Årsredovisning 2015
2(39) Innehållsförteckning Storsthlm mitt i världen... 2 Förbundsmöte 2015... 3 Målområde Utbildning och arbetskraft... 4 Inledning... 4 Gemensam gymnasieregion... 4 Gymnasieantagningen Stockholms Län... 5 Den gemensamma vuxenutbildningsregionen i Stockholms län... 6 Högre utbildning på eftergymnasial nivå och kompetensförsörjning... 7 inom Socialfonden och Regionalfonden... 8 Målområde Inflyttning och delaktighet... 9 Inledning... 9 Utbildning Nyanlända... 9 Bostadsförsörjning för nyanlända... 10 Mottagande av nyanlända inklusive barn utan vårdnadshavare... 10 Regional kunskapsuppbyggnad... 11 Målområde Hälsa och stöd... 12 Inledning... 12 Barn och unga... 12 Individ och familj... 12 Funktionsnedsättning... 13 Äldre... 14 Färdtjänst... 15 Målområde Öppenhet och digitalisering... 16 Inledning... 16 Förutsättningar för e-förvaltning... 16 E-hälsa... 17 Målområde Bo och verka... 18 Inledning... 18 Kommunikationer och bostadsbyggande... 18 Regionalt projekt med inriktning på hållbar stadsutveckling med stöd från Regionalfonden... 19 Miljö och klimat... 19 Kommunalteknisk infrastruktur och tillsyn... 20 Program för samverkan... 21 Kultur och fritid... 21
1(39) Administrativ utveckling och kommunikation... 22 Utveckling av verksamhetsstöd och administrativt stöd... 22 Strategisk kommunikation... 22 Finansiering... 23 Förbundets serviceavgift... 23 Omsättningen - intäktsutvecklingen... 23 Kostnadsutvecklingen... 23 Årets resultat... 23 Eget kapital... 24 Tillgångar och skulder... 25 Övriga ekonomiska förbindelser - pensionsåtaganden... 25 Resultaträkning... 26 Balansräkning... 28 Noter... 29 Styrelsens undertecknande... 34 Revisionsberättelse... 35 Rekommendationer, remissyttranden och skrivelser... 36
2(39) Storsthlm mitt i världen Hösten 2015 skakade om Sverige och de svenska kommunerna. Flyktingmottagandet ökade dramatiskt och mottagningssystemet knakade i fogarna. Många kommuner fick skifta fokus för att möta de statliga myndigheternas behov av stöd för att klara mottagandet. Samtidigt tog kommunerna i Storstockholm emot långt fler ensamkommande barn än tidigare och än man avtalat om, vilket ställer stora krav på boendeplatser och undervisning. Situationen präglade även KSL eftersom de akuta frågorna tog över agendan i nätverk och på mötesplatser. Vi fick också ett nytt uppdrag att kartlägga mottagandet av ensamkommande barn avseende placeringar och kostnader. Och flera befintliga uppdrag, till exempel inom gymnasie- och vuxenutbildning, blev än mer angelägna ur detta perspektiv. KSL har under året framgångsrikt lett flera viktiga frågor framåt. Ett exempel är det kommunala ansvarsövertagandet för hälso- och sjukvård i hemmet för personer som bor i bostad med särskild service och daglig verksamhet, enligt LSS. Det kommunala övertagandet innebär färre personer runt individerna, ökad patientsäkerhet och ett effektivare omhändertagande. Ett viktigt steg i samverkan med andra aktörer är initiativet och beslutet om en politisk ledningsgrupp tillsammans med Stockholms läns landsting, i syfte att lyfta samverkansfrågorna med landstinget till en mera strukturerad och högre politisk nivå. Detta för att göra vård och omsorg sömlös för Storstockholmaren. Behovet av samverkan och regional dialog är tydlig. Inte minst mellan ansvariga statliga myndigheter och kommunkollektivet. Alla som kommer till Sverige, alla som behöver ta del av välfärd och omsorg blir en kommunal angelägenhet. Men de kommunala möjligheterna till insyn och påverkan har inte utvecklats i takt med den akuta situationen. Under 2015 har KSL förändrat sin styrning och organisation, där syftet är att dels få en starkare förankring hos medlemmarnas ledningar i politik och förvaltning och dels fokusera på färre frågor, men då frågor som är viktiga och aktuella i hela regionen. Läs mer om våra uppdrag i verksamhetsberättelsen. Med denna årsredovisning avrundar vi det 25:e verksamhetsåret för föreningen Kommunförbundet Stockholms Län. Tack för gott samarbete! Mats Gerdau Ordförande Madeleine Sjöstrand Direktör
3(39) Förbundsmöte 2015 Året efter allmänna val till kommunfullmäktige ska KSL enligt stadgarna hålla förbundsmöte för att välja styrelse och ordförande. Mats Gerdau, kommunstyrelsens ordförande i Nacka valdes till ordförande och tidigare ordförande Erik Langby avtackades högtidligen. 1 Förbundsmötet beslutade också om ett verksamhetsprogram för mandatperioden. Programmet beskriver hur KSL arbetar och anger den politiska riktningen sammanfattad i fem målområden. Utbildning och arbetskraft Inflyttning och delaktighet Hälsa och stöd Öppenhet och digitalisering Bo och verka Verksamhetsprogrammet beskriver också KSLs roll och uppdrag. KSL driver regional utveckling och samverkan på uppdrag av medlemmarnas ledningar i politik och förvaltning. Syftet är att stärka kommunernas möjligheter att nå sina mål om välfärd och service för medborgarna. KSL arbetar med att skapa regionkunskap genom utredning och analys processleda regional utveckling och välfärdsutveckling intressebevaka och samverka med andra aktörer i regionala frågor förvalta överenskommelser och motsvarande samarbeten Att vara en attraktiv arena för regional samverkan är vårt viktigaste verktyg. Förbundsmötet fastställde även KSLs politiska organisation och följde det förslag som en politisk arbetsgrupp tagit fram under 2014. De tidigare fasta beredningarna med breda verksamhetsområden togs bort. I stället kan styrelsen utse tidsbegränsade politiska styrgrupper för särskilda uppdrag. På tjänstemannanivån har kansliet under 2015 arbetat med att ytterligare utveckla vår förankring genom de fasta nätverken för kommundirektörer och ledande tjänstemän inom olika verksamhetsområden. 1 Erik Langby har varit föreningens ordförande sedan bildandet, med undantag för mandatperioden 1995-1998 då Conny Andersson var ordförande och Erik Langby vice ordförande.
4(39) Målområde Utbildning och arbetskraft Inledning Inom detta målområde har fokus under 2015 i hög grad legat på utbildningsområdet. Inom uppdraget med den gemensamma gymnasieregionen i länet erbjuds eleverna en utbildning av hög kvalitet med fokus på fritt val, ökad måluppfyllelse och likvärdighet. Inom Storstockholm finns många universitet och högskolor. Goda relationer och samverkansarenor mellan kommunerna och lärosätena borgar för framgångsrik kompetensförsörjning och kompetensutveckling. En central del av arbetet inom detta område sker inom ramen för Gymnasieantagningen Stockholms Län (GSL). GSL är kommunernas antagningskansli för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. Gymnasieantagningen ansvarar för administrativ drift och förvaltning av Ungdoms- och elevdatabasen som är kommunernas systemstöd för utbetalningar av ersättningar och bidrag till gymnasieskolor, för uppföljning av elevströmmar och för utförande av det kommunala aktivitetsansvaret. Inom uppdraget gemensam vuxenutbildningsregion har arbetet haft fokus på att forma förutsättningarna för en utveckla gemensam vuxenutbildningsregion. I detta arbete har gemensamt kvalitetsarbete tillsammans med balansen mellan utbud av utbildning och arbetsmarknadens behov varit i fokus. Gemensam gymnasieregion Genomföra beslutad översyn av strukturtillägget inför kommande läsår. Ta fram förslag till uppräkning av programpriserna inför 2016. Fastställa nyckeltal för det gemensamma arbetet samt följa upp dessa årligen under mandatperioden. Ta fram kunskapsunderlag samt genomföra en regional dialog kring utbud och dimensionering på lång och kort sikt (inklusive programråd och särskild SYV- satsning). Medverka i programrådet vid Stockholms universitet för studie- och yrkesvägledarutbildningen. Gymnasiemässa SYV-satsning på regionalt viktiga utbildningar. Översynen av strukturtillägget är genomförd och reviderad modell har implementerats i samband med höstterminen 2015. Reviderad modell innebär att ett tak införts vid 200 meritpoäng för att få ta del av strukturtillägget. Förslag till uppräkning av programpriserna togs fram innan sommaren och samtliga kommuner antog förslaget till prislista för 2016 efter rekommendation från styrelsen. Under våren togs för första gången fram ett kunskapsunderlag rapporten Gymnasiebehovet 2015 med syfte att ge huvudmännen ett kunskapsunderlag för fortsatt dialog om gymnasieregionens utbud i relation till ökade elevkullar och insatser för att fler ska klara sig igenom gymnasieskolan. I rapporten finns också nyckeltal som nu kommer följas upp årligen. I samband med att rapporten var klar genomfördes en regional dialog där nämnpresidier, chefer och företrädare för fristående anordnare deltog. Kunskapsunderlaget har under året också kommunicerats med regionala
5(39) programråd och studie- och yrkesvägledare, för att öka kunskapen kring utbudet och dimensioneringen i relation till elevernas önskemål och arbetsmarknadens behov. Vid årets gymnasiemässa genomförde KSL för första gången en pressfrukost på samma tema. KSL har under året också varit regional medarrangör till det utbildningspaket som skolverket och arbetsförmedlingen håller i på nationell nivå på temat skola-arbetsliv. Utbildningspaketet riktar sig framförallt till grupper av lärare, studie- och yrkesvägledare och skolledare på grundskola och gymnasium. I Storstockholm har cirka 15 skolor från sju kommuner deltagit. Gymnasieantagningen Stockholms Län Revidering av avtalen mellan kommunerna och KSL gällande Gymnasieantagningens tjänster. Utveckling av systemstöd i Ungdoms- och elevdatabasen inom ramen för kommunernas utökade ansvar gällande ungdomar mellan 16-19 år som inte går i eller har fullföljt gymnasieskolan (Kommunala Aktivitetsansvar, KAA). Utbildning och fortbildning av tjänstemän i kommunerna i den regionala statistikmodulen i Ungdoms- och elevdatabasen. Utveckling av och pilottestning av digitalt överskickande av informationsunderlag, sk bilagor, gällande sökande från avlämnande skolor till sökta huvudmän. Vidareutveckling av information och vägledning till besökare på Gymnasiemässan med förberedelsematerial inför besöket samt utökad studie- och yrkesvägledning på plats på Gymnasiemässan. Införande av en mobilapp, riktad till sökande för stöd och påminnelse om aktiviteter och datum under ansöknings- och antagningsprocessen. Införande av en vidareutvecklad intranätfunktion med kalenderfunktion samt frågoroch svar (FAQ) för SYV-ar och beslutsfattare inom antagningsprocessen. Ett förslag till nytt avtal gällande Gymnasieantagningens tjänster med aktuella uppdragsbeskrivningar och tydliggöranden avseende roll och ansvarsfördelning och uppdrag gick ut till kommunerna för synpunkter i slutet av året. Sedan augusti 2015 finns ett regionalt systemstöd i Ungdoms- och elevdatabasen, UEDB, för det kommunala aktivitetsansvaret. Systemstödet är till för registrering och arkivering av de uppgifter och den statistik som kommunerna ska rapportera in till SCB. Pilottestningen av digitalt överförda informationsunderlag har resulterat i att lösningen ska kunna användas av alla avlämnande skolor i antagningen 2016. På Gymnasiemässan gav det utökade antalet studie- och yrkesvägledare i den samlade vägledarmontern möjlighet för fler elever och deras föräldrar att få tips, råd och vägledning inför det kommande gymnasievalet.
6(39) Den gemensamma vuxenutbildningsregionen i Stockholms län Säkerställa god leverans av hög kvalitet av sista enkätundersökningen i april 2015, inom ramen för nuvarande avtal. Säkerställa god leverans och hög kvalitet av den gemensamma utvärderingen. Säkerställa att processen kring nästa steg/utvecklingen av det gemensamma kvalitetsarbetet sker på ett effektivt sätt och att beslut fattas under 2015 hur arbetet ska utformas efter nuvarande avtalsperioder för den gemensamma enkäten och utvärderingen. Ta fram kunskapsunderlag gällande utbud och efterfrågan: Länets utbud av yrkesinriktad vuxenutbildning i relation till arbetsmarknadens efterfrågan av gymnasial kompetens inom vissa branscher. Ta fram metoder för tillgängliggörande av länets utbud av yrkesutbildning och arbetsmarknadens efterfrågan. Bidra i utvecklingen av befintligt utbud av yrkes- och lärlingsutbildningarna. Genomföra en kartläggning/förstudie av kommunernas verksamhetsprocesser och verksamhetssystem vad gäller vuxenutbildningen samt behov av samverkan. Beslut om utvecklingsspår och plan framåt. Den gemensamma studerandeenkäten genomfördes enligt plan i april 2015. Leveransen och kvalitén var god. KSL har genomfört en upphandling av en ny omgång med studerandeenkäter under hösten 2015. En ny kostnadsmodell togs fram, som baseras på antal folkbokförda studerande i respektive kommun. Avtal med leverantör av studerandeenkäten har tecknats på tre år med möjlighet till förlängning med upp till tre år. Även den gemensamma utvärderingen har genomförts med god kvalitet. Den gemensamma utvärderaren valde emellertid att avsluta sin tjänst i augusti 2015. Botkyrka kommun, som har arbetsgivaransvar för den gemensamma utvärderaren, åtog sig att genomföra de uppföljningar som var inplanerade under hösten 2015. Därefter har KSL åtagit sig att slutföra de resterande utvärderingarna inom ramen för nuvarande avtal åt Botkyrka. Detta genomförs under våren 2016. Konsultstöd har upphandlats för detta uppdrag. En förankringsprocess har skett under 2015 i syfte att utröna nästa steg i det gemensamma kvalitetsarbetet. Detta arbete fortsätter under 2016 med målet att ta fram och besluta om en modell för ett gemensamt kvalitetsarbete. Under 2015 har ett kunskapsunderlagit tagits fram som beskriver vilket utbud länet har av yrkesinriktade utbildningar på gymnasial nivå i relation till arbetsmarknadens efterfrågan av gymnasial kompetens. Underlaget innehåller en analys med ett antal utvecklingsområden i arbetet med den gemensamma vuxenutbildningsregionen. I den överenskommelsen som reglerar samverkan om Sfx, Sfi med yrkestermer för nyanlända med tidigare utbildnings- och/eller yrkesbakgrund, finns en bilaga om en Sfx-samordnartjänst på 60 procent. Järfälla kommun har arbetsgivaransvar för Sfxsamordnaren som alla kommuner medfinansierar. Under 2015 rekryterades en vikarierande Sfx-samordnare med placering på KSL. Under 2015 har en uppföljning genomförts av de Sfx-studerande som avslutat sina studier under 2014.
7(39) En överenskommelse om Sfi-Bas antogs av KSLs styrelse under våren 2015. Totalt har 17 av länets kommuner undertecknat denna. Under 2015 har även ytterligare ett Sfi-koncept, så kallat Sfy, arbetats fram av KSL och fyra av länets kommuner som riktar sig till nyanlända som saknar utbildning och/eller yrkeserfarenhet. De fyra Sfy-utbildningarna påbörjas under 2016. Samtliga länets kommuner har möjlighet att skicka studerande till dessa. En enkätundersökning riktad till länets rektorer inom vuxenutbildningen genomfördes under 2015 i syfte att utreda behovet av ett gemensamt digitalt verktyg. Denna visade att det finns behov av samverkan, framför allt vad gäller presentation av utbildningsutbud samt kvalitetsmätningar. De synpunkter som framkom i enkätundersökningen är viktiga inspel i processen framåt kring nästa steg i kvalitetsarbetet. Högre utbildning på eftergymnasial nivå och kompetensförsörjning Genomföra en förstudie som beskriver kommunernas kompetensförsörjningsbehov. Etablera en regional struktur för samverkan mellan länets kommuner och lärosäten. En översyn och eventuellt ny förhandling av avtalet för den verksamhetsförlagda utbildningen inom lärarutbildningen ska genomföras (samtliga länets kommuner, sju lärosäten). Ingå i ledningen och styrningen av den fakultetsövergripande lärarutbildningen vid Stockholms universitet med ett kommunalt perspektiv. Det regionala FoU-programmet genomförs. En samverkanskonferens kring lärarutbildningen mellan samtliga kommuner och sju lärosäten ska genomföras. Ta fram ett samverkansavtal mellan länets kommuner och lärosäten med vårdutbildningar på högskolenivå i Stockholms län. I samarbete med lärosätena genomfördes under 2015 en enkätstudie som beskrev kommunernas behov av olika lärarkategorier. I dagsläget behövs fler platser till lärarutbildningarna generellt. Med anledning av lärarbristen i länet gjorde styrelsen under 2015 ett försök att påverka regeringen kring anslag och platser genom att medverka i en debattartikel tillsammans med Stockholms universitet och Södertörns högskola samt via en skrivelse till utbildningsdepartementet. En analys av utvecklingsområden påbörjades under 2015 för att förbereda en omförhandling av avtalet för den verksamhetsförlagda utbildningen under 2016. Representant från KSL och utsedda representanter från kommunerna ingår i ett flertal av Stockholms universitets samverkansorgan. En konferens mellan länets kommuner och samtliga lärosäten som bedriver lärarutbildning i Stockholmsregionen hölls den 15 oktober. 120 personer deltog. Utgångspunkten var områden kopplade till det gemensamma VFU-samverkansavtalet. Inom ramen för FoU-programmet har workshops och informationstillfällen genomförts för intresserade kommuner kring plattformen Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). Plattformen är ett samarbete mellan skolhuvudmän och kommuner i
8(39) Stockholms län och Stockholms universitet som arbetar för att initiera, stödja och sprida lärarledda forskningsprojekt. Arbete pågår enligt plan när det gäller samverkansavtal mellan länets kommuner och lärosäten med vårdutbildningar på högskolenivå. Uppdraget kommer att slutredovisas i juni 2016 då ett ärende med avsiktsförklaring och mall för lokala samverkansavtal tas upp till styrelsen för beslut. inom Socialfonden och Regionalfonden Ett aktivt deltagande i beredningsgruppen utifrån kommunernas perspektiv. Mobiliseringsaktiviteter riktade mot kommunerna inför utlysningarna 2015 och 2016. Strukturfondspartnerskapet i Stockholms län representeras av politiker från länet, arbetsmarknadens organisationer, myndigheter samt intresseorganisationer. Under programperioden 2014-2020 tillämpar strukturfondspartnerskapet ett proaktivt arbetssätt, den så kallade Stockholmsmodellen. Värdorganisation för Strukturfondspartnerskapets sekretariat är Länsstyrelsen Stockholm. KSL har två platser i sekretariatets beredningsgrupp varav Stockholms stad disponerar en och KSL en. Under 2015 har KSL drivit mobiliseringsarbete riktat mot kommunerna i syfte att säkerställa att kommunerna håller sig informerade om de möjligheter som ges inom ramen för fonderna samt att kommunernas behov av insatser återspeglas i de utlysningar som genomförs. Utfallet ur kommunernas perspektiv har under 2015 varit gott. Kommunerna i länet står som mottagare av stora andelar av de medel som allokerats från fonderna under 2015. Störst resurser har kommunerna fått del av från Europiska Socialfonden där kommunala initiativ med inriktning mot hållbar stadsutveckling och höjning av digital kompetens hos vård- och omsorgspersonal särskilt kan nämnas.
9(39) Målområde Inflyttning och delaktighet Inledning Målområdet Inflyttning och delaktighet är nytt som eget målområde i verksamhetsprogrammet för perioden 2015-2018. KSL har under många år haft ett flertal uppdrag kopplade till området. Att området har lyfts upp som eget målområde har sin främsta förklaring i att frågan om hur de invånare som kommer till Storstockholm från andra länder ska ges samma möjligheter som de som föds här är en stor och delvis växande utmaning. Sysselsättning, utbildning, inkomster och folkhälsa är på övergripande nivå lägre för de som kommit till regionen från andra länder av andra skäl än som arbetskraftsmigranter. Under år 2015 ökade antalet flyktingar som sökt sig till Sverige kraftigt. Storstockholms ansvarstagande för de som så småningom ges möjlighet att leva i landet kommer också att öka. Under 2015 har KSLs arbete därför haft två övergripande inriktningar dels att genomföra de uppdrag som kansliet har haft, dels att lägga grunden för ett förandrat fokus i arbetet med denna utmaning under 2016. Utbildning Nyanlända Uppföljning av SFX-överenskommelsen. Utveckling av SFI avseende yrkesspår/yrkesinriktningar och se över behov av fler SFX. Förslag till hur det regionala samarbetet med SFI-bas kan utvecklas samt pröva om överenskommelserna för SFI-bas och SFX kan samordnas till en överenskommelse. Nyanlända elever - stödja kommunernas arbete med samarbete kring studiehandledning och modersmål för nyanlända elever. Vuxenutbildningsregionens arbete - stödja kommunernas arbete med samordning av VUX. Målen inom detta område är till största del uppnådda. En översyn av Sfxöverenskommelsen har genomförts genom intervjuer med kommunernas vuxenutbildningsrektorer/sfi-rektorer under våren 2015. I denna översyn framkom ett antal utvecklingsområden som tas vidare under 2016. Vad gäller utveckling av Sfi avseende yrkesspår har fyra kommuner, Tyresö, Stockholm, Järfälla och Nacka, arbetat tillsammans under 2015 för att ta fram ett gemensamt koncept för målgruppen nyanlända som saknar tidigare utbildning/yrkeserfarenhet men som har intresse för ett visst yrke, så kallade Sfy. Utbildningarnas inriktningar är taxi, kök, hotell och service samt vård. Sfy ska ses som ett komplement till Sfx (Sfi med yrkessvenska för nyanlända som har tidigare utbildning/yrkeserfarenhet) och bedrivs som ett pilotprojekt med start under 2015. Utvecklingen av konceptet kommer att följas av KSLs tjänstemän under 2016. Målet avseende Sfi-bas, Sfi för kortutbildade och analfabetet, är till viss del uppnått. Under 2015 antogs Sfi-bas-överenskommelsen av 17 av länets kommuner. Nästa steg är att följa överenskommelsen och se hur väl den stödjer den regionala processen. En viktig fråga för den gemensamma vuxenutbildningsregionen är att stödja kommunernas arbete när det gäller utbildnings- och insatskedjan och samarbetet med
10(39) Arbetsförmedlingen. Under 2015 har KSL arbetat för att utveckla samarbetet med Arbetsförmedlingen i syfte att informera varandra om de olika insatser som görs samt utveckla utbildnings-insatskedjan. Detta arbete tas vidare under 2016. Bostadsförsörjning för nyanlända Genomförande av förstudie och analys av bostadsförsörjningssituationen i länets kommuner. Undersöka balansen mellan utbud och efterfrågan samt att Kartlägga vilka modeller som tillämpas för att säkerställa tillgång till bostäder på kort och långsikt. Målet är till stor del uppnått. KSL har arrangerat två bostadsseminarier under året med syfte att sprida kunskap om hur kommunerna kan utveckla sitt arbete med bostadsförsörjning för nyanlända. Två erfarenhetsseminarier har också ordnats avseende evakueringsboende med syfte att sprida kunskap, lyfta goda exempel och dela erfarenheter kring kommunernas arbete med evakueringsboenden i länet. Inom ramen för det regionala samrådet avseende etablerings- och flyktingfrågor har undersökning gjorts genom enkät till kommunerna avseende boendelösningar vid mottagande och bosättning av nyanlända under 2014 samt under 2016. Resultaten från arbetet ska presenteras i mars 2016. KSL har verkat för att sprida goda lokala och regionala exempel kring bostadslösningar för nyanlända från andra delar av Sverige. Förstudie och analys av bostadsförsörjningssituationen i länets kommuner blev mer avgränsad än planerat och kommunicerades heller inte i den utsträckning som planerats. Mottagande av nyanlända inklusive barn utan vårdnadshavare Förenkla och effektivisera mottagande- och etableringsprocessen på strukturell nivå för individens bästa genom deltagande i det Regionala samrådet mellan berörda myndigheter. Målet är delvis uppnått. KSL har under året verkat för att stärka relationerna och samarbetet med framförallt Arbetsförmedlingen och Länsstyrelsen som stöd för en väl fungerande inkludering, där vuxnas självförsörjning och barns inkludering i skola och samhälle är målet. Goda relationer och ett stärkt samarbete har bl.a. bidragit till att Arbetsförmedlingen nu inkluderar vissa delar av SFI i sina upphandlingar kopplade till etableringsuppdraget, snabbspår för vissa yrkesgrupper och utveckling av valideringsprocessen kopplat till tidigare studier. Diskussioner pågår kring utvecklad samverkan mellan Arbetsförmedling och kommuner kopplat till bl.a. vuxenutbildning och vägledning. KSL ordnade seminarium med förvaltningschefer från kommunerna och chefer från Arbetsförmedlingen kring etablering på arbetsmarknaden för nyanlända. Uppföljningsrapport har kommunicerats avseende KSLs fleråriga projekt Ensamkommande barn i Stockholms län. I början av år 2015 processades idén om att
11(39) utveckla en regional överenskommelse (RÖK) utifrån de lokala överenskommelserna (LÖK) mellan Arbetsförmedling och kommuner. Efter diskussioner med kommunkommundirektörsgruppen beslutades att detta inte tas vidare för tillfället. Regional kunskapsuppbyggnad Utarbeta faktaunderlag om läge och utveckling kopplat till inkludering, med fokus på nyanlända. na är genomförda och målet är delvis uppnått. Faktasammanställning har utarbetats och kommunicerats under år 2015 kring nyanlända, utrikes födda och utrikes inflyttade. Faktaunderlag har löpande utarbetats under året för att bl.a. beskriva den kraftiga utvecklingen av antalet flyktingar och asylsökande till Sverige under andra halvåret 2015. KSL har sammanställt och kommunicerat kunskapsunderlag avseende erfarenheter och goda exempel kring evakueringsboenden i regionen. KSLs rapport 26 kommuner En beskrivning av vår gemensamma utveckling hade bl.a. fokus på utrikes födda och utrikes inflyttning. Rapporten utgjorde underlag till KSLs förbundsmöte i april 2015 och har presenterats på seminarier/möten i 7 av de 26 medlemskommunerna. Idé har utarbetats ihop med analytiker från Migrationsverket avseende modell för kommunvisa framtidsbedömningar kring antal nya kommunmottagna och antal nya anvisade ensamkommande barn år 2016-2018. Resultat presenteras först under år 2016 i samband med Migrationsverkets nationella prognoser. KSL har verkat för och bidragit med stöd vad gäller målet med effektivare processer i regionen med mottagning och etablering av nyanlända. Målet har varit utmanande kopplat till den stora ökningen av antalet nyanlända under år 2015. Samordningen mellan Migrationsverket och kommunerna har utvecklats men behöver utvecklas ytterligare avseende mottagningsprocessen.
12(39) Målområde Hälsa och stöd Inledning Befolkningen i Storstockholm lever längre och har ett gott liv även långt upp i åldrarna. Hjälp och stöd av god kvalitet måste dock finnas vid behov. Det har blivit naturligt med valfrihet inom kommunen men också att söka stöd utanför kommungränserna. Det medför behov av ökad insyn och delaktighet för brukare och närstående. Digitalisering måste ses som en naturlig del inom området hälsa och stöd när informationsbehoven ökar. Kommunerna är de stora leverantörerna av välfärdstjänster. I många fall krävs samordnade insatser från kommun och landsting. KSL är på kommunernas uppdrag en aktör i samspelet med Stockholms läns landsting men också med den statliga nivån inom området vård, omsorg och sociala frågor. Fokus under 2015 har legat på att stödja kommunerna i verksamhetsutveckling av sammanhållen vård och omsorg stärka brukarinflytandet för personer med insatser från socialtjänsten utveckla kvalitets- och kunskapsutveckling inom området samt fortsätta att utveckla samverkan mellan kommunerna och Stockholms läns landsting Barn och unga Förvalta BUS-överenskommelsen inklusive uppföljning. Stödja samverkan och de lokala BUS-grupperna. Förvalta överenskommelsen om undervisning på sjukhus. Ta fram stödmaterial kring pedagogiska strategier och samverkan mellan skola och sjukvård. Ta fram rutiner för bättre placeringar på HVB och familjehem. KSL har tillsammans med Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) följt upp BUSöverenskommelsen, och utifrån uppföljningen påbörjat arbetet med att revidera den regionala SIP-mallen för barn och ungdomar. KSL och HSF har även arbetat med att ta fram stödmaterial. Dels Samverkansrutiner gällande hälso-, sjuk- och tandvård för placerade barn och unga (2015), dels vad gäller samverkan mellan skola och sjukvård kring skolbarn som aktualiseras för utredning vid neuropsykiatriska frågeställningar. Det sistnämnda stödmaterialet färdigställs under 2016. Individ och familj Förvalta och revidera policyn för att förebygga och behandla missbruk och beroende. Delta i genomförandet kring utbildning i SIP (samordnad individuell plan). Utveckla brukarinflytande på verksamhetsnivå. Utveckla barn- och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården. Ta fram regional handlingsplan PRIO (plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa).
13(39) Medverka i ANDT-styrgrupp. Förvalta överenskommelsen om samverkan kring vuxna med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning. Förvalta överenskommelsen om ärendehantering avseende hemlösa. Starta och leda nätverk kring utsatta EES-medborgare. Samtliga uppgifter för 2015, utom revidering av policyn för att förebygga och behandla missbruk och beroende, är genomförda. Revideringen av policyn för att förebygga och behandla missbruk och beroende har pågått som planerat under 2015 men tiden för slutleverans har förlängts till april 2016. Totalt deltog 871 medarbetare från länet i utbildning i SIP. Utbildningen har utvärderats och förslag till lokalt och regionalt utvecklingsarbete har sammanställts i Rapport Regional SIP-utbildning. Som ett led i att utveckla brukarinflytande på verksamhetsnivå har en genomlysning av arbetet med brukarinflytande i länet genomförts och sammanställts i Rapport om brukarmedverkan på verksamhetsnivå inom psykiatri, missbruks- och beroendevården. Utifrån uppdraget att utveckla barn- och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården har KSL under året stöttat skapandet av nätverk för utbildare i Föra barnen på tal. Under året tillkom ett nytt uppdrag, uppdragsdirektiv togs av styrelsen 2015-06-04, om att skapa ett regionalt nätverk kring utsatta EES-medborgare. Nätverket har under året haft fem möten där olika aktuella frågor och teman har lyfts och externa gäster har bjudits in. Bland annat har den nationella samordnaren deltagit. Funktionsnedsättning Samverka med Stockholms läns landsting inför kommunernas utförande av hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Ta fram överenskommelse mellan kommunerna och Stockholms läns landsting om vårdhygienisk kompetens. Revidera överenskommelse om andningshjälp i hemmet. Medverka i det regionala strategirådet Forum Carpe. Revidera överenskommelse mellan kommunerna och Stockholms läns landsting om tekniska hjälpmedel (förskolan och grundskolan). Den 1 oktober 2015 upphörde 11 i principöverenskommelsen från 1994 att gälla. Ansvaret för utförande av hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) fördes över från Stockholms läns landsting till kommunerna i Storstockholm. KSL och Stockholms läns landsting har tillsammans lett arbetet med att identifiera frågor för utredning, samverkan och överenskommelser.
14(39) Arbete med att utforma en mall för ett avtal om vårdhygienisk kompetensexpertis inom LSS har påbörjats under året och ett förslag om inriktning och innehåll i uppdrag finns. Avsikten är att kommunerna ska kunna välja att teckna avtalet för att på så sätt säkra tillgång till vårdhygienisk expertis som hälso- och sjukvårdsuppdraget kräver. Arbetet har inte kunnat slutföras på grund av en pågående omorganisation inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Revideringen av överenskommelsen om andningshandikapp i hemmet har inte startat under året. KSL inväntar initiativ från Stockholms läns landsting i denna fråga. KSL har varit representerat i Forum Carpes regionala strategiråd. Detta uppdrag avslutas i och med utgången av 2015. När det gäller överenskommelsen om tekniska hjälpmedel, så finns reviderade förslag till överenskommelse om tekniska hjälpmedel för målgrupperna äldre och personer som tillhör personkretsen för LSS. Arbetet återstår när det gäller en ny överenskommelse om hjälpmedel för barn och ungdomar i skola och förskola. Äldre Samverka kring äldre (gemensamt paraply för fem överenskommelser). Sammanhållen vård och omsorg i hemmet. Ta fram en överenskommelse mellan kommunerna och Stockholms läns landsting om omhändertagande av avlidna. Förvalta överenskommelsen om vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Förvalta överenskommelsen om uppsökande verksamhet för vissa äldre- och funktionshindrade (munhälsovård). Revidera och förvalta överenskommelsen om samverkan vid in- och utskrivning i slutenvård. Revidera och förvalta överenskommelsen om samverkan när en individ behöver praktisk hjälp med egenvård. Förvaltning av överenskommelse Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Samverkan mellan kommunerna kring särskilt boende för äldre (valfrihet m m). Den 4 juni 2015 beslutade styrelsen att rekommendera kommunerna att anta en sammanhållen överenskommelse för vård och omsorg om äldre där målgruppen är personer som bor i särskilt boende. Sista svarsdag för kommunerna var den 31 december 2015 och 20 kommuner hade då fattat beslut. Övriga kommuner bad om anstånd till början av 2016. Under året har ett förslag till överenskommelse mellan kommunerna och Stockholms läns landsting om omhändertagande av avlidna tagits fram. Förslaget var under hösten ute på tjänstemannaremiss i alla 26 kommunerna och i början av 2016 kommer styrelsen besluta att rekommendera kommunerna att anta den. Under året har överenskommelsen om samverkan när en individ behöver praktisk hjälp med egenvård reviderats. Styrelsen beslutade den 4 juni 2015 att den skulle skickas ut på rekommendation till kommunerna. Sista dag för att svara var den 15 december 2015.
15(39) Under 2015 beslutade 20 kommuner att anta den reviderade överenskommelsen. Övriga kommuner har meddelat att beslut tas i början av 2016. Intresset för att samverka regionalt mellan kommunerna kring särskilt boende har under året undersökts genom att en enkät skickades till kommundirektörerna under våren. Resultatet ledde till att styrelsen beslutade om ett uppdragsdirektiv om att i första hand ta fram en juridisk beskrivning över vad som är möjligt gällande samverkan. KSL tog hjälp av SKLs juridiska avdelning för detta. I övrigt har KSL förvaltat de överenskommelser som finns mellan kommun och landsting inom området. Dessa är överenskommelsen om vård och omsorg för personer med demenssjukdom, överenskommelsen om uppsökande verksamhet för vissa äldreoch funktionshindrade (munhälsovård) och samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Färdtjänst Förvalta färdtjänstavtalet inklusive uppföljning. Ta fram förslag till gemensamt regelverk för handläggning och beviljande av mobilitetsstöd. Under 2014 tillkom en ny lag om mobilitetsstöd som komplement till färdtjänst (2014:132). Under 2015 har KSL, tillsammans med representanter från kommunerna, påbörjat arbetet med att undersöka om, och i så fall hur, kommunerna i länet kan arbeta vidare med uppgiften att ta fram förslag till gemensamt regelverk. Då representation från Stockholms läns landsting saknats under 2015, kommer arbetet att fortsätta under 2016.
16(39) Målområde Öppenhet och digitalisering Inledning Digitaliseringen är en motor för tillväxt och innovation i Storstockholm. Vi utmanas av att Sverige och regionen i internationella jämförelser kommit långt i användningen av digital teknik, men att den offentliga sektorn kommer allt längre ner i rankningen vid internationella jämförelser av den digitala utvecklingen. Inom Storstockholm står vi bakom regeringens mål att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter och under 2015 formulerades en regional digital agenda som KSL är värdorganisation för genomförandet av. Samarbete inom området är en förutsättning för att kunna möta länets invånare och näringslivets förväntningar på sammanhållen digital service. Service som utgår från invånarens och näringslivets behov. De övergripande målen för digitaliseringsarbetet är: Enklare vardag för privatpersoner och företag Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i den kommunala verksamheten Inom e-hälsoarbetet har KSL och Stockholms läns landsting målet att samverkan ska ge förutsättningar för ökad invånarnytta, tillgänglighet och effektivitet med stöd av digital teknik. Förutsättningar för e-förvaltning Stödja regional samverkan kring informationsdelning, arkitektur, samt organisationsoch identitetshantering. Stödja kommunernas arbete med avrop och införande av E-arkiv. Stödja kommunernas publicering av öppna data, inriktat på publicering av gemensamma datamängder i regionen. Målen för området har uppnåtts, men uppdraget att stödja kommunernas publicering av öppna data, inriktat på publicering av gemensamma datamängder i regionen, har inte kunnat slutföras eftersom endast nio kommuner har besvarat styrelsens rekommendation att publicera gemensamma datamängder som öppna data. Samverkan inom e-arkiv har varit inriktad mot att stödja kommunernas arbete med avrop och införande av e-arkiv. Under året har samtliga kommuner i länet tagit någon form av beslut om det fortsatta arbetet med införandet av e-arkiv, med undantag för Stockholms stad som redan har infört e-arkiv. I augusti 2015 svarade 17 av 25 kommuner i Stockholms län att de har startat ett organiserat projekt kring e-arkiv, att jämföra med åtta kommuner i juni 2014. Under april 2015 genomförde fem norrortskommuner ett gemensamt avrop på SKI/Kommentus ramavtal för e-arkiv, och ytterligare fyra kommuner svarade i en uppföljande enkät att de hade för avsikta att anskaffa e-arkiv under 2015.
17(39) Arbetet med att stödja samverkan kring arkitektur och informationsdelning har fortsatt under året, och ett regionalt IT-arkitektnätverk har etablerats med syfte att samverka inom hela verksamhetsbredden och arbeta med frågor om gemensam arkitektur och principer. E-hälsa Vara en länk mellan nationell och lokal nivå. Erfarenhetsutbyte och vägledning i kommunernas arbete med e-hälsa. Stöd till kommunerna vid implementering av videosamtal vid samordnad vårdplanering. Stöd till kommunerna kring digital teknik i hemmet. Stöd till kommunerna vid införande och användning av Nationell patientöversikt (NPÖ). Utreda förutsättningarna för en gemensam regional socialrådgivning på nätet Samarbete med Stockholms läns landsting. De konkreta målen har uppnåtts, men uppdraget Utreda förutsättningarna för en gemensam regional socialrådgivning på nätet förväntas bli färdig under 2016. Arbetet med att Storstockholm ska vara ledande i arbetet med e-hälsa pågår och samarbetsformer som ska stödja detta utvecklas succesivt. Samarbetet med SLL har under året prioriterats med fokus på 3R/ framtidens vårdinformationsmiljö. Med syfte att invånarens behov av sammanhållen service ska tillgodoses i framtida lösningar har samarbete etablerats mellan KSL och de kommunala regionala samverkansorganisationerna i Skåne och Västra Götaland (108K). Konkreta resultat som uppnåtts: Kommunernas användning av NPÖ har ökat under 2015 från 35 till 225 slagningar per månad. Alla kommuner arbetar med teknikskiftet från analoga till digitala trygghetslarm. 22 av 26 kommuner har förutsättningar för att använda videoteknik vid samordnad vårdplanering.
18(39) Målområde Bo och verka Inledning Målområdet Bo och verka tar sin utgångspunkt i den fysiska platsen och dess betydelse för regionens utveckling. Under 2015 har KSL varit involverad i flera uppdrag av olika karaktär inom detta område. Under 2015 har det skett en förändring av arbetssätt och prioriteringar inom området. Genom förändringar på den nationella nivån har regionens engagemang i klimat- och energiområdet ökat i betydelse. Konkret har funktionen Energikontoret fått ett förändrat och utökat uppdrag vilket bl.a. visas i deltagande i två nationella projekt inriktade mot energieffektivisering. KSLs engagemang inom andra områden har förändrats något. Detta gäller bland annat bostadsförsörjning där KSL har lämnat några samverkansgrupper å ena sidan samtidigt som engagemanget i frågan om bostadsförsörjning för nyanlända å andra sidan har ökat. Vidare är KSLs engagemang i olika nätverk inom detta område stadda i förändring, inte minst genom skapandet av nya strategiska nätverk. Kommunikationer och bostadsbyggande Pröva kommunernas intresse för en regional samordning av genomförandet av den regionala cykelplanen. Vid intresse ska KSL utarbeta ett förslag till uppdrag, form och finansiering av en regional samordning. Stödja och delta i genomförandet av den kommande resvaneundersökningen samt delta i referensgruppen för arbetet. Medverka i arbetet med utformning av ny regional utvecklingsplan RUFS 2020. Undersöka kommunernas möjligheter, rättigheter och skyldigheter att ta del av statliga infrastruktursatsningar och relevanta modeller för kommunal medfinansiering. Leda arbetet i samverkansgruppen för infrastrateger samt delta i och planera Bostadsforums och den regionala bostadsgruppens träffar och seminarier. Stödja och informera om projektet STHLM6000+. na inom detta målområde är i huvudsak genomförda under 2015. Under 2015 har kommunernas intresse för skapandet av en regional samordningsfunktion för genomförande av den regionala cykelplanen prövats. Prövningen genomfördes i två steg. I det första steget genomfördes kommundialoger med ansvariga tjänstemän i medlemskommunerna. I det andra steget diskuterades resultatet med kommundirektörer och kommunstyrelseordföranden. Slutsatsen från denna process var att det inte fanns något intresse från kommunerna att utveckla funktionen. Uppdraget avslutades därför hösten 2015. KSL har också följt arbetet med den regionala resvaneundersökningen. Arbetet har försenats något. En preliminär rapport från studien presenteras i slutet av februari 2016. KSL har också följt arbetet med utvecklingen av RUFS2050. Inom ramen har KSL genomfört ett antal kommundialoger med tjänstemän med ansvar för frågorna. Vidare har KSL löpande informerat om processen i de olika arenor och nätverk som har relevans för frågan.
19(39) Arbetet med att identifiera finansieringsmodeller har under året prioriterats ner. KSL har emellertid löpande bidragit till att information om bl.a. Sverigeförhandlingen presenterats för medlemmarna inom ramen för nätverken för Kommundirektörer och Kommunstyrelseordföranden (KD, KSO). Under våren 2015 genomfördes två möten med infrastrategnätverket. Under hösten har detta nätverk varit vilande i avvaktan på uppstart av ett strategiskt nätverk för samhällsbyggnad. Arbetet med Bostadsforum har fortgått enligt plan och tre seminarier genomfördes under 2015. Bostadsforums fortsatta inriktning diskuterades också vid KSLs styrelses arbetsutskott i november 2015. Där fastslogs att arbetet ska fortsätta i den anda som verksamheten har bedrivits under tidigare år. Engagemanget i den regionala bostadsgruppen har avslutats då medlemsnyttan för fortsatt deltagande i gruppen har bedömts vara låg. Under vårvintern 2015 beslutade KSL att avsluta arbetet med STHLM6000+ då denna process bedömdes ha övergått i en annan form där KSLs medverkan inte längre var motiverad. Regionalt projekt med inriktning på hållbar stadsutveckling med stöd från Regionalfonden Att tillsammans med regionala samverkansparter ansöka om medel ur Regionalfonden, för genomförande av projektet med inriktning på hållbar stadsutveckling. Delta i uppstart, detaljutformning och organisation av ett projekt med inriktning mot hållbar stadsutveckling med stöd från Regionalfonden. Förutsätter att medel från Regionalfonden beviljas. Ett förberedelsearbete och dialog har pågått under 2015 med målbilden att undersöka förutsättningarna för skapandet av ett regionalt projekt. Avgörande för KSLs engagemang i frågan har varit nytta för och intresse hos medlemmarna. Av denna anledning genomfördes under våren och sommaren 2015 ett antal kommundialoger för att utröna om det fanns förutsättningar för skapande av detta projekt. Kommundialogerna visade att det fanns både behov och intresse för initiativet, men att det har varit svårt för kommunerna att avsätta resurser för att fortsätta dialogen till den nivå att konkreta insatser har kunnat identifieras. Under hösten och vintern 2015 har detta arbete fortgått. Projektinitiativet har konkretiserats ytterligare. KTH har också fortsatt dialogen med enskilda kommuner om engagemang i initiativet. Processen har fortgått in i 2016. KSLs styrelse fick i februari 2016 en formell förfrågan från KTH:s rektor om stöd till initiativet. Miljö och klimat Bidra till den politiska förankringen av det regionala miljömålsarbetet och det praktiska genomförandet av Regionala miljömålsrådets beslutade åtgärder. Exempel på pågående arbeten är revidering av åtgärdsprogrammet för luft, upprättande av en länsgemensam biotopdatabas och åtgärder kopplade till länets klimat- och energistrategi.
20(39) Delta i av Energimyndighetens initierade insatser och moment vilka alla syftar till att utveckla rollen som regional utvecklingsledare, samt i genomförandet av Energi- och klimatrådgivningen i enlighet med samarbetsavtalet 2015-2017. Undersöka intresse och utvecklingsmöjligheter för den regionala Solkartan. Planering och genomförande av den Regionala miljödagen 2015. Regionala miljömålsrådet har tillsammans med Länsstyrelsen arbetat fram regionala strategier för det fortsatta arbetet med miljömålen Ett rikt växt- och djurliv, Giftfri miljö och Ingen övergödning. Arbetet med att ta fram en länsgemensam biodatabas som kommer att underlätta och effektivisera kommunernas planarbete har bedrivits enligt plan och kommunerna behöver nu ta ställning till olika budgetalternativ. Inom det Regionala energikontoret som är en funktion inom KSL, har två regionalfondsprojekt startats upp som syftar till att hjälpa små och stora företag att energieffektivisera. Energikontoret har även genomfört rollen som Regional utvecklingsledare, där uppdraget är att verksamhetsutveckla den kommunala energioch klimatrådgivningen. En upphandling har påbörjats av en solkarta och målsättningen är att de 19 kommuner som deltar kommer att få den levererad i maj 2016. Regionala miljödagen genomfördes den 14 april i Aula Medica. Kommunalteknisk infrastruktur och tillsyn Delta i genomförandet av projekt inom Rådet för vatten- och avloppssamverkan i Stockholms län (VAS), som har en egen verksamhetsplan. Exempel på projekt som kommer genomföras inom ramen för VAS under 2015: Handbok för lokala avloppslösningar samt Vatten- och avloppsfrågornas prioritering - i planprocessen respektive genomförandefasen. Skapa en gemensam vision, målbild och strategier för avfallshanteringen i regionen, med en växande befolkning, växande avfallsvolymer, skydd av befintliga anläggningar, tillgång till exploaterbar mark, markvärdekonflikter etc. Stimulera arbetet för ökad kapacitet för biogasproduktion och ökad matavfallsinsamling. Stockholmsregionens avfallsråd ska tillsammans med KSL arbeta för att möjliggöra ett länsgemensamt system för återvinningscentralerna i länet. Målen för detta område har i huvudsak nåtts. Några av de planerade insatserna har dock prioriterats ner pga. resurstillgång. VAS genomför kontinuerligt olika delprojekt och har en verksamhetsplan som löper under 2015-2016 och resultaten slutredovisas under 2016. Under 2015 har ett antal projekt slutförts, bland annat en förstudie som beskriver behovet av en planerad regional vattenförsörjning i länet. Den kommer att utgöra ett av underlagen till den regionala vattenförsörjningsplanen som tas fram med början år 2016. Stockholmsregionens avfallråds verksamhet har varit vilande under 2015. KSL har hållit ett chefsmöte för att diskutera hur de ser på en kommunal samverkan inom
21(39) avfallsområdet. De konstaterade att det finns viktiga regionalt strategiska frågor att hantera. Formerna för en sådan samverkan behöver diskuteras vidare. Frågan har varit vilande i avvaktan på skapande av ett strategiskt nätverk för samhällsbyggnadsområdet. KSL har också arbetat med frågan om utökat samarbete när det gäller kommunalt utbyte mellan återvinningscentraler. Initiativ har tagits för att på kommundirektörsnivå enas om vilka principer som ska gälla vid interkommunalt utbyte. Under 2015 har emellertid inga principer kunnat fastslås. Arbetet avses därför att fortsätta under 2016. Inom KSLs Geodataråd, som har en egen verksamhetsplan, har verksamhetsmålen i stort uppnåtts i de projekt som bedrivits, såsom påbörjan av en ny ramavtalsupphandling av flygfotografering och arbetet med Tätortskarta för Stockholms län, Gemensamt digitalt länstäckande gång- och cykelvägnät. Samarbetet med ITforum kring frågor rörande öppna data har varit vilande på grund av resursbrist men ska återupptas under år 2016. Inom Miljösamverkan Stockholms län, som också har en egen verksamhetsplan, har måluppfyllelse uppnåtts. Exempel på projekt som genomförts under 2015 är utbildningar med syfte att att påverka, leda och utvecklas som myndighetsperson, och Tillsynsmyndighetens roll rådgivning och information samt en större utbildningssatsning med inriktning på kommunikation och bemötande i tillsynen. Program för samverkan Stödja kommunerna i gemensam upphandling av saneringstjänster vid risk för smittspridning. En upphandlingsprocess startades upp med fokus på ebolasmitta. Den avbröts i samband med att smittarisken minskade globalt. Kultur och fritid Genomförande av en förstudie innehållande en analys av behov och utvecklingsområden för regional samverkan och samarbete inom området kultur och fritid. Under hösten 2015 lät KSL upphandla genomförandet av en studie med fokus på det interkommunala utbytet inom områdena kulturskola och ungdomsidrott. Studien hade ett särskilt fokus på förutsättningar för funktionshindrade samt för smala ämnen inom kulturskolan och inom ungdomsidrotten. Resultatet av studien presenterades för KSO och styrelsen i december 2015. Bedömningen var att informationen var intressant men att det inte motiverade något fortsatt engagemang för KSL inom Kultur och fritidsområdet under 2016.
22(39) Administrativ utveckling och kommunikation Utveckling av verksamhetsstöd och administrativt stöd Under året har utvecklingen av det administrativa stödet och verksamhetsstödet fortsatt och intensifierats. KSL har analyserat och kravställt den gemensamma infrastrukturen för all vår dokumenthantering. Verksamhetsstödet bedöms vara implementerat i verksamheten under år 2016. Fullt utbyggt kommer verksamhetsstödet att underlätta digital samverkan med dokumentdelning internt och externt via samverkansytor, informationsspridning, möteskoordinering med mera. Organisationens ledning har fattat beslut om att IT-driften och den tekniska förvaltningen ska läggas ut externt. Detta för att minska sårbarheten, öka tillgängligheten och i förlängningen också sänka kostnaderna. Under utvecklingsfasen kommer det nya verksamhetsstödet utvecklas och implementerats i nuvarande ITdriftsmiljö och arbetet med utläggning av IT-driften kommer att påbörjas under år 2016. Strategisk kommunikation En strategisk kommunikatör anställdes från maj 2015 med uppgift att säkerställa att kommunikationen är samordnad och aktuell och att KSLs varumärke är väl känt hos medlemmarna. En ny grafisk profil har tagits fram och implementerats under året, med en revidering av bildmanér och tonalitet. En ny webbplats lanserades under hösten 2015. Arbetet med en samverkansportal för våra uppdrag inleddes under hösten.
23(39) Finansiering Förbundets serviceavgift Gränsen för den årliga serviceavgiften från medlemmarna är för mandatperioden 2015-2018 högst 0,5 promille av kommunernas samlade skatte- och bidragsintäkter året innan det aktuella budgetåret. Styrelsen beslutar om utdebitering varje år, upp till den beslutade gränsen på 0,5 promille. För år 2015 höjdes utdebiteringsnivån från 0,4 promille till 0,42 promille av kommunernas samlade skatte- och bidragsintäkter. Omsättningen - intäktsutvecklingen KSLs omsättning, summan intäkter per år, har under 2015 minskat med ca 11,6 miljoner kronor. Omsättningen 2015 var ca 66,5 miljoner kronor och år 2014 var omsättningen 78,1 miljoner kronor. Ungefär 36% av omsättningen avser idag verksamheter som är helt eller delvis finansierade på annat sätt än via serviceavgifterna. Den huvudsakliga förklaringen till minskningen är att KSL under år 2013-2014 varit regionalt ansvarig för det statliga aktivitetsstöd som beviljats kommunerna i Stockholms län för utveckling av det digitala e-hälsoarbetet. Kostnadsutvecklingen Kostnaderna har under år 2015 minskat med 12,2 miljoner kronor. Kostnaderna år 2014 uppgick till 77,2 miljoner kronor och år 2015 till 65 miljoner kronor. Kostnadsminskningen är till stor del relaterad till det ovan nämnda statliga aktivitetsstödet som utbetalats via KSL till Stockholms läns kommuner för utveckling av det digitala e-hälsoarbetet under åren 2013 och 2014. Årets resultat Inför budgetår 2015 lades en budget i balans. Verksamhetsresultatet för år 2015 är ett överskott på ca 1,5 miljoner kronor. Årets överskott beror till största delen på föräldraledigheter och vakanta tjänster samt ej budgeterade intäkter både inom Välfärdsutvecklingsområdet och Regionala utvecklingsområdet. Resultatet för år 2015 före skatt är 1,1 miljoner kronor. För år 2015 har 0,3 miljoner kronor betalats i bolagsskatt.
24(39) Tkr 2500 Årets resultat före och efter skatt 2000 1500 1000 500 Årets resultat efter skatt Årets resultat före skatt 0 2012 2013 2014 2015 Eget kapital och obeskattade reserver 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 2012 2013 2014 2015 Eget kapital Under året har summan av det egna kapitalet och de obeskattade reserverna ökat från 11,9 miljoner kronor till 13,2 miljoner kronor, en ökning med 1,3 miljoner kronor.
25(39) Tillgångar och skulder Tillgångarna/skulderna per 2015-12-31 uppgår till 28,8 miljoner kronor, varav de likvida tillgångarna är 21,4 miljoner kronor. Övriga ekonomiska förbindelser - pensionsåtaganden All personal är försäkrad via KPA, dels via KPA-planen och dels via KAP/KL-planen. Inga andra åtaganden finns.
26(39) Resultaträkning OM INTE ANNAT SÄRSKILT ANGES, REDOVISAS ALLA BELOPP I TUSENTALS KRONOR Not 2015 2014 FÖRENINGENS INTÄKTER Förbundsmöte, styrelse och politiska kommittéer Serviceavgift 3 39 657 36 765 Förbundsledning Ledning och kommunikation Verksamhetsområden Välfärdsutveckling 944 Regional utveckling 656 0 0 Summa verksamhetsområden 1 600 1 069 Avtalsfinansierade verksamheter 6 24 267 38 835 Administration och gemensamma bolagskostnader 7 968 1 480 Summa intäkter 66 491 78 149 FÖRENINGENS KOSTNADER 2,5 Förbundsmöte, styrelse och politiska kommittéer Kostnader -1 476-1 438 Förbundsledning Ledning och kommunikation -6 364-5 453 Verksamhetsområden Välfärdsutveckling -10 218 Regional utveckling -9 774 Summa verksamhetsområden -19 992-21 398 Avtalsfinansierade verksamheter 6-24 378-40 059 Administration och gemensamma bolagskostnader 7-12 742-8 852 Summa kostnader -64 952-77 200 Verksamhetsresultat 1 539 949 Räntor - Ränteintäkter 8 149 - Räntekostnader 0 0 Resultat efter finansiella poster 1 546 1 098 Avsättning/ återföring periodiseringsfond 17-420 926 Årets resultat före skatt 1 127 2 024 Skatt 4-277 -489
27(39) Årets resultat 850 1 535
28(39) Balansräkning OM INTE ANNAT SÄRSKILT ANGES, REDOVISAS ALLA BELOPP I TUSENTALS KRONOR Not 2015-12-31 2014-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier 9 979 1 019 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag 10 500 500 Summa anläggningstillgångar 1 479 1 519 Omsättningstillgångar Kundfordringar 11 221 749 Skattefordran 1 787 1 575 Övriga kortfristiga fordringar 2 054 2 746 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 12 1 818 1 817 Kassa och bank 21 416 21 443 Summa omsättningstillgångar 27 296 28 330 Summa tillgångar 28 775 29 849 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital 13 Balanserat resultat 10 399 8 863 Årets resultat 850 1 535 Summa eget kapital 11 248 10 399 Obeskattade reserver 8 Periodiseringsfond-överavskrivning 1 904 1 484 Summa obeskattade reserver 1 904 1 484 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 3 584 6 343 Övriga kortfristiga skulder 6 083 6 754 Upplupna kostnader och förutb intäkter 15 5 957 4 869 Summa kortfristiga skulder 15 623 17 966 Summa skulder och eget kapital 28 775 29 849 Ställda panter inga Ansvarsförbindelser - inga NYCKELTAL Eget kapital i proc av tillgångar 14 39 35 Likvida medel i procent av tillgångar 14 74 72
29(39) Noter OM INTE ANNAT SÄRSKILT ANGES, REDOVISAS ALLA BELOPP I TUSENTALS KRONOR. UPPGIFTER INOM PARENTES AVSER FÖREGÅENDE ÅR. NOTER REDOVISAS ENLIGT SENASTE VERKSAMHETSINDELNING FÖR ALLA ÅREN. 1. Redovisnings- och värderingsprinciper Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Tillämpade principer är oförändrade i jämförelse med föregående år. Då KSL har genomgått en organisationsförändring med annat upplägg för verksamhetsområdena så är resultatrapporten uppbyggd utifrån det nya upplägget. Jäförelsesiffran för år 2014 redovisas endast i form av totalsumma för verksamhetsområden. Fordringar Fordringar upptas till det belopp, som efter individuell bedömning beräknas bli betalt. Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan. Avskrivningar görs systematiskt över den bedömda nyttjandetiden. Härvid tillämpas följande avskrivningstider: Datorer och kontorsmaskiner 5 Övriga inventarier 5 Antal år Leasingavtal Samtliga leasingavtal redovisas som hyresavtal. Leasingavgifter kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Not 2 Leasingkostnader 2015 2014 2013 Föreningens leasingkostnader (exkl. hyra för lokaler) uppgår till: 158 169 165 och avser kopiatorer, övriga kontorsmaskiner och personbil. Not 3 Intäktsredovisning bidragsintäkter år 2014. Utdebitering har skett med 0,42 promille av underlaget. Serviceavgiften faktureras med moms. Statsbidrag, övriga bidrag faktureras. Not 4 Inkomstskatter Av eventuellt skattemässigt överskott avsätts 25 % till en periodiseringsfond. KSL betalar inkomstskatt med 22,0 procent av skattemässig vinst.
30(39) Not 5 Medelantalet anställda, löner, andra ersättningar och sociala avgifter Antalet anställda har uppgått till: 31 dec 2015 31 dec 2014 31 dec 2013 - Kvinnor 31 35 31 - Män 8 10 10 Totalt 39 45 41 2015 2014 2013 Genomsnitt anställda årsarbetare 35,75 43,75 39,15 Löner och ersättningar har uppgått till: Styrelsen, beredningar och direktör: 1 742 1 809 1 851 Övriga anställda 19 048 19 825 17 698 Totala löner och ersättningar 20 791 21 634 19 549 Sociala avgifter enligt lag och avtal 7 307 7 407 6 710 Pensionskostnader exklusive inbetalade engångspensionskostnader 3 148 2 914 2 653 (varav för direktör 469 tkr) Engångsinbet pensionskostnader inkl sociala avgifter 400 0 0 10 854 10 321 9 363 Totalt löner och ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader 31 645 31 955 28 912 Not 6 Avtalsfinansierade verksamheter 2015 2014 2013 Intäkter, externa Energirådgivningen o Energikontoret 3 936 4 257 3 971 Miljösamverkan 916 1 013 1 003 Gymnasieantagningen 11 606 12 094 12 541 Ungdomselevdatabasen 3 960 3 394 3 493 Geodatarådet 400 422 538 Sociala barn och ungdomsvården 3 276 1 747 1 790 Strukturfondspartnerskapets sekretariat ej kvar hos KSL from 2015 0 1 102 1 019 IT-forum avgift ingår i serviceavgiften from 2015 0 14 805 14 577 Regionala Noder 123 Energieffektiviseringsnätverk 50 Summa externa intäkter 24 267 38 835 38 932 Kostnader Energirådgivningen o Energikontoret -3 958-4 317-4 011 Miljösamverkan -1 079-1 013-1 008 Gymnasieantagningen -11 606-12 118-12 541 Ungdomselevdatabasen -3 912-4 240-4 056 Geodatarådet -400-501 -639 Sociala barn och ungdomsvården -3 250-1 747-1 790 Strukturfondspartnerskapets sekretariat ej kvar hos KSL from 2015 0-1 319-1 166 IT-forum avgift ingår i serviceavgiften from 2015 0-14 805-14 578 Regionala Noder -123 Energieffektiviseringsnätverk -50 Summa kostnader -24 378-40 059-39 789 Andra organisationer, netto -111-1 224-857
31(39) Not 7 Administration och gemensamma bolagskostnader 2015 2014 2013 Intäkter Fakturering avseende Institutet för kommunalekonomi avslutad from andra ha 0 485 969 Uthyrning av kontorsrum mm till bl a Stockhkolmsregionens Europakontor AB 948 900 627 Övriga intäkter 20 95 213 Summa intäkter 968 1 480 1 809 2015 2014 2013 Kostnader Rörelsekostnader -9 198 592-1 610 Personalkostnader -3 329-8 857-5 998 Förändring semesterlöneskuld 117-269 -269 Av- och nedskrivningar -332-318 -34 Summa kostnader -12 742-8 852-7 911 Resultat Administration och gemensamma bolagskostnader -11 775-7 373-6 102 Not 8 Periodiseringsfonder ( obeskattade reserver ) År 2011 ny avsättning till periodiseringsfond ( tax 2012 ) 113 År 2012 ny avsättning till periodiseringsfond ( tax 2013 ) 128 År 2013 ny avsättning till periodiseringsfond ( tax 2014 ) 501 År 2014 ny avsättning till periodiseringsfond ( tax 2015 ) 742 År 2015 ny avsättning till periodiseringsfond ( tax 2016 ) 420 1 904 Not 9 Inventarier 2015-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Datorer och kontorsmaskiner - 5 år från Göta Ark Anskaffningsvärde IB 899 899 899 Årets anskaffningar 0 0 0 Anskaffningsvärde UB 899 899 899 Avskrivningar IB -899-899 -899 Årets avskrivningar 0 0 0 Avskrivningar UB -899-899 -899 Bokfört värde enligt plan 0 0 0 Övriga inventarier - 10 år från Göta Ark Anskaffningsvärde IB 96 96 96 Årets anskaffningar 0 0 0 Anskaffningsvärde UB 96 96 96 Avskrivningar IB -96-96 -96 Årets avskrivningar 0 0 0 Avskrivningar UB -96-96 -96 Bokfört värde enligt plan 0 0 0
Inventarier - Fatburen - 5 år Anskaffningsvärde IB 4 620 4 064 3 340 Årets anskaffningar 111 556 724 Anskaffningsvärde UB 4 731 4 620 4 064 Avskrivningar IB -3 647-3 317-3 059 Årets avskrivningar -337-330 -257 Avskrivningar UB -3 984-3 647-3 317 Bokfört värde enligt plan 747 973 748 Inventarier - Gymnasieintagningen- 5 år Anskaffningsvärde IB 730 730 730 Årets anskaffningar 261 0 0 Anskaffningsvärde UB 991 730 730 Avskrivningar IB -684-660 -637 Årets avskrivningar -75-23 -23 Avskrivningar UB -759-684 -660 Bokfört värde enligt plan 232 46 69 Summa bokfört värde enligt plan 979 1 019 817 Not 10 Andel i intresseföretag 2015-12-31 2014-12-31 2013-12-31 överlåtits till Stockholmsregionens Europaförening. KSL har en huvudmannainsats i Stockholmsregionens Europaförening fom 2011. 500 500 500 Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 500 500 500 Not 11 Omsättningstillgångar Kundfordringar enligt reskontrajournal 221 tkr Not 12 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2015-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 818 1 817 1 289 tkr övrigt 258 tkr. Summa 1 818 1 817 1 289 Not 13 Eget kapital 2015-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Ingående balans 10 399 8 863 7 768 Årets resultat 850 1 535 1 095 Utgående balans 11 248 10 399 8 863 Not 14 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2015-12-31 2014-12-31 2013-12-31 Upplupna löne- och pensionskostnader (därav sem.löner 1.492 tkr och sociala avgifter 1.449 tkr) 3 785 4 519 3 269 Övriga poster 2 171 350 1 146 Summa 5 957 4 869 4 415 32(39)
33(39) Not 15 Inga Ansvarsförbindelser Not 16 Inga Ställda panter Not 17 Förändringar periodiseringsfonder Ny avsättning till periodiseringsfond tax 2016 420 Nettoförändring 420
34(39) Styrelsens undertecknande
35(39) Revisionsberättelse
36(39) Rekommendationer, remissyttranden och skrivelser Rekommendationer Uppräkning av programpriser inom gymnasieskolan samt förslag till prislista 2016 Förslag till revidering av modell för strukturtillägg inom gymnasieskolan Överenskommelse om samverkan kring sfi-bas-utbildning för kortutbildade och analfabeter Prisuppräkning för Sfx-utbildningar för år 2016 Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län om samverkan när en individ behöver praktisk hjälp med egenvård Överenskommelser om vård och omsorg för äldre Tilläggsöverenskommelse till Policy för att förebygga och behandla missbruk och samverkan kring äldre Tilläggsöverenskommelse till Överenskommelse om samverkan kring vuxna med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning avseende samverkan kring äldre Överenskommelse om samverkan för en trygg, säker och störningsfri region Yttranden Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU2015:20 Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen, STEM Skrivelser Neddragning av anslag till lärarutbildningen trots skriande behov Bestämmelser om gymnasieexamen i förordningen (2011:1108) om vuxenutbildningen
KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN BOX 38145, 100 64 STOCKHOLM, BESÖKSADRESS SÖDERMALMSALLÉN 36 TEL. 08-615 94 00