Innovationssystemet i Dalarna

Innovationssystemet i Dalarna En övergripande funktionsanalys Stockholm 2012-11-16 Peter Bjerkesjö, Daniel Hallencreutz, Peter Kempinsky, Pär Lindqvist

Innehåll Innehåll... 2 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och uppdrag... 3 1.1 Metod... 3 1.2 Disposition... 4 2 Att analysera innovationssystem... 5 3 Beskrivning av regionen... 7 3.1 En regionalekonomisk beskrivning av Dalarna... 7 3.2 Förutsättningar för innovationsdriven tillväxt i Dalarna...9 4 Beskrivning av det innovationsstödjande systemet... 15 4.1 Aktörernas inriktning och geografiska spridning... 15 4.2 Aktörernas verksamheter... 17 5 Finansiering av innovationssystemet... 22 5.1 Utgångspunkter för finansieringsanalysen...22 5.2 Vilka aktörer finansierar innovationssystemet?... 23 5.3 Till vad används medlen i innovationssystemet?...24 5.4 Hur mycket omsätter innovationssystemet i Dalarna?... 25 5.5 Aktörernas bild av finansieringssituationen...26 6 Funktionerna i innovationssystemet... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7 Summering... 33 7.1 Nuläget i innovationssystemet i Dalarna... 33 7.2 Det fortsatta utvecklingsarbetet... 38 Bilaga 1. Aktörer som tagit del av enkäten... 42 Region Dalarna Innovationssystemet i Dalarna en övergripande funktionsanalys 2 (43) Kontigo AB 2012.11.20

1 Inledning 1.1 Bakgrund och uppdrag Region Dalarna driver ett långsiktigt utvecklingsarbete kring en tydligare systemsyn vad gäller regionens innovationssystem (IS). Som en del i detta arbete genomför man en analys av nuläge och status i regionens innovationssystem som kan bilda underlag för en kvalificerad diskussion och beslut bland regionens aktörer. Målet är att arbetet skall resultera i en översiktlig bild av innovationssystemet i Dalarna som kan bilda beslutsunderlag för fördjupat arbete samt koppla ihop bilden med innovationssystemet i Gävleborgs län och det pågående arbetet i Region Gävleborg. Analysen ska: översiktligt beskriva och analysera innovationssystemet i Dalarna samt identifiera styrkor, svagheter, möjligheter och hot och föreslå former för fortsatt utvecklingsarbete så att aktörer i hela regionen på ett samlat sätt kan diskutera strategiska vägval ge en ingång till en djupare beskrivning över regionens processer och tillgångar samt hur de samspelar inom länet men också med närliggande län, speciellt Gävleborg. bidra till att förankra innovationsarbetet samt komplettera analysen i Dalarna med motsvarade näringslivsstödjande och innovationsaktörer i Gävleborg Resultatet av arbetet presenterars i föreliggande rapport. Studien har genomförts av Peter Bjerkesjö, Daniel Hallencreutz, Peter Kempinsky och Pär Lindquist vid Kontigo AB. Författarna står själva för de slutsatser som dras. 1.1 Metod Analysen baseras på fyra huvudsakliga typer av källmaterial: En webbaserad enkät skickades till sammanlagt 54 personer verksamma inom innovationssystemet i Dalarna. Totalt nåddes en svarsfrekvens på 87 procent, motsvarande 47 aktörer, vilket får anses vara en mycket god svarsfrekvens. Beskrivning av de regionalekonomiska förutsättningarna samt förutsättningarna för innovation i regionen baseras på statistik hämtat främst från SCB och från Reglabs Innovationsindex. Möten med uppdragsgivaren har genomförts vid flera tillfällen där analysarbetet och resultaten av analysen har diskuterats. Resultatet av funktionsanalysen presenterades vidare vid en konferens 29 maj som samlade aktörerna i det regionala innovationssystemet. Som ett komplement till den materialinsamling som nämnts ovan har även internetsökningar på aktörernas hemsidor genomförts. Region Dalarna Innovationssystemet i Dalarna en övergripande funktionsanalys 3 (43) Kontigo AB 2012.11.20

1.2 Disposition Rapporten inleds (kapitel 2) med en kort beskrivning av våra utgångspunkter för att analysera funktioner i innovationssystem. Därefter följer kapitel 3 som beskriver de regionalekonomiska förutsättningarna och förutsättningarna för innovation i regionen. Kapitel 4 redovisar aktörerna i det innovationsstödjandesystemet vad gäller bland annat aktörernas inriktning, vilka samarbetsmönster som kan utläsas samt hur aktörerna själva värderar förmågan i innovationssystemet i Dalarna. I kapitel 5 redovisas finansieringen av det regionala innovationssystemet vad gäller finansiering från EU-, nationell, regional- och lokal nivå. Kapitel 6 redovisar en analys av funktionaliteten i innovationssystemet baserat på enkäten till aktörerna. Rapporten avslutas (kapitel 7) med en summerande och reflekterande del där en SWOT-analys presenteras och formerna för det fortsatta utvecklingsarbetet diskuteras. Region Dalarna Innovationssystemet i Dalarna en övergripande funktionsanalys 4 (43) Kontigo AB 2012.11.20

2 Att analysera innovationssystem En funktionsanalys är en modell för att analysera ett innovationssystem. Oftast har denna typ av analyser använts för att analysera så kallade sektoriella innovationssystem, det vill säga att analysera ett specifikt teknik- eller kompetensområde. Man kan i princip tänka sig tre olika typer av innovationssystem där en funktionsanalys kan tillämpas. Den första varianten är att studera ett regionalt eller varför inte ett nationellt innovationssystem, utan någon avgränsning i form av teknikområde eller bransch. Ett annat möjligt sätt att tillämpa funktionsanalysen är genom att studera ett regionalt innovationssystem inom ett specifikt kompetensområde, exempelvis tunga fordon i Småland, vilket definitionsmässigt är en sektoriell analys med geografisk avgränsning. En tredje variant är att studera ett sektoriellt innovationsområde utan geografisk avgränsning, exempelvis teknikområdet trådlös teknologi. Inom ramen för detta uppdrag har funktionsanalysen tillämpats för exempel 1, dvs. som grund för analys av en regions innovationssystem. Att utveckla regionala innovationssystem handlar om att mobilisera, formera och utveckla de resurser och förmågor som finns på regional nivå. Detta på ett sådant sätt att innovativa miljöer kan utvecklas som förmår skapa förutsättningar för konkurrenskraft och tillväxt. För att en sådan mobilisering skall bli lyckosam krävs en kritisk massa, ett visst underlag för att regionen ska kunna bli konkurrenskraftig. Att gå utanför de etablerade administrativa regionerna kan vara ett sätt att få en bredare bas för att forma ett konkurrenskraftigt regionalt innovationssystem. För att lyckas med detta krävs en kunskap om styrkorna och svagheterna i det/de system och struktur som finns idag. För analyser av innovationssystem så ser vi två centrala perspektiv som är viktiga att förena i analysen. Dels ett aktörsperspektiv med fokus på vilka aktörer som agerar i systemet och med vilka förutsättningar. Dels ett funktionellt perspektiv med fokus på de funktioner som systemet måste upprätthålla för att leverera värde och nytta. Med funktioner avses i detta sammanhang ett antal kritiska processer som driver förändring. Fokus ligger på vad som faktiskt sker i termer av processer som har en direkt inverkan på systemets förmåga att leverera avsedda resultat, i det här fallet aktörernas samlade förmåga att stödja entreprenörskap och innovationer som stärker regionens konkurrensförmåga. För att kunna användas operativt för utveckling av samarbete och policy är ett avgörande mål med en funktionsanalys att identifiera hindrande och möjliggörande mekanismer inom systemet. I detta fall systemet för omvandling av kunskap till kommersiella tjänster och produkter. Nedan ges exempel på funktioner/kritiska processer i ett system. Region Dalarna Innovationssystemet i Dalarna en övergripande funktionsanalys 5 (43) Kontigo AB 2012.11.20

Tabell 1. Exempel på funktioner i ett antal studier med funktionsperspektiv Bergek m.fl. (2007) Hekkert m.fl. (2006) Johnson A (2001) Kunskapsutveckling och kunskapsspridning Entreprenöriella aktiviteter Incitament för företag att delta i innovativt arbete Hur kunskapssökande riktas och identifiering Kunskapsspridning genom Tillgång till kapital och kompetens av möjligheter nätverk Entreprenöriellt experimenterande och Inriktning av kunskapssökande Påverka inriktningen av kunskapssökande hantering av risk och osäkerhet Marknadsskapande Marknadsskapande Förstå tillväxtpotential tekniska möjligheter och ekonomisk bärkraft Resursmobilisering Resursmobilisering Underlätta utbytet av kunskap och information Legitimering Legitimering (motverka Stimulera/skapa marknader motstånd mot förändring) Utveckling av positiva externaliteter Reducera social osäkerhet Legitimering (motverka motstånd mot förändring) Vår utgångspunkt för studien av innovationssystemet i Dalarna har varit den funktionsmodell som utvecklats av Bergek m.fl. (se ovan) och som legat till grund för de analyser av innovationssystem som vi genomfört i Skåne samt Småland och Bleking och nu för Västmanland. Region Dalarna Innovationssystemet i Dalarna en övergripande funktionsanalys 6 (43) Kontigo AB 2012.11.20

3 Beskrivning av regionen 3.1 En regionalekonomisk beskrivning av Dalarna Den regionalekonomiska utvecklingen i Dalarna är under den senaste (mätbara) tioårsperioden i nivå med utvecklingen i riket. Den regionala ekonomins tillväxt i ett tioårsperspektiv mätt som förändring i BRP i löpande priser (indexerade värden) redovisas i figur 1 nedan. Figur 1. Utveckling av BRP i löpande priser efter län 1998-2008. Indexerade värden (1998=100). 170 160 150 140 130 120 110 100 90 80 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Riket Värmlands län Gävleborgs län Dalarnas län Källa: SCB Den regionala ekonomins storlek och långsiktiga utveckling är beroende av antalet sysselsatta å den ena sidan samt näringslivets produktivitet å den andra. Det är produktiviteten som avgör det regionala näringslivets konkurrenskraft. Det finns olika sätt att mäta produktivitet och konkurrenskraft i det regionala näringslivet. Två mått på detta är att mäta total lönesumma och BRP per sysselsatt. Det förstnämnda blir ett mått på lönebetalningsförmågan i näringslivet och det sistnämnda ett mått på värdet av det arbete som varje sysselsatt individ bidrar med i produktionen. På detta sätt kan man säga att de är två sidor av samma mynt. Produktiviteten i näringslivet i Dalarna är som vi kan se i tabell 3 i nivå med jämförelselänen, till och med lite högre sett till BRP per sysselsatt. Jämfört med genomsnittet för riket har dock regionen en lägre produktivitet. Genomsnittet för riket påverkas dock starkt av storstadsregionerna som har en högre samlad produktivitet än övriga delar av Sverige. Framförallt är det produktiviteten i den privata tjänstesektorn som är klart högre i riket som helhet jämfört med Dalarna. Industrisektorn i Region Dalarna Innovationssystemet i Dalarna en övergripande funktionsanalys 7 (43) Kontigo AB 2012.11.20

Dalarna uppvisar emellertid en högre produktivitet än genomsnittet för industrisektorn i riket. Tabell 3. Produktivitet i näringslivet efter län år 2008 Region Sektor Lönesumma per sysselsatt (Tkr) BRP per Sysselsatt (Tkr) Dalarnas län Hela ekonomin 269 679 Industri 300 765 Privat tjänstesektor 255 612 Värmlands län Hela ekonomin 271 652 Industri 299 722 Privat tjänstesektor 269 633 Gävleborgs län Hela ekonomin 267 624 Industri 302 640 Privat tjänstesektor 247 602 Riket Hela ekonomin 286 702 Industri 313 691 Privat tjänstesektor 289 711 Källa: SCB Sysselsättningsutvecklingen i Dalarnas län har i ett tioårsperspektiv ökat svagt, totalt ca 10 procent. Framförallt är det den privata tjänstesektorn som vuxit, medan sysselsättningstillväxten inom varuproducerande branscher (industrin och areella näringar) totalt sett varit svagt positiv. Det är framförallt under högkonjunkturen 2006-2008 som sysselsättningen återhämtat sig och ökat inom industrin, medan den privata tjänstesektorn haft en mer stabil ökningstakt under perioden 1998-2008. Figur 2. Sysselsättningsutveckling i Dalarnas län 1998-2008. Indexerade värden (1998=100) 130 120 110 100 90 80 70 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Hela ekonomin Tjänsteproducenter Varuproducenter Offentlig sektor Region Dalarna Innovationssystemet i Dalarna en övergripande funktionsanalys 8 (43) Kontigo AB 2012.11.20

Näringsstrukturen i en region har betydelse för förutsättningarna för innovation och tillväxt. I tabell 4 nedan redovisas en övergripande sammanställning över näringsstrukturen i Dalarna jämfört med Värmland, Gävleborg och riket som helhet. Vad som kan konstateras för Dalarnas del är att de areella näringarna (Jordbruk, skogsbruk, fiske), tillverkningsindustrin samt branscher som domineras av den offentliga sektorn (offentlig förvaltning, försvar, utbildning, vård och omsorg) är viktigare i Dalarna jämfört med riket. Detta är ett vanligt mönster för regioner utanför storstadsregionerna, som ofta uppvisar en näringsstruktur med tyngdpunkt i mognare branscher. Det framgår också i tabellen att Hotell- och restaurangverksamhet är viktigare sysselsättningsmässigt i Dalarna än i riket som helhet och jämfört med jämförelselänen. Detta visar på en jämförelsevis stor besöksnäring. Totalt sätt är dock den privata tjänstesektorn mindre framträdande i Dalarna jämfört med genomsnittet för riket, inte minst gäller detta den företagsinriktade tjänstesektorn. Detta alltså trots att denna sektor haft en kontinuerlig sysselsättningstillväxt under den senaste tioårsperioden. Tabell 4. Andel sysselsatta efter bransch och region år 2009. Bransch Dalarnas Värmlands Gävle- Riket län län borgs län Jordbruk, skogsbruk och fiske 2,6 2,8 2,7 1,8 Tillverkning och utvinning 18,2 16,6 18,7 13,9 Energiförsörjning; miljöverksamhet 1,1 1,1 1,2 1,0 Byggverksamhet 7,8 6,7 8,0 6,7 Handel 11,0 12,0 9,8 12,4 Transport och magasinering 4,2 4,4 4,8 5,1 Hotell- och restaurangverksamhet 3,2 2,7 2,8 3,0 Information och kommunikation 1,7 2,3 1,8 3,9 Företagstjänster 7,3 7,8 8,6 10,7 Offentlig förvaltning, försvar, utbildning, vård och 35,0 34,9 34,1 32,4 omsorg Kulturella och personliga tjänster m.m. 4,6 4,6 4,0 4,4 Övrigt 3,3 4,1 3,6 4,7 Samtliga 100 100 100 100 3.2 Förutsättningar för innovationsdriven tillväxt i Dalarna Det finns en rad faktorer som påverkar tillväxt och innovationsförmåga i en region. En utgångspunkt är dock att en innovationsdriven tillväxt skapas i ett intrikat samspel mellan å ena sidan industriell förnyelse- och marknadsförmåga och å andra sidan en mer generell nivå av förmågor såsom entreprenörskap, kreativitet, öppenhet och mångfald. Nedan presenteras en principiell modell för faktorer som kan anses viktiga för en innovationsdriven tillväxt, det vill säga faktorer som påverkar innovationsklimatet i en region. Modellen har utvecklats inom ramen för ett Reglab-projekt, med syfte att konstruera ett index för att mäta regional innovationskapacitet. Viktigt att tänka på är att modellens fokus är faktorer som kan anses påverka innovationskapaciteten i en region, det vill säga de förutsättningar och förmågor som påverkar denna. Detta är inte samma sak som att mäta faktorer som påverkar tillväxt, Region Dalarna Innovationssystemet i Dalarna en övergripande funktionsanalys 9 (43) Kontigo AB 2012.11.20

något som är viktigt att poängtera. I en modell som mäter förutsättningar för tillväxt, måste en rad andra faktorer inkluderas, till exempel faktorer som framhålls inom den endogena tillväxtteorin (såsom konkurrens, handel etc.) eller de aspekter som ingår när totalfaktorproduktivitet eller arbetsproduktivitet mäts (såsom arbetade timmar, arbetskraftsdeltagande etc.). Figur 3. Principiell modell för en innovationsdriven tillväxt På en övergripande nivå är självklart makrofaktorer som skattesystem, infrastruktur och regelverk i vid mening av betydelse. Dessa utgör basen i modellen. Men de behandlas inte särskilt i modellen då dessa kan sägas vara gemensamma för samtliga regioner i Sverige. Utöver gynnsamma makroförhållanden krävs även ett antal grundförutsättningar som samspelar med marknadsförmåga å den ena sidan och förnyelseförmåga å den andra. Mer i detalj kan dessa beskrivas på följande sätt. Grundförutsättningar: hit räknar vi exempelvis faktorer som öppenhet, mångfald och tolerans, den generella utbildningsnivån och rörligheten på arbetsmarknaden. Faktorer som i forskningen pekas ut som viktiga grundläggande förutsättningar för att skapa ett öppet och kreativt klimat där individer och därmed idéer möts och utvecklas. Dessa faktorer är ofta mer trögföränderliga och de ligger utanför det som traditionellt räknas till innovations- eller tillväxtpolitikens område. En förmåga till förnyelse: hit räknar vi en regions förmåga och kapacitet att möta och utvecklas i takt med omvärldens förändringstryck. Faktorer som vi ser som centrala här är förmåga till nyskapande i näringslivet; att det finns ett positivt klimat och en positiv attityd till förändring och förnyelse, samt att det finns tillgång till resurser för innovation. Faktorerna i dessa block är i högre grad påverkbara, och mer snabbföränderliga, än vad som är fallet med grundförutsättningarna. En förmåga att förpacka och kommersialisera en idé på en marknad: att det finns en förmåga att ta tillvara idéer och föra ut dessa på en marknad ser vi som en tredje viktig förmåga. Till detta område menar vi att faktorer som a) näringslivets Region Dalarna Innovationssystemet i Dalarna en övergripande funktionsanalys 10 (43) Kontigo AB 2012.11.20

öppenhet och internationella kopplingar är centrala, b) tillgång av kapital, och c) kunskap om att förpacka och skydda en innovation genom design, varumärke eller patentskydd. Faktorerna i dessa block är tänkta att i högre grad vara påverkbara, och mer snabbföränderliga, än vad som är fallet med grundförutsättningarna. Matrisen nedan visar de faktorer eller förmågor som vi ser som centrala för en regions samlade innovationskapicitet och som utgör indikatorer i det innovationsindex som konstruerats. Tabell 5. Indikatorer i innovationsindex Grundförutsättning Öppenhet, tolerans och mångfald av människor och företag Kompetent arbetskraft för innovation och förnyelse Dynamik som skapar förutsättning för lärande och nya idéer Förnyelseförmåga Förmåga till nyskapande Ett positivt klimat till förändring och förnyelse Fysiskt kapital Marknadsförmåga Internationella nätverk i näringslivet En faktisk förmåga till kommersialisering Andel utlandsfödda i dagbefolkningen Fördelning av andelen kvinnor och män inom chefsyrken i dagbefolkningen De 10 största branscherna i länets andel av total sysselsättningen Andel sysselsatta inom kreativa klassen i dagbefolkningen Andel individer som bytt arbetsgivare under de senaste 3 åren Andel nystartade företag per 100 befintliga företag Andel elever som deltagit i Ung Företagsamhets utbildningskoncept av totala antalet gymnasieelever Andel som instämmer att företaget är innovativt i Tillväxtverkets undersökning Företagens villkor och verklighet Forskningsmedel som andel av BRP FoU-resurser vid privata arbetsställen som andel av BRP Utlandsägda företag som andel av totala företagsstocken Export som andel av bruttoregionalprodukten Andel entreprenöriella individer i dagbefolkningen Andelen Patent-, varumärkes- och designansökningar per capita Regionens andel av totala antalet riskkapitalinvesteringar 3.2.1 Regionens grundförutsättningar Vad kan vi med utgångspunkt i innovationsindexet säga om Dalarnas grundförutsättningar för innovation? Dalarnas totala indexvärde för grundförutsättningar är 79 (riket = 100), vilket är lägre än genomsnittet för riket. Figur 4 nedan visar att regionen genomgående har lägre indexvärden än riksgenomsnittet för samtliga indikatorer. Regionen har en klart lägre andel utlandsfödda bland de sysselsatta Könsfördelningen på chefspositioner i näringslivet är mer ojämn än genomsnittet för riket Det regionala näringslivet är mindre diversifierat är genomsnittet för riket Andel sysselsatta i den kreativa klassen är lägre än genomsnittet för riket Andelen individer som byter arbetsgivare är lägre än genomsnittet för riket Region Dalarna Innovationssystemet i Dalarna en övergripande funktionsanalys 11 (43) Kontigo AB 2012.11.20

Figur 4. Grundförutsättningar för innovation i Dalarna Andel individer som bytt arbetsgivare under de senaste 3 åren Andel utlandsfödda i dagbefolkningen 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Fördelning av andel kvinnor och män inom chefsyrken i dagbefolkningen Andel sysselsatta inom kreativa klassen i dagbefolkningen De 10 största branscherna i länets andel av total sysselsättning Riket Värmland Gävleborg Dalarna 3.2.2 Regionens förnyelseförmåga Det är väsentligt att kunna ta tillvara förutsättningarna för innovation genom en förmåga till förnyelse och nyskapande i näringslivet. Vad gäller Dalarnas förmåga till förnyelse så får regionen ett indexvärde på 60 (riket = 100), vilket är klart under riksgenomsnittet. Figur 5. Förnyelseförmåga i det regionala näringslivet i Dalarna FoU-resurser vid privata arbetsställen som andel av BRP Andel nystartade företag per 100 befintliga företag 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Andel gymnasieelever som deltagit i Ung Företagsamhets utbildningskoncept Forskningsmedel vid lärosäten som andel av BRP Andel företag som anser att de är innovativa Riket Värmland Gävleborg Dalarna Region Dalarna Innovationssystemet i Dalarna en övergripande funktionsanalys 12 (43) Kontigo AB 2012.11.20

Dalarna ligger i nivå med riksgenomsnittet rörande andel gymnasieelever som deltagit i UF:s utbildningskoncept (något som visat sig viktigt för individens benägenhet att starta företag senare i livet) samt andel företag som anser att de är innovativa. Dalarnas förnyelsetal, det vill säga andelen nystartade företag per 100 befintliga, är dock lägre än genomsnittet för riket. Vidare är näringslivets FoU-investeringar samt forskningsmedel vid lärosäten i relation till BRB, klart lägre än för riksgenomsnittet. 3.2.3 Regionens marknadsförmåga Avgörande för en innovationsdriven tillväxt är en regions förmåga att föra innovationer till en marknad, det vi här valt att kalla marknadsförmåga. Dalarnas samlade indexvärde på detta område är 80 (riket = 100), vilket är under genomsnittet men klart bättre värde än för regionens förnyelseförmåga. Dalarna får högre indexvärden än riksgenomsnittet för exportens andel av BRP samt andelen entreprenöriella individer bland de sysselsatta. Figur 6. Marknadsförmåga i det regionala näringslivet i Dalarna Riskkapitalinvesteringa r per dagbefolkning Utlandsägda företag som andel av totala företagsstocken 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Export som andel av BRP Andelen patent-, varumärkes- och designansökningar per capita Andel entreprenöriella individer i dagbefolkningen Riket Värmland Gävleborg Dalarna Sammanfattningsvis kan vi konstatera avseende regionens förutsättningar för innovationsdriven tillväxt att: Rörande grundförutsättningar är regionen svagare än genomsnittet för riket. Detta gäller för samtliga studerade faktorer, framförallt ifråga om faktorer inom området öppenhet och tolerans och mångfald av människor och företag. Detsamma gäller dock också för dynamiken på arbetsmarknaden och arbetskraftens kompetens avseende innovation och förnyelse. Detta är trögrörliga faktorer som är svåra att på- Region Dalarna Innovationssystemet i Dalarna en övergripande funktionsanalys 13 (43) Kontigo AB 2012.11.20

verka på kort och medellång sikt. Vad gäller grundförutsättningarna finns stora likheter med grannregionerna Gävleborg och Värmland med endast marginella skillnader mellan de tre regionerna. Rörande förnyelseförmåga är regionen totalt sett klart svagare än genomsnittet i riket, men det finns även faktorer där regionen har relativt goda förutsättningar. Detta gäller till exempel förutsättningar för entreprenörskap där man ligger i nivå med riket (andel elever som deltagit i UF:s utbildningskoncept), men det faktiska förnyelsetalet är dock lägre än i riket. Vidare är det en lika stor andel av företagen i det regionala näringslivet som i riket, som anser att de är innovativa. De fysiska resurserna för innovation är däremot svaga i Dalarna; näringslivets faktiska investeringar i FoU är klart lägre än riksgenomsnittet och forskningsmedel vid regionala lärosäten likaså. Vad gäller förnyelseförmågan finns stora likheter främst jämfört med Gävleborg. Jämfört med Gävleborg så ligger Dalarna på en lägre nivå främst vad gäller näringslivets investeringar i FoU. Vad gäller en jämförelse med Värmland så ligger Värmland på en högre nivå jämfört med Dalarna (och Gävleborg) vad gäller forskningsmedel vid universitet och högskola samt andel elever som deltagit i Ung Företagsamhets verksamhet. Rörande marknadsförmåga är regionen totalt sett svagare än genomsnittet i riket, men det finns även faktorer som visar på att regionen har mycket goda förutsättningar för en innovationsdriven tillväxt på vissa områden. Regionen har till exempel en hög andel entreprenöriella individer bland de sysselsatta. Vidare har man en stark exportindustri, vilket visar på internationell konkurrenskraft. Däremot har regionen en låg nivå på riskkapitalinvesteringar, relativt lågt antal patent-, varumärkes- och designansökningar samt låg andel utländskt ägande i näringslivet. Jämfört med Värmland och Gävleborg ligger Dalarna på en högre nivå vad gäller exportens andel av BRP samt andelen patent-, varumärkes- och mönsterskyddsansökningar. Däremot ligger Dalarna på en lägre nivå jämfört med både Värmland och Gävleborg om man ser till de utlandsägda företagens andel av företagsstocken. Syftet med Innovationsindex är att främst vara ett stöd för analys och lärande för den enskilda regionen och inte verktyg för att jämföra och ranka regioner på nationell basis. För den fortsatta genomgången av innovationssystemet i Dalarna är det värt att notera att Dalarna ligger trea från slutet vid en ranking av samtliga regioner i landet och efter Värmland och Gävleborg som ligger i mittskiktet av regionerna i Innovationsindex. Rankingen ger en bild av förutsättningarna för innovation i Dalarna som är viktigt att ha som underlag för det fortsatta arbetet att utveckla innovationssystemet i regionen. Region Dalarna Innovationssystemet i Dalarna en övergripande funktionsanalys 14 (43) Kontigo AB 2012.11.20

4 Beskrivning av det innovationsstödjande systemet 4.1 Aktörernas inriktning och geografiska spridning Detta avsnitt beskriver innovationssystemet i Dalarna utifrån de aktörer som är verksamma i systemet. Redovisningen har fokus på vilken typ av verksamhet aktörerna bedriver, hur många personer som arbetar inom dessa organisationer samt inom vilken av företagandes faser aktörerna främst är verksamma. Figur 7. Aktörer i innovationssystemet efter typ av aktör Regionalt utvecklingsprojekt ; 11% Länsstyrelse eller Regionförbund; 4% Högskola/ Science park/ universitet/ Inkubator; 4% forskningsinstitut/ centrumbildning; 4% Finansiär/ riskkapitalist / Venture capital; 2% Kommunalt näringslivskontor/ bolag; 34% Annat; 15% Klusterinitiativ/ nätverksorganisatio n; 23% Rådgivningsaktör (t.ex. för företagare); 30% Sammansättningen av olika typer av aktörer som finns i innovationssystemet i Dalarna uppvisar likheter med aktörssammansättningen i innovationssystemet i Småland- Blekinge där Kontigo har genomfört en likartad analys. Även där utgjorde rådgivningsaktörer, klusterinitiativ/nätverksorganisationer samt regionala utvecklingsprojekt tillsammans en större del av aktörerna i innovationssystemet. Detta med reservation för att urvalet aktörer som ingick i studien skilde sig mellan studien av innovationssystemet i Dalarna respektive Småland-Blekinge. Region Dalarna Innovationssystemet i Dalarna en övergripande funktionsanalys 15 (43) Kontigo AB 2012.11.20

I enkäten ställdes även frågor kring hur många anställda aktörerna i regionen har. En sammanräkning av detta visar att det totala antalet anställda hos de aktörer som är verksamma med att stödja innovation och utveckling, är 220 årsarbetskrafter. Hur ser mångfalden ut bland aktörerna utifrån perspektiven genus och etnicitet? I enkäten ställdes frågor om detta rörande både styrelse och anställda i organisationen. Tabellen nedan ska läsas som att i knappt 14 procent av organisationerna (aktörerna i systemet) är andelen kvinnor i styrelsen mindre än 20 procent. Jämfört med funktionsanalysen av innovationssystemet i Småland-Blekinge kan vi vad gäller andelen kvinnor bland de anställda i organisationerna se en högre andel av aktörerna i Dalarna som anger en högre andel anställda kvinnor. Vad gäller andelen utrikes födda bland de anställda är förhållandet det omvända. För både Dalarna och Småland- Blekinge ligger dock andelen utrikes födda bland de anställda på en väsentligt lägre nivå än vad gäller andelen kvinnor. Tabell 6. Andel (%) kvinnor och utrikes födda i styrelse samt bland anställda hos aktörerna i innovationssystemet Andel i respektive Kvinnor Utrikes födda organisation Organisationens styrelse Anställda i organisationen Organisationens styrelse Anställda i organisationen < 20 procent 13,6% 9,1% 71,1% 93,2% ca 20-40 procent 34,1% 6,8% 8,9% 2,3% ca 40-60 procent 38,6% 38,6% 2,2% 2,3% > 60 procent 2,3% 40,9% 0,0% 0,0% Vet ej/ Inget svar 11,4% 4,5% 17,8% 2,3% I enkäten försökte vi också få en bild av innovationssystemets geografiska spridning i regionen. Figur 8. Aktörernas geografiska spridning i länet Falun Ludvika Älvdalen Gagnef Hedemora Mora Orsa Leksand 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Region Dalarna Innovationssystemet i Dalarna en övergripande funktionsanalys 16 (43) Kontigo AB 2012.11.20

Ungefär hälften av de svarande i enkäten, 21 stycken aktörer, anger att de är verksamma i hela länet. Resterande har ett geografiskt mer avgränsat verksamhetsområde med lokal eller delregional inriktning. Av figuren nedan framgår även att en majoritet av aktörerna är baserade i Falun och/eller Borlänge. Något som sammanhänger med att Falun/Borlänge-regionen utgör det ekonomiska och administrativa centrat i regionen där gemensamma regionala funktioner inom olika politikområden är lokaliserade. 4.2 Aktörernas verksamheter I detta avsnitt ska vi närmare studera aktörernas verksamheter, det vill säg vad de gör och mot vilken målgrupp samt samverkan mellan aktörerna. 4.2.1 Aktörernas verksamhetsinriktning Aktörernas verksamhet kan till att börja med beskrivas utifrån vilken fas i utvecklingen av företag och innovationer man i huvudsak har som uppgift att stödja. Uppstartsfasen: Här återfinns aktörer som erbjuder stöd till potentiella företagare och innovatörer före eller i samband med start av företag. I denna fas återfinns även aktörer som erbjuder stöd till innovatörer och idébärare som fortfarande befinner sig relativt långt från marknaden. Driva-fasen Inom denna fas faller verksamheter som syftar till att ge stöd till befintliga företag i samband med reguljär drift, affärsutveckling och förvaltning av företag. Tillväxtfasen I tillväxtfasen återfinns aktörer som erbjuder stöd i samband med expansion, tillväxt och internationalisering, bland annat genom stöd för att nå nya marknader. I figur 9 nedan presenteras en översiktlig bild av aktörerna i innovationssystemet i Dalarna fördelat på vilken generell inriktning som verksamheten har; stöd till innovation, stöd till regionala styrkeområden/kluster eller generellt stöd till företagsutveckling. 1 Som framgår av sammanställning finns det ett flertal aktörer med inriktning på generellt företagsfrämjande verksamhet såväl på kommunal nivå som regionalt. Vad gäller stöd till utveckling av regionala styrkeområden finns i regionen också flera aktörer, flera av dessa av karaktären klusterinitiativ kopplat till styrkeområden som exempelvis stålindustrin, elkraftsteknik och turism. Vad gäller innovationsfrämjande aktörer är inte lika välutvecklat om man ser till antal aktörer. Från kartläggningen kan vi se att både Högskolan Dalarna och Teknikdalen har en viktig position i det regionala innovationssystemet. 1 Figuren baseras dels på enkäten och dels på kompletterande sökning på aktörernas hemsidor Region Dalarna Innovationssystemet i Dalarna en övergripande funktionsanalys 17 (43) Kontigo AB 2012.11.20

Figur 9. Aktörerna i innovationssystemet i Dalarna Idé/Främja Uppstart Etablera/Tillväxt Figur 1o. Aktörernas verksamhetsinriktning i olika faser av företags- och innovationsutvecklingen Innovationsstödjande aktörer Dalarnas Högskola Inkubator/Teknikpark Innovationsbron Teknikdalen Aktörer för regionala styrkeområden/kluster Kluster och nätverk: Triple Stelix, High Voltage Valley, FindIT, Destination Dalarna, ITS Dalarna, Green Business Region, BoomTown, Bergslaget, Bergskraft, W7 Företagsfrämjande aktörer Nyföretagarcentrum ALMI Företagspartner Företagsstödjande projekt, exempelvis Dalalyft Stitfelsen Minerva / W7 Coompanion Ung Företagsamhet IUC Dalarna Kommunernas näringslivskontor/kommunala näringslivsbolag Näringslivsorganisationer: Företagarna, Svenskt Näringsliv, Handelskammaren Regionala policyaktörer och finansiärer: Region Dalarna Lst Nationella aktörer: AF, Exportrådet Av figur 10 nedan går det att utläsa flera olika viktiga aspekter av det innovationsstödjande systemet. För lite drygt hälften av aktörerna är arbete med att stödja företagande och innovation i tillväxtfasen en stor del av verksamheten. Vidare har ungefär en tredjedel av aktörerna en specifik inriktning mot stöd i internationaliseringsfasen. Nästan uteslutande är dessa aktörer också inriktade mot tillväxtfasen. Vidare arbetar drygt 40 procent av aktörerna med att stödja företagsutveckling i uppstartsfas samt att skapa goda förutsättningar innan företagsstart. Stöd i tillväxtfasen Stöd i uppstartsfasen Stöd/Skapa goda förutsättningar innan företagsstart Stöd i drivafasen Stöd i internationaliseringsfasen 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Är en stor del av vår verksamhet Är en mindre del av vår verksamheten Inte alls Region Dalarna Innovationssystemet i Dalarna en övergripande funktionsanalys 18 (43) Kontigo AB 2012.11.20

Baserat på aktörernas svar har vi även kategoriserat aktörerna utifrån om de har en tyngdpunkt i senare skeden, det vill säga från drivafasen och framåt, eller om de har en tyngdpunkt i tidigare utvecklingsskeden, det vill säga fram till och med drivafasen. Vi kan då konstatera att 36 procent av aktörerna har fokus på senare skeden i företagsutvecklingen, medan 47 procent av aktörerna är mer inriktade på tidigare skeden. Övriga, 17 procent, har ingen särskild verksamhetsinriktning. Det är även möjligt att bryta detta mot till exempel aktörernas uppgifter om hur många anställda man har. En sådan brytning visar att uppskattningsvis 40 procent av alla personer som är verksamma i det innovationsstödjande systemet är inriktade mot att stödja senare skeden i företagsutvecklingen, medan 49 procent av aktörerna är mer inriktade på tidigare skeden. Utöver vilken fas i företagsutvecklingen som aktörerna arbetar mot, är det även väsentligt vad aktörerna arbetar med. Det vanligaste verktyget eller metoden är att aktörerna på något sätt arbetar med att bygga nätverk eller stärka samverkan. 80 procent anger att detta är en stor del av verksamheten. Cirka 40 procent av aktörerna anger vidare att rådgivning kring start av företag är en stor del av verksamheten. Lika många arbetar med omvärlds bevakning/strategisk analys som en stor del av verksamheten och det är framförallt aktörer som är inriktade på sena skeden från drivaoch/eller tillväxtfas i företagsutvecklingen som arbetar med detta. Andra vanliga delar av verksamheten är kompetensutvecklande insatser och rådgivning kring idéutveckling. Figur 11. Aktörernas verksamhetsinriktning med fokus på arbetssätt och verktyg Bygga nätverk/stärka samverkan Rådgivning kring uppstart av företag Omvärldsbevakning/strategisk analys Utbildning/kompetensutveckling Rådgivning kring idéutveckling Rådgivning kring produktutveckling och/eller Forskning och utveckling Exportfrämjande aktiviteter Finansiering genom bidrag Investeringsfrämjande aktiviteter Rådgivning kring patent, varumärkes, design Tillhandahålla lokaler, utrustning etc. till Finansiering genom lån eller krediter 0% 20% 40% 60% 80% 100% Är en stor del av vår verksamhet Är en mindre del av vår verksamheten Inte alls Region Dalarna Innovationssystemet i Dalarna en övergripande funktionsanalys 19 (43) Kontigo AB 2012.11.20

Det övergripande mönster som kan utläsas är att det sammantaget är en stor del av aktörerna som anger att de arbetar med att tillföra immateriella resurser som nätverksbyggande, omvärldsbevakning, kunskapsuppbyggnad och kompetensutveckling. Det är däremot få aktörer som anger att man i större omfattning tillför systemet materiella eller fysiska resurser i form av lokaler och utrustning eller finansiering (lån, krediter, bidrag). Sett till hela det innovationsstödjande systemet finns det en stor bredd av verksamheter, verktyg och arbetssätt. Det faktum att många aktörer verkar inom samma område innebär heller inte med automatik att det uppstått dubbelarbete och överlapp inom ramen för systemet. Nätverksbyggande, rådgivning och kompetensutvecklande insatser kan ske inom vitt skilda verksamhetsfält, mot olika branscher och regionala styrkeområden samt mot olika målgrupper. Att många aktörer arbetar på liknande sätt kan emellertid indikera att det finns synergieffekter att uppnå genom utvecklat funktionellt samarbete på regional nivå. Samtidigt är det också möjligt att det finns luckor i det stödjande systemet, exempelvis rörande finansiering. Dock är det även möjligt att det finns luckor i systemet på så sätt att områden som till synes är väl täckta kan behöva förstärkas eller förbättras kvalitetsmässigt. 4.2.2 Målgrupper för aktörerna i det innovationsstödjande systemet Många av aktörerna kan vidare sägas ha en generell målgrupp för sin verksamhet, medan andra i huvudsak arbetar exempelvis med inriktning mot en eller flera branscher, olika grupper av företagare etc. Nästan hälften, 46 procent, har en inriktning mot någon eller några specifika branscher, medan drygt en tredjedel, 37 procent, har en inriktning mot en specifik företagargrupp. Figur 12. Aktörernas verksamhetsinriktning utifrån målgrupp 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 46% En eller några specifika branscher/ branschområden 27% en eller flera specifika forskningsaktörer 37% en eller flera specifika målgrupper (t.ex. kvinnor, forskare, utrikesfödda etc.) Vad gäller de aktörer som arbetar med någon form av branschinriktning, är det ett tämligen spritt mönster men med tyngdpunkt inom industrinäringar där regionen traditionellt sett är stark samt till viss del besöksnäring. Region Dalarna Innovationssystemet i Dalarna en övergripande funktionsanalys 20 (43) Kontigo AB 2012.11.20

De flesta av aktörerna som har samarbete med forskningsaktörer, har samarbete med Högskolan Dalarna. Direkta samarbeten med forskningsaktörer utanför regionen förefaller vara ovanligt. Framförallt verkar klusterorganisationerna och vissa andra nätverksorganisationer vara viktiga länkar till andra lärosäten utanför regionen. Bland de aktörer som har en inriktning mot olika grupper av företagare, är det vanligast att man arbetar mot kvinnor som är företagare. Att specifikt stödja utrikes födda företagare är också relativt vanligt förekommande bland dessa aktörer. Tabell 7. Inriktning för aktörer som arbetar mot särskilda grupper av företagare Målgrupp Andel (%) Antal Kvinnor som är företagare 93,8% 15 Allmän företagsutveckling 81,2% 13 Utrikes födda företagare 68,8% 11 Studenter och forskare 31,2% 5 Andra målgrupper 12,5% 2 4.2.3 Samarbete mellan aktörer i det innovationsstödjande systemet Aktörerna fick i enkäten ange vilka andra aktörer i regionen man nyligen haft eller har pågående samarbete med, samt vilka man känner till men inte har samarbetat med. I tabell 10 nedan framgår att de vanligaste samarbetsparterna är Region Dalarna, Högskolan Dalarna, Länsstyrelsen och Almi Företagspartner. Detta är ett mönster som vi kan se även i funktionsanalyser av innovationssystemet i andra regioner där dessa typer av aktörer (regionförbund, Almi, universitet och högskola samt i vissa fall även länsstyrelser) också är centrala som samarbetspartners i det regionala tillväxtarbetet. Mellan 85-90 procent av alla aktörer har nyligen haft eller har ett pågående samarbete med dessa aktörer. Ett annat sätt att uttrycka detta är att dessa utgör navet i det regionala innovationssystemet. Andra vanliga samarbetspartners är framförallt organisationen Företagarna, Triple Steelix och Falun Borlänge-regionen som mer än två tredjedelar av alla aktörer nyligen haft eller har ett pågående samarbete med. Tabell 8. De viktigaste aktörerna för samverkan i innovationssystemet Känner till, men har inte Har nyligen haft eller samarbetat med har pågående samarbete med Region Dalarna 9,3% 90,7% Högskolan Dalarna 10,0% 90,0% Länsstyrelsen Dalarna 11,4% 88,6% Almi Företagspartner/Invest 15,4% 84,6% Företagarna 25,0% 75,0% Stiftelsen Teknikdalen 26,8% 73,2% Triple Steelix 27,5% 70,0% Falun Borlänge-regionen 29,3% 68,3% Dalarna Business 29,3% 61,0% Driv eget 25,0% 57,5% Region Dalarna Innovationssystemet i Dalarna en övergripande funktionsanalys 21 (43) Kontigo AB 2012.11.20

5 Finansiering av innovationssystemet I detta kapitel presenteras en kartläggning av de finansiella medel som kanaliseras genom de aktörer och strukturer som syftar till att främja innovation och utveckling i näringslivet i Dalarna. Kartläggningen syftar till att besvara några frågor: Hur mycket pengar finns till stöd för innovation och näringslivsutveckling? Vilka är finansiärerna? Till vilken typ av aktiviteter och verksamheter används pengarna? 5.1 Utgångspunkter för finansieringsanalysen En distinktion måste göras mellan det regionala innovationssystemet och vad vi kallar för det regionala innovationsstödjande systemet. Innovation och innovationer kan uppstå i alla delar av samhället och i alla typer av verksamheter. I denna kartläggning är vi dock primärt intresserade av det regionala innovationsstödjande systemet. Detta innebär att vi studerar finansiella medel som kanaliseras genom de aktörer och strukturer som syftar till att främja innovation och näringslivsutveckling i Dalarna. Med anledning av detta exkluderas exempelvis privat FoU-verksamhet som utförs i privata företag, utan inblandning av universitet och högskolor eller offentliga aktörer. Vidare är utgångspunkten här ett tillväxtperspektiv med fokus på näringslivets utveckling. Därför utesluts forskningsverksamhet som kan betraktas som grundforskning från denna kartläggning. Däremot inkluderas tillämpad industrinära forskning som finansieras genom exempelvis Vinnova och KK-stiftelsen. Eftersom kartläggningens fokus ligger på näringslivets utveckling, har FoU-verksamhet eller annan utvecklingsverksamhet som sker inom den offentliga sektorn inte tagits med i denna kartläggning, utöver den verksamhet som bedrivs av aktörer som har som syfte att stödja näringslivets utveckling. Sammanställningen av finansiering avser offentliga medel från EU-, nationell, regional samt lokal nivå. Siffrorna baseras på flera olika källor. Uppgifterna kommer dels från den webbenkät som gått till aktörerna, dels från uppgiftsinhämtning med några av aktörerna. Vidare har tillgängliga projektdatabaser för bland andra ERUF, Vinnova, KK-stiftelsen samt Högskoleverket gåtts igenom för att få en bild av finansiering av projekt och aktörer i Dalarna. Sammanställningen visar inte privata medel. Metodiken för finansieringsanalysen har tidigare använts i funktionsanalyser av innovationssystemen i Skåne och även Småland/Blekinge. Då siffrorna i vissa delar är uppskattningar samt att det finns fler finansieringskällor än ovan (exempelvis saknas de finansiella satsningar som görs inom landsbygdsprogrammet vad gäller stöd till entreprenörskap) angivna är siffrorna behäftade med viss felmarginal då det gäller att beskriva totala finansiella medel i regionen. Vår bedöm- Region Dalarna Innovationssystemet i Dalarna en övergripande funktionsanalys 22 (43) Kontigo AB 2012.11.20

ning är att felmarginalen slår här på sådant sätt att det snarare finns mer medel än vad som framgår i sammanställningen. En utmaning i arbetet med kartläggningen är vidare att undvika dubbelräkning. Detta problem aktualiseras när medel som regionen attraherar utifrån, primärt nationell finansiering och EU-finansiering, växlas upp genom regional medfinansiering. Flera aktörer och verksamheter finansieras på detta sätt med medel från flera olika källor. 5.2 Vilka aktörer finansierar innovationssystemet? De aktörer som är finansiärer i det innovationsstödjande systemet i Dalarna finns på olika geografiska nivåer. Systemet tillförs medel utifrån genom bland annat olika EUprogram samt genom nationella aktörer som finansierar olika typer av verksamheter i regionen. Till denna grupp hör aktörer bland andra VINNOVA och Tillväxtverket. På den regionala nivån finns Region Dalarna som har ansvar för det regionala tillväxtarbetet och som har medel för att stödja regionala utvecklingssatsningar samt Länsstyrelsen Dalarna som är ansvarig för hantering av ekonomiskt stöd/bidrag till enskilda företag. Det rör sig om medel från nationell nivå men där beslut om hur medlen ska användas fattas på regional nivå. På lokal nivå bedriver flera av kommunerna, enskilt eller i samverkan, ett aktivt näringslivsutvecklande arbete. I denna kartläggning inkluderas kommunernas finansiering av andra aktörers verksamhet samt medfinansiering i projekt och aktiviteter som får finansiering genom andra finansieringskällor. Universitet och högskolor tillför också särskilda medel som har som syfte att stimulera utveckling eller kommersialisering av innovationer samt tar på olika sätt en aktiv roll i det näringslivsutvecklande arbetet i regionen. Vidare tillförs det innovationsstödjande systemet medel genom privat finansiering, dessa omfattas dock inte kartläggningen nedan som främst har fokus på den offentliga finansieringen av innovationssystemet. Tabell 9. Identifierade finansieringskällor Typ av aktör EU Nationell Regional Lokal Universitet/Högskola Finansiärer / Aktörer Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) Vinnova, Tillväxtverket, KK-stiftelsen, Almi Region Dalarna, Länsstyrelsen i Dalarna Kommuner, kommunalförbund Högskolan Dalarna Analysen av finansieringssituationen utvecklas vidare i avsnitt 5.5 baserat på vad som framkommit i enkäten till aktörerna i innovationssystemet. Region Dalarna Innovationssystemet i Dalarna en övergripande funktionsanalys 23 (43) Kontigo AB 2012.11.20

5.3 Till vad används medlen i innovationssystemet? Målgruppen för alla insatser som genomförs inom ramen för det innovationsstödjande systemet är innovatörer och entreprenörer (nya eller befintliga) i Dalarna. Till viss del erbjuds direkt finansiering till befintliga och nya företag, exempelvis i form av lånefinansiering, företagsstöd genom landsbygdsprogrammet, riskkapital, FoUfinansiering via Vinnova etc. I andra fall produceras ett antal olika tjänster, rådgivning, projektverksamhet eller andra aktiviteter med olika typer av företag och företagare som målgrupp. Kontigo har med utgångspunkt i detta definierat ett antal kategorier som övergripande beskriver de verktyg, insatser eller tjänster, som det offentligfinansierade innovationsstödsystemet omfattar. De verktyg som identifierats är för det första kluster och företagsnätverk vilket främst inkluderar olika former av branschrelaterade initiativ. Det andra kallar vi för innovationsinfrastruktur och syftar till fysiska miljöer för innovation och företagsutveckling. Det tredje verktyget inom det innovationsstödjande systemet kallar vi för företagsstöd och -rådgivning och utgörs av de aktörer som erbjuder tjänster (rådgivning, nätverk, kunskap etc.) av mer generell karaktär till enskilda företag och företagare, men som inte ryms inom de två tidigare kategorierna. Det fjärde verktyget i sammanställning utgörs av innovations- och företagsfinansiering och utgörs av finansiering direkt till nya och befintliga företag. Det femte verktyget kallar vi för FoU-verksamhet och inkluderar finansiering av industrirelaterad, tillämpad FoU som bedrivs i samverkan mellan regionala lärosäten och privata aktörer. Vi har även inkluderat en kategori vi kallar för övrigt, vilken innehåller utvecklingsprojekt som inte går att kategorisera under någon av de övriga, men som har som syfte att utveckla innovationer och innovationssystemet i regionen. I redovisningen av omsättningen i innovationssystemet i Dalarna 2011 har medlen från de olika finansiärerna/aktörernas klassats på de olika mer generella verktyg eller insatser som ingår i innovationssystemet. Klassningen har baserats på genomgångar av tillgängliga projektbeskrivningar för olika aktörer samt sökning på hemsidor för genomgång av verksamhetsbeskrivningar för olika aktörer. Tabell 10. Beskrivning av verktyg och insatser inom det regionala innovationsstödjande systemet i Dalarna Verktyg Definition Exempel Kluster och företagsnätverk Innovationsinfrastruktur Stöd och -rådgivning Innovations- och företagsfinansiering FoU-verksamhet Övrigt Klusterorganisationer, formaliserade företagsnätverk eller innovationsarenor Science Parks och inkubatorer Rådgivning till företag/företagare och andra företagsstödjande aktiviteter inom Intermediärsystemet Finansiering direkt till nya och befintliga företag Industrirelaterad, tillämpad FoU som bedrivs i samverkan mellan regionala lärosäten och privata aktörer Projekt som är mer generella i utveckling av innovationssystemet Triple Steelix, High Voltage Valley, Destination Dalarna Teknikdalen Almi, NFC, IUC, Connect etc. Almi-lån, företagsstöd inom landsbygdsprogrammet, riskkapital etc. Forskningsfinansiering via Vinnova, KK-stiftelsen Region Dalarna Innovationssystemet i Dalarna en övergripande funktionsanalys 24 (43) Kontigo AB 2012.11.20

5.4 Hur mycket omsätter innovationssystemet i Dalarna? Nedan redovisar Kontigo resultatet av kartläggningen utifrån de olika användningsområden som beskrivits i avsnittet ovan. Av tabell 11 nedan framgår att det regionala innovationsstödjande systemet i Dalarnaomsatte cirka 32o miljoner kronor under 2011. Med utgångspunkt i de olika finansieringskällorna så är det nationella aktörer som står för det största bidraget till regionen, med totalt cirka 120 miljoner kronor (cirka 38 procent av totala omsättningen) (Därtill kommer från nationell nivå de regionala utvecklingsmedel som Länsstyrelsen respektive Region Dalarna förfogar över för stöd till företag och regionala utvecklingssatsningar). EU bidrar med ca 61 miljoner kr och regionen tillför ca 68 miljoner kr. Den lokala nivån tillför i storleksordningen 26 miljoner kronor. Ser vi till hur de finansiella medlen fördelas på olika områdena i tabellen nedan kan vi se att nära 109 miljoner kronor går till företagsstöd och -rådgivning, som är den största posten inom det innovationsstödjande systemet. Finansiering svarar för nära 97 miljoner kronor. Övriga verktyg handlar i stor utsträckning om att stödja strukturer som verkar för att främja innovation och företagande på olika sätt. Kluster- och företagsnätverk är ofta insatser för näringslivsutveckling med särskild branschinriktning. Strukturer som innovationsinfrastruktur, har en mer generell inriktning vad gäller målgrupp, även om det också här finns inslag av specialisering mot olika branscher eller faser i företags eller innovationsprocessers utveckling. Omsättningen om 320 miljoner kronor kan jämföras med den omsättning i innovationssystemet i Skåne om 1,3 miljarder kronor för 2011 som framkom i den finansieringsanalys Kontigo genomförde våren 2012. Siffrorna är inte helt jämförbara då finansieringsanalyserna metodmässigt skilde sig åt något. Utslaget per capita omsätter innovationssystemet i Dalarna 1.157 kr och i Skåne 1.038 kr för 2011, dvs en något högre nivå per capita i Dalarna än i Skåne. Något som indikerar att innovationssystemet i Dalarna har en finansiering i nivå med ett av de ledande innovationsregionerna i Sverige. En närmare jämförelse med hur omsättningen i innovationssystemet i Skåne fördelas på olika verktyg och tjänster visar att man i Skåne har en högre andel som går till finansiering och konkreta FoI-projekt samt kluster och nätverk än i Dalarna. Dalarna däremot har en högre andel som går till företagsstöd och -rådgivning. Region Dalarna Innovationssystemet i Dalarna en övergripande funktionsanalys 25 (43) Kontigo AB 2012.11.20