi, historia, religion och samhällskunskap höra till de godkända ämnena för behörighet till ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskapsprogrammen. På motsvarande sätt krävs godkänt i biologi, fysik och kemi för behörighet till naturvetenskaps- och teknikprogrammen. Meritvärdet är summan av elevens ämnesbetyg där A=20 poäng, B=17,5, C=15, D=12,5 och E=10 poäng. F har betygsvärdet 0. 3
Tabell 3: Behörighet och meritvärde åk 9 Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, hemkommun, andel (%) Meritvärde i åk. 9 hemkommun, genomsnitt Tabell 4: Andel sökande intagna på 1:a-handsval Sökande till gymnasieskolan intagna på 1:a handsval, andel (%) 2011 2012 2013 2014 Kvinnor 91,2 85,5 88,5 88,4 Män 90,9 92,8 89,1 91,1 Totalt 91,0 89,3 88,8 89,8 Kvinnor 89,4 89,3 89,5 88,2 Män 86,5 86,1 85,8 84,8 Totalt 87,8 87,7 87,5 86,4 Kvinnor 216 221 219 219 Män 198 198 200 204 Totalt 206 209 210 211 Kvinnor 219 220 221 222 Män 195 194 198 198 Totalt 207 207 209 210 2011 2012 2013 2014 Kvinnor 82,1 78,6 79,5 * Män 76,0 76,9 63,4 * Totalt 78,9 77,7 71,8 * Kvinnor 88,5 88,0 87,0 * Män 85,3 84,1 82,7 * Totalt 86,8 86,0 84,7 * Tabell 5: Andel elever på respektive programtyp Gymnasieelever på högskoleförberedande program enl. GY11, andel (%) Gymnasieelever på Introduktionsprogrammet (IM) enl. GY11, andel (%) Gymnasieelever på yrkesprogram enl. GY11, andel (%) 4 2011 2012 2013 2014 Kvinnor 52,1 54,6 55,6 * Män 34,9 41,8 42,1 * Totalt 42,8 47,7 48,6 * Kvinnor 51,2 54,5 56,3 * Män 38,5 40,7 42,7 * Totalt 44,1 47,0 48,7 * Kvinnor 8,2 6,2 7,2 * Män 12,8 5,9 6,3 * Totalt 10,7 6,0 6,8 * Kvinnor 13,5 10,5 8,7 * Män 19,0 15,4 12,8 * Totalt 16,5 13,0 10,7 * Kvinnor 39,7 39,2 37,2 * Män 52,3 52,3 51,6 * Totalt 46,5 46,3 44,6 * Kvinnor 35,8 35,4 35,6 * Män 42,9 44,3 45,2 *
Totalt 39,3 40,1 40,6 * Tabell 6: Andel elever i kommunal, landstingsägd eller fristående skola Gymnasieelever i andra s, kommunalförbunds och landstings skolor, andel (%) Gymnasieelever i fristående gymnasieskolor, andel (%) 2011 2012 2013 2014 Kvinnor 50,7 44,2 * * Män 55,6 49,5 * * Totalt 53,2 46,9 44,1 * Kvinnor 42,9 42,8 * * Män 41,1 41,2 * * Totalt 42,0 42,0 39,0 * Kvinnor 49,3 55,8 * * Män 44,4 50,5 * * Totalt 46,8 53,1 55,9 * Kvinnor 21,8 22,8 * * Män 19,1 19,7 * * Totalt 20,4 20,8 20,4 * Tabell 7: Elevernas studieorter % 2013 2014 Nyköping inkl. Ökna 43 42 Södertälje 25 22 Flen 2 1 Strängnäs 2 2 Salem 3 5 Stockholm övriga 15 15 Botkyrka 5 8 5 övriga landet 2 3 utlandsstudier 0 1 Egen statistik 131109, 141124 4.2. Analys av behörighet och antagning Andelen elever som är behöriga att söka till gymnasiet ligger på en stabil nivå runt 90 % vilket är högre än rikssnittet men lägre än jämförelsekommunen Nykvarn. Slående är pojkarnas behörighet som är högre än flickornas och dessutom ligger över riket; 2014 med 6 procentenheter. Trots att detta är goda resultat måste målsättningen ändå vara att alla elever blir behöriga till ett nationellt program på gymnasiet eftersom studier visar att de som inte har gymnasieexamen har mycket svårare att etablera sig på arbetsmarknaden och därmed riskerar ett livslångt utanförskap. 5
Meritvärdet ligger på samma nivå som riket, men även där har pojkarna ett något bättre resultat jämfört med hela landet. Flickornas meritvärde är något lägre än riket men mycket lägre än Nykvarns flickor som 2014 hade meritvärde 240. Det lägre meritvärdet får konsekvenser för elevernas möjlighet att komma in på sitt förstahandsval, en faktor som bidrar positivt till att eleven slutför sina gymnasiestudier. Statistiken visar att 72 % av s elever kommer in på sitt förstahandsval mot ca 84 % i riket och i de jämförbara na Trosa och Nykvarn. Trots den låga siffran är det få elever som hoppar av gymnasiet, se tabell 11. Det finns heller ingenting i elevernas resultat på gymnasiet som skulle kunna förklaras med den låga andelen som kommer in på sitt förstahandsval. En möjlig tolkning av dessa motsägelsefulla siffror är att lärarna i är återhållsamma i sin betygsättning vilket leder till att färre elever kommer in på sitt 1:a-handsval, men att eleverna å andra sidan har kunskaper och färdigheter med sig som gör att de känner sig nöjda med sitt val och kan genomföra utbildningen med goda resultat. Däremot kan det finnas en koppling mellan elevernas lägre meritvärde och andelen elever på studieförberedande program, som förvisso ligger i nivå med riket men betydligt lägre än Nykvarns 58 och Trosas 56 procent. Trots det mångåriga arbetet i förskola och grundskola med att bryta traditionella normer ser vi ingen större förändring vad det gäller val av gymnasieutbildning, mer än att något fler söker högskoleförberedande program. Skolan kan arbeta med att stärka elevens självkänsla och visa på förebilder, men vi vet också att föräldrarna har stor påverkan på vilken gymnasieutbildning eleverna väljer. Att gå en yrkesutbildning har varit vanligt i och den normen är svår att bryta på kort sikt. Däremot ser vi att pojkarnas meritvärde stiger och att andelen pojkar på högskoleförberedande program fortsätter att stiga och nu ligger i nivå med riket. Som ett led i att höja befolkningens utbildningsnivå behöver grundskolan ytterligare förbättra sina resultat så att eleverna ökar sina möjligheter att komma in på det program de önskar. Ett steg i rätt riktning är att andelen elever på Introduktionsprogrammen sjunkit och nu ligger fyra procentenheter under riket. Det är bra, men målsättningen måste vara att alla elever ska vara behöriga till ett nationellt program. Att genom en fullföljd grundskole- och gymnasieutbildning ge eleverna goda förutsättningar för ett gott vuxenliv är kanske den viktigaste utmaningen för förskola och grundskola under kommande år. 56 procent av eleverna går i fristående skola jämfört med rikets 20 procent. En av förklaringarna till denna siffra är att kommunen inte har någon egen gymnasieskola och att det därmed står eleverna fritt att välja den skola och studieort man önskar. Fördelningen av studieorter ser ungefär lika ut 2013 och 2014 utom Stockholm/Botkyrka som ökar sin andel. Resultaten visar också att andelen elever på Praktiska gymnasium har minskat. 4.3. Elevernas resultat Tabell 8: Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, genomsnitt 6 2010 2011 2012 2013 2014 Kvinnor 13,5 14,2 15,2 14,8 * Män 12,7 12,6 13,6 12,5 * Totalt 13,0 13,5 14,4 13,7 * Kvinnor 14,6 14,6 14,5 14,6 * Män 13,1 13,1 13,0 13,1 * Totalt 13,8 13,9 13,8 13,8 *
Betygspoäng i gymnasieskolan, avvikelse från modellberäknat värde, procentenheter Totalt -0,7-0,7-0,3-0,5 * Totalt -0,1-0,3-0,5-0,5 * Mått i Framtidsplanen: Andel gymnasieelever med grundläggande högskolebehörighet Tabell 9: Grundläggande behörighet till universitet och högskola Gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola (andel), avvikelse från modellberäknat värde, procentenheter 2010 2011 2012 2013 2014 Totalt -10,1-9,8-0,5-2,7 * Totalt -3,1-2,8-3,3-2,7 * Gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola, andel (%) * uppgiften finna ännu ej tillgänglig Kvinnor 78,7 84,9 94,2 93,1 * Män 79,7 75,4 85,2 80,7 * Totalt 79,3 80,6 89,6 87,0 * Kvinnor 90,2 90,3 90,1 90,1 * Män 83,0 83,2 82,7 83,1 * Totalt 86,6 86,8 86,3 86,6 * MÅTT i Framtidsplanen: Andel gymnasieelever som fullföljt sin utbildning inom 4 år Tabell 10: Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år (andel), avvikelse från modellberäknat värde, procentenheter 2010 2011 2012 2013 2014 Totalt 1,5 1,9-2,2-0,3 * Totalt 1,2 1,8 2,0 1,9 * Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, inkl. IV, andel (%) Kvinnor 75,0 77,3 84,1 75,0 * Män 76,2 74,2 63,0 70,0 * Totalt 75,6 75,5 73,0 72,7 * Kvinnor 79,2 79,7 80,2 79,7 * Män 74,0 74,9 75,1 74,9 * Totalt 76,6 77,2 77,6 77,2 * 4.4. Analys av elevernas resultat Elevernas betygspoäng från gymnasiet kan vara det bästa kvittot på hur förskola och grundskola lyckas lägga grunden för ett livslångt lärande och ett gott vuxenliv. Eleverna finns på ett 75-tal gymnasieskolor runt om i landet och kunskaperna eleverna har med sig dit är avgörande för hur de lyckas med sina gymnasiestudier. Betygsresultaten från gymnasiet ligger numera på riksnivå, 7
trots det lägre meritvärdet från grundskolan. Det är möjligt att lärarna i grundskolan är väl återhållsamma i sin betygsättning, men å andra sidan verkar eleverna ha grundläggande kunskaper från grundskolan eftersom de klarar gymnasiet väl. Flickorna i Nykvarn, som har ett mycket högre meritvärde i årskurs 9, har sänkt sitt betygspoäng från gymnasiet från 15.2 2010 till 13.4 2013. Det verkar alltså inte finnas något direkt samband mellan högt meritvärde i grundskolan och högt betygspoäng i gymnasiet. Den grundläggande behörigheten till universitet och högskola har också ökat och ligger även den i nivå med riket, till skillnad från Nykvarn och Trosa där behörigheten sjunker. 87 procent av eleverna fick grundläggande behörighet, men skillnaden är stor mellan pojkar och flickor. Jämförs de olika programtyperna syns även här en skillnad; 95,2 procent av eleverna på högskoleförberedande program fick högskolebehörighet mot 82,2 procent på de yrkesförberedande programmen. Många elever på de yrkesförberedande programmen vill komplettera med kurser för att få högskolebehörighet, ett sätt att gardera sig inför framtiden. Siffrorna visar att skolorna kan erbjuda eleverna dessa kurser så att även elever på yrkesutbildningar kan få sin högskolebehörighet om de så önskar. Ur ett livsperspektiv är det viktigt att fullfölja sin gymnasieutbildning och få sitt slutbetyg, inte minst med tanke på att möjligheten att senare i livet komplettera sin gymnasieutbildning är begränsad. Andelen gnestaelever som fullföljer sin utbildning inom fyra år är lägre än riket men något högre än Nykvarn och Trosa. 91,1 procent av eleverna på högskoleförberedande program fullföljer sina studier inom fyra år, näst högst siffra i länet. Motsvarande siffra för elever på de yrkesförberedande programmen är 65,4 procent, sämst i länet. Arbetsförmedlingens statistik visar att det hittills har varit relativt lätt för ungdomar att få jobb i. Möjligen finns förklaringen till den låga siffran för elever på de yrkesförberedande programmen i att man erbjuds arbete och att motivationen för att slutföra studierna därmed minskar. Mått i Framtidsplanen: Andel gymnasieelever med grundläggande högskolebehörighet MÅTT i Framtidsplanen: Andel gymnasieelever som fullföljt sin utbildning inom 4 år Målen har uppnåtts: Uppfyllt Delvis uppfyllt Arbetet inlett Ej uppfyllt X 4.5. Det kommunala informationsansvaret Enligt Skollagen har hemkommunen ansvar för att följa upp alla ungdomar som inte fullgjort sin skolplikt och inte fyllt 20 år. Uppföljningen gäller ej elever som går i eller har slutfört gymnasiet. I kommun har Barn- och utbildningsnämnden ansvar för elever 16 18 och Socialnämndens Individ- och familjeomsorg (IFO) för de som är 18 20 år. Fram till 2014 fanns en gemensam arbetsgrupp som samordnade uppföljningen men sedan Ciceron-projektet avslutades har det varit otydligt vem eller vilka inom socialförvaltningen som ska ingå i gruppen. Barn- och utbildningsförvaltningens gymnasieansvarige har ansvarat för det kommunala informationsansvaret under 2014 och kontaktat ansvariga på Slussen då elever hoppat av gymnasiet. Den 1 januari 2015 vidgas det kommunala informationsansvaret till att det även ska erbjudas aktiviteter till den 16-20-åring som inte genomgår eller genomgått ett nationellt program i 8
gymnasiet eller arbetar. Under året har gymnasieansvarig fört diskussioner med Utbildningscentrum, Arbetsförmedlingen, Slussen och yrkes- och studievägledare om hur den nya lagstiftningen kommer att påverka arbetet i. Utifrån samtalen har ett förslag till riktlinjer tagits fram. Detta förslag kommer att diskuteras vidare med ansvariga för den arbetsmarknadsenhet som bildas 2015. Tabell 11: Studieuppehåll och avbrott Avbrott/studieuppehåll föregående år, andel (%) av nybörjare folkbokförda i kommunen Skolverkets Jämförelsetal 141209 Samtliga 2010 2011 2012 2013 2010 2011 2012 2013 2 1 1 2 3 3 3 4 Att göra avbrott eller studieuppehåll, framför allt under sitt första år i gymnasiet, är en riskfaktor för kommande studier på gymnasiet. En förhållandevis låg andel av kommunens elever gör avbrott, men målsättningen måste vara att alla elever ska ha en gymnasieexamen. God tillgång på kvalificerad studievägledning inför gymnasievalet är förmodligen en av framgångsfaktorerna, uppföljningen av eleverna i gymnasieskolan en annan. Hög frånvaro kan vara en första signal om att eleven inte trivs och så småningom avbryter studierna. Gymnasieskolorna är ombedda att signalera när en elev har hög frånvaro, men då det finns ekonomiska incitament för att låta eleven vara fortsatt inskriven på skolan trots hög frånvaro, är det inte alltid som hemkommunen får information om frånvaron. Därmed minskar chansen att fånga upp en elev i riskzonen att hoppa av. Problemet har uppmärksammats på riksnivå och under 2014 har även Regionförbundet påbörjat ett arbete för att minska avhoppen i gymnasiet. Barn- och utbildningsförvaltningen har deltagit i ett antal seminarier och konferenser i ämnet. I december 2014 omfattas 22 unga av informationsansvaret. 11 av dem har hoppat av gymnasiet och 11 är nyligen folkbokförda i kommun. I den sistnämnda gruppen är det förmodligen flera som går på gymnasiet. 4.6. Analys av arbetet med det kommunala informationsansvaret Under 2014 har arbetet med det kommunala informationsansvaret haltat något då det saknats tydliga rutiner för de två förvaltningarnas gemensamma arbete. Lagstiftarens krav om att hemkommunen ska hålla sig informerad om hur den unge är sysselsatt uppfylls men räcker inte till då lagstiftningen förändras 2015. I förarbetena till den skärpta lagstiftningen betonas vikten av att kommunen tar ett gemensamt ansvar för de ungas sysselsättning och inte överlämnar ansvaret till utbildningsförvaltningen med argumentet att skrivningen finns i Skollagen. Det finns många exempel på som lyckas väl med sysselsättningen av unga och en av framgångsfaktorerna är ett kommunövergripande samarbete. Flera elever har hoppat av gymnasiet under 2014, vilket är oroväckande. Ett tydligt mönster är att majoriteten av eleverna som hoppar av gymnasiet har färre än 10 betyg med sig från grundskolan. 9
Det säger sig självt att det blir svårt att genomföra en gymnasieutbildning om man inte fått en stabil kunskapsgrund i grundskolan och avhoppen blir ytterligare en påminnelse om vikten av en mycket hög måluppfyllelse i grundskolan. Det positiva är att det finns ett upparbetat samarbete med många av gymnasieskolorna och att rektorer oftare hör av sig när någon elevs studier inte flyter på som planerat. Skolan och hemkommunen kan då gemensamt stötta eleven till att slutföra sina studier vilket skett, med gott resultat, vid några tillfällen under året. 4.7. Högre studier En hög utbildningsnivå ger ökad möjlighet till arbete, ökar kompetensen i arbetslivet, stärker individens roll i samhället samt minskar utanförskap och långtidsarbetslöshet, framför allt bland unga. Det är därför eftersträvansvärt att befolkningen har eftergymnasial utbildning. Andelen invånare i med eftergymnasial utbildning stiger sakta och ligger nu i ungefärlig nivå med riket. MÅTT i Framtidsplanen: Andel invånare med gymnasial resp. eftergymnasial utbildning Tabell 12: Invånare med gymnasial och eftergymnasial utbildning Invånare 25-64 år med eftergymnasial utbildning, andel (%) Invånare 25-64 år med högst gymnasial utbildning, andel (%) 2010 2011 2012 2013 2014 Kvinnor 35,3 36,7 37,3 38,1 * Män 24,4 24,9 25,5 25,9 * Totalt 29,8 30,8 31,4 32,0 * Kvinnor 35,6 36,6 37,4 38,1 * Män 25,1 25,5 25,8 26,0 * Totalt 30,2 30,9 31,4 31,9 * Kvinnor 50,3 50,4 50,7 50,5 * Män 56,5 56,9 57,1 57,3 * Totalt 53,4 53,6 53,9 53,9 * Kvinnor 52,7 52,6 52,5 52,1 * Män 56,5 57,2 57,6 57,8 * Totalt 54,7 54,9 55,1 55,0 * MÅTT i Framtidsplanen: Andel gymnasieelever som studerar på universitet/högskola inom tre år efter avslutat gymnasium Tabell 13: Andel gymnasieelever som påbörjat universitet/högskola inom 3 år Gymnasieelever som börjat på universitet/högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) 2010 2011 2012 2013 2014 Kvinnor 40,0 42,0 41,8 25,0 * Män 17,4 13,8 23,8 28,4 * Totalt 29,2 26,9 33,1 27,0 * Kvinnor 43,7 45,4 46,4 44,5 * Män 31,4 32,6 32,6 31,4 * Totalt 37,6 39,1 39,7 37,6 * 10
Tabell 14: Andel elever etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter gymnasiet Gymnasieelever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) 2010 2011 2012 2013 Kvinnor 66,0 68,7 58,3 * Män 70,7 71,4 66,2 * Totalt 68,5 70,0 63,1 * Kvinnor 65,8 66,3 66,8 * Män 63,7 67,4 66,8 * Totalt 64,8 66,9 66,7 * 4.8. Analys av högre studier Andelen invånare med eftergymnasial utbildning ligger numera i samma nivå som riket och ungefär lika som jämförelsena Trosa och Nykvarn. I Trosa har dock en något större andel av männen eftergymnasial utbildning. är en utpräglad småföretagarkommun vilket också syns i andelen unga som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutat gymnasium. 53,5 procent av de som gått ett yrkesförberedande program är sysselsatta med arbete eller studier två år efter gymnasiet. Det är, näst efter Vingåker, bäst i Sörmland. Detta kan möjligen kopplas till andelen elever som påbörjat högre studier inom tre år efter avslutat gymnasium. Andelen kvinnor har legat stabilt på dryga 40 procent, några procentenheter lägre än riket. Andelen män har legat långt under riket men haft en stabil ökning som 2013 börjar närma sig resultatet för riket. Resultatet för kvinnorna 2013 väcker dock en del frågor då det dels är mycket lägre än tidigare och dels är nästan hälften så högt som riket i övrigt, som också backar något. Gymnasieansvarige har ställt frågor till några unga i åldersgruppen för att försöka utröna vad minskningen beror på, men det framträder ingen tydlig bild. De som tillfrågats har kompisar som reser, pluggar och/eller jobbar utomlands eller som går på folkhögskola, något som inte syns i statistiken. Några har också kompisar som tagit sabbatsår för att fundera över vad man vill göra framöver. I denna kategori nämns främst kvinnorna. Det finns anledning att hålla ögonen på utvecklingen så att det inte är ett trendbrott. Å andra sidan uppvisar både Trosa och Nykvarn starka variationer; männen i Trosa varierar mellan 15,2 och 35,8 procent och kvinnorna i Nykvarn mellan 23,4 och 56,4 procent under samma period. Resultatet i alla länets utom Trosa sjunker 2013. De kontakter som hittills tagits med högskolor i närområdet har inte lett till ett utökat samarbete. Högskolorna uppger själva att de har ont om resurser för att samarbeta med skolor och att de lägger dessa resurser på gymnasieskolorna. Förvaltningen behöver därför pröva nya strategier för att få fler av ungdomarna att välja högre studier i framtiden. MÅTT i Framtidsplanen: Andel invånare med gymnasial resp. eftergymnasial utbildning MÅTT i Framtidsplanen: Andel gymnasieelever som studerar på universitet/högskola inom tre år efter avslutat gymnasium 11
Målen har uppnåtts: Uppfyllt Delvis uppfyllt Arbetet inlett Ej uppfyllt X 4.9. Ekonomi Då kommunen köper alla utbildningsplatser och eleverna har möjlighet att i stor utsträckning välja utbildning är det svårt att påverka kostnaderna. En utökad uppföljning har däremot inneburit en minskad kostnad på sikt, exempelvis genom att i uppföljningen se till att eleverna klarar av sin utbildning på tre år i stället för fyra. De elever som går ett fjärde år i gymnasiet ska vara väl kända av gymnasieansvarig och ett fjärde år planeras i god tid tillsammans med berörd skola. Ibland är det heller inte nödvändigt med ett helt studieår utan eleven kan läsa enstaka kurser för att få sin examen. Uppföljningen har också lett till att det numera är känt exakt när en elev börjar och slutar på en skola. Därmed sker inga dubbelfaktureringar av eleverna. kommuns prislista är ett snittpris på samverkansnas programpris. För de program som inte omfattas av samverkansavtalen sker betalning enligt den s.k. riksprislistan som fastställs av Skolverket varje år. Kostnaden för ett program varierar stort. Det samhällsvetenskapliga programmet är billigast, 72 000:- per år, och dyrast är naturbruksprogrammen med en kostnad på ca 175 000:- per år. Snittpriset för s elever var 2014 111 700:-. Enligt skollagen är hemkommunen skyldig att lämna inackorderingsstöd till elever i gymnasieskola med offentlig huvudman. Elever i fristående gymnasieskola söker inackorderingsbidrag från CSN. Kommunen bistår även med resekostnaden till skolan då alla elever måste resa för att kunna genomföra sin utbildning. Den totala kostnaden för elevernas resor under 2014 uppgår till 2 miljoner kronor. Tabell 15: Inackorderings-, rese- och km-bidrag Antal Kostnad Inackorderingsbidrag 2013 49 319 000:- 2014 43 293 000:- Resebidrag 2013 9 61 000:- 2014 11 71 000:- Km-bidrag 2013 15 25 000:- 2014 8 13 000:- 4.10. Analys av ekonomi Eftersom eleverna fritt får välja utbildning och skola är det oerhört svårt att i förväg göra en helt hållbar budget. Däremot kan kostnaden hållas nere genom en aktiv uppföljning och en mycket noggrann kontroll av alla fakturor; något som gett ett gott resultat de senaste åren. 12
Kostnaderna för resor är också svåra att påverka då i princip alla elever måste ha ett buss- eller tågkort för att ta sig till sin skola. Kostnaden för ett Länstrafikkort är mycket högre än ett Accesskort, så det skulle få viss påverkan på ekonomin om fler valde skolor i Södertälje och Stockholmsområdet. Eleven har dock ett fritt val av skola och resekostnaden är ingenting som kan få styra över det. En till synes hög kostnad som skulle kunna påverkas är den för elever som reser med taxi till sin skola. Det är dock ett mycket litet antal elever som gör det och taxibolaget är skicklig på att samordna resorna för att minimera kostnaderna. Bedömningen är att om taxiresorna för dessa elever drogs in skulle med största sannolikhet dessa elever inte alls skulle gå i gymnasiet, ett icke önskvärt scenario. 5. Utvecklingsområden 5.1. Utvecklingsområden från föregående års kvalitetsredovisning Aktiv information till elever och vårdnadshavare om möjligheten att läsa in grundläggande högskolebehörighet även på yrkesprogrammen Nya försök att etablera kontakt med högskolorna i närområdet Undersöka möjligheten att högskolorna kommer till, exempelvis Utbildningscentrum, för att informera om sina program och kurser Förbereda rutiner för den nya lagstiftningen om informationsansvaret 5.2. Arbetssätt och resultat för utvecklingsområdena Informationen till elever och vårdnadshavare om att det finns möjlighet att läsa in grundläggande högskolebehörighet även på yrkesprogrammen sker både via yrkes- och studievägledaren på högstadiet och via gymnasieskolorna som ofta är måna om att eleverna läser in grundläggande högskolebehörighet. Trots att det är ungefär 45 procent av eleverna som läser ett yrkesinriktat program var det 2013 87 procent av alla elever som uppnådde grundläggande högskolebehörighet. Det innebär att en betydande del av eleverna på yrkesinriktade program också läser kurser för att få grundläggande högskolebehörighet. Med andra ord har informationen om denna möjlighet nått elever och vårdnadshavare. Ett par nya försök har gjorts för att etablera kontakt med högskolorna men intresset för att samarbeta med eller besöka är, liksom tidigare år, mycket svagt. Förvaltningen behöver därför diskutera andra sätt att samarbeta med högskolan framöver. Förslag till rutiner för informationsansvaret, som byter namn till aktivitetsansvaret 1 januari 2015, har arbetats fram i samarbete med yrkes- och studievägledare, Utbildningscentrum, Arbetsförmedlingen och Slussen. När den nya arbetsmarknadsenheten blir formerad i början av 2015 kommer rutinerna att förankras och förfinas där. 13
5.3. Utvecklingsområden 2015 Utöka samarbetet med socialförvaltningen/vuxen- och omsorgsnämnden kring elever som riskerar att hoppa av gymnasiet, hoppar av gymnasiet eller aldrig börjar gymnasiet efter avslutad grundskola. 6. Sammanfattning av verksamhetsåret Uppföljningen av både resultat och ekonomi gällande gymnasieskolan är nu väl etablerad vilket syns i en god kontakt med många av gymnasieskolorna och i den ekonomiska uppföljningen. Resultaten för gymnasieeleverna har också börjat användas för att utveckla lärandet i förskola och grundskola vilket i sin tur förhoppningsvis leder till ytterligare bättre resultat för gymnasieeleverna i framtiden. Marie-Louise Ramevik Verksamhetsansvarig för gymnasiet 14