Samediggi Sametinget. Coahkkinbeaivemearri Sammanträdesdatum. Staare/Östersund

S,ameUnget är ett självständigt folkvalt pariament som ska verka för en levandle samisk kultur och medverka i sa mhällspla,neri ngen. Samediggi Såmedigge Saemiedigkie Sametinget COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 Samediggi Sametinget Coahkkinbeaivemearri Sammanträdesdatum 1-12 Staare/Östersund

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 Baiki ja aigi /Plats och tid Hotel Gamla Teatern, Östersund 2018-02-07; kl 10.30-16.25 2018-02-08: kl 08.30-16.45 2018-02-09; kl 08.30-15.20 Mearrideaddjit/ Beslutande Ieza oassevaldi /Övriga deltagande Ledamöter enligt bilagda uppropslistor Lahtut nammacuorvunlisttuid mielde Siri Persson, calli/ sekreterare Paragrafåt /Paragrafer Darkkisteaddji/ Utses justera 1-12 Peter Holmqvist, Jan Rannerud Vuollaicallosat Underskrifter calli sekreterare sagadoalli ordförande Paulus Kuoljok 1-8.10,9 sagadoalli ordförande c/1.tr0-.q_ ~ Mona Persson -h;j S.~ 8.11-9 darkkisteaddji justerare Py ter Holm ;$ist G-->f/ver 1-12 darkkisteaddji justerare 1-12 Justerarens sign?( c:/j;/t 2 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 Darkkastus lea diedihuvvon almmuhanttivvalis. Justeringen har tillkännagivits enlig anslag. Organa /Organ Samediggi/Samedigge/Saemiedigkie/Sametinget Coahkkinbeaivemearri/Sammanträdesdatum Ilmmuhanbeaivi /Datum för anslags uppsättande..i. $:":'. ::-! :~..... Beavdegirjji vurkensadji Förvaringsplats för protokollet Samedikki hålddahus,giron/ Sametingets kansli, Kiruna Vu o llai ca la/u n derskrift Justerarens sign f(tfl/f/1 ~ 3 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 Paulus Kuoljok coahkkinjoåiheaddji l Rahpan Samedikki coahkkinjod:iheaddji savva bures boahtima ja rahpa coahkkima. 2 Lahtuid nammacuorvun./. Lahtut curvojuvvojit nammacuorvunlisttu nr l mielde, 2018-02-07, dii 10.30 3llahtu leat sajis. Agneta Rimpi cohkka lahtu Håkan Jonsson sajis Cm-ola Fjällström cohkka lahtu Marie Persson Njajta sajis Peter Holmqvist cohlcka lahtu Veronika Håkansson sajis Nils Johan Labba cohlcka lahtu Anne Madeleine Kuhmunen sajis Signar Holmström cohlcka lahtu Julia Wahlberg sajis Marina Nilsson Ederlöv cohkka lahtu Martin Lundgren sajis Ronny Svarta cohlcka lahtu Lars Wilhelm Svonni sajis l. sadjasas coahkkinjod:iheaddji ilmmuha ahte lahtuid sardnunåigi lea 3 geardde 4 minuhta juohke assis. 3 Guovtti darkkisteaddji valljen Josefrna Skerk evttoha Peter Holmqvist darkkisteaddjin. Stefan Mikaelsson evttoha J an Rannerud darkkisteaddjin. Samediggi mearrida valljet Peter Holmqvist ja J an Rannerud darkkisteaddjin. Justerarens sign 4 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 Paulus Kuoljok ordförande 1 Öppnande Sametingets ordförande hälsar samtliga välkomna och förklarar sammanträdet öppnat. 2 Upprop av ledamöter./. Upprop av ledamöter enligt bilagd närvarolista nr l, 2018-02-07, kl10.30 31ledamöter är närvarande. Agneta Rimpi ersätter ledamoten Håkan Jonsson Carola Fjällström ersätter ledamoten Marie Persson Njajta Peter Holmqvist ersätter ledamoten Veronika Håkansson Nils Johan Labba ersätter ledamoten Anne Madeleine Kuhmunten Signar Holmström ersätter ledamoten Julia Wahlberg Marina Nilsson Ederlöv ersätter ledamoten Martin Lundgren Ronny Svarta ersätter ledamoten Lars Wilhelm Svonni l:e vice ordföranden meddelar talartid för varje ledamot är 3 inlägg x 4 minuter under varje paragraf/ärende 3 V al av två justerare Josefina Skerk föreslår Peter Holmqvist till justerare. Stefan Mikaelsson föreslår Jan Rannerud till justerare. Sametinget beslutar utse Peter Holmqvist och Jan Rannerud till justerare. Justerarens sign 4 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 Paulus Kuoljok coahkkinjoaiheaddji 4 Liige assit Agneta Rimpi evttoha muktit assevuoru; ahte 9 Stivrra ja lavdegottiid cilgehusat giedahallojit maijijel 5 Buseahta, ja 11 Vålgaassit giedahallojit maijijel 7 Samedikki rahpan 2021. Coahkkinjodiheaddji loahpaha digastallama. Coahkkinjodiheaddji bidja ovdan proposisuvnna dohkkehit dehe hilgut Agneta Rimpi evttohusa muktit assevuoru, ja gavnnaha Samediggi hilgu su evttohusa muktit assevuoru. Jienasteapmi gåibiduvvo. Son guhte doarju Agneta Rimpi evttohusa vastida juo, ja son guhte ii doarjjo vastida ii. Rabas jienasteamis saddet 16 juo-jiena ja 15 ii-jiena. Samediggi lea dasto ruearridan hilgut Agneta Rimpi evttohusa muktit assevuoru. Stimediggi mearrida hilgu Agneta Rimpi evttohusa muktit assevuoru../. Lars Jonas Johansson ilmmuha ahte Landspartiet Svenska Samer, Jakt-. och fiskesamerna, Albmut-bellodat ja Min Geaidnu gaibidit liigedievascoahkkima daninga raddadallanortnet, davviriikkalas samekonvensuvdna ja arbemåhttu eai leat biddjon dan dievascoahkkima asselistui. Mielddus. Lars Wilhelm Svonni boahta fas sadjasis Martin Lundgren boahta fas sadjasis Justerarens sign 5 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 Paulus Kuoljok ordforande 4 Eventuella extra ärenden Agneta Rimpi föreslår ändrad turordning; 9 Styrelsen och nämndernas redovisning behandlas efter 5 Budget och 11 Ev valärenden behandlas efter 7 Sametingets öppnande 2021 Ordföranden förklarar deben avslutad. Ordföranden ställer proposition för Agneta Rimpis förslag om ändrad turordning och finner Sametinget förkastat Agneta Rimpis förslag om ändrat turordning. Votering begärs. Den som stöder Agneta Rimpis förslag svarar ja och den som inte gör det svarar nej. Vid öppen votering avges 16 ja-röster, 15 nej-röster. Sametinget har därmed förkastat Agneta Rimpis förslag om ändrat turordning. Sametinget beslutar förkasta Agneta Rimpis förslag om ändrat turordning../. Lars Jonas Johansson meddelar Landspartiet Svenska Samer, Jakt-. och fiskesamerna, Albmut och Mijjen Geajnoe inlämnar begäran om extra plenum på grund av ärendena konsultationsordningen, nordisk samekonvention och traditionell kunskap inte är på detta plenums föredragningslista. Bilaga. Lars Wilhelm Svonni återinträder Martin Lundgren återinträder Justerarens sign 5 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 Paulus Kuoljok coahkkinjoåiheaddji 5 Buseahtta 2018 Assegirjjit Stivrabeavdegirji 2017-09-12--13, 1127.2 Råddehusa buseahttaproposisuvdna 2018, vissis oasit Dievascoahkkinbeavdegirji 2017-10-03--05, 26 Stivrabeavdegirji 2017-10-04, 140.1 Stivrabeavdegirji 2017-11-12-14, 157.2 Stivrabeavdegirji 2017-11-29, 195 Stivrabeavdegirji 2017-12-20-21, 197.2 Stivrabeavdegirji 2018-01-15-17, 3.1./. Mielddus Assegiedahallit: Anja Taube, Malin Mäkelä, Per Olof Nutti Stivra mearridii cakcamanu 12-13 b 2017, 127,2 ahte bovdet visot bellodagaid buseahttasagastallamiidda juovlamanus 2017, dohkkehit loahpalas buseahta stivracoahkkimis oddajagimanus 2018. Samediggi mearridii golggotmanu 4 b 2017, 26 ahte Samediggi mearrida daid gaskaboddosas buseahttarammaid 2018 buseahttajahkcii: 3:1 Srimediggi ap.1 Samediggi 52 401 tkr ap.3 Samefoanda 1500 tkr mas 3 000 tkr lei valggaid 2017 oktavuodas 1:2 Juolludus kulturdoibmii, ovdanahttimii ja riikkaidgaskasas kulturlonohallamii ja ovttasbargui ap.s Juolludus Sami kultuvrii 1.22 Boazoealahusa ovddideapmai 7.1 och 7.2 Nasuvnnalas unnitloguid doaimmat ap. 12 nasuvnnalas cuovvoleapmi 14 377 tkr 113 915 tkr 2 200 tkr ap.13 stahtadoarjja gielddaide ja eanadikkiide 36 120 tkr 1 ap.14 sami giellaguovddas 6000 tkr ap.15 nasuvnnalas unnitloguid neahttasiidu 1200 tkr stivra bukta evttohusa got juohka juolludusaid jagi 2018 buseahttarammaid siskkobealde riikkabeaivvi buseahttaproposisuvnna jelgii Samedikki dievascoahkkimii guovvamanus 2018, loahpalas buseahtta mearriduvvo guovvamanu dievascoahkkimis 2018, 1 Buseahttaproposisuvnnas cuozzu ahte rudat juolluduvvojit suomagiela, meängiela ja samegiela hcilddasanguovlluide. Lea boahtan diehtu ahte lasihuvvo 20 000 tkr mii lea valdon mielde dan submai. Justerarens sign 6 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 Paulus Kuoljok ordförande 5 Budget 2018 Dokument Styrelseprotokoll2017-09-12--13, 1127.2 Regeringens budgetproposition 2018, valda delar Plenumsprotokoll2017-10-03--05, 26 Styrelseprotokoll2017-10-04, 140.1 Styrelseprotokoll2017-11-12-14, 157.2 Styrelseprotokoll2017-11-29, 195 Styrelseprotokoll2017-12-20-21, 197.2 Styrelseprotokoll2018-01-15-17, 3.1./. Bilaga Föredragande: Anja Taube, Malin Mäkelä, Per Olof Nutti styrelsen beslutade den 12-13 september 2017, 127,2 inbjuda samtliga partier till budgetberedning i december 2017, fastställa den slutliga budgeten vid styrelsesammanträdet i januari 2018. Sametinget beslutade den 4 oktober 2017, 26 Sametinget beslutar fastställa följande preliminära budgetramar för Sametinget budgetåret 2018: 3:1 Sametinget ap.l Sametinget 52 401 tkr ap.3 Samefonden 1500 tkr varav 3 000 tkr för valet 2017 avräknat 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete ap.s Anslag Samisk kultur 14 377 tkr 1.22 Fämjande av rennäringen 113 915 tkr 7.1 och 7.2 Åtgärder för nationella minoriteter ap. 12 nationellt uppföljningsansvar 2 200 tkr ap.13 statsbidrag kommuner och landsting 36120tkr 1 ap.14 samiska språkcentrum 6000 tkr ap.15 hemsida nationella minoriteter l 200 tkr styrelsen lämnar förslag till dispositioner inom de slutliga budgetramarna för verksamhetsåret 2018 i enlighet med riksdagens beslutade budgetproposition till Sametingets plenum i februari 2018, slutlig budget fastställs vid plenum i februari 2018, 1 I budgetpropositionen går läsa medlen är till för förvaltningsområden för finska, meaänkieli och samiska. A viserat är om utökning om 20 000 tkr vilket har inkluderats i summan. Justerarens sign ~~~l~ ~ 6 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 5 Buseahtta - joatkka DigastaTian buseahttabarggu birra dievascoahkkima mearradusa ektui 2018 buseahttaramma:in. Stivra mearridii golggotmanu 4 b 2017, 140.1 giedahallat assi viidaseappot. Stivra mearridii skabroamanu 29 29 b 195, ahte evttohit direktiivvaid 2018 busehttii buseahttavalbmemis stivrra evttohusa jelgii, ahte vuoruhit dciid assiid: Juridillkalas gealbbu albmotrievttis ja boazodoalloassi:in _ Nannet servodatplanerna Guorahallat vejolasvuoda asahit Giellaguovddaza davvisamegiela, ubmisamegiela ja julevsamegiela varas Bistevas ruhtadeami Giellagaldui Juridillkalas guorahallama sami giellalaga ektui Guorahallama sami ovdaskuvlaoahpponeavvuid birra Dearvvasvuoda-, boarrasiid- ja valastallanlavdegotti asaheami Halddahuslas doarjaga stabii gohccut halddahusa assevalbmet vuodu daid vuoruhemiid vuodul gohccut halddahusa valbmet evttohusa geahcadanradi bargogohcusortnegii. Stivra mearridii juovlamanu 20-21 b 2017, 197.2 gohccut halddahusa valbmet assi viidaseappot daid buseahttarammaid vuodul mat le at dahkat mearradusa stivracoahkkimis oddajagimanus 2018. Justerarens sign 7 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 5 Budget 2018 -forts. Diskussion angående budgetarbetet med hänvisning till av plenum beslutade preliminära budgetrarnar 2018. styrelsen beslutade den 4 oktober 2017, 140.1 bereda ärendet vidare. styrelsen beslutade den 29 november 195, föreslå direktiv för budget 2018 till budgetberedningen i enlighet med styrelsens förslag, prioritera följande enligt nedan: Juridisk kornpetens folkrätt och rennäring Förstärka samhällsplaneringen Utreda förutsättningar för inrätta urne-, lule- och nordsamiska Språkcentrum Fast finansiering av Giellaga.Idu Juridisk utredning om samisk språklag Utredning om lärornedel för samisk förskola Inrättande av hälso, äldre- och idrottsnämnd Administrativt stöd till stab uppdra till kansliet bereda underlag i enlighet ovanstående prioriteringar uppdra till kansliet bereda förslag till uppdragsordning för insynsenhet styrelsen beslutade den 20-21 december 2017, 197.2 uppdra till kansliet bereda ärendet vidare med utgångspunkter med de lämnade budgetramarna, besluta i ärendet vid styrelsesammanträdet i januari 2018. Justerarens sign 7 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 5 Buseahtta 2018 - joatkka Jan Rannerud evttoha ealahuslavdegotti buseahta 450 tkr. Ieza stivralahtut doalahit evttohusa nugo lea. Stivra mearrida ahte ovddidit 2018 buseahta mildosa jelgii. Stivra evttoha Samedikki mearridit dohkkehit jagi 2018 buseahta mildosa jelgii../. Josefina Skerk died:iha ahte opposisuvdna ovddida vuosteevttohusa mielddus 1 jelgii. Tomas Unga cohkka lahtu Lars Miguel Utsi sajis Kristina Nordlin g cohkka lahtu Christina Åhren sajis Coahkkinjod:iheaddjin muitala ahte Samediggeortnega 88 jelgii galga sami albmot beassat divvut jearaldagaid go Samediggi gied:ahalla buseahta ja jahkedied:iliusa. Sami albmoga jearahallanbodda lea dii 13.30. Coahkkinjod:iheaddji ilmmuha ahte 5 Buseahtta 2018 jasami albmoga jearranboddu lea dal. 5 Buseahtta 2018 botkejuvvo 2018-02-07, dii 13.30. Åssi 5 cielggadeapmi dii 13.30. Sami albmoga jearahallanboddu 2018-02-07, dii 13.35. Åssi 5 Buseahtta 2018, aiga fas 2018-02-07; dii 13.35.. /. Lars Jonas Johansson ovddida lassievttohusa mildosa jelgii. Fia Kaddik cohkka lahtu Lars Jon Allas sajis Marina Nilsson Ederlöv cohkka lahtu Stefan Mikaelsson sajis Rolf Ohlson cohkka lahtu Veronika Håkansson sajis Mari-Louise Boman cohkka lahtu Marie Persson Njajta sajis Justerarens sign 8 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 5 Budget 2018 -forts. Jan Rannerud föreslår budget för näringsnämnden 450 tkr. Övriga styrelseledamöter vidhåller enligt förslag. styrelsen beslutar överlämna budget för 2018 enligt förslag. styrelsen föreslår Sametinget besluta fastställa budget för 2018 enligt förslag../. Josefina Skerk meddelar oppositionen lämnar motförslag enligt bilaga l. Tomas Unga ersätter ledamoten Lars Miguel Utsi Kristina Nordling ersätter ledamoten Christina Åhren Ordföranden informerar enligt 88 Sametingsordningen ska det samiska folket beredas ställa frågor vid sammanträden där Sametinget behandlar budget och årsredovisning. Det har annonserats om sameallmänhetens frågestund kl13.30. Ordföranden meddelar redovisning 5 Budget 2018 samt sameallmänhetens frågestund ägerrum nu. Behandling av ärende 5 Budget 2018 avbryts 2018-02-07, kl13.30. Redovisning av ärendet 5 Budget kl 13.30. Sameallmänhetens frågestund 2018-02-07, kl13.35. Behandling av ärendet 5 Budget 2018, återupptas 2018-02-07; kl13.35../. Lars Jonas Johansson lämnar tilläggsförslag enligt bilaga. Fia Kaddik ersätter ledamoten Lars Jon Allas Marina Nilsson Ederlöv ersätter ledamoten Stefan Mikaelsson Rolf Ohlson ersätter ledamoten Veronika Håkansson Mari-Louise Boman ersätter ledamoten Marie Persson Njajta Justerarens sign 8 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 5 Buseahtta 2018 - joatkka./. Daniel Holst ovddida rievdadusevttohusa. Mielddus. Coahkkrnjodiheaddji loahpaha digastallama. Coahkkrnjodiheaddji diediha ahte earet stivrra evttohsua de leat Josefrna Skerk j.ea ovddidan vuosteevttohusa, Daniel Holst lea ovddidan rievdadusevttohusa ja Lars-Jonas Johansson lea ovddidan lassievttohusa. Coahkkrnjodiheaddji diediha ahte earet stivrra evttohusa de leat Josefrna Skerk j.ea ovddidan vuosteevttohusa, Daniel Holst lea ovddidan rievdadusevttohusa ja Lars-Jonas Johansson ges lassievttohusa. Coahkkrnjodiheaddji bidja vuos stivrra evttohusa ja Josefrna Skerk j. ea vuosteevttohusa vuostalaga. Dasto bidja ovdan rievdadusevttohusa ja liigeevttohusa goabbat vuoru. Coahkkrnjodiheaddji bidja ovdan proposisuvnna dohkkehit dehe hilgut stivrra evttohusa dahje dohkkehit dahje hilgut Josefrna Skerk j.ra vuosteevttohusa ja gavnnaha ahte Samediggi dohkkeha stivrra evttohusa. Jienasteapmi gclibiduvvo. Son guhte doarju stivrra evttohusa vastida juo, ja son guhte doarju Josefrna Skerk evttohusa vastida ii. Rabas jienasteamis saddet 16 juo-jiena ja 14 ii-jiena ja 1 guoros jietna. Samediggi lea dasto mearridan doarjut stivrra evttohusa../. Daniel Holst dieaiha ahte ]akt- och fiskesamerna reserverejit calalaccat mearradusa vuosta. Mielddus. Coahkkrnjodiheaddji bidja ovdan proposisuvnna dohkkehit dehe hilgut Daniel Holst rievdadusevttohusa, ja gavnnaha ahte Samediggi hilgu Daniel Holst rievdadusevttohusa. Jienasteapmi gaibiduvvo. Son guhte doarju stivrra evttohusa vastida juo, ja son guhte doarju Daniel Holst evttohusa vastida ii. Rabas jienasteamis saddet 16 juo-jiena ja 14 ii-jiena ja 1 guoros jietna. Samediggi lea dasto mearridan dohkkehit stivrra evttohusa. Coahkkrnjodiheaddji bidja ovdan proposisuvnna dohkkehit dehe hilgut Lars Jonas Johansson lassievttohusa, ja gavnnaha ahte Samediggi hilgu Lars Jonas Johansson lassievttohusa. Jienasteapmi gaibiduvvo. Son guhte doarjulars Jonas Johansson evttohusa vastida juo, ja son guhte ii doarjjo vastida ii. Rabas jienasteamis saddet 5 juo-jiena ja 16 ii-jiena ja 10 guoros jiena. Samediggi lea dasto mearridan hilgut Lars Jonas Johansson evttohusa. Justerarens sign 9 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 5 Budget 2018 -forts../. Daniel Holst lämnar ändringsförslag. Bilaga. Ordföranden förklarar deben avslutad. Ordföranden meddelar förutom styrelsens förslag finns ett motförslag från Josefina Skerk m fl, ett ändringsförslag från Daniel Holst samt ett tilläggsförslag från Lars-Jonas Johansson. Ordföranden prövar först styrelsens förslag mot Josefina Skerks m fl motförslag. Därefter prövas ändringsförslaget och tilläggsförslaget var för sig. Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för styrelsens förslag eller bifall till eller avslag för Josefina Skerks motförslag och finner Sametinget godtagit styrelsens förslag. Votering begärs. Den som stöder styrelsens förslag svarar ja och den som stöder Josefina Skerks förslag svarar nej. Vid öppen votering avges 16 ja-röster, 14 nej-röster och en blank röst. Sametinget har därmed godtagit styrelsens förslag../. Daniel Holst meddelar Jakt- och fiskesamerna lämnar skriftlig reservation mot beslutet till förmån för eget förslag. Bilaga. Ordföranden ställer proposition för bifall till avslag för Daniel Holst ändringsförslag och finner Sametinget förkastat Daniel Holst ändringsförslag. Votering begärs. Den som stöder styrelsens förslag svarar ja och den som stöder Daniel Holst förslag svarar nej. Vid öppen votering avges 16 ja-röster, 14 nej-röster och en blank röst. Sametinget har därmed godtagit styrelsens förslag. Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för Lars Jonas Johanssons tilläggsförslag och finner Sametinget förkastat Lars Jonas Johanssons tilläggsförslag. Votering begärs. Den som stöder Lars Jonas Johanssons förslag svarar ja och den som inte stöder det svarar nej. Vid öppen votering avges 5 ja-röster, 16 nej-röster och 10 blanka röster. Sametinget har därmed förkastat Lars Jonas Johanssons förslag. Justerarens sign 9 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 5 Buseahtta 2018 - joatkka Lars Jonas Johansson reservere calalaccat mearradusa vuosta. Mielddus. Dievascoahkkin botkejuvvo 2018-02-07, dii 16.25-2018-02-08, dii 08.30../. Lahtut curvojuvvojit nammacuorvunlisttu nr 2 mielde, 2018-02-08; dii 08.30. 29 lahtu leat sajis. Agneta Rimpi cohkkti lahtu Håkan Jonsson sajis Karen Ann Hurri cohlckti lahtu Mi Berg sajis Mari-Louise Boman cohkkti lahtu Marie Persson Njajta sajis Peter Holmqvist cohlckti lahtu Veronika Håkansson sajis Julia Omma cohkkti lahtu Anne Madeleine Kuhmunen sajis Signar Holmström cohlckti lahtu Julia Wahlberg sajis coahkkinjoaiheaddji ilmmuha ahte nammacuorvun sai vearrut ja dat ferte dahkkot octctasit../. Lahtut curvojuvvojit nammacuorvunlisttu nr 3 mielde, 2018-02-08; dii 08.50. 31lahtu leat sajis. Agneta Rimpi cohkkti lahtu Håkan Jonsson sajis Karen Ann Hurri cohlckti lahtu Mi Berg sajis Elisabeth Kråik cohkkti lahtu Anders Kråik sajis Mari-Louise Boman cohkkti lahtu Marie Persson Njajta sajis Peter Holmqvist cohkkti lahtu Veronika Håkansson sajis Julia Omma cohkkti lahtu Anne Madeleine Kuhmunen sajis Signar Holmström cohlckti lahtu Julia Wahlberg sajis Ronny Svarta cohlckti lahtu Lars Wilhelm Svonni sajis Justerarens sign 10 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 5 Budget 2018 -forts. Lars Jonas Johansson reserverar sig skriftligen mot beslutet. Bilaga. Ajournering 2018-02-07, kl16.25-2018-02-08, kl 08.30../. Upprop av ledamöter enligt bilagd närvarolista m 2, 2018-02-08, kl 08.30 29 ledamöter är närvarande. Agneta Rimpi ersätter ledamoten Håkan J ansson Karen Ann Hurri ersätter ledamoten MiBerg Mari-Louise Boman ersätter ledamoten Marie Persson Njajta Peter Holmqvist ersätter ledamoten Veronika Håkansson Julia Omma ersätter ledamoten Anne Madeleine Kuhmunen Signar Holmström ersätter ledamoten Julia Wahlberg Ordföranden meddelar ett fel begicks och uppropet måste göras om../. Upprop av ledamöter enligt bilagd närvarolista m 3, 2018-02-07, kl 08.50 31ledamöter är närvarande. Agneta Rimpi ersätter ledamoten Håkan Jonsson Karen Ann Hurri ersätter ledamoten MiBerg Elisabeth Kråik ersätter ledamoten Anders Kråik Mari-Louise Boman ersätter ledamoten Marie Persson Njajta Peter Holmqvist ersätter ledamoten Veronika Håkansson Julia Omma ersätter ledamoten Anne Madeleine Kuhmunen Signar Holmström ersätter ledamoten Julia Wahlberg Ronny Svarta ersätter ledamoten Lars Wilhelm Svonni Justerarens sign 10 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 Paulus Kuoljok coahkkinjottiheaddji 6 Buseahttavuoddu 2019-2021 Assegirjjit Stivrabeavdegirji 2017-10-04, 140.2 Stivrabeavdegirji 2017-11-12-14, 157.3 Stivrabeavdegirji 2017-12-20-21, 197.3 Stivrabeavdegirji 2018-10-15-17, 3.3 Assegiedahalli: Anja Taube, Per-Olof Nutti Stivra mearridii skahmamanu 12-14 b 2017, 157.3 ahte visat lavdegottit buktet evttohusa buseahttavuddui 2019-2021, giedahallat assi buseahttavålbmencoahkkirnis visat ieza bellodagaiguin ja dahkat mearradusa stivracoahkkirnis oddajagimanus 2018. Stivra mearridii juovlamanu 20-21 b 2017, 197.3 ahte giedahallat assi viidaseappot, ahte dahkat mearradusa assis stivracoahkkirnis oddajagirnanus 2018. Mearradusevttohus - Stivra mearrida mearridit mildosa jelgii Stivra evttoha Samedikki mearridit mearridit mildosa jelgii Justerarens sign 11 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 Paulus Kuoljok ordförande 6 Budgetunderlag 2019-2021 Dokument Styrelseprotokoll2017-10-04, 140.2 Styrelseprotokoll2017-11-12-14, 157.3 Styrelseprotokoll2017-12-20-21, 197.3 Styrelseprotokoll2018-10-15-17, 3.3 Föredragande: Anja Taube, Per-Olof Nutti styrelsen beslutade den 12-14 november 2017, 157.3 samtliga nämnder inlämnar förslag till budgetunderlag 2019-2021, behandla ärendet på budgetberedningen med samtliga partier för beslut vid styrelsesammanträdet i januari 2018. styrelsen beslutade den 20-21 december 2017, 197.3 bereda ärendet vidare, besluta i ärendet vid styrelsesammanträdet i januari 2018. Förslag till beslut- Styrelsen beslutar besluta enligt förslag. styrelsen föreslår Sametinget besluta besluta enligt förslag. 11 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 6 Buseahttavuoddu 2019-2021- joatkka./. Ingrid Inga ovddida lassievttohusa mildosa jelgii. Coahkkinjodiheaddji loahpaha digastallama. Coahkkinjodiheaddji ilmmuha ahte earet stivrra evttohusa de lea Ingrid Inga ovddidan lassievttohusa. Coahkkinjodiheaddji bidja vuos ovdan stivrra evttohusa ja dasto Ingrid Inga lassievttohusa. Coahkkinjodiheaddji bidja ovdan proposisuvnna dohkkehit dehe hilgut stivrra evttohusa, ja gavnnaha ahte Samediggi doarju stivrra evttohusa. Coahkkinjodiheaddji bidja ovdan proposisuvnna dohkkehit dehe hilgut Ingrid Inga lassievttohusa, ja gavnnaha ahte Samediggi doarju Ingrid Inga lassievttohusa. Samediggi mearrida mearridit mildosa jelgii, ahte Coahkkaigeassu/darbbut, siidu 2 Kulturlavdegoddi ja kulturlavdegotti sagadoalli lea evttohan ahte Kulturlavdegotti halddahus viiddiduvvo ee. Sami kultursuorggi kartemiin, kulturpolitihkalas doaibmaplanain, cadahit gulahallancoahkkimiid sami servviiguin, cearuiguin ja organisasuvnnaiguin ja jotkkolas arvvastallarna t, cuovvolanbarggut ja guorahallamat servodagas mudui. Guovvamanu 2018 alggahuvvo odda organisasuvdna Samedikki halddahusas. Kulturossadat sirrejuvvo giellaossodagas ja odda kulturhoavda virgaduvvo. Kulturhoavddas leat smavva vejolasvuodat bargat kulturassiid giedahallin. Justerarens sign 12 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 6 Budgetunderlag 2019-2021 -forts../. Ingrid Inga lämnar tilläggsförslag enligt bilaga. Ordföranden förklarar deben avslutad. Ordföranden meddelar förutom styrelsens förslag finns ett tilläggsförslag från Ingrid Inga. Ordförande kommer först pröva styrelsens förslag och därefter Ingrid Ingas tilläggsförslag. Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för styrelsens förslag och finner Att Sametinget godtagit styrelsens förslag. Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för Ingrid Ingas tilläggsförslag och finner Sametinget godtagit Ingrid Ingas tilläggsförslag. Sametinget beslutar besluta enligt förslag, Sammanfning/behov, sid 2 Kulturnämnden och kulturnämndens ordförande har föreslagit Kulturnämndens förvaltning utökas med bl a kartläggning av den samiska kultursektorn, revidering av kulturpolitiska handlingsplanen, genomföra dialogmöten med sameföreningar, samebyar och organisationer samt kontinuerliga utvärderingar, uppföljningar och omvärldsanalyser. I februari 2018 igångsätts en ny organisation vid Sametingets kansli. Kulturavdelningen skiljs från språkavdelningen och en ny kulturchef tillsätts. Kulturchefen har små möjligheter arbeta som kulturhandläggare. Justerarens sign 12 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 Paulus Kuoljok coahkkinjoåiheaddji 7 Boahtte Samediggedoaibmaaigodaga- 2021 rahpan Åssegirjjit - Samedikki stivrra ja lavdegottiid bargoortnet mii dohkkehuvvui golggotmanu 23-26 b 2012 - Dievascoahkkinbeavdegirji 2017-10-03--05, 28 - Valgalavdegotti beavdegirji 2017-10-26-27, 9.7 - Stivrabeavdegirji 2017-12-20, 208 Samedikki stivrra ja lavdegottiid bargoortnet cealka V algalavdegotti valdobargun lea fuolahit Samediggevalggaid. V algalavdegottis le a maid ovddasvastadus rahpat o d da Samedikki jus Samediggeortnet dahje Samediggi ii mearrit ieza. Samediggi mearridii golggotmanu 3-5 b dievascoahkkin plana 2018-2021 ja cuovvovas coahkkinaiggiid jagi 2021:s: 2021 vahkku 8 guovvamanu 23-25 b vahkku 35 borgem 30 b-cakcam l b vahkku 48 skabmam 30 b- juovlam 2 b Giron Boahtte Samediggevalggat lea roiessemanu 16 b 2021. Ovddes doaibmaaigodatrahpamat leat learoas 1993, 1997, 2009 Gironis, 2005 ja 2017 Staares, 2001 Årvvesjavrries, ja 2013 Jåhkåmåhkes. Västerbottenis ii leat doaibmaaigodatrahpan dilipiliuvvan goassege. Valgalavdegddi mearridii golggotmanu 26-27 b 2017, 9.7 ahte evttohit stivrra evttohit Samediggai ahte doaibmaaigodaga rilipan 2021:s, vahkku 35:s dollojuvvo Liksus. Stivra evttoha Samedikki mearridit Samedikki boahtte doaibmaaigodatrahpan 2021:s, vahkku 35:s dilipiliuvva Liksus. Justerarens sign 13 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 Paulus Kuoljok ordförande 7 Sametingets öppnande av ny mandatperiod 2021 Dokument - Arbetsordning för Sametingets styrelse och nämnder beslutad den 23-26 oktober 2012 - Plenumsprotokoll2017-10-03-05, 28 - Valnämndens protokoll2017-10-26-27, 9.7 - Styrelseprotokoll2017-12-20, 208 I enlighet med Arbetsordningen för Sametingets styrelse och nämnder är Valnämndens främsta uppgift ansvara för Sametingsvalet Valnämnden ansvarar också för öppnande av varje nytt Sameting i den mån Sametingsordningen eller Sametinget inte föreskriver något annat. Sametinget beslutade den 3-5 oktober sammanträdesplan för plenum 2018-2021 där nedan följande beslutades år 2021: år 2021 vecka 8 23-25 februari vecka 35 30 aug-l september vecka 48 30 november-2 december Kiruna Nästa Sametingsval äger rum den 16 maj 2021. Öppnandenav ny mandatperiod har ägt rum åren 1993, 1997, 2009 i Kiruna, år 2005 och 2017 i Östersund, år 2001 i Arvidsjaur och år 2013 i Jokkmokk. Inget öppnande har ägt rum i Västerbotten. Valnämnden beslutade den 26-27 oktober 2017, 9.7 föreslå styrelsen till Sametinget föreslå Sametingets öppnande av ny mandatperiod 2021, vecka 35, sker i Lycksele. Styrelsen föreslår Sametinget besluta Sametingets öppnande av ny mandatperiod 2021, vecka 35, sker i Lycksele. Justerarens sign 13 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 7 Boahtte Samediggedoaibmaaigodaga- 2021 rahpan- joatkka Coahkkinjodiheaddji loahpaha digastallama. Coahkkinjodiheaddji bidja ovdan proposisuvnna dohkkehit dehe hilgut stivrra evttohusa, ja ga.vnnaha ahte Samediggi doarju stivrra evttohusa. Samediggi mearrida Samedikki boahtte doaibmaaigodaga rahpan 2021:s, vahkku 35 dahpahuvva Liksus. Justerarens sign 14 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 7 Sametingets öppnande av ny mandatperiod 2021 -forts. Ordföranden förklarar deben avslutad. Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för styrelsens förslag och finner Sametinget godtagit styrelsens förslag. Sametinget beslutar Sametingets öppnande av ny mandatperiod 2021, vecka 35, sker i Lycksele. Justerarens sign 14 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 8 Mosuvnnar Paulus Kuoljok coahkkinjoåiheaddji 8.1 M 455 - Meahcieallibuhtadusaid logut Assegirjjit Mosuvdna nr 455 Marita Stinnerbom ovddidan, 2014-05-21, dm 1.1.8-2014-851 Dievascoahkkinbeavdegirji 2014-05-20-22, 14 Stivrabeavdegirji 2014-08-26-27, 18.6 Diehtu ahte Marita Stinnerbom geassa mosuvnna ruovttoluotta 2017-11-13, dm 1.1.8-2017-851 Marita Stinnerbom lea miessemanu 21 b 2014 ovddidan mosuvnna mas son gaibida ahte Samediggi nammada bargojoavkku/cielggadeami ovttas ovddasvastideaddji departemeanttain dan nammii ahte geahcadit ja guorahallat buhtadusloguid, ja loktet buhtadusloguid aigeguovdilis dutkanbohtosiid vuodul das man olu bohccot borrojit meahcielliide. dassazii go dat cielggadeapmi lea valmmas, de galget buhtadusat maksot daid evttohuvvon loguid mielde: Biedju Jammadis gavnnus Boddosas gavnnus Geatki 300 000 100 000 50 000 Albbas 300 000 100 000 50 000 Nav di 300 000 100 000 evttohit raadehusa muktit raadehusreivves Samediggi galga addit buhtadusa guovzavahagiin eanemusat 15 000 000 kr ja juohkit buhtadusa daid cearuid gaskkas main lea riekti daid oazzut guohtuneatnamiid viidoclaga vuodul dahje geahccat leat go ieza vejolas vuogit juohkit buhtadusa. Lars Wilhelm Svonni boahta fas sadjasis Marita Granström cohkka lahtu Lars Paul Kroik sajis Tomas Unga cohkka lahtu Lars Miguel Utsi sajis Marita Stinnerbom diedilla ahte son geassa mosuvnna ruoktot. Coahkkinjodilieaddji loahpaha digastallama. Justerarens sign 15 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 8 Motioner Ordförande Paulus Kuoljok 8.1 M 455- Rovdjursersättningsbelopp Dokument - Motion nr 455 av Marita Stinnerbom, 2014-05-21, dnr 1.1.8-2014-851 Plenumsprotokoll2014-05-20-22, 14 - Styrelseprotokoll2014-08-26-27, 18.6 - Återtagande av Marita Stinnerbom 2017-11-13, dnr 1.1.8-2017-851 Marita Stinnerbom har den 21 maj 2014 inlämnat en motion där hon yrkar Sametinget tillsätter en arbetsgrupp/utredning tillsammans med ansvarigt departement se över ersättningsbeloppen och göra en uppräkning av ersättningsbeloppen med ledning av aktuella forskningsresultat om rovdjurens predation på ren till dess utredningen är klar ska ersättningarna utbetalas enligt nedan föreslagna belopp: Föryngring Regelbundet förekomst Tillfällig förekomst Järv 300 000 100 000 50 000 Lo 300 000 100 000 50 000 Varg 300 000 100 000 föreslå regeringen ändra i regeringsbrevet Sametinget ska lämna ersättning för förekomst av björn med högst 15 000 000 och fördela ersättningen mellan de ersättningsberättigade samebyarna i förhållande till betesområdets areal eller se över om det finns annat sätta fördela medlen. Lars Wilhelm Svonni återinträder Marita Granström ersätter ledamoten Lars Paul Kroik Tomas Unga ersätter Lars Miguel Utsi Marita Stinnerbom meddelar hon återtagit motionen. Ordföranden förklarar deben avslutad. Justerarens sign 15 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 8 Mosuvnnat- joatkka 8.1 M 455- Meahcieallebuhtadusaid logut- joatkka Coahkkinjodiheaddji evttoha bidjat assi assebahpiriidda. Coahkkinjodiheaddji bidja ovdan proposisuvnna doarjut dahje hilgut su evttohusa, ja gavnnaha ahte Samediggi doarju su evttohusa. Samediggi mearrida bidja assi assebahpiriidda. Justerarens sign 16 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 8 Motioner -forts. 8.1 M 455- Rovdjursersättningsbelopp-forts. Ordföranden föreslår ärendet läggs till handlingarna. Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för ordförandens förslag Och finner Sametinget godtagit ordförandens förslag. Sametinget beslutar lägga ärendet till handlingarna. Justerarens sign 16 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 8 Mosuvnnat- joatkka Paulus Kuoljok coahkkinjoaiheaddji 8.2 M 504 - Samedikki rahkadus Åssegirjjit - Mosuvdna nr 504 Marita Stinnerbom ovddidan 2017-02-11, dnr 1.1.8-2017-198 - Stivrabeavdegirji 2017-09-12-1-13, 134.8 - Stivrabeavdegirji 2017-11-12-14, 175.6 - Diehtu ahte Marita Stinnerbom geassa mosuvnna ruovttoluotta 2017-11-13, dnr 1.1.8-2017-851 Marita Stinnerbom lea guovvamanu 11 b 2017, ovddidan mosuvnna mas son gaibida: Samediggi farggamusat bivda råddehusa johtilit guorahallat got Sarnedikid eisevaldedoaimma sahtta earuhit politihkalas albmotvalljen parlameanttas Samedikkis. Marita Stinnerbom diediha ahte son geassa mosuvnna ruoktot. Coahkkinjodiheaddji loahpaha digastallama. coahkkinjodiheaddji evttoha bidjat assi assebahpiriidda. Coahkkinjodiheaddji bidja ovdan proposisuvnna doarjut dahje hilgut su evttohusa, ja gavnnaha ahte Samediggi doarju su evttohusa. Samediggi mearrida bidja assi assebahpiriidda. Justerarens sign 17 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 8 Motioner -forts. Paulus Kuoljok ordförande 8.2 M 504 - Sametingets konstruktion Dokument - Motion nr 504 av Marita Stinnerbom 2017-02-11, dnr 1.1.8-2017-198 - Styrelseprotokoll2017-09-12-1-13, 134.8 - Styrelseprotokoll2017-11-12-14, 175.6 - Återtagande av motion av Marita Stinnerom 2017-11-13, dnr 1.1.8-2017-851 Marita Stinnerbom har den 11 februari 2017, inlämnat en motion där hon yrkar: Sametinget snarast ber regeringen skyndsamt utreda hur man kan skilja myndigheten Sametinget från det politiska folkvalda parlamentet Sametinget Marita Stinnerbom meddelar hon återtagit motionen. Ordföranden förklarar deben avslutad. Ordföranden föreslår ärendet läggs till handlingarna. Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för ordförandens förslag Och finner Sametinget godtagit ordförandens förslag. Sametinget beslutar lägga ärendet till handlingarna. 17 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 8 Mosuvnnat - joatkka Paulus Kuoljok coahkkinjoaiheaddji M 486- Vuojahallon bohccot Assegirjjit - Mosuvdna 486 Anne Madeleine Kuhmunen ovddidan, 2016-02-25, dnr 1.1.8-2016-341 Stivrabeavdegirji 2016-04-26--28, 59.8 Stivrabeavdegirji 2016-12-05--08, 193.6 Stivrabeavdegirji 2017-01-16--19, 7.5 Dievascoahkkinbeavdegirji 2017-02-10--11, 11.6 Dievascoahkkinbeavdegirji 2017-10-03--05, 24.6 Stivrabeavdegirji 2017-11-12-14, 175.3 Stivrabeavdegirji 2017-12-20-21, 213.4 Assegiedahalli: Samediggi mearridii golggotmånu 3-5 b 2017, 24.6, mahcahit assi. Samediggi mearridii guovvamånu 10-11 b 2017, 11.6, beavdåibidjat assi. Stivra mearridii cuo:ijomånu 26-- 28 b 2016, 59.8, gohccut boazodoallolavdegotti giedahallat ass i Anne Madeleine Kuhmunen lea guovvamånu 25 b. 2016, ovddidan mosuvnna mas son gaibida Justerarens sign Samediggi b arga dan nala lasihit diehtojuohkima sihke almmolaccat ja fidnovuddjiide bohccuid vuojahallama birra, go bohccot vuddjojit de galget gustot seamma mearradusat go ieza fuoddolihkohisvuodain, ålggahuvvo diehtojuohkin mas boazoguohtunguovlu galbejuvvo (nugo Suomas) Samediggi occoda garraset rål)ggastusa jus gargida go lea vuodjan bohcco nala, Samediggi b arga dan nala leahttu vuoliduvvo go baikki cearut dan gaibidit doppe gos bohccot leat, vai unnida vara johtolatlihkuhisvuodaide ja ahte bohccot vuddjojit Samediggi barga dan nala johtolat heivehuvvo nollavisuvdnii bohccuid vuddjomiid ektui, Samediggi barga dan badjelii ahte cearuid ealahusorganisasuvnnat farggamusat ozzot lahttovuoda nasuvnnalas fuoddolihkohisvuodaraddai. 18 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 8 Motioner -forts. Paulus Kuoljok ordförande 8.3 M 486- Renpåkörningar Dokument - Motion nr 486 av Anne Madeleine Kuhmunen, 2016-02-25, dnr 1.1.8-2016-341 Styrelseprotokoll2016-04-26--28, 59.8 Styrelseprotokoll2016-12-05--08, 193.6 Styrelseprotokoll2017-01-16--19, 7.5 Plenumsprotokoll2017-02-10--11, 11.6 Plenumsprotokoll2017-10-03--05, 24.6 Styrelseprotokoll2017-11-12-14, 175.3 Styrelseprotokoll2017-12-20-21, 213.4 Föredragande: Sametinget beslutade den 3-5 oktober 2017, 24.6, återremittera ärendet. Sametinget beslutade den 10-11 februari 2017, 11.6, bordlägga ärendet. styrelsen beslutade den 26--28 april2016, 59.8, uppdra till rennäringsnämnden bereda ärendet. Anne Madeleine Kuhmunen har den 25 februari 2016, inlämnat en motion där hon yrkar Sametinget verkar för öka informationen till allmänheten samt till yrkesmässiga chaufförer angående renpåkörningar, renpåkörningar ska omfas av samma bestämmelser som viltolyckor, information med skyltning av renskötselområde införs (jämför med Finland), Sametinget arbetar för en högre straffsats vad beträffande smitning av renpåkörningar, Sametinget verkar för hastigheten ska sänkas på begäran av samebyarna i det området där renarna befinner sig för minska risken för trafikolyckor och trafikdödade renar, Sametinget verkar för vägtrafiken anpassas för en nollvision angående trafikolyckor beträffande renpåkörningar, Sametinget verkar för samebyarnas rennäringsorganisationer snarast får medlemskap i nationella viltolycksrådet Justerarens sign 18 (59) P(~\~~

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 8 Mosuvnnat- joatkka 8.3 M 486- Vuojahallon bohccot- joatkka Stivra mearridii juovlarnanu 5-8 b 2016, 193.6 ahte vuordit boazodoallolavdegotti giedahallama/mearradusa, ahte giedahallat mosuvnna stivracoahkkirnis oddajagirnanus 2017. Mosuvdnaovddideaddji gavnnaha ahte boazu ii lohkko fuoddun bivdolaga jelgii. Bivdolcihka cealka ahte dat gii lea vuodjan ealiba nala lea geatnegas ilmmuhit dan poliissaide, ja rnerket baikki gokko lihkohisvuohta lea dilipahuvvan. Dat geatnegasvuohta lea de jus vuodja sarvasa, vuovderuoiggu, ruksesgotti, meahccespiinni, biertna, navddi, geatkki, albasa, ceavrasa, goaskina dahje meahccesavzza nala. Mosuvdaovddideaddji cuige ahte diehtojuohkin alrnmolasvuhtii ja fidnovuddjiide lea eahpesealvvis, ja muhtomin ii oba gavdnoge diehtojuohkin das got galga dahkat jus dilipcihuvva lihkohisvuohta mas boazu lea vuddjon. Son guhte vuodja bohcco nala galga, searnmaladje go ieza lihkohisvuodain main eara fuoddoeallit vuojahallet, rnerket baikki ja jodanepmosit valdit oktavuoda poliissain. Poliisa valda de ges oktavuoda boazoeaiggadiin. Cearuin leat dabalaccat gulahallanolbmot iesgudet baikkis ja iesgudet ratiide. Mosuvdnaovddideaddji cealka lea stuora vahat boazoeaiggadii go bohccot vuddjojit. Muhtomin sadda boazu biidnasuvvat jus biilavuoddji lea gargidan daninga silitta gollat guhkes ciigi ovdalgo boazoeaiggat gavdna biidnasuvvan dahje japman bohcco. Logut leat miha stuoribut go dan maid diehtit daid lihkohisvuodaid dafus go vuoddji lea gargidan. Mosuvdnaovddideaddji gavnnaha loahpas ahte johtolatlihkohisvuodat boazovuddjorniiguin leat sakka lassanan ja olu boazoeaiggadat muitalit iezaset gillat stuora vahagiid ja psyhkalas vaivvi. Mosuvnnas leat olu assediedut maidda Johtolatdoairnmahagas lea ovddasvastadus sihke diehtojuohkirna, johtolaga, galbema, leahttovuolidearni ja nullavisuvnnaid ektui. Ovddasvastadus rffi)ggastusgeahpedearni, leahttovuolideami ja nullasuvnnain ektui lea rnaiddai politihkalas dasis. Jagi 2016:s lea Samediggi deaivvadan Johtolatdoairnmahaga generaladirektevrrain (golggotrnanu 7 b.) ja infrastruktuvraministariin Quoviamanu 6 b.) mas ulbmiliin lea cuvget daid visvuodaid maid mosuvdnaovddideaddji das valda ovdan, ja vai assi vuoruhuvvosii eambbo. Johtolatdoairnmahat ja Sarnediggi galgaba dal jamma deaivvadit cuovvolan dihte dciid assiid. Justerarens sign 19 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 8 Motioner -forts. 8.3 M 486- Renpåkörningar- forts. styrelsen beslutade den 5-8 december 2016, 193.6 invänta rennäringsnämndens beredning/beslut, behandla motionen vid styrelsesammanträdet i januari 2017. Motionären konstaterar renen inte betraktas som vilt enligt jaktförordningen. Enligt jaktförordningen är det den som kört på vissa djur som är skyldig göra en polisanmälan och märka ut platsen där olyckan skett. skyldigheten gäller älg, rådjur, hjort, vildsvin, björn, varg, järv, lo, utter, öm och mufflonfår. Motionären pekar på information till allmänheten och yrkesmässiga chaufförer är otydlig och i vissa fall är det ingen information alls angående handlingssätt vid trafikolyckor där ren är inblandad. Den som kör på en ren ska, som vid annan olycka med vilt, märka ut platsen och snarast kontakta polisen. Polisen kontaktar i sin tur renägaren. Samebyarna har ofta olika kontaktpersoner på olika vägsträckor. Enligt motionären så är det en stor förlust för renägare vad beträffande renar som blir trafikdödade. Dessutom plågas renarna vid eventuella smitningar då det kan ta lång tid för renskötarna innan det skadade eller avlidna djuret upptäcks. Det finns ett stort mörkertal då smitningar förekommer. Motionären konstaterar slutligen trafikolyckor i anknytning med renpåkömingar har ökat markant och många renskötare bevittnar om stora förluster och psykisk påfrestning. Motionen inrymmer flera sakuppgifter där Trafikverket är ansvarig för information angående vägtrafiken, skyltning, hastighetssänkning och nollvisioner. Ansvaret för straffsatser, hastighetssänkningar och nollvisioner är även politiskt. Under 2016 har Sametinget träffat både Trafikverkets generaldirektör (7oktober 2016) och infrastrukturministern (6 december 2016) med syfte spegla de problemområden som motionären tar upp och försöka få ökad prioritet i frågan. Trafikverket och Sametinget träffades vid ett ytterligare möte den 9 juni 2017 och ska nu träffas kontinuerligt för följa upp frågorna. Nationella Viltolycksrådet, NVR, är ett nationellt samarbetsorgan mellan frivillighetsorganisationer och myndigheter som arbetar med frågor inom viltolycksproblematiken. Justerarens sign 19 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 8 Mosuvnnat- joatkka 8.3 M 486- Vuojahallon bohccot- joatkka Nasuvnnalas Fuoddolihkohisvuodaraddi (NVR Nationella Viltolycksrådet), lea eaktodåhtolas organisasuvnnaid ja eisevalddiid nasuvnnalas ovttasbargoorgana mii barga fuoddolihkohisvuodaassiiguin. N asuvnnalas Fuoddolihkohisvuodaradi ovttasbargoguoimmit le at: Poliisaeisevåldi, Leanastivrrat, Vuovdestivra, Ruota bivdiidsearvi, Bivdiid riikasearvi, Bilprovningen, SOS Alarm AB, Eanandolliid riikasearvi, Johtolatsihkarvuoda ovddideami nasuvdnaovttastus (Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens FrämjandeNTF), Dåhkadusfitnodat (IF försäkringar och Länsförsäkringar), Johtolatdoaimmahat, Ruota kennelklubba, Statens väg-och transportforskningsinstitut(vti), Ståhta ruovderaui (Statens järnvägar AB). Odda ovttasbargoguoimmit såhttet ohcat beassat lahttun raddai. Raddi giedahalla ja dohkkeha ohcamusa. Samediggi ja boazodoalloorganisasuvnnat såhttet ohcat miellahttovuoda raddai. Dan radis livccii liiba bargat daiguin assiiguin maid mosuvdnaovddideaddji gåibida mosuvnnas. Samediggi lea juo miellahttu Nasuvnnalas muohtaskohterradis ja barga dan organisasuvnnas nu ahte bearraigeahcca boazoealåhusa berostumtid dakkar assiin mat gusket muohtaskohterjohtolahkii. Samediggi lea ohcan miellahttovuoda Nasuvnnalas fuoddolihkohisvuodaraddåi skahmamanu 14 b 2017. Stivra evttoha Samedileld mearridit ahte mosuvdna dasto lea vastiduvvon. Coahkkinjodiheaddji loahpaha digastallama. Coahkkinjodiheaddji bidja ovdan proposisuvnna doarjut dahje hilgut stivrra evttohusa, ja gavnnaha ahte Samediggi doarju stivrra evttohusa. Samediggi mearrida mosuvdna dasto lea vastiduvvon. Justerarens sign 20 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 8 Motioner -forts. 8.3 M 486- Renpåkörningar-forts. Nationella Viltolycksrådet samarbetspartner är: Polismyndigheten, Länsstyrelserna, Skogsstyrelsen, Svenska jägareförbundet, Jägarnas riksförbund, Bilprovningen, SOS Alarm AB, Lantbrukarnas riksförbund, Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande(NTF), Försäkringsbolag(IF försäkringar och Länsförsäkringar), Trafikverket, Svenska kennelklubben, Statens väg-och transportforskningsinstitut(vti), Statens järnvägar AB. Nya samarbetsparter kan ansöka om ingår i rådet. Ansökan behandlas och beslutas inom rådet. Sametinget och rennäringsorganisationerna kan ansöka om bli medlemmar i rådet. De skulle där inom rådet kunna arbeta för de frågor som motionären yrkar på i sin motion. Sametinget är sedan tidigare medlem i Nationella snöskoterrådet och arbetar inom den organisationen med bevaka rennäringens intressen i frågor som har göra med snöskotertrafik Sametinget har ansökt om medlemskap i Nationella viltolycksrådet den 14 november 2017 Styrelsen föreslår Sametinget besluta motionen därmed är besvarad. Ordföranden förklarar deben avslutad. Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för styrelsens förslag Och finner Sametinget godtagit styrelsens förslag. Sametinget beslutar motionen därmed är besvarad. Justerarens sign 20 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 8 Mosuvnnat- joatkka Paulus Kuoljok coahkkinjoåiheaddji 8.4 M 498 -Digitåla assebahpirat Assegirjjit - Mosuvdna nr 498 Lars Thomas Mangi, 2016-10-05, dnr 1.1.8-2016-1263 Dievascoahkkinbeavdegirji 2016-10-04--06, 48 Stivrabeavdegirji 2016-12-05--08, 139.17 Stivrabeavdegirji 2017-01-15-19, 7.16 Coahkkinjodihangotti beavdegirji 2017-12-01, 5.1 Coahkkinjodihangotti beavdegirji 2017-12-18, 3.1 Stivrabeavdegirji 2018-01-15-17, 17.1 Assegiedahalli: Lars Thomas Mangi lea golggotmanu 5 b 2016, ovddidan mosuvnna mas son gaibida: Samediggi didosta leago vejolas geavahisgoahtit digitala assebahpiriid, ja asahit systema mainna sahtta bivdit sani dahje replihka boalu deaddilemiin, ja maid gavdnosii systema mainna sahtta cadahit jienasteami, jienastit digitaladit boalu deaddilemiin Stivra mearridii oddajagirnanu 16-19 b 2017, 7.1 bivdit coahkkinjodihangotti buktit cealkamusa assis. Coahkkinjodihangoddi mearridii juovlamanu 1 b 2017, 5.1, giedahallat assi coahkkirnis juovlamanu 18 b. Coahkkinjodihangoddi lea mielas digitala assebahpiriidda, mii leat mearridan ja bargat aktiivvlaccat dan guvlui ahte eambbo geavahit birasseastevas vugiid. Mihttomearrin lea unnidit bahpiriid, ja dan lea åibbas vejolas duohtandahkat. Coahkkinradd:adallamiid digitaliseren lea dege ovdal juo dohkkehuvvon Samedikkis. Coahkkinjodihangoddi atna danin ahte vuosttas ahte-cealkka:" Samediggi didosta leago vejolas geavahisgoahtit digitala assebahpiriid" lea vastiduvvon. Jus asahit systema jienasteami ja sani bivdima varas de ferte vihkkedallat systema olggosgolu avkki ektui. Lea åibbas govttolas rahkadit dakkar systema Samedikki parlameantavistti huksem< oktavuod:as, muhto jus dan galga maiddai sahttit fievrridit de saddet ieza golut. Justerarens sign 21 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 8 Motioner -forts. Paulus Kuoljok ordförande 8.4 M 498 -Digitala handlingar Dokument - Motion nr 498 av Lars Thomas Mangi, 2016-10-05, dnr 1.1.8-2016-1263 Plenumsprotokoll 2016-10-04--06, 48 Styrelseprotokoll2016-12-05--08, 139.17 Styrelseprotokoll2017-01-15-19, 7.16 Presidieprotokoll2017-12-04, 5.1 Presidieprotokoll2017-12-18, 3.1 Styrelseprotokoll2018-01-15-17, 17.1 F öredragand e: Lars Thomas Mangi har den 5 oktober 2016, inlämnat en motion där han yrkar: Sametinget kollar om möjligheter finns införa digitala handlingar samt ett system för om man vill begära ordet eller vill ha replik så får man trycka på en knapp, även ett system vid en omröstning, rösta med digitala möjligheter med en knapptryckning styrelsen beslutade den 16-19 januari 2017, 7.1 överlämna till presidiet för yttrande. Presidiet beslutade den l december 2017, 5.1, behandla ärendet vid sammanträde den 18 december 2017. Presidiet ställer sig positiv till införandet av digitala handlingar, vi har antagit och jobbar aktivt med införa mer miljövänliga alternativ. Att minska användandet av pappersmassa ingår i dessa mål och är i högsta grad genomförbart. Digitaliseringen av mötesförhandlingarna är dock sedan tidigare antaget av Sametinget Presidiet anser därför -sats la:" Sametinget kollar om möjligheter finns för införa digitala handlingar" är besvarad. Vid införandet av ett system som hanterar röstning och begäran av ordet eller replik bör kostnaden av ett sådant system vägas mot dess effektivitet. Det är absolut rimligt införa i samband med Sametingets parlamentsbyggnad färdigställs det innebär dock andra kostnader om systemet även skall vara transportabelt. 21 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 8 Mosuvnnat- joatkka 8.4 M 498 -Digitala assebahpirat Coahkkinjodihangoddi mearridii juovlamanu 18 b 2017, 3.2 evttohit hilgut mosuvnna. Stivra evttoha Samedikki mearridit hilgut mosuvnna.. /. Daniel Holst gciibida visat mosuvnnaid mahcahuvvot earet M 486 dainna akkain ahte leat ila hejat valbmejuvvon. Stefan Mikaelsson ovddida vuosteevttohussan ahte "mosuvdna lea vastiduvvon". Coahkkinjodiheaddji loahpaha digastallama. Coahkkinjodiheaddji diediha ahte earet stivrra evttohusa de lea Daniel Holst gciibidan assi mahcahuvvot ja Stefan Mikaelsson lea ovddidan vuosteevttohusa. Coahkkinjodiheaddji diediha ahte Samediggeortnega 56 jelgii galga assemilicahangciibadus biddjot ovdan ovdalii ieza evttohusaid. Coahkkinjodiheaddji bidja ovdan proposisuvnna dohkkehit dehe hilgut Daniel Holst gaibadusa mahcahit assi ja gavnnaha Samediggi hilgu Daniel Holst gciibadusa mahcahit mosuvnna. Jienasteapmi gciibiduvvo. Son guhte doarju Daniel Holst gciibadusa vastida juo, ja son guhte ii doarjjo vastida ii. Rabas jienasteamis saddet 12 juo-jiena ja 17 ii-jiena ja 1 guoros jietna. Okta lahttu ii leat sajis. Samediggi lea dasto mearridan hilgut Daniel Holst gaibadusa mahcahit assi. Coahkkinjodiheaddji bidja ovdan proposisuvnna dohkkehit dehe hilgut stivrra evttohusa dahje dohkkehit dahje hilgut Stefan Mikaelssona vuosteevttohusa ja gavnnaha ahte Samediggi doarju stivrra evttohusa. Jienasteapmi gciibiduvvo. Son guhte doarju stivrra evttohusa vastida juo, ja son guhte doarju Stefan Mikaelssona vuosteevttohusa vastida ii. Justerarens sign 22 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 8 Motioner -forts. 8.4 M 498 -Digitala handlingar-forts. Presidiet beslutade den 18 december 2017, 3.2 föreslå motionen avslås. styrelsen föreslår Sametinget besluta avslå motionen.. /. Daniel Holstyrkar om återremiss av samtliga motioner förutom M 486 på grund av undermåliga beredningar av dessa. Stefan Mikaelsson lämnar motförslag " motionen är besvarad". Ordföranden förklarar deben avslutad. Ordföranden meddelar förutom styrelsens förslag finns ett yrkande om återremiss från Daniel Holst samt ett motförslag från Stefan Mikaelsson. Ordföranden meddelar i enlighet med 56 Sametingsordningen yrkande om återremiss ska prövas före andra yrkanden. Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för Daniel Holst yrkande om återremiss och finner Sametinget förkastat DanielHolstyrkande om återremiss. Votering begärs. Den som stöder DanielHolstyrkande svarar ja och den som inte stöder svarar nej. Vid öppen votering avges 12 ja-röster, 17 nej-röster och en röstar blan, En ledamot är ej närvarande. Sametinget har därmed förkastat Daniel Holst yrkande om återremiss. Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för styrelsen förslag eller bifal till eller avslag för Stefan Mikaelssons motförslag och finner Sametinget godtagit styrelsens förslag. Votering begärs. Den som stöder styrelsens förslag svarar ja och den som Stefan Mikaelssons motförslag stöder svarar nej. 22 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 8 Mosuvnnat- joatkka 8.4 M 498 -Digitala assebahpirat- joatkka Rabas jienasteamis saddet 13 juo-jiena ja 15 ii-jiena ja l guoros jietna. Guokte lahtu eaba leat sajis. Samediggi lea dasto mearridan doarjut Stefan Mikaelssona vuosteevttohusa. Samediggi mearrida mosuvdna dasto lea vastiduvvon. Jakt- och fiskesamerna reserverejit calalaccat mearradusa vuosta. Mielddus Ronny Svarta cohlcka lahtu Lars Wilhelm Svonni sajis Rolf Ohlson cohlcka lahtu Oscar Sedholm sajis Marina Nilsson Ederlöv cohlcka lahtu Stefan Mikaelsson sajis Justerarens sign 23 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 8 Motioner -forts. 8.4 M 498 -Digitala handlingar- forts. Vid öppen votering avges 13 ja-röster, 15 nej-röster och en röstar blank. Två ledamöter är ej närvarande. Sametinget har därmed godtagit Stefan Mikaelssons motförslag. Sametinget beslutar motionen är besvarad. Jakt- och fiskesamerna lämnar skriftlig reservation mot beslutet. Bilaga Ronny Svarta ersätter ledamoten Lars Wilhelm Svonni Rolf Ohlson ersätter ledamoten Oscar Sedholm Marina Nilsson Ederlöv ersätter ledamoten för Stefan Mikaelsson 23 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 8 Mosuvnnat- joatkka Paulus Kuoljok coahkkinjoaiheaddji 8.5 M 515 - Samedikki dekoloniseren Assegirjjit - Mosuvdna nr 515 01-Johån Sikku 2017-02-11, dnr 1.1.8-2017-209 Stivrabeavdegirji 2017-09-12-13, 134.19 Coahkkinjodihangotti beavdegirji 2017-12-01, 5.3 Coahkkinjodihangotti beavdegirji 2017-12-18, 3.3 Stivrabeavdegirji 2018-01-15-17, 17.3 Assegiedahalli: 01-Johan Sikku lea guovvamanu 11 b 2017, ovddidan mosuvnna mas son gclibida ahte Samediggi alggaha dekoloniserenproseassa oahpahusain mii cilge koloniserema cuozahusaid birra, ja proseassa rievdadit ja od:asmahttit norpmaid main lea sami kultuvra vuod:d:un bargovugiid, servodathuksema, organiserema ja mearradusvuogi ektui, ovdamearkka dihte ovttaoaivilvuod:as (konsensus ), Samediggi ii vald de loahpalas mearradusaid mat gusket såmiide ja Sami boahtteaigai ovdal go oppalas dekoloniserenproseassa lea cad:ahuvvon Samedikki jamaidsami servodagas. Stivra mearridii cakcamanu 12-13 b 2017, 134.19 ahte bivdit cealkamusa coahkkinjod:ihangottis, gohccut halddahusa valbmet assi. Coahkkinjoaihangoddi mearridii juovlamanu 1 b 2017, s.2 gieaahallat assi juovlamanu 1s 2017. coahkkinjoaihangoddi guorrasa mosuvdnaovddideaddji oainnuide koloniserema vaikkuhusat fertejit viidat guorahallot, dege ii le at coahkkinjod:ihangoddi seamma oaivilis norpmaid galgat "od:asmahttit" dahje muktit. N arpmat leat servodaga vaikkuhusat ja nuppastus ferte dahpahuvvat servodagas. Dasto atna coahkkinjod:ihangoddi ahte nuppastuhttin Samedikki siskkobealde ferte cielggasin dahkat erahusa gaskal Samedikki albmotvalljen parlameantadoaimma ja Samedikki stahtalas eisevaldedoaimma. Coahkkinjod:ihangoddi cujuha Samedikki mearradusproseassa lea konsensus nu guhkas go vejolas, dege ovddasteaddji demokratiija hamis. Lea diehttelas ahte juohke sapmelacca Justerarens sign 24 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 8 Motioner- forts. Paulus Kuoljok ordfårande 8.5 M 515 - Dekolonisering av Sametinget Dokument - Motion nr 515 av 01-Johan Sikku 2017-02-11, dnr 1.1.8-2017-209 - Styrelseprotokoll2017-09-12-13, 134.19 - Presidieprotokoll2017-12-04, 5.3 - Presidieprotokoll 2017-12-18, 3.3 - Styrelseprotokoll2018-01-15-17, 17.3 Föredragande: 01-Johan Sikku har den 11 februari 2017, inlämnat en motion där han yrkar Sametinget startar en dekoloniseringsprocess genom utbildning om koloniseringens konsekvenser och en process för förändring och uppgradering av normer som utgår från den samiska kulturen vd gäller arbetssätt, samhällsbyggande, organisering och sätt ta beslut, t ex utifrån konsensus, Sametinget inte tar några avgörande beslut angående samemas och Sapmis framtid innan en genomgripande dekoloniseringsprocess genomförts i Sametinget och även i det samiska samhället. styrelsen beslutade den 12-13 september 2017, 134.19 inhämta yttrande från presidiet, uppdra till kansliet bereda ärendet. Presidiet beslutade den 1 december 2017, 5.2, behandla ärendet vid sammanträde den 18 december 2017. Presidiet anser likt motionären konsekvenserna av koloniseringen måste belysas i större utsträckning, det betyder inte presidiet delar motionärens mening om normer skall "uppgraderas" eller förändras. Normer i sin natur är en effekt av samhället och det är i samhället som förändring måste ske. Vidare anser presidiet en förändringsprocess inom Sametinget bör ske för tydliggöra skillnaden mellan Sametinget som parlament valt av samerna och Sametinget som statlig myndighet. Presidiet vill belysa beslutsprocessen som Sametinget nyttjar är genom konsensus i största möjliga mån, visserligen genom representativ demokrati. Att varje same har samma rätt påverka Sametinget, givet hen är myndig, är en självklarhet som skall bevaras. Dekolonialiseringsprocess inom Sapmi Justerarens sign 24 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 8 Mosuvnnat- joatkka 8.5 M 515- Samedikki dekoloniseren- joatkka riekti vaikkuhit Samedikki go fallea valddalasagis galga suddjejuvvot. Dekoloniserenproseassa vuoddu Sarnis sulastahua bargiidlihkadusa ovddasteaddji demokratiija vuoduid. Dekoloniserenproseassa definisuvdna ii leat åibbas cielggas das got mosuvdnaovddeaddji geavaha sami. Lea vuoigatmeahttun ahte Samediggi ii galggase silittit dahkat makkarge mearradusaid ovdalgo Samediggi ja såmi servodat leat cadahan dekoloniserenproseassa. Lea vuoigatmeahttun daninga koloniserernis silittet bohciidit odda bealit ja maiddåi daninga dekoloniserenproseassa ii goasse noga. Coahkkinjodihangoddi mearridii juovlamånu 18 b 2017, 3.3 ahte evttohit hilgut mosuvnna. Stivra evttoha Samedikki mearridit hilgut mosuvnna. Lars Wilhelm Svonni boahta fas sadjasis Lars Paul Kroik boahta fas sadjasis Lars Miguel Utsi boahta fas sadjasis Mi Berg boahta fas sadjasis Stefan Mikaelsson boahta fas sadjasis Cm ola Fjällström cohkka lahtu Marie Persson Njaita sajis Nils Johan Labba cohkka lahtu Anne Madeleine Kuhmunen sajis Kristina Nordling cohkka lahtu Christina Åhnin sajis Anja Fjellgren Walkeapää cohkka lahtu Britt Sparrock sajis Daniel Holst geassa ruovttoluotta iezas gaibadusa milicahit visat mosuvnnaid. Coahkkinjodiheaddji loahpaha digastallama. Coahkkinjodiheaddji bidja ovdan proposisuvnna dohkkehit dehe hilgut stivrra evttohusa, ja gavnnaha ahte Samediggi doarju stivrra evttohusa. Samediggi mearrida ahte hilgu mosuvnna. Jakt- och fiskesamerna reservere calalaccat mearradusa vuosta. Mielddus Justerarens sign 25 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 8 Motioner- forts. 8.5 M 515 - Dekolonisering av Sametinget-forts. delar sin grund med arbetarrörelsens representativa demokrati. Definitionen av en dekolonialiseringsprocess är diffus inte minst i hur motionären använder ordet. Det är orimligt Sametinget inte skulle ta några avgörande beslut förrän både Sametinget och det samiska samhället genomgått en dekolonialiseringsprocess. Dels är det orimligt för nya aspekter av koloniseringen kan uppkomma och dels är det orimligt för en dekolonialiseringsprocess aldrig har ett slut. Presidiet beslutade den 18 december 2017, 3.3 föreslå motionen avslås. styrelsen föreslår Sametinget besluta avslå motionen. Lars Wilhelm Svonni återinträder Lars Paul Kroile återinräder Lars Miguel Utsi återinträder Mi Berg återinträder Stefan Mikaelsson återinträder Carola Fjällström ersätter Marie Persson Njaita Nils Johan Labba ersätter ledamoten Anne Madeleine kuhmnen Kristina Nordling ersätter ledamoten Christina Åhren Anja Fjellgren Walkeapää ersätter ledamoten Britt Sparrock Daniel Holst återtar yrkandet om återremiss av samtliga återstående motioner. Ordföranden förklarar deben avslutad. Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för styrelsens förslag och finner Sametinget godtagit styrelsens förslag. Sametinget beslutar avslå motionen. Jakt- och fiskesamerna lämnar skriftlig reservation mot beslutet. Bilaga 25 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 8 Mosuvnnat- joatkka Paulus Kuoljok coahkkinjodiheaddji 8.6 M 477- Evttohusaid giedahallan Samedikkis Assegirjjit - Mosuvdna nr 477 Lars Miguel Utsi ovddidan 2015-09-30, dm 1.1.8-2015-1245 Stivrabeavdegirji 2015-12-07--08, 243.9 Stivrabeavdegirji 2016-01-26--27, 13.9 Stivrabeavdegirji 2016-12-05--08, 193.1 Stivrabeavdegirji 2017-01-16--19, 7.1 Dievascoahkkinbeavdegirji 2017-02-10--11, 11.3 Dievascoahkkinbeavdegirji 2017-10-03--05, 24.3 Stivrabeavdegirji 2017-11-12-14, 175.2 Coahkkinjod:ihangotti beavdegirji 2017-12-01, 5.4 Coahkkinjod:ihangotti beavdegirji 2017-12-18, 3.4 Stivrabeavdegirji 2018-01-15-17, 17.4 Assegied:ahalli: Peter Engström Lars Miguel Utsi lea cakcamanu 30 b 2015, ovddidan mosuvnna mas son gåibida: Samediggi mearrida rievdadit Samediggeortnega, 51 cuovvovaccat: "Evttohusat, earet go evttohussan lea assemåhcaheapmi dahje beavdaibidjan, galget calalaccat ovdanbiddjot unnimusat guokte diimmu ovdalgo guoskevas assi raddadallan alg a" l Samediggi mearrida rievdadit Samediggeortnega, 52 cuovvovaccat: "Go raddadallan lea loahpahuvvon, de manna Coahkkinjodiheaddji cada daid evttohusaid mat leat ovddiduvvon ja darkkista ahte dat leat ipmirduvvon njuolga. Dan maijijel ii leat lohpi geassit ruovttoluotta evttohusaid jus Samediggi ii ovttajienalaccat miedit dan dahkat". Stivra mearridii oddajagimanu 26--27 b 2016, 13.9, ahte bivdit coahkkinjodiheaddjis cealkåmusa assis. C:oahkkinjodiheaddji lea mosuvdnii 477 vasticlan cuovvovacca borgemanu 23 b. 2016: Samediggeortnet- Sametingsordningen lave rievdaduvvot eanemusat oktii juohke mandahtaaigodagas. Vaikko mosuvdnaovddideaddji aigumus lea rievttalas de berre garvit rievdadeames Samediggeortnega dan mandahtaaigodagas. Lea baicca veara cuvget dan darbbu heivvolas vuogi mielde odda valljejuvvon parlamentarihkkariidda. Jus parlamentaralas bargo avdana dainna malliin ahte visat evttohusat mat ovddiduvvojit dievascoahkldma vuolde galget leat valmmastuvvon, de dat mielddisbuktri kvalitehta- ja Justerarens sign 26 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 8 Motioner- forts. Paulus Kuoljok ordförande 8.6 M 477- Behandling av yrkanden i plenum Dokument Motion nr 477 av Lars Miguel Utsi 2015-09-30, dnr 1.1.8-2015-1245 styrelseprotokoll 2015-12-07--08, 243.9 Styrelseprotokoll2016-01-26--27, 13.9 styrelseprotokoll 2016-12-05--08, 193.1 Styrelseprotokoll2017-01-16--19, 7.1 Plenumsprotokoll2017-02-10--11, 11.3 Plenumsprotokoll2017-10-03--05, 24.3 Styrelseprotokoll2017-11-12-14, 175.2 Presidieprotokoll2017-12-04, 5.4 Presidieprotokoll2017-12-18, 3.4 Styrelseprotokoll2018-0l-15-17, 17.4 Föredragande: Peter Engström Lars Miguel Utsi har den 30 september 2015, inlämnat en motion där han yrkar: Sametinget beslutar ändra Sametingsordningen, 51, enligt följande: "Yrkanden, förutom yrkande om återremiss och bordläggning, ska läggas fram skriftligen senast två timmar före överläggningen av ärendet som yrkandet gäller påbörjas", Sametinget beslutar ändra Sametingsordningen, 52, enligt följande: "När överläggningen är avslutad går ordföranden igenom de yrkanden som framställts och kontrollerar det har uppfats rätt. Därefter får inte något yrkande återtas, om inte Sametinget beslutar medge det enhälligt". styrelsen beslutade den 26--27 januari 2016, 13.9, överlämna till presidieordföranden för yttrande. Presidiets ordförande lämnande följande synpunkter på motion 477 den 23 augusti 2016: Ett ändrade av Samediggeortnet - Sametingsordningen brukar ske högst en gång per mandatperiod. Även med tanke på det berättigade i motionärens intentioner så bör man avstå från ändra Sametingsordningen innevarande mandatperiod. Däremot så kan man belysa detta behov för de nyvalda parlamentarikerna på lämpligt sätt. En utveckling av det parlamentariska arbetet som innebär alla förslag som läggs under pågående plenum ska vara beredda, innebär en kvalitetsoch budget-säkring av plenums beslut. Mest troligt får detta konsekvenser för budgeten och även rent tidsmässigt för beredande organ. Den ordning som är 26 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 8 Mosuvnnat- joatkka 8.6 M 477- Evttohusaid giedahallan dievascoahkkimis - joatkka buseahttasihkkarastojuvvon dievascoahkkinmearnidusaid. Lea hui jahkehahtti ahte dat bukta vaikkuhusaid busehttii, ja maiddai aigegeavaheami assevalbmenorganii. Dat ortnet mii lea heivvolas cadahit lea ahte odda Samediggi jagis 2017 vuolggaha ja maiddai giedahalla odda Samediggeortnega Sametingsordning. Dan as sis lea raddadallon Per Olof Nuttiin, Mona Perssoniin ja Lars Wilhelm Svonniin. Stivrra giedahallan mosuvnnas: Ovdalgo Samediggi dahka mearradusa assis de galga stivra dahje lavdegoddi masa assesuorgi guoska leat meannudan assi. Stivra galga alo ad dit cealkamusa assiin maid ieza lavdegottit leat meannudan. Sagadoalli jodiha coahkkima ja galga ee. fuolahit ahte assit lea ilmmuhuvvon ja valbmejuvvon. Jus muhtun bivda sam maijijelgo sagadoalli lea ovdanbidjan assi de sadda raddadallan. Raddadallama vuolde sahtta ovddidit evttohusaid. Evttohusat sahttet lea formala evttohusat ( assemahcaheapmi ja/dahje beavdaibidjan) d ah je matericila evttohusat ( doarjut dahje hilgut stivrra mearradusevttohusa dahje rievdadit stivrra evttohusa). Sagadoalli galga biehttalit bidjamis ovdan mearradusevttohusa, jus dat evttohus mielddisbukta odda assi. Mosuvdnaovddideaddji varuha ahte vuosteevttohus, lassievttohus dahje rievdadusevttohus mii ovddiduvvo raddadallama vuolde sahtta dagahit assiin dahkkojit mearradusat vaikko eai leat albmaladje valmmastuvvon ja, ila garzzes ciiggis nu ahte samedikki lahtut eai olle oazzut visat dieduid iesgudet evttohusain main dahkko mearradus. Mosuvdnaovddideaddji jahkka dan dagahit ahte mearradusat maijijonit darbbuheamet jus Samediggi baggehalla beavdciibidjat dahje mahcahit asstid dainna akkain ahte lahtuin ii leat leamas vejolasvuohta arvvostallat evttohusaid mat leat maijijit boahtan sisa. Stivra sahtta assis muhtun muddui miehtat mosuvdnaovddideaddji akkaide dain cuolmmain mat sahttet cuozzilit go matericila evttohusat ovddiduvvojit raddadallamiid vuolde. Seammas eastada samediggeortnet dal juo dan ahte Samediggi dahka mearradusaid mat eai leat assevalbmejuvvon dahje mat mielddisbuvttase odda assi ovddideami. Go mosuvdnaovddideaddji namuha assit maidda bohtet matericila evttohusat sahttet saddat mearriduvvot albma assevalbmema haga, ii oainne stivra ahte su rievdadusevttohus coavddasii cuolmma daninga stivra ii sahte assi raddadallamiid vuolde valbmet assi dadi eambbo. Dakkar cuolmmaid galga coavdit dainna malliin ahte assi gciibiduvvo mahcahuvvot. Stivra oaidna maiddai formalalas cuolmma dainna evttohusain maid mosuvdnaovddideaddji ovddida. Go samediggeortnegis galget dahkkot rievdadusat de berrejit dat viidat guorahallot ja cielggaduvvot. Assevalbmema oktavuodas silitta evttohus omd. saddejuvvot gulaskuddamii ja sihke coahkkinjodihangoddi ja bellodagat silittet buktit oainnuset. Samediggeortnet silitta rievdaduvvot go guokte dievascoahkkima maijijalaga 2/3 eanetloguin dasa miehta. Danin lea hirbmat dehalas samediggeortnega rievdadusevttohusat leat vudolaccat cielggaduvvon. Danin atna stivra ii leat dohkalas - muhtun muddui daid akkaid ja dan cilgehusa vuodul maid movsuvdnaovddideaddji ies bukta ovdan- dat mii evttohuvvo mosuvnnas njuolga vaikkuha samediggeortnegii dainna malliin ahte assiii sahte ciekl)aleappot valbmejuvvot. Justerarens sign 27 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 8 Motioner- forts. 8.6 M 477- Behandling av yrkanden i plenum-forts. lämplig genomfåra är det nyvalda Sametinget år 2017 tar initiativ till och också själva bereder en ny Samediggeortnet - Sametingsordning. Samråd har hållits med Per OlofNutti, Mona Persson och Lars Wilhelm Svonni i ärendet. styrelsens beredrung av motionen Innan ett ärende avgörs av Sametinget, ska det ha beretts av styrelsen eller av en nämnd, vars verksamhetsområde ärendet berör. Styrelsen ska dock alltid yttra sig i ett ärende som beretts av en annan nämnd. Ordföranden leder sammanträdet och ska bland annat se till ärendena är kungjorda och beredda. Begärs ordet efter ordförandens presentation av ärendet uppkommer överläggning. Under denna kan framställas yrkanden. Yrkandena kan vara formella (återremiss och/eller bordläggning) eller materiella (bifall eller avslag till styrelsens förslag eller ändring i styrelsens förslag). Ordföranden ska vägra lägga fram förslag till beslut, om förslaget innebär ett nytt ärende väcks. Motionären anför motförslag, tilläggsförslag och ändringsförslag som läggs fram under överläggningen innebär en risk ärenden går till beslut utan ordentlig beredning och utan tillräcklig tid för sametingets ledamöter sätta sig in i de olika förslagen som det ska beslutas om. Det innebär enligt motionären beslut försenas i onödan om Sametinget tvingas till bordlägga eller återremittera ärenden för ledamöterna inte har haft möjlighet utvärdera sent inkomna yrkanden. I sak kan styrelsen till viss del dela motionärens beskrivrung av de problem som kan uppkomma när materiella yrkanden uppkommer under överläggningen. Samtidigt innehåller sametingsordningen redan nu ett hinder emot Sametinget avgör ärenden som inte är beredda eller som innebär ett nytt ärende har väckts. I de fall som motionären nämner ärenden efter materiella yrkanden riskerar avgöras utan ordentlig beredning ser inte styrelsen motionärens ändringsyrkanden löser problemet eftersom styrelsen inte under pågående överläggrung kan bereda ett ärende ytterligare. Sådana situationer ska lösas genom ärendet istället återremitteras. Styrelsen ser även ett formellt problem med det yrkande som motionären framställer. När ändringar ska göras i sametingsordningen bör de föregås av en bredare utredning och analys. Under beredningen kan förslaget till exempel remitteras och synpunkter inhämtas från presidiet och partierna. Sametingsordningen kan ändras på två på varandra följande plenum med minst 2/3 majoritet. Det är därför av väsentlig betydelse ändringsförslag i sametingsordningen är ordentligt utredda. A v detta skäl anser styrelsen det är otillfredsställande- delvis utifrån de argument och den beskrivning som motionären själv framhåller- yrkandet i motionen har direkt effekt på sametingsordningen utan ärendet Justerarens sign 27 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 8 Mosuvnnat- joatkka 8.6 M 477- Evttohusaid giedahallan dievascoahkkimis - joatkka Mosuvdna mii baicca evttoha ahte stivra galga assevalbmet/ dahje bargat dan badjelii ahte samediggeortnet rievdaduvvo muhtun cuoggain, lei miha guhkkelii sihkkarastit dan beaktilvuoda ja riektesihkarvuoda mearradusdahkamis maid mosuvdnaovddideaddji ies nai ohcala. Dåid namuhuvvon akkaid vuodul atna stivra ahte mosuvdna galga hilgojuvvot. Samediggi mearridii guovvamanu 10-11 b 2017, 11.2, beavdåibidjat assi. Samediggi mearridii golggotmanu 3-5 b 2017, 24.3, mahcahit assi. Stivra mearridii skabmamanu 12-14 b 2017, 175.2 ahte bivdit coahkkinjodihangotti cealkamusa assis. coahkkinjodihangoddi mearridii juovlamanu 1 b 2017, s.2, giedahallat assi coahkkimis juovlamanu 18 b 2017. coahkkinjodihangoddi atna jus aiggi raddje goas evttohusa sahtta ovddidit de dat dagahit ajiheami Samedikkis. Jus lea vejolas olahit konsensusa ieza evttohusa ektui go dat mii lea juo ovddiduvvon, de sahtta Samediggi sa d dat vuordit ovdalgo sahtta giedahallagoahtit odda evttohusa. Coahkkinjodihangoddi atna ahte vuosttas ahte-cealkka berre hilgojuvvot. Coahkkinjodihangoddi atna ahte rievdadus mii evttohuvvo nuppi ahte-cealkagis lea heivemeahttun daninga evttohusat sahttet de rievdaduvvot illaijl)elgo coahkkinjodiheaddji lea mannan cada visat evttohusaid. Dat lea bargoortnet mii jurdagis lea seamma muhto mii geavatlaccat sahtta dagahit moivvi. Paragrata 52 cuodja na: Go raddadallan lea loahpahuvvon, de manna coahkkinjodiheaddji cada daid evttohusaid mat leat ovddiduvvon ja darkkista ahte dat leat ipmirduvvon njuolga. Dan illaij1jel ii leat lohpi rievdadit dehe geassit ruovttoluotta evttohusaid jus Samediggi ii ovttajienalaccat miedit dan dahkat. Coahkkinjodihangoddi ruearrida evttohit hilgut mosuvnna. Justerarens sign 28 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 8 Motioner- forts. 8.6 M 477- Behandling av yrkanden i plenum-forts. kunnat beredas utförligare. Ett yrkande i en motion som istället innebär styrelsen ska bereda/verka för sametingsordningen ska ändras i visst avseende hade i betydligt längre grad säkerställt den effektivitet och rättssäkerhet i beslutsfandet som även motionären efterfrågar. Med stöd av det nyss anförda anser styrelsen motionen ska avslås. Sametinget beslutade den 10-11 februari 2017, 11.2, bordlägga ärendet. Sametinget beslutade den 3-5 oktober 2017, 24.3, återremittera ärendet. Styrelsen beslutade den 12-14 november 2017, 175.2 överlämna till presidiet för yttrande. Presidiet beslutade den 1 december 2017, 5.2, behandla ärendet vid sammanträde den 18 december 2017. Det är presidiets åsikt tidsbegränsa under vilken tid ett yrkande kan lyftas kan skapa en stagnerande effekt på Sametinget Ifall konsensus kan fås för ett annat yrkande än det redan inlämnande kan Sametinget behöva vänta in tiden för behandla det nya yrkandet. Det är Presidiets mening -sats 1 bör avslås. Presidiet anser ändringen som föreslås i -sats 2 är olämplig eftersom den innebär yrkanden kan ändras efter ordförande gått igenom alla yrkanden. Det är en arbetsordning som i tanken är identisk men rent praktisk har den möjlighet förvirra. Paragraf 52 lyder: När överläggningen är avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden som framställts och kontrollerar de har uppfats rätt. Därefter får inte något yrkande ändras eller återtas, om inte Sametinget beslutar medge det enhälligt. Presidiet beslutar föreslå motionen avslås. Styrelsen föreslår Sametinget besluta avslå motionen. Justerarens sign 28 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 8 Mosuvnnat - joatkka 8.6 M 477- Evttohusaid giedahallan dievascoahkkimis- joatkka Stivra evttoha Samedikki mearridit hilgut mosuvnna. Coahkkinjodiheaddji loahpaha digastallama. Coahkkinjodiheaddji bidja ovdan proposisuvnna dohkkehit dehe hilgut stivrra evttohusa, ja gavnnaha ahte Samediggi doarju stivrra evttohusa. Stimediggi mearrida hilgut mosuvnna. Justerarens sign 29 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 8 Motioner- forts. 8.6 M 477- Behandling av yrkanden i plenum- forts. Ordföranden förklarar deben avslutad. Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för styrelsens förslag och finner Sametinget godtagit styrelsens förslag. Sametinget beslutar avslå motionen. 29 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 8 Mosuvnnat- joatkka Paulus Kuoljok coahkkinjoaiheaddji 8.7 M 518- Sohkabealjuohku Assegirjjit - Mosuvdna nr 518 Daniel Holst, 2017-09-02, dm 1.1.8-2017-1106 Stivrabeavdegirji2017-11-12-14, 175.16 Coahkkinjodihangotti beavdegirji 2017-12-01, 5.5 Coahkkinjodihangotti beavdegirji 2017-12-18, 3.5 Stivrabeavdegirji 2018-01-15-17, 17.5 Föredragande: Daniel Holst lea cakcamanu 2 b 2017, ovddidan mosuvnna mas son gajbida ahte ahte ahte Samediggi asaha vuogi iezas bargoortnegii mas sardnunvuorut nu guhkas go vejolas l eat nu juohkenubbi sagasteaddji lea nissanolmmos ja juohkenubbi dievdoolmmos, Samediggi asaha vuogi bargoortnegii mas jearra bidjat sazu digastallamii jus eanet go vidas seamma sohkabealis valdet sam maijijalaga. Samediggi gohccu Samedikki stivrra gavnnahit heivvolas dassearvomilitidan reaiddu, mii inkludere muhto ii raddje: galle nissonolbmo valdet sam ja galle dievdoolbmo,. galle have nissonolbmot bivdet sani ja galle have dievdoolbmot, ja galle minuhta goabbage sohkabealli geavaha, Samediggi gohccu Samedikki stivrra juohke dievascoahkkima loahpahettiin ovdanbuktit daid mihtidanreaidduid dassearvoindeksa, Samediggi doarju mosuvnna. Stivra mearridii skabmamanu 12-14 b 2017, 175.16 ahte bivdit coahkkinjod:ihangotti cealkamusa assis. coahkkinjoaihangoddi mearridii juovlamanu 1 b 2017, 5.2, gieaahallat assi juovlamanu 18 b 2017. coahkkinjoaihangoddi atna sahkaovdanbuktin dievascoahkkimis ii galgga cadnot sohkabeallai, muhto sahtta leat vejolas ahte muhtun lahtu vuosttas sahkaovdanbuktin vuoruhuvvo ovdalii nuppi lahtu nuppi sahkaovdanbuktima se amma assis. v aikkuhussan Justerarens sign 30 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 8 Motioner -forts. Paulus Kuoljok ordförande 8.7 M 518- Könsfördelning Dokument - Motion nr 518 av Daniel Holst, 2017-09-02, dnr 1.1.8-2017-1106 - Styrelseprotokoll2017-11-12-14, 175.16 - Presidieprotokoll2017-12-04, 5.5 - Presidieprotokoll2017-12-18, 3.5 - Styrelseprotokoll2018-01-15-17, 17.5 Föredragande: Daniel Holst har den 2 september 2017, inlämnat en motion där han yrkar Sametinget i arbetsordning inrättar ett system med varvad talarlistan, så varannan talar är kvinna respektive man så långt det är möjligt, Sametingets i arbetsordningen inrättar ett system där fråga om streck i deben väcks ifall fler än fem av endast ett kön följer varandra i talarlistan, Sametinget ger Sametingets styrelse i uppdrag finna lämpliga mätinstrument för jämlikhet, där inkluderat men inte begränsat till: Antal kvinnliga respektive manliga talare, antalet inlägg från kvinnliga respektive manliga talare samt antalet minuter nyttjade av de två grupperna, Sametinget ger Sametingets styrelse i uppdrag vid varje plenums slut redovisa ett jämställdhetsindex baserat på valda mätinstrument, Sametinget bifaller motionen. styrelsen beslutade den 12-14 november 2017, 175.16 överlämna till presidiet för yttrande. Presidiet beslutade den l december 2017, 5.2, behandla ärendet vid sammanträde den 18 december 2017. Presidiet anser inte yttranden i plenum ska vara kopplat till kön däremot kan det vara en gångbar väg en ledamots första yttrande prioriteras före en ledamots andra yttrande i ett ärende. Effekten skulle även vara könssegmenterade det vill säga befästa könsrollerna man respektive kvinna Justerarens sign 30 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 8 Mosuvnnat- joatkka 8.7 M 518- Sohkabealjuohku- joatkka silitta maid saddat ahte sohkabealit segmenterejuvvojit, namalassii ahte sohkabealsajadagat saddet vel nannoseappot. Coahkkinjod:ihangoddi atna positiivan ahte stivra gavnnaha heivvolas dassearvomihtidanreaidduid. Coahkkinjoåihangoddi mearrida evttohit hilgut mosuvnna. Daniel Holst reservere mearnidusa vuostti ja doarfu iezas evttohus dahlekehit mosuvnna. Stivra evttoha Samedikki mearridit hilgut mosuvnna. Tomas Unga cohkkti lahtu Lars Miguel Utsi sajis coahkkinjod:iheaddji loahpaha sagastallama. Sagadoalli bidja ovdan proposisuvnna dohkkehit dehe hilgut stivrra evttohusa, ja gavnnaha ahte Samediggi doarju stivrra evttohusa. Samediggi mearrida hilgut mosuvnna. Jakt- och fiskesamerna reservere ctilalaccat mearrtidusa vuostti mildosa jelgii. Lars Miguel Utsi boahtti fas sadjtisis Justerarens sign 31 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 8 Motioner -forts. 8.7 M 518- Könsfördelning-forts. Presidiet ser positivt på styrelsen finner lämpliga mätinstrument för jämställdhet. Presidiet beslutar föreslår motionen avslås. Daniel Holst reserverar sig mot beslutet till formån för eget förslag motionen ska antas. styrelsen föreslår Sametinget besluta avslå motionen. Tomas Unga ersätter ledamoten Lars Miguel Utsi Ordföranden förklarar deben avslutad. Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för styrelsens förslag och finner Sametinget godtagit styrelsens förslag. Sametinget beslutar avslå motionen. Jakt- och fiskesamerna lämnar skriftlig reservation mot beslutet enligt bilaga. Lars Miguel Utsi återinträder 31 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 8 Mosuvnnat- joatkka Paulus Kuoljok coahkkinjoaiheaddji 8.8 M 519 -Alkoholapolicy Assegirjjit - Mosuvdna nr 519 Daniel Holst, 2017-09-02, dnr 1.1.8-2017-1107 Stivrabeavdegirji 2017-11-12-14, 175.17 Coahkkinjodihangotti beavdegirji 2017-12-01, 5.6 Coahkkinjodihangotti beavdegirji 2017-12-18, 3.6 Stivrabeavdegirji 2018-01-15-17, 17.6 Assegiedahalli: Daniel Holst lea cakcamanu 2 b 2017, ovddidan mosuvnna mas son gciibida ahte ahte ahte Samediggi mearrida alkoholapolicy doaibmi lahtuid ja varrelahtuid varas, Samediggi mearrida alkoholapolicy bovdejuvvon gussiid varas, Samediggi mearrida alkoholapolicy lahtuidis varas geat leat almmolaccat ovddasteame Samedikki, Samediggi doarju mosuvnna. Stivra mearridii skahmamanu 12-14 b 2017, 175.17 bivdit coahkkinjod:ihangottis cealkamusa assis. Coahkkinjod:ihangoddi mearridii juovlamanu 1 b 2017, 5.2, ahte gied:ahallat assi juovlamanu 18 b 2017. Coahkkinjod:ihangoddi Iea rnielas mosuvdnaovddideaddji ciigumusaide. Coahkkinjoaihangoddi mearrida evttohit doarjut mosuvnna. Justerarens sign 32 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 8 Motioner- forts. Paulus Kuoljok ordförande 8.8 M 519 -Alkoholpolicy Dokument - Motion nr 519 av Daniel Holst, 2017-09-02, dnr 1.1.8-2017-1107 - Styrelseprotokoll2017-11-12-14, 175.17 - Presidieprotokoll2017-12-04, 5.6 - Presidieprotokoll2017-12-18, 3.6 - styrelseprotokoll 2018-01-15-17, 17.6 Föredragande: Daniel Holst har den 2 september 2017, inlämnat en motion där han yrkar Sametinget inrättar en alkoholpolicy som gäller dess ~änstgörande ledamöter och ersättare, Sametinget inrättar en alkoholpolicy som gäller dess inbjudna gäster, Sametinget inrättar en alkoholpolicy som gäller dess representanter på officiella sammanhang, Sametinget bifaller motionen. styrelsen beslutade den 12-14 november 2017, 175.17 överlämna till presidiet för yttrande. Presidiet beslutade den 1 december 2017, 5.2, behandla ärendet vid sammanträde den 18 december 2017. Presidiet ställer sig positivt till motionärens intentioner. Presidiet beslutar föreslå motionen bifalls. Justerarens sign )j(_ ~ Je-- 32 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 8 Mosuvnnat- joatkka 8.8 M 519 -Alkoholapolicy- joatkka Stivra evttoha Samedikki mearridit doarjut mosuvnna../. Karin V armar ovddida lassievttohusa mii cealka " policy maiddai guoska garrenmirkkuide". Coahkkinjod:iheaddji loahpaha digastallama. Coahkkinjod:iheaddji died:iha earet stivrra evttohusa de lea Karin V armar ovddidan lassievttohusa. Coahkkinjod:iheaddji bidja vuos ovdan stivrra evttohusa ja, dasto bidja ovdan lassievttohusa. Coahkkinjod:iheaddji bidja ovdan proposisuvnna dohkkehit dehe hilgut stivrra evttohusa, ja gavnnaha ahte Samediggi doarju stivrra evttohusa. Coahkkinjod:iheaddji bi d ja o v dan proposisuvnna dohkkehit dehe hilgut Karin V armar lassievttohusa, ja gavnnaha ahte Samediggi doarju Karin Vannar lassievttohusa. Samediggi mearrida ahte ahte doarju mosuvnna, policy maiddåi guoska garrenmirkkuide. ]akt- och fiskesamerna reservere calalaccat mearradusa vuosta mildosa jelgii. Justerarens sign 33 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 8 Motioner -forts. 8.8 M 519 - Alkoholpolicy-forts. styrelsen föreslår Sametinget besluta bifalla motionen../. Karin Vannar lämnar tilläggsförslag med lydelsen " policyn även ska innefa droger". Ordföranden förklarar deben avslutad. Ordföranden meddelar förutom styrelsens förslag finns ett tilläggsförslag från Karin V armar. Ordföranden kornmer först prövas styrelsens förslag och därefter tilläggsförslaget. Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för styrelsens förslag och finner Sametinget godtagit styrelsens förslag. Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för Karin V annars tilläggsförslag och finner Sametinget godtagit Karin Vannars tilläggsförslag. Sametinget beslutar bifalla motionen, policyn även ska innefa droger. Jakt- och fiskesamerna lämnar skriftlig reservation mot beslutet enligt bilaga. Justerarens sign 33 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 8 Mosuvnnat- joatkka Paulus Kuoljok coahkkinjoåiheaddji 8.9 M 521-Dulkon dievascoahkkimis media bokte Assegirjjit - Mosuvdna nr 521 Marita Granström, 2017-10-03, 1.1.8-2017-1256 - Stivrabeavdegirji 2017-11-12-14, 175.19 - Coahkkinjodihangotti beavdegirji 2017-12-01, 5.7 - Coahkkinjodihangotti beavdegirji 2017-12-18, 3.7 Assegiedahalli: Marita Granström lea golggotmanu 3 b 2017, ovddidan mosuvnna mas son gaibida ahte Samediggi ferte planet ja sagastallat mediaiguin ja dulkkaiguin vai sahtta nu jod:anit go vejolas ordnet dulkoma dievascoahkkimis sihke ruotagillii ja samegillii vai visot sarnit sahttet cuovvut mii dievascoahkkimis dahpahuvva. Stivra mearridii skabroamanu 12-14 b 2017, 175.19 ahte bivdit coahkkinjod:ihangottis cealkamusa assis. Coahkkinjoaihangoddi mearridii juovlamanu 1 b 2017, 5.2, gieaahallat assi juovlamanu 18 b 2017. Coahkkinjod:ihangoddi guorrasa mosuvdnaovddideaddji oainnuide ahte Samediggi galga leat visot samiide alarouttus beroskeahtta gielas. Ipmirdit maid samedikki ovddasteaddjit ovddidit lea demokrahtalas gazaldat ja coahkkinjod:ihangoddi haliida ahte politihkka lea rabas visot samiide. Coahkkinjoåihangoddi mearrida ahte evttohit doarjut mosuvnna. Stivra evttoha Stimedikki mearridit doarjut mosuvnna. Justerarens sign 34 (59)

SAMMANTRÄDEsPROTOKOLL 2018:1 8 Motioner -forts. Paulus Kuoljok ordförande 8.9 M 521-Tolkning på plenum via media Dokument - Motion nr 521 av Marita Granström, 2017-10-03, 1.1.8-2017-1256 - Styrelseprotokoll2017-ll-12-14, 175.19 - Presidieprotokoll2017-12-04, 5.7 - Presidieprotokoll2017-12-18, 3.7 - Styrelseprotokoll2018-01-15-17, 17.7 Föredragande: Marita Granström har den 3 oktober 2017, inlämnat en motion där hon yrkar Sametinget måste planera och diskutera med medierna och tolkarna för så snart som möjligt se till tolkning från plenum sker både till svenska och samiska så alla samer känner de kan ta del av vad som sker i plenum. styrelsen beslutade den 12-14 november 2017, 175.19 överlämna till presidiet för yttrande. Presidiet beslutade den l december 2017, 5.2, behandla ärendet vid sammanträde den 18 december 2017. Presidiet delar motionärens åsikt om Sametinget skall vara tillgängligt för alla samer oavsett språk. Det är en demokratisk fråga om förstå sina representanters agerande och presidiet vill se politiken är tillgänglig för alla samer. Presidiet beslutar föreslå motionen bifalls. Styrelsen föreslår Sametinget besluta bifalla motionen. Justerarens sign 34 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 8 Mosuvnnat- joatkka 8.9 M 521 -Dulkon dievascoahkkimis media bokte- joatkka Coahkkinjodiheaddji loahpaha digastallama. Sagadoalli bidja ovdan proposisuvnna dohkkehit dehe hilgut stivrra evttohusa, ja gavnnaha ahte Samediggi doarju stivrra evttohusa. Samediggi mearrida ahte doarjut mosuvnna. Jakt- och fiskesamerna reservere calalaccat mearradusa vuostti mildosa jelgii. Justerarens sign 35 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 8 Motioner -forts. 8.9 M 521-Tolkning på plenum via media-forts. Ordföranden förklarar deben avslutad. Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för styrelsens förslag och finner Sametinget godtagit styrelsens förslag. Sametinget beslutar bifalla motionen. ]akt- och fiskesamerna lämnar skriftlig reservation mot beslutet enligt bilaga. Justerarens sign 35 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 8 Mosuvnnat- joatkka Paulus Kuoljok coahkkinjodiheaddji 8.10 M 506 - Boazoealåhusa gierdanradji meahceelliidvahagiin- vahatdasi mearrideapmi, duodalas vahaga defineren, ja njuolggadusat suodjalusbivdui maid eisevåldi vuolggaha Assegirjjit - Mosuvdna nr 505 Per Mikael Utsi 2017-02-11, dnr 1.1.8-2017-199 - Stivrabeavdegirji 2017-09-12-1-13, 134.10 - Stivrabeavdegirji 2017-11-13-15, 175.8 - Stivrabeavdegirji 2018-01-15-17, 17.8 Assegiedahalli: Per Mikael Utsi lea guovvamanu 11 b 2017, ovddidan mosuvnna mas son gåibida: ahte ovddasvastideaddji eisevålddit, Samediggi, Luonddugåhttendoaimmahat, ja leanastivrrat Dalarna, Västemorrlandda, Jämtlandda, Västerbottena ja Norrbottena leanain farggamusat devdet iezaset bargogohccosiid njeaidit vahagiid maid stuorra meahcceeallit dagahit boazoealåhusas mearriduvvon gierdanradjai nu låhkai ahte 1. leanastivrrat dievasmahttet iezaset bargogohccosiid das cielggadit vahatdasiid iesgudet cerrui, 2. Luonddugåhttendoaimmahat oazzu bargogohccosa ovttastahttit, dahkat beaktilit ja jod:ihit barggu buktit ovdan arvvostallanmodeallaid, 3. Samediggi ja Luonddugåhttendoaimmahat evttohit presiserema bivdonjuolggadusaide ahte duodalas vahat bohccuin oaivvilduvvo rasttildeaddji 10% stuorra meahcceelliin ovtta jagis celkojuvvon proseantias cearu duohta boazologus boazolohkama jelgii, ja 4. Luonddugåhttendoaimmahat råhkada sierra njuolggadusaid leanastivrraid gied:ahallamii suodjebivddus eisevålddiid vuolggaheami mielde vuod:d:uduvvot gierdanraji vuod:ul boazoealåhussii. Njuolggadusat galggale vuolgit vahatdassearvvostallamis juohke cerrui ja suodjebivdu galga leat vejolas doaimmahit dakkavid:e maijl)il go cearru lea ilmmuhan. Stivra mearridii skabmamanu 13-15 b 2018, 175.8 bivdit boazodoallolavdegottis cealkamusa assis. Justerarens sign 36 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 8 Motioner -forts. Paulus Kuoljok ordförande 8.10 M 506 - Toleransnivå för rovdjursskador inom rennäringen - fastställande av skadenivåer, definition av allvarlig skada och riktlinjer för skyddsjakt på myndighetens inititativ Dokument - Motion nr 505 av Per Mikael Utsi 2017-02-11, dnr 1.1.8-2017-199 - Styrelseprotokoll2017-09-12-1-13, 134.10 - Styrelseprotokoll2017-11-13-15, 175.8 - Styrelseprotokoll2018-01-15-17, 17.8 Föredragande: Per Mikael Utsi har den 11 februari 2017, inlämnat en motion där han yrkar: de ansvariga myndigheterna, Sametinget, Naturvårdsverket, länsstyrelserna i Dalarnas, Västemorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län skyndsamt fullgör på sina preciserade uppdrag minska skador orsakade av stora rovdjur inom rennäringen till fastställd toleransnivå genom l. länsstyrelserna fullföljer sina uppdrag när det gäller redovisning av skadenivåema för respektive sameby, 2. Naturvårdsverket får i uppdrag samordna, effektivisera och leda arbetet med ta fram beräkningsmodeller, 3. Sametinget och Naturvårdsverket föreslår en precisering i jaktförordningen med allvarlig skada på renar avses överskridande av 10 % skada orsakad av stora rovdjur under ett år uttryckt i procent av samebyns faktiska renantal enligt renräkningen, och 4. Naturvårdsverket utarbetar särskilda riktlinjer för länsstyrelsemas handläggning av skyddsjakt på myndighetens initiativ baserad på en toleransnivå för rennäringen. Riktlinjerna bör utgå från en skadenivåberäkning för varje sameby och skyddsjakt ska kunna verkställas omedelbart efter anmälan från sameby. styrelsen beslutade den 13-15 november 2017, 175.8 överlämna till rennäringsnämnden för yttrande. Justerarens sign 36 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 8 Mosuvnnat- joatkka 8.10 M 506 - Boazoealåhusa gierdanradji meahceelliidvahagiin- vahatdasi mearrideapmi, duodalas vahaga defineren, ja njuolggadusat suodjalusbivdui maid eisevaldi vuolggaha Gierdanrådji ja hålddasanreaidu Samediggi ja luonddugahttendoammahat leat ovdanbuktan oktasas evttohusa boazodoalu gierdanraji ja ha.iddasanreaidduid birra. Riikkabeaivi lea dasto mearridan ahte gierdanradji galga leat 10 proseantta. Muhto riikkabeaivvi mearradus ja eiseva.iddiid evttohus ii leat dasso~m duohtandahkkon halddaseamis go oaidnit ahte boazoealahusa meahceeallivahagat eai leat unnon. Råddehusa proposisuvnnas gnoddevas meahceeallipolitihka birra daddjo na; Jus boazoealahus ja stuora meahceeallit galget buorebut cahkat bålddalaga de berrejit leanastivrrat gohccojuvvot ovttas Samedikkiin ja cearuiguin rahkadit halddasanreaidduid boazoealahusa vahagiid ektui. Råddehus ciigu gohceut Samedikki ja Luonddugahttendoaimmahaga neavvut ja helpet barggu alggaheami ja oktiiheiveheami, ja vasahusaid vuodul dahkat darbbaslas rievdadusaid dahje buktit evttohusaid lahkaasahusrievdadusaide. Lea maid darbbaslas geazosciiggi euovvolit barggu nu vasahusaiguin sahtta buaridit ja beavttalmahttit vuogadaga. Dan barggus lea sihke Samedikkis ja Luonddugahttendoaimmahagas oktasas ovddasvastadus. 1 Samedikki ja Luonddugahttendoaimmahaga cielga bargogohccosat Samediggi galga samediggeleiga (1992:1433) jelgii aktiivvalaccat ovddidit ealli sami kultuvrra. Samediggi lea maid lahkaasahus (2009:1395) jelgii guovddas ha.iddasaneisevaldi boazoealahussii mii mielddisbukta ahte Samediggi galga cuovvut, arvvostallat ja juohkit dieduid raddehussii boazoealahusa birra. Samedikki barggut boazodoalu suorggis muddejuvvojit boazodoallolagas, boazodoallolahkaasahusas ja Samedikki juolludusreivves. Doaibma galga cadahuvvot halddahuslas bijuiguin ja halddaseami bokte, ee. ovttas ieza eiseva.iddiiguin. Samedikki juolludusreivves 2018 buseahttajahkcii, celko ahte Samediggi galga ovttas Luonddugahttendoaimmahagain, oktiiheivehit barggu ha.iddasanreaidduiguin dan gierdanraji vuodul mii lea mearriduvvon meahceeallivahagiidda boazodoalus vai olaha sihke gnoddevas boazoealahusa ja dohka.ias suoji stuora meahceelliide. Samediggi galga maid raddadallat Dalarna, Västernorrlandda, Jiemte, Västerbottena ja Norrbottena leanaid 1 Prop. 2012/13:191 s. 67 ff Justerarens sign 37 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 8 Motioner -forts. 8.10 M 506 - Toleransnivå för rovdjursskador inom rennäringen- fastställande av skadenivåer, definition av allvarlig skada och riktlinjer för skyddsjakt på myndighetens inititativ-forts. T oleransnivå och förvaltningsverktyg Sametinget och Naturvårdsverket har presenterat gemensamt förslag om förvaltningsverktyg och toleransnivå för rennäringen. Riksdagen har därefter beslutat om en toleransnivå på 10 procent. Varken riksdagens beslut eller myndigheternas förslag har hitintills fått genomslag i förvaltningen vilket visas av rennäringens förluster till rovdjuren inte har minskat. I regeringens proposition om en hållbar rovdjurspolitik anges följande. För åstadkomma en bättre samexistens mellan rennäring och stora rovdjur bör länsstyrelserna ges i uppdrag tillsammans med Sametinget och samebyarna arbeta med ett förvaltningsverktyg för skador inom rennäringen. Regeringen avser ge Sametinget och Naturvårdsverket i uppdrag vägleda och underlätta igångsättandet och samordningen av arbetet och efter vunna erfarenheter vidta relevanta förändringar eller lämna förslag till förfningsförändringar om så skulle behövas. Det är också angeläget systemet kontinuerligt följs upp så erfarenheter kan bidra till förbättra och förfina systemet. I detta arbete har både Sametinget och Naturvårdsverket ett gemensamt ansvar. 1 Sametingets och Naturvårdsverkets preciserade uppdrag Sametinget har enligt sametingslagen (1992:1433) ett aktivt uppdrag verka för en levande samisk kultur. Därtill är Sametinget enligt förordning (2009:1395) med instruktion för Sametinget central förvaltningsmyndighet inom rennäringens område vilket bl. a. innebär Sametinget ska följa, utvärdera och hålla regeringen informerad om utvecklingen inom rennäringen. Sametingets uppgifter rörande renskötsel regleras främst i rennäringslagen, rennäringsförordningen och Sametingets regleringsbrev. Uppdraget utförs genom administrativa åtgärder och förvaltning, bland annat i samarbete med andra myndigheter. I Sametingets regleringsbrev för budgetåret 2018 anges Sametinget ska samordna, i samverkan med Naturvårdsverket, arbetet med ett förvaltningsverktyg utifrån fastställd toleransnivå för skador orsakade av stora rovdjur inom rennäringen i syfte upprätthålla en hållbar rennäring och gynnsam bevarandestatus för stora rovdjur. Vidare ska 1 Prop. 2012/13:191 s. 67 ff Justerarens sign 37 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 8 Mosuvnnat- joatkka 8.10 M 506 - Boazoealahusa gierdanrådji meahceelliidvahagiin- vahatdasi mearrideapmi, duodalas vahaga defineren, ja njuolggadusat suodjalusbivdui maid eisevaldi vuolggaha leanastivrraiguin hcilddasanreaidduid barggus. Samediggi Cielggada got barggu galga cadahit ja got dainna joatka. Luonddugilittendoaimmahaga juolludusreivves 2018 daddjo ahte Luonddugilittendoaimmahat galga cajehit got dat lea leamas veahkkin das ahte ovttas Samedikkiin habmet hcilddasanreaidduid gierdanraji vuodul mii lea mearriduvvon meahceeallivahagiidda boazodoalus vai olaha sihke guoddevas boazoealiliusa ja dohkcilas suoji stuora meahceelliide. Luonddugilittendoaimmahat galga eareliiggamt cajehit got dat lea bargan bagademiin gierdanrciji ektui go stuora meahceelliid bivdoeavttut galget arvvostallojuvvot. Bargu dal Samediggi barga aktiivvalaccat hcilddasanreaidduid implementeremiin meahceeallihcilddaseamis ja vai gierdanradji galga doahttaluvvot. Samedikkis lea lagas oktavuohta Luonddugilittendoaimmahagain ja leanastivrraiguin dan barggus, ja doaila davja eisevcilddiiguin gulahallancoahkkimiid ja sagastallamild das ahte got bargguin joatkit. Ovttasbarggus ieza eisevcilddiiguin gnorahailat ee. merostallanmodeallaid, vahatdasiid ja eastadandoaimmaid dego liseansa-ja suodjebivddu. Samediggi lea maid bargagoahtan lilikadoaimmaid geahcadit ja evttohit mat darbbasivcce dohkkehuvvot vai gierdanradjevuogadat ja hcilddasanreaiddut sahttet atnui valdat ee. bivdolilikaasahusas, ja dan birra leat cilgocoahkkimat leamas dollojuvvon Luonddugilittendoaimmahagain. Samediggi goziha maid dala bivdoassiid eisevcilddiin, ja adda cealkamusa muhtun suodjebivdoassiin halddasanduopmostuoluin. Das sahtta namuhit odda lasmusa Luonddugilittendoaimmahaga juolludusreivves ahte Luonddugilittendoaimmahat galga eareliigganit ovdanbuktit ie.:las barggu bagademiin gierdanraji birra stuora meahceelliid bivdoeavttuid arvvostallamis. Samedikki ja Luonddugilittendoaimmahagaid juolludusreivviid formuleremat davistit danin juste daid assiide maid mosuvdnaovddideaddji atna ahte Samediggi berrelii dahkat. Justerarens sign 38 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 8 Motioner -forts. 8.10 M 506 - Toleransnivå för rovdjursskador inom rennäringen- fastställande av skadenivåer, definition av allvarlig skada och riktlinjer för skyddsjakt på myndighetens inititativ-forts. Sametinget samråda med länsstyrelserna i Dalarnas, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län i arbetet med förvaltningsverktyget Sametinget ska redogöra för hur arbetet genomförts och inriktningen för det fortsa arbetet. I Naturvårdsverkets regleringsbrev för 2018 anges Naturvårdsverket ska redovisa hur de bidragit till arbetet med i samverkan med Sametinget forts arbeta med ett förvaltningsverktyg utifrån fastställd toleransnivå för skador orsakade av stora rovdjur inom rennäringen, i syfte upprätthålla en hållbar rennäring och en gynnsam bevarandestatus för stora rovdjur. Naturvårdsverket ska särskilt redovisa sitt arbete med vägledning om toleransnivåns betydelse vid eventuell prövning av förutsättningar för jakt på stora rovdjur. Pågående arbete Sametinget arbetar aktivt för implementera förvaltningsverktyget i rovdjursförvaltningen och för den beslutade toleransnivån ska respekteras. Sametinget har i detta arbete täta kontakter med Naturvårdsverket och länsstyrelserna och träffar myndigheterna regelbundet för dialogmöten och diskussioner om inriktningen för det fortsa arbetet. I samverkan med myndigheterna behandlas bl.a. frågor om beräkningsmodeller, redovisning av skadenivåer samt förebyggande åtgärder som licens- och skyddsjakt Sametinget har även inlett ett arbete med se över och föreslå lagstiftningsåtgärder som skulle behöver vidtas för införa toleransnivåsystemet och förvaltningsverktyget i bl. a. jaktförordningen där inledande möten har hållits med Naturvårdsverket. Sametinget bevakar även pågående jaktärenden hos myndigheter och yttrar sig i vissa fall i mål om skyddsjakt i förvaltningsdomstolarna. Här kan även uppmärksammas det nya tillägget i Naturvårdsverkets regleringsbrev om Naturvårdsverket ska särskilt redovisa sitt arbete med vägledning om toleransnivåns betydelse vid eventuell prövning av förutsättningar för jakt på stora rovdjur. Formuleringarna i Sametingets och Naturvårdsverkets regleringsbrev och Sametingets pågående arbete motsvarar därmed de frågor som motionären anser Sametinget bör verka för. Justerarens sign 38 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 8 Mosuvnnat- joatkka 8.10 M 506 - Boazoealåhusa gierdanradji meahceelliidvahagiin- vahatdasi mearrideapmi, duodalas vahaga defineren, ja njuolggadusat suodjalusbivdui maid eisevaldi vuolggaha Boazodoallolavdegoddi mearrida Ahte evttohit stivrii ahte mosuvdna dån vuodullea vastiduvvon. Stivra evttoha Samedikki mearridit ahte mosuvdna lea dciid akkaid vuodul vastiduvvon. Mona Persson coahkkinjoaiheaddji Britt Sparrock boahta fas sadjasis Fia Kaddik cohkka lahtu Lars Jon Allas sajis Anja Fjellgren Walkeapää cohkka lahtu Jan Persson sajis Lars Jonas Johansson evttoha sirdit asstid nu ahte 9 Stivrra ja ladegottiid cilgehusat giedahallojit ffiaj)l)el dån mosuvnna. coahkkinjoaiheaddji ruearrida assit gieaahallojit dainna vuoruin got Ieat asslisttus. Coahkkinjodiheaddji loahpaha digastallama. Coahkkinjodiheaddji bidja ovdan proposisuvnna dohkkehit dehe hilgut stivrra evttohusa, ja gavnnaha ahte Samediggi doarju stivrra evttohusa. Samediggi mearrida mosuvdna lea daid akkaid vuodul vastiduvvon. Justerarens sign 39 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 8 Motioner -forts. 8.10 M 506 - Toleransnivå för rovdjursskador inom rennäringen- fastställande av skadenivåer, definition av allvarlig skada och riktlinjer för skyddsjakt på myndighetens inititativ-forts. Rennäringsnämnden beslutar föreslå styrelsen motionen med beaktande av ovanstående därmed är besvarad. styrelsen föreslår Sametinget besluta motionen med beaktande av ovanstående därmed är besvarad. Mona Persson ordfårande Britt Sparrock återinträder Fia Kaddik ersätter ledamoten Lars Jon Allas Anja Fjellgren Walkeapää ersätter ledamoten Jan Persson Lars Jonas Johansson föreslår ändrat turordning; 9 Styrelsen och nämndernas redovisning behandlas efter denna motion. Ordföranden beslutar behandla ärendet i den ordning de är på föredragningslistan. Ordföranden förklarar deben avslutad. Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för styrelsens förslag och finner Sametinget godtagit styrelsens förslag. Sametinget beslutar motionen med beaktande av ovanstående därmed är besvarad. 39 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 8 Mosuvnnat - joatkka Mona Persson coahkkinjoaiheaddji 8.11 M 507 Geahccalandoaibma cearuin Assegirjjit - Mosuvdna nr 507 Per Mikael Utsi 2017-02-11, dm 1.1.8-2017-200 - Stivrabeavdegirji 2017-09-12-1-13, 134.11 - Stivrabeavdegirji 2017-11-13-15, 175.9 Assegiedahalli: Per Mikael Utsi lea guovvamanu 11 b 2017, ovddidan mosuvnna mas son gaibida: Samediggi gåibida ahte Samediggi ja riikabeaivi asaheaba laga geahccalandoaimma birra got rievdadit cearu organisasuvnna mii cearu gåibadusa mielde dievasmahtta gustovas boazoealahuslaga geahccalanåiggi botta Stivra :mearridii skab:ma:manu 13-15 b 2017, 175.9 giedahallat :mosuvnna odda sa:mepolitihka barggu oktavuodas. Mosuvnna agga le a cearuid vejolasvuohta doaib:mat ja valdit :miellahttun sin ge at eai bargga bohccuiguin, raddjejuvvo dala boazodoallolaga (1971:437) :mearradusaid bokte. Mosuvdnaovddideaddji atna ahte cearru ferte saddat dehalas ealahuslas ja kultuvrralas ruoktun visot sa:miide, ja ahte ferte alggahuvvot geahccalandoaib:ma cearuid oddasis organisere:miin vai joksat dan ulb:mila. Cearuid regleren RNL 9 jelgii lea cearuid ulb:mil :miellahtuide lahcit vejolasvuoda doai:m:mahit boazodoalu cearu guohtuneatna:miin. Lea cearuid ovddasvastadus ahte boazodoallu doai:m:mahuvvo ekono:malaccat buaremus vuogi :mielde, ja cearru galga cadahit, matasatnit ja jodihit daid rusttegiid mat darbbasuvvojit boazodoalus. Mearradus gielda cearuid doaim:mahea:mes ieza ekonornalas doai:m:ma go boazodoalu. Dat njuolggadusat cearuid organisere:ma, struktuvrra, halddasea:mi ja ekonornalas diliid ektui leat rahkaduvvon daid :mearradusaid vuodul mat gustojit ekonornalas servosiidda ee. njuolggadusaid, jahkecoahkkima ja stivrra bargguid ja :miellahtuid ekonornalas geatnegasvuodaid birra cearu ektui (ge. 38-64 RNL). Justerarens sign 40 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 8 Motioner -forts. Mona Persson ordfårande 8.11 M 507- Försöksverksamhet med sameby Dokument - Motion nr 507 av Per Mikael Utsi 2017-02-11, dnr 1.1.8-2017-200 - Styrelseprotokoll2017-09-12-1-13, 134.11 - Styrelseprotokoll2017-11-13-15, 175.9 F öredragand e: Per Mikael Utsi har den 11 februari 2017, inlämnat en motion där han yrkar: Sametinget begär Sametinget och riksdagen inrättar en lag om försöksverksamhet med ändrad samebyorganisation som på samebys begäran kompletterar gällande rennäringslag under försökstiden. styrelsen beslutade den 13-15 november 2017, 175.9 behandla motionen i samband med arbetet med ny samepolitik Skälet till yrkandet är samebyarnas möjlighet bedriva verksamhet och ta in medlernrnar som inte ägnar sig åt renskötsel begränsas av bestärnrnelserna i nuvarande rennäringslag (1971:437), RNL. Motionären anser samebyn behöver bli en näringsrnässigt och kulturellt viktig hemvist för alla sarner och det behövs initieras en försöksverksamhet med omorganisera samebyarna för kunna åstadkornrna detta. Reglering av samebyar Samebyarnas syfte enligt 9 RNL är för medlemrnamas gemensamrna bästa ombesörja renskötseln inom byns betesornråde. Samebyarna ansvarar därmed för renskötseln bedrivs på ekonomiskt bästa sätt och för utföra, underhålla och driva anläggningar som behövs för renskötseln. Enligt bestärnrnelsen är samebyarna förhindrade bedriva annan ekonomisk verksamhet än renskötsel. Reglerna om samebyarnas organisation, struktur, förvaltning och ekonomiska förhållanden har tagits fram utifrån bestärnrnelserna om ekonomiska föreningar och innehåller bl.a. regler om stadgar, bystämmans och styrelsens uppgifter och medlemmarnas ekonomiska skyldigheter genternot samebyn (se 38-64 RNL). Justerarens sign 40 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 8 Mosuvnnat- joatkka 8.11 M 507- Geahccalandoaibma cearuin- joatkka RNL 11-12 muddejit gii sahtta saddat cearu miellahttun go dat dikta dusse samiid geain lea canastat boazoealahussii saddat miellahttun: son guhte ies oassalasta dahje lea oassalastan boazodoalus cearu guohtunguovllus, ja geas lea leamas dat ollesaiggi fidnun, ii ge leat bargan ieza valda balkabarggus son geas lea beallelas dahje gii lea ruovttusassi manna sapmelazzii guhte oassalasta dahje lea oassalastan boazodoalus son guhte aigu iezas bohccuiguin bargat cearu guohtunguovllus ja lea oassalastan boazodoalus cearu guohtunguovllus (Das jorgaluvvon.) Darbu cielggadit Leat mffi)gii dahkkon guorahallamat ja evttohusat cearuid juridihkalas hami, halddaseami, organisasuvnna ja doaimma birra. Eanet fatmmasteaddji cearru dahje "rabas cearut" leat maid sagastallojuvvon mffi)gii Samedikki dievascoahkkimiin. J agi 2009 cavcca ovdanbuvttii departemeanta promemoriaid; Vissa samepolitiska frågor (DS 2009:40) ja Fusion av samebyar main ledje vissis evttohusat got rievdadit cearuid reglerema. Ovddit stivra lea maid leamas dahkan guorahallama maid Eivind Torp lea doaimmahan 2017:s ja mas leat evttohusat rievdadit boazodoallolaga njuolggadusaid cearuid ektui. Dassozii eai leat dat evttohusat dohkkehuvvon dahje dagahan rievdadusaid dala ortnegiidda ja lagaide, mii cajeha man rnaalkas assi dat lea ja ahte lea darbu vuodustit ja oazzut ovttamielalasvuoda buohkain geaidda assi guoska. Boazodoallolaga njuolggadusat cearuide leat rahkaduvvon 1971:s (veaha rievdaduvvon illa:ijl)el), ja leat dalle dohkkehuvvon daid eavttuid ja darbbuid vuodul mat dalle ledje, mat sakka deuhedje boazoealahusa rasunaliserema ja odasmahttima (ge. Prop 1971:51). Otna darbbut cearuin, ee. jus geahcca riikkaidgaskasas rievtti ovdaneami, ja arbevirolas ja odda sami ealahusaid ovdaneami, leat danin rievdan dan reglerema ektui mii lea. Dala njuolggadusat eastadit cearuid heiveheamis doaimma odda darbbuide ja dahtuide maid sami servodat ies identifisere. Daid namuhuvvon assi vuodullea darbu geahcadit dala ortnegiid ja njuolggadusaid cearuid birra. Samedikki stivrra åigumus lea 2018:s alggahit barggu boahtteåiggi samepolitihkain mas ee. cearuid doaibma ja organiseren galga giedahallot. Justerarens sign 41 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 8 Motioner -forts. 8.11 M 507- Försöksverksamhet med sameby-forts. Vem som kan vara medlem i en sameby regleras i 11-12 RNL som endast tillåter samer med koppling till bedrivande av renskötsel vara medlem: den som själv deltar i eller har deltagit i renskötseln inom samebyns betesområde och haft som stadigvarande yrke och inte övergått till annat huvudsakligt förvärvsarbete den som är make eller hemmavarande barn till same som deltar eller har deltagit i renskötseln den som avser med egna renar bedriva renskötsel inom samebyns betesområde har deltagit i renskötsel inom byns betesområde Behov av översyn Frågan om samebyarnas juridiska form, förvaltning, organisation och verksamhet har varit föremål för flera utredningar som utmynnat i olika förslag. Begäran om mer inkluderande samebysystem eller "öppna samebyar" har även varit uppe för diskussion vid upprepade tillfällen på Sametingets plenum. Under hösten 2009 presenterade departementspromemorian Vissa samepolitiska frågor (DS 2009:40) samt promemorian Fusion av samebyar vissa förslag till ändringar i regleringen av samebyar. En inledande utredning på uppdrag av tidigare styrelse har även genomförts av Eivind Torp under år 2017 där ändringar av rennäringslagens regler om samebyar föreslagits. Hittills har inget av dessa förslag godtagits eller föranlett ändringar i nuvarande ordning och lagstiftning, vilket visar frågans komplexitet och behov av förankring och enighet hos alla berörda. Rennäringslagens regler om samebyar är från 1971 (med vissa senare ändringar) och har antagits utifrån då rådande förhållanden och behov som bl.a. betonade rationalisering och modernisering av rennäring (se prop. 1971:51). Dagens behov av samebyar, inte minst utifrån utveckling i internationell rätt samt av traditionella och nya samiska näringar, torde därmed se annorlunda ut idag jämfört med vid nuvarande reglerings tillkomst. De nuvarande reglerna hindrar en eventuell anpassning av samebyarna utifrån nya behov och önskemål som det samiska samhället identifierar. Med hänsyn till ovanstående finns ett behov av se över nuvarande ordning och regler om samebyar. Sametingets styrelse ämnar under år 2018 initiera ett arbete med framtida samepolitik där bland annat frågor om samebyarnas verksamhet och organisation kommer behandlas. 41 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 8 Mosuvnnat- joatkka 8.11 M 507- Geahccalandoaibma cearuin- joatkka Boazodoallolavdegoddi mearrida evttohit stivrii ahte mosuvdna dan vuodullea vastiduvvon. Stivra evttoha Samedikki mearridit ahte mosuvdna dåid akkaid vuodullea vastiduvvon../. Ingrid Inga ovddida lassievttohusa mildosa jelgii. Coahkkinjodiheaddji loahpaha digastallama. Coahkkinjodiheaddji diediha ahte earet stivrra evttohusa de lea Ingrid Inga ovddidan lassievttohusa. Coahkkinjodiheaddji bidja alggos ovdan stivrra evttohusa ja dasto lassievttohusa. Coahkkinjodiheaddji bidja ovdan proposisuvnna dohkkehit dehe hilgut stivrra evttohusa, ja gavnnaha ahte Samediggi doarju stivrra evttohusa. Coahkkinjodiheaddji bidja ovdan proposisuvnna dohkkehit dehe hilgut Ingrid Inga lassievttohusa, ja gavnnaha ahte Samediggi doarju Ingrid Inga lassievttohusa. Jienasteapmi gåibiduvvo. Son guhte doarju Ingrid Inga lassievttohusa vastida juo, ja son guhte ii doarjjo vastida ii. Rabas jienasteamis saddet 6 juo-jiena ja 13 ii-jiena ja 12 guoros jietna. Samediggi lea dasto mearridan hilgut Ingrid Inga lassievttohusa. Samediggi mearrida mosuvdna dåid akkaid vuodullea vastiduvvon. Justerarens sign 42 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 8 Motioner -forts. 8.11 M 507- Försöksverksamhet med sameby-forts. Rennäringsnämnden beslutar föreslå styrelsen motionen mot bakgrund av ovanstående därmed är besvarad. Styrelsen föreslår Sametinget besluta motionen mot bakgrund av ovanstående därmed är besvarad../. Ingrid Inga lämnar tilläggsförslag enligt bilaga. Ordföranden förklarar deben avslutad. Ordföranden meddelar förutom styrelsens förslag och ett tilläggsförslag från Ingrid Inga. Ordföranden kommer först pröva styrelsens förslag därefter tilläggsförslaget. Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för styrelsens redovisning och finner Sametinget godtagit styrelsens förslag. Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för Ingrid Ingas tilläggsförslag Och finner Sametinget godtagit Ingrid Ingas tiläggsförslag. Votering begärs Den som stöder Ingrid Ingas tilläggsförslag svarar ja och den som inte stöder svarar jag. Vid öppen votering avges 6 ja-röster, 13 nej-röster samt 12 blanka. Sametinget har således Förkastat Ingrid Ingas tilläggsföslag. Sametinget beslutar således motionen mot bakgrund av ovanstående därmed är besvarad. 42 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1..../. Lahtut curvojuvvojit nammacuorvunlisttu m 2 mielde, 2018-02-09, dii 08.30. 31lahtu leat sajis. Agneta Rimpi cohkka lahtu Håkan Jonsson sajis Elisabeth Kråik cohkka lahtu Anders Kråik sajis Fia Kaddik cohkka lahtu Lars Jon Allas sajis Krihke Kristina Nordling cohkka lahtu Christina Åhren sajis Cm ola Fjällström cohkka lahtu Marie Persson Njajta sajis Peter Holmqvist cohkka lahtu Veronika Håkansson sajis Nils Johan Labba cohkka lahtu Anne Madeleine Kuhmunen sajis Signar Holmström cohkka lahtu Julia Wahlberg sajis Ronny Svarta cohkka lahtu Lars Wilhelm Svonni sajis Oscar Sedholm ga.ibida Samediggeortnega 54 vuodul beavdåibidjat mosuvnnaid M 508, M 514, M 516 ja M 503. Coahkkinjodiheaddji bidja ovdan proposisuvnna doarjut dahje hilgut Oscar Sedholm gaibadusa mosuvnnaid beavdåibidjat ja gavnnaha Samediggi doarju Oscar Sedholm gaibadusa beavdåibidjat mosuvnnaid. Stimediggi mearrida ahte beavdaibidja mosuvnnaid M 508, M 514, M 516 ja M 503. Anders Kråik boahta fas sadjasis Justerarens sign 43 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1./. Upprop av ledamöter enligt bilagd närvarolista m 2f 2018-02-09f kl 08.30 31ledamöter är närvarande. Agneta Rimpi ersätter ledamoten Hålcan J ansson Elisabeth Kråik ersätter ledamoten Anders Kråik Fia Kaddik ersätter ledamoten Lars Jon Allas Krihlce Kristina Nordling ersätter ledamoten Christina Åhren Cm-ola Fjällström ersätter ledamoten Marie Persson Njajta Peter Holmqvist ersätter ledamoten Veronika Håleansson Nils Johan Labba ersätter ledamoten Anne Madeleine Kuhmunen Signar Holmström ersätter ledamoten Julia Wahlberg Ronny Svarta ersätter ledamoten Lars Wilhelm Svonni Oscar Sedholm yrkar med hänvisning till 54 Sametingsordningen bordläggning av motionerna M 508 f M 514f M 516 samt M 503. Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för Oscar Sedholms yrkande om bordläggning och finner Sametinget godtagit Oscar Sedholms yrkande om bordläggning. Sametinget beslutar bordlägga motionerna M 508 f M 514f M 516 samt M 503. Anders Kråilc återinträder 43 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 8 Mosuvnnat- joatkka Mona Persson coahkkinjoåiheaddji 8.12 M 508- Sami eatnama suodjalit Assegirjjit - Mosuvdna nr 508 Per Mikael Utsi 2017-02-11, dnr 1.1.8-2017-203 - Stivrabeavdegirji 2017-09-12-1-13, 134.12 - Stivrabeavdegirji 2017-11-13-15, 175.10 - Stivrabeavdegirji 2018-01-15-17, 17.10 Assegiedahalli: Per Mikael Utsi lea guovvamanu 11 b 2017, ovddidan mosuvnna mas son gåibida: Samediggi gåibida ahte råddehus ja riikabeaivi rievdadit biraslcilikacoakkåldaga, boazodoallolaga, minerålalaga ja vuovdediksunlaga nu ahte dat guhte geavaha eatnama cearu- ja boazodoalloguovllus galga go geavaha eatnamiid vuhtiivåldit ja gudnejahttit samiid rievtti geavahit dåid eatnamiid. Stivra mearridii skahmamanu 13-15 b 2017, 175.10 bivdit boazodoallolavdegotti cealkamusa assis. Mosuvnna akkat leat ahte dala vuoddonjuolggadusat dan suorggis eai leat dievaslaccat eaige speadjalastte dan opmodatsuoji mii sapmelaccaid eatnamiin ja caziin lea vuoddolaga jelgii. Danin darbbasuvvojit odda njuolggadusat mat cielgaseappot cajehit sami eananvuoigatvuodaid sisdoalu ja got dat doibmet opmodatrievtti ektui. Duogas Samiin lea nugo ieza ålgoålbmogiin eareliigganis oktavuohta eatnamiidda ja caziide. Davja gavdno sihke historjjalas, dovddolas ja vuo:i:r)l)alas canastat vissis guvlui dan vuodul got dat lea geavahuvvon ovdal ja dal. Ollusat dovdet canastaga baikkiide mat addet oadjebasvuoda, ja gos leat oahppan dovdat luonddu go leat das eallan. Juohke d:i:r)ga mii luonddus rievda vaikkuha danin sami eanangeavaheami, ja dalle maiddai sami kultuvrra jasami ealåhusaid, mii lea se amma go samiid dilli ja eallinvuohki. Go eanangeavaheapmi rievda dahje raddjejuvvo - omd. sisabahkkemiid geazil dahje ieza eanangeavaheami geazil mii ii vuhtiivåldde sami geavaheami - de dat vaikkuha oktavuoda eatnamiidda ja caziide ja såhttit de massit historjja, arbediedu ja bistevasvuoda materialalas ja immateriala kulturårbai; bazahusaide jasami kultureanadagaid, Justerarens sign 44 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 8 Motioner -forts. Mona Persson ordförande 8.12 M 508 - Skydd av samisk mark Dokument - Motion nr 508 av Per Mikael Utsi 2017-02-11, dnr 1.1.8-2017-203 - Styrelseprotokoll2017-09-12-1-13, 134.12 - Styrelseprotokoll2017-ll-13-15, 175.10 - Styrelseprotokoll2018-01-15-17, 17.10 Föredragande: Per Mikael Utsi har den 11 februari 2017, inlämnat en motion där han yrkar: Sametinget begär regeringen och riksdagen ändrar miljö balken, rennäringslagen, minerallagen och skogsvårdslagen så den som brukar marken inom same- och renskötselområdet ska bruka marken med hänsyn och respekt för samemas rätt bruka samma mark. styrelsen beslutade den 13-15 november 2017, 175.10 överlämna till rennäringsnämnden för yttrande. Skälet till yrkandet är dagens förfningar på området är ofullständiga och inte speglar det egendomsskydd samemas rätt tillland och ven har enligt grundlagen. Det behövs därför nya regler som tydligare klargör innebörden av samemas markrättigheter och hur dessa förhåller dig till äganderätten. Bakgrund Samerna liksom andra urfolk har ett särskilt förhållande till mark och ven. Det finns ofta en historisk, emotionell och spirituell koppling till ett område utifrån hur det använts historiskt och i nutid. Många känner sig bundna till platser som ger trygghet och där man lärt känna naturen genom leva i den. Varje förändring i landskapet påverkar därmed den samiska markanvändningen och därmed den samiska kulturen och de samiska näringarna vilket i förlängningen innebär samemas situation och levnadssätt. En förändrad eller begränsad markanvändning - t.ex. genom fragmentering pga. exploateringar av olika slag eller annan markanvändning som inte tar hänsyn till samiskt brukande- påverkar förbindelsen till särskilda land- och venområden och kan innebära en förlust av historia, traditionell kunskap och kontinuitet till det materiella och immateriella kulturarvet; fornlämningar och samiskt 44 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 8 Mosuvnnat- joatkka 8.12 M 508- Sami eatnama suodjalit- joatkka ja nu ahte arbevirolas ealahusaid dego boazodoalu, bivddu ja guolasteami sadda vis doaimmahit Riikkabeaivi lea mal)gii cealkan ahte sami kultuvrra seailluheami fertet dahkidit.2 Dasto nanne maid raddehusvuodu 1 kap. 1 vidat oassi sami albmoga vejolasvuohta seailluhit ja ovdanahttit iezaset kultur- ja servodateallima galga ovddiduvvot. Earet daid cealkamusaid de lea raddehus bidjan alcces samepolitihkalas ulbmiliid ahte galga occodit ealli sami kultuvrra mii lea vuodduduvvon gnoddevas ekolagalas boazodollui ja ieza sami ealahusaide. RuoUa lea maid vuollaicallan ma1jga riikkaidgaskasas instrumeantta mat nannejit algoalbmogiid iesmearrideami ja eananvuoigatvuodaid suoji. Das sahtta namuhit ON algoalbmotjulggastusa, ON konvensuvnna politihkalas ja siviila rivttiid birraja ON konvensuvnna biolagalas girjaivuoda birra. Nasuvnnalas lagain leat vissis mearradusat mataddet suoji sami eanangeavaheapmai ja njulgosiidda. Dat eai deavdde dege Ruota riikkaidgaskasas geatnegasvuodaid. Lagaid cadaheamis cajehuvvo dat omd lobiid juolludeami dafus birasvahagahtti doaimmain Biraslahkacoakkaldaga jelgii, iskanlobiid ja konsesuvnnaid Biraslaga jelgii (1991:45), vuovdedoalus vuovdediksunlaga ektui (1979:429) ja assiid plana- ja huksenlaga ektui (2010:900) nugo mosuvdnaovddideaddji cujuha. Samedikki bargu doaibma- ja gulahallanplanain servodatplanemis ja eanansisabahkkemiid ektui Samediggi galga ovddidit ealli sami kultuvrra ja vuolggahit doaimmaid ja evttohit bijuid mat ovddidit dan kultuvrra. Samedikki bargguide gulla eareliigganit ahte oassalastit servodatplanemis, ja bearraigeahccat ahte sami darbbut vuhtiivaldojit ee. boazodoalu berosturnit eanan- ja cahcegeavaheamis, ja juohkit dieduid sami diliid birra (Samediggelahka 2 kap. 1 ). Dan sivas go dilli lea nu go lea ja go dala vuoddonjuolggadusain leat vailevasvuodat, de lea Samediggi bargagoahtan doaibma- ja gulahallanplanain mii galga nanusmuhttit sami mielvaikkuheami proseassain mat cuhcet sami eanangeavaheapmai. Dan dokumeanttas galga leat dala dili analysa mii cajeha gilvaleaddji eanangeavaheami (raddjejuvvon sisabahkkemiidda) sami guovllus, ja got dat vaikkuhit sami eanangeavaheami. 2 prop. 1985/86:3 s. 57 Justerarens sign 45 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 8 Motioner -forts. 8.12 M 508 - Skydd av samisk mark-forts. kulturlandskap, liksom försvårande av utövandet av traditionella näringar såsom renskötsel, jakt och fiske. Riksdagen har i olika sammanhang uttalat den samiska kulturens fortlevnad måste garanteras. 2 Vidare stadgar 1 kap. 1 femte stycket regeringsformen det samiska folkets möjligheter behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. Utöver dessa uttalanden har regeringen uppställt som samepolitiskt mål verka för en levande samisk kultur byggd på en ekologisk hållbar rennäring och andra samiska näringar. Därutöver har Sverige ratificerat flera internationella instrument där urfolks rätt till bl.a. självbestämmande och markrättigheter skyddas. Här kan exempelvis nämnas FN:s urfolksdeklaration, FN:s konvention om politiska och medborgerliga rättigheter samt FN:s konvention om biologisk mångfald. I nationelllagstiftning finns vissa bestämmelser som uppställer ett skydd för samisk markanvändning och rättigheter. Dessa motsvarar dock inte i tillräcklig utsträckning Sveriges internationella åtaganden. Detta framgår tydligt vid tillämpningen av lagstiftning beträffande exempelvis tillstånd till miljöfarlig verksamhet enligt Miljöbalken, undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner enligt minerallagen (1991:45), skogsbruk enligt skogsvårdslagen (1979:429) och ärenden enligt plan- och bygglagen (2010:900), vilket motionären påpekat. Sametingets arbete med handlings- och kommunikationsplan för samhällsplanering och markexploateringar Sametinget ska verka för en levande samisk kultur och ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur. Till Sametingets uppgifter hör särskilt medverka i samhällsplaneringen och bevaka samiska behov beaktas, däribland rennäringens intressen vid utnyttjande av mark och ven samt informera om samiska förhållanden (Sametingslagen 2 kap. 1 ). Med anledning av rådande situation och brister i befintliga förfningar har Sametinget inlett ett arbete med ta fram en handlings- och kommunikationsplan som behandlar ett ökat samiskt inflytande i processer som påverkar samisk markanvändning. Dokumentet avser dels innehålla en nulägesanalys som ger en översikt över konkurrerande markanvändning (avgränsat till exploateringar) inom samiskt område och hur dessa påverkar den samiska 2 prop. 1985/86:3 s. 57 Justerarens sign 45 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 8 Mosuvnnat- joatkka 8.12 M 508- Sami eatnama suodjalit- joatkka Dasto galga maiddai cielggadit heivvolas riikkaidgaskasas :instrumeanttaid ja nasuvnnalas vuoddonjuolggadusaid (maiddai daid maid mosuvdnaovddideaddji namuha) mat gusket sami eananrivttiide j.e. Dan vuodul galgaplana cujuhit makkar doaibmabijuid, eareliigganit vuoddonjuolggadusrievdadusaid ektui, fertesii alggahit vai divvu daid våilevasvuodat mat leat nasuvnnalas laga:in, ja sihkkarastit ahte plana heivehuvvo albmotrievttalas :instrumeanttaide ja geatnegasvuodaide ja maiddai sami darbbuide ja berostumiide. Jurdda lea ahte dokumeanta silitta leat avk:in go lea oktavuohta ieza aktevrraigu:in, omd. raddehusa:in, vai gaskkusta makkar konkrehta vuoddonjuolggadusrievdadusaid lea darbu dahkat nu ahte Samediggi oazzu lasi vaikkuhanvalddi ja vai sami eanangeavaheapmi ja sami eananvuoigatvuodaid doahttaluvvojit buorebut. Boazodoallolavdegoddi ruearrida ahte evttohit stivrii ahte mosuvdna dan vuodullea vastiduvvon. Stivra evttoha Siimedikki mearridit ahte evttohit stivrii ahte mosuvdna dan vuodullea vastiduvvon. Oscar Sedholm gåibida Samediggeortnega 54 vuodul beavdaibidjat mosuvnnaid M 508, M 514, M 516 ja M 503. Coahkk:injodiheaddji bidja ovdan proposisuvnna doarjut dahje hilgut Oscar Sedholm gaibadusa mosuvnnaid beavdåibidjat ja gavnnaha ahte Samediggi doarju Oscar Sedholm gciibadusa beavdaibidjat mosuvnnaid. Stimediggi mearrida beavdåibidja mosuvnnaid M 508, M 514, M 516 ja M 503. Justerarens sign 46 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 8 Motioner -forts. 8.12 M 508 - Skydd av samisk mark-forts. markanvändningen. Därutöver en redogörelse för tillämpliga internationella instrument och nationella förfningar (inklusive de som nämnts av motionären) som berör samiska markrättigheter m.m. Utifrån detta avser planen adressera frågor om vilka åtgärder, framför allt med hänsyn till förfningsändringar som behöver vidtas för åtgärda brister i nationell lagstiftning och säkerställa den anpassas till folkrättsliga instrument och åtaganden samt till samiska intressen och behov. Tanken är således dokumentet ska kunna användas i kontakter med andra aktörer, inklusive regeringen, för bl.a. kommunicera vilka konkreta förfningsändringar som behöver genomföras för ge Sametinget ett ökat inflytande och uppnå en ökad respekt för samisk markanvändning och samiska markrättigheter. Rennäringsnämnden beslutar föreslå styrelsen motionen mot bakgrund av ovanstående därmed är besvarad. styrelsen fåreslår Sametinget besluta motionen mot bakgrund av ovanstående därmed är besvarad. Oscar Sedholm yrkar med hänvisning till 54 Sametingsordningen bordläggning av motionerna M 508, M 514, M 516 samt M 503. Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för Oscar Sedholms yrkande om bordläggning och finner Sametinget godtagit Oscar Sedholms yrkande om bordläggning. Sametinget beslutar bordlägga motionerna M 508, M 514, M 516 samt M 503. 46 (60)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 8 Mosuvnnat - joatkka Mona Persson coahkkinjoaiheaddji 8.13 M 514- Lagat ja ortnegat almmolas (buohkaid) eanangeavaheamis mehciin ja duoddaris Assegirjjit - Mosuvdna nr 514 Lars Miguel Utsi 2017-02-11, dnr 1.1.8-2017-208 - Stivrabeavdegirji 2017-09-12-1-13, 134.18 - Stivrabeavdegirji 2017-11-12-14, 175.14 Assegiedahalli: Lars Miguel Utsi lea 11 b. guovvamanus 2017:s, ovddidan mosuvnna gos son gciibida: Samediggi galga bargat dan nala eisevcilddit cad:ahit doarvai buriid doaimmaid nu ahte cilbmoga eanangeavaheapmi meahcis ja duoddaris cuovvu lagaid ja ortnegiid. Stivra mearridii skahmamanu 12-14 b 2017, 175.14 ahte bivdit boazodoallo- ja ealcihuslavdegottis cealkamusa assis. Mosuvnna akkat lea ahte eisevalddiin eai doarvcii bures cuovvullagaid ja ortnegiid mehciin ja duoddariin almmolas eanangeavaheamis; namalassii turismmas, olgoaibmoeallimis ja vuoi:t:jijasteamis, mii fas njeaida luohttevasvuod:a servodahkii ja servodatasahusaide. Ovdamearkkat leat ruivvideapmi, fuod:d:uid ja bohccuid muosehuhttin, lobihis vuodjin, suolaguollebivdu, bohccuid ogohallan, elliidbiinnideapmi ja vahagahttin j.ea. mat vahagahttet boazodoalu njuolga. Buohkaid beassan mehciide Rad:d:ehusvuod:u 2. kap 18 nanne buohkat galget beassat lundui buohkaidrievtti jelgii. Mii buohkaidriekti lea ii cilge vuod:d:olcihka dahje ieza lagat lagabui. Dat ipmirduvvo dege nu dat lea riekti geavahit iezciid opmodaga- eatnamiid dahje caziid - omd. johtit daid badjel, juobe vacci ge, ja oanehet aigai doppe leahkit. Dat gusto vaikko eaiggat dahje son guhte ruearrida opmodaga badjel ii leat mied:ihan dasa ahte eanan geavahuvvo nu. Ruotas lea buohkaidriekti hui nanus ja nu lea maiddcii buohkaid beassanlahki lundui olggustallat ja vuoi:t:jijastit. Dat boahta ovdan vuod:d:olagamearradusas ja maiddcii das ahte leat sierra riikkaberostusguovllut olgoaimmu eallima varas maid Luonddugcihttendoaimmahat ja Mearraja ccihceeisevaldi leat ruearridan (ge. mearradusaid Justerarens sign 47 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 8 Motioner -forts. Mona Persson ordfårande 8.12 M 514- Lag och ordning inom allmänhetens markutnyttjande i skog och fjäll Dokument - Motion nr 514 av Lars Miguel Utsi 2017-02-11, dm 1.1.8-2017-208 - Styrelseprotokoll2017-09-12-1-13, 134.18 - Styrelseprotokoll2017-11-12-14, 175.14 - Styrelseprotkoll2018-01-15-17, 17.11 Föredragande: Lars Miguel Utsi har den 11 februari 2017, inlämnat en motion där han yrkar Sametinget ska verka för myndigheter gör tillräckliga insatser för allmänhetens markutnyttjande i skog och fjäll sker enligt lag och ordning. styrelsen beslutade den 12-14 november 2017, 175.14 överlämna till rennärings- och näringsnämnden för yttrande. Skälet till yrkandet är det föreligger brister i myndigheternas upprätthållande av lag och ordning i skog och fjäll vad avser allmänhetens markutnyttjande: turism, friluftsliv och rekreation, något som sänker förtroendet för samhället och dess institutioner. Detta gäller nedskräpning, störning av vilt och renar, olovlig körning, tjuvfiske, hetsjakt av ren, djurplågeri och skadegörelse m.m., skador som drabbar renskötseln direkt. Allmänhetens tillgång till naturen I 2 kap. 18 regeringsformen stadgas alla skall ha tillgång till naturen enligt allemansrätten. Vad allemansrätten är framgår inte närmare av grundlagen eller av annan lagstiftning. Den förstås dock som en rätt använda annans fastighet- mark och ven- främst genom färdas över den, åtminstone till fots, och under en kortare tid uppehålla sig där. Detta även om inte ägaren eller den som annars bestämmer över fastigheten har samtyckt till marken används på sådant sätt. Allemansrätten och allmänhetens tillgång till naturen i form av friluftsliv och rekreation i Sverige har en stark ställning. Detta framgår utöver grundlagsbestämmelsen av det finns specifika områden av riksintresse för friluftslivet utpekade av Naturvårdsverket och Havs- och venmyndigheten (se bestämmelser i 3 kap. miljöbalken). Justerarens sign ~ R~ Je_ 47 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 8 Mosuvnat- joatkka 8.13 M 514- Lagat ja ortnegat almmolas (buohkaid) eanangeavaheamis mehciin ja duoddarisjoatkka biraslahkacoakkaldaga kap 3). Buohkaidrievttis leat dege muhtun raddjejumit nu ahte dat ii e dusse njulgosiid muhto maiddai geatnegasvuodaid. 3 Raddjejumit ja geatnegasvuodat Son guhte vanddarda mehciin maiddai iezalahkåi lea geatnegas vuhtiivaldit daid mat leat birra - namalassii suid ja elliid ja maiddai olbmuid lahka, omd. iezåid geat navddasit olgoaibmoeallima. Geatnegasvuohta varrogasat vanddardit luonddus nannejuvvo biraslahkacoakkaldagas kap. 7:s 1 :s mii cealka ahte juohkehas guhte geavaha buohkaidrievtti dahje mudui vanddarda luonddus galga gudnejahttit ja cajehit varrogasvuoda go doppe lea. Vissis guovlluin rahkadit eisevalddit darkilet njuolggadusaid ortnega birra mehciin. Ee. leat mearradusat suddjejuvvon guovlluide, nugo luonddureservahtaide, suodjemehciide jnv. mat rahpet vejolasvuoda lahkaasahusaid bokte råddjet buohkaid beassama, geavaheami ja doaimmaid. Earet dåid de gavdnojit maiddåi ieza njuolggadusat mat bidjet rammaid buohkaid luonddugeavaheamis. Das sahtta namuhit: Ruivvideapmi muddejuvvo biraslagain mat celket ii oacco olgun ruivvidit baikkiid gosa buohkain lea riekti beassat dahje oaidnit (15 kap. 26 )ja dainna sahtta oazzut rå:r)ggastusa (29 kap. 7 ja 7a ) Meahccevuodjinlagas (1975:1313) leat njuolggadusat meahccevuojamid geavaheami birra earet eanandoalu dahje vuovdedoalu Bivdolagas (1987:259) ja bivdolahkaasahusas (1987:905) leat njuolggadusat rafaiduhtton elliid, bivdorihkkosiid j.ea. birra Rihkuslagain leat njuolggadusat elliidbiinnideami birra (16 kap. 13 ), ruovttu rafirihkkosiid ja lobihis bahkkema birra (4 kap. 6 ) Nallesuodjalanlahkaasahus (2007:845) ja 8 kap. biraslahkacoakkaldagas leat mearradusat eallija saddoslaja suodjaleami birra Kulturbiraslilla (1988:950) sisttisdoalla njuolggadusaid kulturbirrasa ja bazahusaid suodjaleami birra Eisevaldeovddasvastadus Nu go das oaidna de gavdnojit olu njuolggadusat mat stivrejit buotolbmuid 3 Son guhte rihkku buohkaidrievtti nijiid sahtta saddat maksit sahkuidja buhtadit dan vahaga maid lea mielaeavttus dahje harehisvuodain dagahan go le a rasttildan n upp i eatnama ( ovdamearkka dihte jus ii muitte giddet verraha j a gusat besset garddis eret ja vuddjojit biillaide.). Justerarens sign 48 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 8 Motioner -forts. 8.12 M 514- Lag och ordning inom allmänhetens markutnyttjande i skog och fjäll- forts. Allemansrätten gäller dock med visa begränsningar och medför således inte bara rättigheter utan också skyldigheter. 3 Begränsningar och skyldigheter Den som rör sig i skog och mark också på andra sätt är skyldig ta hänsyn till sin omgivning -till växt- och djurliv lika väl som till andra människor i närheten, bland annat andra som ägnar sig åt friluftsliv. skyldigheten visa hänsyn till naturen stadgas i 7 kap. 1 miljöbalken som anger var och en som utnyttjar allemansrätten eller annars vistas i naturen skall visa hänsyn och varsamhet i sitt umgänge med den. På särskilda områden gäller närmare föreskrifter av myndighet om uppträdandet i skog och mark. Bland annat finns bestämmelser för skyddade områden såsom naturreservat, nationalparker m.m. som ger möjlighet genom föreskrifter begränsa allmänhetens tillträde, nyttjande och aktiviteter. Utöver ovanstående finns andra regelverk som uppställer ramar för allmänhetens nyttjande av naturen. Här kan huvudsakligen följande nämnas Nedskräpning regleras i miljöbalken som anger ingen får skräpa ned utomhus på platser dit allmänheten har tillträde eller insyn till (15 kap. 26 ) och kan medföra straffansvar (29 kap. 7 och 7a ) Terrängkörningslag (1975:1313) innehåller regler om körning i terräng med motordrivet fordon för annat ändamål än jordbruk eller skogsbruk Jaktlagen (1987:259) och jaktförordningen (1987:905) innehåller regler om fredade arter, jaktbrott m.m. Brottsbalken innehåller regler om bl.a. djurplågeri (16 kap. 13 ),hemfridsbrott och olaga intrång (4 kap. 6 ) Artskyddsförordningen (2007:845) och 8 kap. miljöbalken innehåller bestämmelser om skydd för djur- och växtarter Kulturmiljölagen (1988:950) innehåller regler om skydd av kulturmiljö och fornlämningar Myndighetsansvar Som framgår ovan finns omfande regelverk som styr allmänhetens vistelse i naturen. Dessa regelverk har tillämpas av en rad olika myndigheter vars verksamhet består i utöva tillsyn över den aktivitet som förekommer i naturen eller på annat sätt berör allmänhetens vistelse i naturen: kommuner, länsstyrelser, Polismyndigheten, Naturvårdsverket, 3 Den som överskrider allemansrättens gränser kan bli skadeståndsskyldig och tvingas ersätta skador som vållats uppsåtligen eller av oaktsamhet genom olovlig passage över annans mark (till exempel när någon glömmer stänga en grind så kreatur slipper ut och skadas i trafiken). Justerarens sign 48 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 8 Mosuvnnat- joatkka 8.13 M 514- Lagat ja ortnegat almmolas (buohkaid) eanangeavaheamis mehciin ja duoddarisluondugeavaheami. Leat mill)ggat sierra eisevålddit mat bearraigehccet daid doaimmaid mat luonddus dahpahuvvet dahje mat vaikkuhit buohkaid rievtti vanddardit dahje orodit luonddus: gielddat, leanastivrrat, Poliisaeisevaldi, Luonddugahttendoaimmahat, Vuovdestivra, Mearra- ja cahceeisevåldi, Riikaantikvara j.ea. Dat eisevålddit sahttet namuhuvvon njuolggadusaid vuod:ul bidjat doaibmabijuid, omd. nammadit dihto olbmuid geain lea sierra ovddasvastadus ( omd. luonddubearraigehcciid ja bivdobearraigehcciid). Samedikki ovddasvastadus, barggut ja fapmudusat Samediggi galga ovddidit ealli sami kultuvrra ja vuolggahit doaimmaid ja evttohit bijuid mat ovddidit dan kultuvrra. (Samediggelahka 2 kap. l ). Samedikki hargguide gulla eareliigganit ahte oassalastit servodatplanemis, ja bearraigeahccat ahte sclmi dar b bu t vuhtiivaldojit, ee. boazodoalu berosturnit eanan- ja cahcegeavaheamis, ja juohkit died:uid sclmi diliid birra (Samediggelahka 2 kap. l ). Dan sivas go Samedikkis ii leat bearraigeahccanovddasvastadus ieza eisevalddiid dahje ovttaskasaid badjel de ii leat Samedikkis vejolasvuohta darkut got dat eisevålddit cad:ahit gustovas rievtti. Dat maksa Samediggi ii sahte cealkit got ovddasvastideaddji eisevåldi, nugo Poliisaeisevåldi, leanastivra jnv. galga cad:ahit iezas eisevaldedoaimma. Samedikkis lea dege vejolasvuohta dialaga ja ovttasbarggu bokte cuiget ieza eisevalddiide daid visvuod:aid mat cuozzilit go olgoaibmoeallin viidana ja lassana ja got dclid cuolmmaid sahtta coavdit. Eisevaldeovttasdoaimma rammaid siskkobealde gulahaila Samediggi jamma ieza eisevalddiiguin go lea sahka riikkaberostumiin, meahccevuodjimis/skohtervuodjimis, boazovuojahallamiin ja boazosuolademiin, ja go Samediggi bargogohccosa mielde muitala eisevålddiide sami diliid birra. Mosuvdnaovddideaddji evttohus boahta danin Samedikki dala bargguid vuollcli laga jelgii ja maiddai jotkkolaccat go Samedikkis lea oktavuohta ieza eisevalddiiguin. Boazodoallolavdegoddi mearrida ahte evttohit stivrii ahte mosuvdna dan vuod:ullea vastiduvvon. Stivra evttoha Samedikki mearridit mosuvdna dan vuod:ullea vastiduvvon. Justerarens sign 49 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 8 Mosuvnnat- joatkka 8.12 M 514- Lagat ja ortnegat almmolas (buohkaid) eanangeavaheamis mehciin ja duoddarisluondugeavaheami. Leat mål)ggat sierra eiseva.iddit mat bearrcligehccet daid doaimmaid mat luonddus dahpåhuvvet dahje mat vclikkuhit buohkaid rievtti vanddardit dahje orodit luonddus: gielddat, leanastivrrat Poliisaeisevaldi, Luonddugahttendoairnrnahat Vuovdestivra, Mearra- ja cåhceeiseva.idi, Riikaantikvara j.ea. Dat eisevalddit såhttet narnuhuvvon njuolggadusaid vuodul bidjat doaibrnabijuid, ornd. narnrnadit dihto olbrnuid geain lea sierra ovddasvastadus ( ornd. luonddubearrcligehcciid ja bivdobearraigehcciid). Samedikki ovddasvastadus, b arggut ja fapmudusat Sarnediggi galga ovddidit ealli sarni kultuvrra ja vuolggahit doairnrnaid ja evttohit bijuid mat ovddidit dan kultuvrra. (Sarnediggelåhka 2 kap. 1 ). Sarnedikki hargguide gulla eareliigganit ahte oassalaslit servodatplanernis, ja bearraigeahccat ahte sarni darbbut vuhtiivaldojit ee. boazodoalu berosturnit eanan- ja cåhcegeavahearnis, ja juohkit dieduid sarni diliid birra (Sarnediggelåhka 2 kap. 1 ). Dan sivas go Sarnedikkis ii leat bearrcligeahccanovddasvastadus ieza eisevalddiid dahje ovttaskasaid badjel de ii leat Sarnedikkis vejolasvuohta darkut got dat eisevalddit cadahit gustovas rievtti. Dat rnaksa Sarnediggi ii såhte cealkit got ovddasvastideaddji eisevaldi, nugo Poliisaeisevaldi, leanastivra jnv. galga cadahit iezas eisevaldedoairnrna. Sarnedikkis lea dege vejolasvuohta dialaga ja ovttasbarggu bokte cuiget ieza eisevalddiide daid visvuodaid mat cuozzilit go olgoaibrnoeallin viidana ja lassana ja got dclid cuolrnrnaid såhtta coavdit. Eisevaldeovttasdoairnrna rarnrnaid siskkobealde gulahallå Sarnediggi jamrna ieza eisevalddiiguin go lea såhka riikkaberosturniin, rneahccevuodjirnis/skohtervuodjirnis, boazovuojahallarniin ja boazosuoladerniin, ja go Sarnediggi bargogohccosa rnielde rnuitala eisevalddiide sarni diliid birra. Mosuvdnaovddideaddji evttohus boahta danin Sarnedikki dala bargguid vuollcli laga jelgii ja rnaiddåi jotkkolaccat go Sarnedikkis lea oktavuohta ieza eiseva.iddiiguin. Boazodoallolavdegoddi rnearrida ahte evttohit stivrii ahte rnosuvdna dan vuodullea vastiduvvon. Stivra evttoha Samedikki mearridit rnosuvdna dan vuodullea vastiduvvon. Justerarens sign 49 (59)

SAMMANTRÄDEsPROTOKOLL 2018:1 8 Motioner -forts. 8.13 M 514- Lag och ordning inom allmänhetens markutnyttjande i skog och fjäll- forts. skogsstyrelsen, Havs- och Venmyndigheten, Riksantikvarieämbete m.fl. Dessa myndigheter har befogenheter upprätthålla ovan nämnda regelverk genom olika åtgärder, inklusive utse personer med särskilt ansvar (exempelvis naturvårdsvakter och jakttillsynsmän). Sametingets ansvar, uppgifter och befogenheter Sametinget ska verka för en levande samisk kultur och ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur. Till Sametingets uppgifter hör särskilt medverka i samhällsplaneringen och bevaka samiska behov beaktas, däribland rennäringens intressen vid utnyt~ande av mark och ven samt informera om samiska förhållanden (Sametingslagen 2 kap. 1 ). Eftersom Sametinget inte har tillsynsansvar över andra myndigheter eller enskilda saknar Sametinget möjlighet avgöra hur dessa aktörer tillämpar gällande rätt. Detta innebär även Sametinget inte kan uttala hur ansvariga myndigheter, såsom Polismyndigheten, länsstyrelsen m.fl. ska utföra sina myndighetsuppgifter. Sametinget har dock möjlighet i dialog och samverkan med dessa myndigheter påtala de problem som uppstår i och med ett utökat och rörligare friluftsliv och hur dessa problem skulle kunna hanteras. Inom ramen för myndighetssamverkan för Sametinget regelbunden dialog med berörda myndigheter där bl. a. frågor om riksintressen, terräng/skoter körning, renpåkömingar och renstölder behandlas och där Sametinget, i enlighet med sin instruktion informerar myndigheterna om samiska förhållanden. Motionärens yrkande omfas således redan av Sametingets uppgifter enligt lag samt utförs löpande genom Sametingets kontakter med berörda myndigheter. Rennäringsnämnden beslutar föreslå styrelsen motionen mot bakgrund av ovanstående därmed är besvarad. styrelsen föreslår Sametinget besluta motionen mot bakgrund av ovanstående därmed är besvarad. Justerarens sign 49 (59) r11 ~~ ~

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 8 Motioner -forts. 8.13 M 514- Lag och ordning inom allmänhetens markutnyttjande i skog och fjäll- forts. Oscar Sedholm yrkar med hänvisning till 54 Sametingsordningen bordläggning av motionerna M 508, M 514, M 516 samt M 503. Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för Oscar Sedholms yrkande om bordläggning och finner Sametinget godtagit Oscar Sedholms yrkande om bordläggning. Sametinget beslutar bordlägga motionerna M 508, M 514, M 516 samt M 503. Justerarens sign 50 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 8 Motioner- joatkka 8.13 M 514- Lagat ja ortnegat almmolas (buohkaid) eanangeavaheamis mehciin ja duoddarisjoatkka Oscar Sedholm gaibidi Samediggeortnega 54 vuodul beavdaibidjat mosuvnnaid M 508, M 514, M 516 ja M 503. Coahkkinjodiheaddji bidja ovdan proposisuvnna doarjut dahje hilgut Oscar Sedholm gaibadusa mosuvnnaid beavdaibidjat ja gavnnaha ahte Samediggi doarju Oscar Sedholm gåibadusa beavdaibidjat mosuvnnaid. Samediggi mearrida beavdaibidja mosuvnnaid M 508, M 514, M 516 ja M 503. Justerarens sign 50 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 8 Motioner -forts. Mona Persson coahkkinjoåiheaddji 8.14 M 516- Boazopoliissat Assegirjjit - Mosuvdna nr 516 Johan Skogsfeldt 2017-02-11, dnr 1.1.8-2017-210 - Stivrabeavdegirji 2017-09-12-1-13, 134.20 - Stivrabeavdegirji 2017-11-12-14, 175.15 - Stivrabeavdegirji 2018-01-15-17, 17.12 Assegiedahalli: Johan Skogsfeldt lea guovvamanu 11 b 2017, ovddidan mosuvnna mas son gaibida Samediggi barga dan nala Poliisaeisevalddis adda lassioahpu boazodoalu ja bohccuid birra dihto poliisajovkui mii silitta doaibmat boazodoalloguovllus, nugo N arggas dahket. Oahpahus galga addit lassigealbbu ja leat eaktodilitolas. Stivra mearridii skabmamanu 12-14 b 2017, 175.15 ahte bivdit boazodoallolavdegotti cealkamusa assis. Samedikki stivra diehta daid boazobiinniidemiid ja uhkadusaid birra boazosamiid vuosta mat leat ovddiduvvon. Stivra celkkii coahkkimis Poliisaeisevalddiin skabmamanu 7 b 2017, ahte lea darbu oahpahit poliissaid boazodoalu jasami kultuvrra birra. Poliisaeisevaldi lei mielas na loktet gealbbu poliisavirgeolbmuid gaskkas ja åigu viidaseappot bargat asslin ovttasradiid Samedikkiin. Boazodoallolavdegoddi mearrida evttohit stivrii ahte mosuvdna dan vuodullea vastiduvvon. Stivra evttoha Samedikki mearridit mosuvdna dan vuodullea vastiduvvon. Justerarens sign 51 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 8 Motioner -forts. Mona Persson ordförande 8.14 M 516 - Renskötselpoliser Dokument - Motion nr 516 av Johan Skogsfeldt 2017-02-11, dnr 1.1.8-2017-210 - Styrelseprotokoll2017-09-12-1-13, 134.20 - Styrelseprotokoll2017-11-12-14, 175.15 - Styrelseprotokoll2018-01-15-17, 17.12 Föredragande: Johan Skogsfeldt har den 11 februari 2017, inlämnat en motion där han yrkar Sametinget verkar för hos Polismyndigheten begära en utökad utbildning om renskötsel och renar som kan införas hos en grupp poliser som verkar inom renskötselområdet enligt norsk förebild. Utbildningen ska vara meriterande men frivillig. styrelsen beslutade den 12-14 november 2017, 175.15 överlämna till rennäringsnämnden för yttrande. Sametingets styrelse är varse om det djurplågeri och hot mot renskötare som förekommer. Styrelsen framförde vid möte med Polismyndigheten region nord den 7 november 2017, behovet av en utbildning hos polisen om renskötsel och samisk kultur. Polismyndigheten ställde sig positiv till en sådan utökad kompetens hos deras ~änstemän och kommer nu gå vidare med frågan i samverkan med Sametinget Rennäringsnämnden beslutar föreslå styrelsen motionen mot bakgrund av ovan är besvarad. styrelsen fåreslår Sametinget besluta motionen mot bakgrund av ovan är besvarad. 51 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 8 Mosuvnnat- joatkka 8.14 M 516 - Boazopoliissat Oscar Sedholm gåibida Samediggeortnega 54 vuodul beavdåibidjat mosuvnnaid M 508 1 M 514 1 M 516 ja M 503. Coahkkinjodiheaddji bidja ovdan proposisuvnna doarjut dahje hilgut Oscar Sedholm gaibadusa mosuvnnaid beavdaibidjat ja gavnnaha Samediggi doarju Oscar Sedholm gaibadusa beavdåibidjat mosuvnnaid. Samediggi mearrida beavdåibidja mosuvnnaid M 508 1 M 514 1 M 516 ja M 503. Justerarens sign 52 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 8 Motioner -forts. 8.14 M 516 - Renskötselpoliser Oscar Sedholm yrkar med hänvisning till 54 Sametingsordningen bordläggning av motionerna M 508, M 514, M 516 samt M 503. Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för Oscar Sedholms yrkande om bordläggning och finner Sametinget godtagit Oscar Sedholms yrkande om bordläggning. Sametinget beslutar bordlägga motionerna M 508, M 514, M 516 samt M 503. 52 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 8 Motioner -forts. 8.15 M 503- Vuovdesami assimilerenproseassa Assegirjjit - Mosuvdna nr 503 Katarina Sevä 2017-02-11, dnr 1.1.8-2017-197 - Stivrabeavdegirji 2017-09-12-1-13, 134.7 - Stivrabeavdegirji 2017-11-12-14, 175.5 Assegiedahalli: Katarina Sevä lea guovvamanu 11 b 2017, ovddidan mosuvnna mas son gaibida: ahte Samediggi bidja johtui guorahallama das got assimilerenproseassa lea vaikkuhan vuovdesamiid dili dassozii, rievttalaccat, sosialalaccat ja kultuvrralaccat. Stivra mearridii skabmamanu 12-14 b 2017, 175.5 gohccut halddahusa giedahallat assi. Stivra guorrasa mosuvdnaovddideaddji Cilgehussii ahte lea darbu guorahallat got assimilerenproseassa lea våikkuhan vuovdesamiid dillåi, sihke historjjalaccat ja dala åiggis. Stivra atna ahte dat assi heahpa sami duohtavuodakommisuvnna barggu vuollåi sihke rievttalas, sosiala ja kultuvrralas perspektiivvas 1 ja dan:in berre bargat mosuvdnagåibadusa:in dan proseassa ramma siskkobealde. Oscar Sedholm gaibidi Samediggeortnega 54 vuodul beavdaibidjat mosuvnnaid M 508 1 M 514 1 M 516 ja M 503. Coahkk:injodiheaddji bidja ovdan proposisuvnna doarjut dahje hilgut Oscar Sedholm gaibadusa mosuvnnaid beavdaibidjat ja gavnnaha Samediggi doarju Oscar Sedholmgaibadusa beavdåibidjat mosuvnnaid. Samediggi mearrida beavdaibidja mosuvnnaid M 508 1 M 514 1 M 516 ja M 503. Justerarens sign 53 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 8 Motioner -forts. Mona Persson ordfårande 8.15 M 503- Den skogssamiska assimilieringsprocessen Dokument - Motion nr 503 av Katarina Sevä 2017-02-11, dnr 1.1.8-2017-197 - Styrelseprotokoll2017-09-12-1-13, 134.7 - Styrelseprotokoll2017-ll-12-14, 175.5 Föredragande: Katarina Sevä har den 11 februari 2017, inlämnat en motion där hon yrkar: Sametinget initererar en utredning om hur assimileringsprocessen har påverkat skogssamemas situation fram till idag, rättsligt, socialt och kulturellt. styrelsen beslutade den 12-14 november 2017, 175.5 uppdra till kansliet bereda ärendet. Styrelsen instämmer i motionärens beskrivning och det finns behov av utreda hur assimileringsprocessen har påverkat skogssamemas situation, så väl ur ett historiskt perspektiv, som ur ett nutida perspektiv. Styrelsen anser frågan ur ett rättsligt, socialt och kulturellt perspektiv ryms inom arbetet med en samisk sanningskommission och ett arbete med fullgöra motionärens yrkanden därför lämpligen bör utföras inom ramen för den processen. Styrelsen fareslår Sametinget besluta motionen därmed är besvarad. Oscar Sedholm yrkar med hänvisning till 54 Sametingsordningen bordläggning av motionerna M 508, M 514, M 516 samt M 503. Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för Oscar Sedholms yrkande om bordläggning och finner Sametinget godtagit Oscar Sedholms yrkande om bordläggning. Sametinget beslutar bordlägga motionerna M 508, M 514, M 516 samt M 503. Justerarens sign 53 (60)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 Mona Persson coahkkinjoaiheaddji 9 Stivrra ja lavdegottiid cilgehusat dievascoahkkimii Assegirjjit - Stivrabeavdegirji 2018-01-15-17, 2.5./. - Stivrra ja lavdegottiid cilgehusat gaskal golggotmanu 2017- guovvamanu 2018 Stivra mearrida ahte bidjat ovdan stivrra ja lavdegottiid Cilgehusaid dievascoahkkimii. Stivra evttoha Stimedikki mearridit ahte bidjat Cilgehusaid assebilipiriidda../. Krihke Nordling gaibida ahte teakstaoassi duohtavuod:akommisuvnna birra valdojuvvo eret stivrra cilgehusas. Paulus Kuoljok coahkkinjoaiheaddji Lars Wilhelm Svonni boahtti fas sadjtisis Rolf Ohlson cohkkti lahtu Julia Wahlberg Coahkkinjod:iheaddji adda Marita Stinnerbomii lobi fas miliccat dievascoahkkirnii Coahkkinjod:iheaddji adda Per-Olof Nuttiii lobi fas miliccat dievascoahkkimii Rolf Ohlson cohkkti lahtu J asefina Skerk sajis Inger Baer Omma cohlckti lahtu Marita Stinnerbom sajis Karen Ann Hurri cohkkti lahtu MiBerg sajis Ronny Svarta cohlckti lahtu Lars Wilhelm Svonni sajis Coahkkinjod:iheaddji evttoha gied:ahallat 11 V algaassiid dal. Coahkkinjoctiheaddji bidja ovdan proposisuvnna dohkkehit dehe hilgut coahkkinjoctiheaddji evttohusa, ja gavnnaha ahte Samediggi doarju coahkkinjod:iheaddji evttohusa. Samediggi mearrida gied:ahallat 11 v algaassiid dal. 9 Stivrra ja lavdegottiid Cilgehusaid gied:ahallan botkejuvvo 2018-02-09, dii 13.01 Justerarens sign 54 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 Mona Persson ordfårande 9 styrelsen och nämndernas redovisning till plenum Dokument - Styrelseprotokoll2018-0l-15-17, 2.5./. - styrelsen och nämndernas redovisningar för perioden oktober 2017- februari 2018 styrelsen beslutar överlämna styrelsen och nämndemas redovisningar som inkommit till plenum. Styrelsen föreslår Sametinget besluta lägga redovisningarna till handlingarna.. /. Krihke Nordling yrkar texten om sanningskommission lyfts ur styrelsens redovisning. Paulus Kuoljok ordförande Lars Wilhelm Svonni återinträder Rolf Ohlson ersätter ledamoten Julia Wahlberg Ordföranden tillåter Marita Stinnerbom återinträda in i plenum Ordföranden tillåter Per-Olof Nutti återinträda in i plenum Rolf Ohlson ersätter ledamoten J asefina Skerk Inger Baer Omma ersätter ledamoten Marita Stinnerbom Karen Ann Hurri ersätter ledamoten MiBerg Ronny Svarta ersätter ledamoten Lars Wilhelm Svonni Ordföranden föreslår 11 Ev Valärenden behandlas nu. Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för ordförandens förslag och finner Sametinget godtagit ordförandens förslag Sametinget beslutar behandla 11 Ev valärenden nu Behandling av 9 Styrelsen och nämndemas redovisningar avbryts 2018-02-09, kl13.01 Justerarens sign 54 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 9 Stivrra ja lavdegottiid cilgehusat dievascoahkkimii- joatkka 11 Valgaassit giedahallojit 2018-02-09, dii 13.01 9 Stivrra ja lavdegottiid cilgehusaid giedahallan ålga fas 2018-02-09, dii 13.05.. /. Oscar Sedholm j.ea ovddidit vuosteevttohusa mildosa jelgii Mari-Louise Boman cohkkti lahtu Torkel Stångberg sajis Inger Baer Omma cohlckti lahtu Lars Jon Allas sajis Coahkkinjodiheaddji loahpaha digastallama. Coahkkinjodiheaddji diediha ahte earet stivrra evttohusa de leat Oscar Sedholm j.ea ovddidan vuosteevttohusa ahte mahcahit assi, ja Krihke Nordling lea ovddidan lassievttohusa. Coahkkinjodiheaddji bidja vuos ovdan stivrra evttohusa vuostålaga vuosteevttohusain, ja dasto biddjo lassievttohus ovdan. Coahkkinjodiheaddji bidja ovdan proposisuvnna dohkkehit dehe hilgut stivrra evttohusa dahje dohkkehjit dahje hilgut Oscar Sedholm j.ea. evttohusa mahcahit assi, ja gavnnaha ahte Samediggi hilgu Oscar Sedholm j.ea. evttohusa mahcahit assi. Jienasteapmi gåibiduvvo. Son guhte doarju gaibadusa mahcahit assi vastida juo, ja son guhte ii doarjjo vastida ii. Rabas jienasteamis saddet 15 juo-jiena ja 16 ii-jiena. Samediggi lea dasto mearridan hilgut gaibadusa mahcahit assi. Min geaidnu ja Landspartiet Svenska samer reserverejit ctilalaccat mildosa jelgii. Coahkkinjodiheaddji bidja ovdan proposisuvnna dohkkehit dehe hilgut stivrra evttohusa, ja gavnnaha ahte Samediggi doarju stivrra evttohusa Coahkkinjodiheaddji bidja ovdan proposisuvnna dohkkehit dehe hilgut Krihke Kristina Nordling vuosteevttohusa, ja gavnnaha ahte Samediggi hilgu Krihke Kristina Nordling vuosteevttohusa. Jienasteapmi gåibiduvvo. Son guhte doarju Krihke Kristina Nordling vuosteevttohusa vastida juo, ja son guhte ii doarjjo vastida ii. Rabas jienasteamis saddet 15 juo-jiena ja 16 ii-jiena. Samediggi lea dasto mearridan hilgut Krihke Kristina Nordling vuosteevttohusa. Justerarens sign 55 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 9 styrelsen och nämndernas redovisning till plenum-forts. 11 Ev Valärenden behandlas 2018-02-09, kl13.01 Behandling av 9 Styrelsen och nämndemas redovisningar återupptas 2018-02-09, kl13.05../. Oscar Sedholm m fl lämnar motförslag enligt bilaga Mari-Louise Boman ersätter ledamoten Torkel Stångberg Inger Baer Omma ersätter ledamoten Lars Jon Allas Ordföranden förklarar deben avslutad. Ordföranden meddelar förutom styrelsens förslag finns ett motförslag från Oscar Sedholm m fl yrkande om återremiss och ett tilläggsförslag från Krihke Kristina Nordling. Ordföranden kommer först pröva styrelsens förslag mot motförslaget och därefter tilläggsförslaget. Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för styrelsens för Oscar Sedholm m fl yrkande om återremissoch finner Sametinget förkastat Josefina Skerk m fl yrkande om återremiss. Votering begärs. Den som stöder yrkande om återremiss svarar ja och den som inte gör det svarar nej. Vid öppen votering avges 15 ja-röster och 16 nej-röster. Sametinget har därmed förkastat yrkandet om återremiss. Mijjen Geajnoe och Landspartiet Svenska samer lämnar skriftlig reservation enligt bilaga. Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för styrelsens förslag och finner Sametinget godtagit styrelsens förslag. Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för Krihke Kristina Nordlings motförslag och finner Sametinget förkastat Krihke Kristina Nordlings motförslag Votering begärs. Den som stöder Krihke Kristina Nordlings motförslag svarar ja och den som inte gör det svarar nej. Vid öppen votering avges 15 ja-röster och 16 nej-röster. Sametinget har därmed förkastat Krihke Kristina Nordlings motförslag. 55 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 9 Stivrra ja lavdegottiid cilgehusat dievascoahkkimii- joatkka Samediggi mearrida ahte bidja cilgehusaid assebahpiriidda. ]akt- och fiskesamerna reservere calalaccat mildosa jelgii. Justerarens sign 56 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 9 styrelsen och nämndernas redovisning till plenum-forts. Sametinget beslutar således lägga redovisningarna till handlingarna. Jakt- och fiskesamerna lämnar skriftlig reservation enligt bilaga. Justerarens sign 56 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 Paulus Kuoljok coahkkinjoaiheaddji 10 Interpellasuvnnat ja vastarlusat Assegirjjit - Interpellasuvnnat ja vastadusat lo l. Erik-Oscar Oscarsson - Samedikki kommentarat Ruota 22 ja 23 aigodatraportii nallevealahanlavdegoddåi 2. Erik-Oscar Oscarsson - Kulturlavdegotti delegasuvdnaortnet 3. Håkan Jonsson - Stivralahtuid balkkåt 4. Håkan J ansson - N g. geahcadanrad:i birra Oscar Seclholm evttoha ahte beavdaibidjat 11. Interpellasuvnnat ja vastadusat. Coahkkinjod:iheaddji loahpaha digastallama. Coahkkinjod:iheaddji bidja ovdan proposisuvnna dohkkehit dehe hilgut Oscar Seclholm evttohusa beavdaibidjat 11. Interpellasuvnnaid ja vastadusaid, ja gavnnaha ahte Samediggi doarju Oscar Sedholm evttohusa beavdåibidjat 11. Interpellasuvnnaid ja vastadusaid. Samediggi mearrida beavdåibidja assi. Justerarens sign 57 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 Paulus Kuoljok ordförande 10 Interpellationer och svar Dokument - Interpellationer och svar 10 1. av Erik-Oscar Oscarsson - Sametingets kommentarer till Sveriges 22:a och 23:e periodiska rapport till kommitten för avskaffande av rasdiskriminering 2. av Erik-Oscar Oscarsson - Angående kulturnämndens delegationsordning 3. av Håkan Jonsson - Angående styrelseledamöters arvoden 4. av Håkan J ansson - Angående s. k insynsråd Oscar Sedholm föreslår 11. Interpellationer och svar bordläggs. Ordföranden förklarar deben avslutad. Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för Oscar Sedholms förslag bordlägga 11 Interpellationer och svar och finner Sametinget godtagit Oscar Sedholms förslag bordlägga 11. Interpellationer och svar. Sametinget beslutar bordlägga ärendet. Justerarens sign 57 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 9 Stivrra ja lavdegottiid cilgehusaid giedahallan botkejuvvo 2018-02-09, dii 13.01 11 Valgaassit giedahallojit 2018-02-09, dii 13.01-13.05 9 Stivrra ja lavdegottiid cilgehusaid giedahallan alga fas 2018-02-09, dii 13.05. Paulus Kuoljok coahkkinjoaiheaddji 11 v a.igaassit 11.1 Dievasmahttinvalggat- Giellalavdegotti lahttu Assegirjjit - Luohpanilmmuhus Daniel Holst, 2018-02-09, dnr 1.1.1-2018-254 - Vålgavålbmenjoavkku beavdegirji 2018-02-09, 3 Daniel Holst gaibida beassat luohpat Giellalavdegotti lahttun. Valgavalbmenjoavku evttoha Samedikki mearridit ahte ahte ahte diktit Daniel Holst luohpat giellalavdegotti lahttun, nammadit Krihke Kristina Nordling giellalavdegotti lahttun, darkkistit paragrata dakkavide. Coahkkinjodiheaddji loahpaha digastallama. Coahkkinjodiheaddji bidja ovdan proposisuvnna dohkkehit dehe hilgut valgavaibmenjoavkku evttohusa, ja gavnnaha ahte Samediggi doarju valgavalbmenjoavkku evttohusa. Samediggi mearrida diktit Daniel Holst luohpat giellalavdegotti lahttun, narurnadit Krihke Kristina Nordling giellalavdegotti lahttun, darkkistit paragrata dakkavide. Justerarens sign 58 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 Behandling av 9 Styrelsen och nämndemas redovisningar avbryts 2018-02-09, kl 13.01 11 Ev Valärenden behandlas 2018-02-09, kl13.01-13.05 Behandling av 9 Styrelsen och nämndemas redovisningar återupptas 2018-02-09, kl13.05. Paulus Kuoljok ordforande 11 Ev valärenden 11.1 Fyllnadsval-ledamot i Språknämnden Dokument - Begäran om entledigande från Daniel Holst, 2018-02-09, dnr 1.1.1-2018-254 - Valberedningens protokoll2018-02-09, 3 Daniel Holst begär entledigande som ledamot i Språknämnden. Valberedningen föreslår Sametinget besluta entlediga Daniel Holst som ledamot i språknämnden, utse Krihke Kristina Nordling tillledamot i språknämnden, paragrafen justeras omedelbart. Ordföranden förklarar deben avslutad. Ordföranden ställer proposition för bifall till eller avslag för valberedningens förslag och finner Sametinget godtagit valberedningens förslag. Sametinget beslutar entlediga Daniel Holst som ledamot i språknämnden, utse Krihke Kristina Nordling tillledamot i språknämnden, paragrafen justeras omedelbart. Justerarens sign 58 (59)

COAHKKINBEA VDEGIRJI 2018:1 Paulus Kuoljok coahkkinjodiheaddji 11 Mosuvnnaid ilmmuheapmi Coahkkinjodilieaddji ilmmuha ahte Samediggi mearrida./. ovddiduvvon mosuvnnat mildosis lea ilmmuhuvvon dievascoahkkimis, ahte mosuvnnat addojit stivrii assevalbmena varas. Paulus Kuoljok coahkkinjodiheaddji 12 Loahpaheapmi coahkkinjoailieaddji Ioahpaha coahkkima 2018-02-09, dii 1s.2o Justerarens sign 59 (59)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2018:1 Paulus Kuoljok ordförande 11 Anmälan av motioner Ordföranden meddelar presidiet beslutat avvisa Sametinget beslutar./. inlämna motionerna enligt bilaga är anmälda i plenum, motionerna överlämnas till styrelsen för beredning. Paulus Kuoljok ordfårande 12 Avslutning Ordföranden avslutar sammanträdet 2018-02-09, kl15.20 Justerarens sign 59 (59)