Att arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8 Inledning Marie Olsson I flera av kunskapskraven i de samhällsvetenskapliga ämnena står det att eleverna ska bedömas utifrån deras förmåga att föra underbyggda resonemang. Många elever upplever att det är svårt att veta vad som krävs för att nå ett högre resultat på uppgifter med ett längre och resonerande svar. De vet inte om de har fått med det som är centralt och har svårt att skilja på förklaring och exempel som underbygger (Bjerregaard & Kindenberg, 2015). Andra elever tycker det är svårt att veta hur de ska formulera sig för att visa sina kunskaper och mycket tid och energi går åt till själva skrivandet istället för innehållet i svaret. För att tydliggöra kunskapskraven och öka elevernas förmåga att ge ett korrekt, utförligt svar med fokus på det som efterfrågas i uppgiften vill jag arbeta med stödstrukturer som hjälper eleverna i sitt arbete. Frågeställning Jag vill titta på om och hur kvaliteten i elevernas svar utvecklas och därmed deras resultat, när de använder skrivmallar och uppgiftsmatriser som stöd. Bakgrund Under många år har jag sett att eleverna har svårt att nå och förstå vad som efterfrågas i längre analyserande uppgifter. Detta blev ännu tydligare när nationella proven i de samhällsvetenskapliga ämnena infördes och flera elever inte lyckades med att formulera ett relevant och fokuserat svar utifrån kunskapskraven.
För att lyckas nå kunskapskraven behöver eleverna arbeta mer med sin språkliga förmåga. De behöver verktyg för att kunna uttrycka sig, tolka, förstå och använda begrepp och lyfta fram centrala tankegångar i alla ämnen. Att det är viktigt att arbeta språkutvecklande i alla ämnen är tydligt i läroplanen (Skolverket 2011 s. 4), både i de två första kapitlen och i kursplanernas kunskapskrav: Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. För att visa vikten av det språkutvecklande arbetet har Skolverket också tagit fram utvecklingspaketet Språkutvecklande arbetssätt (Skolverket 2016), som har till syfte att stödja lärarna i det språkliga arbetet med eleverna. I boken Språkutvecklande SO-undervisning har Maria Bjerrgaard och Björn Kindenberg betonat hur centralt språket är för lärandet i de samhällsorienterande ämnena. Boken utgår från forskningsbaserade teorier om lärande och språk, men innehåller även konkreta tips om hur läraren kan arbeta praktiskt med eleverna. Den praktiska delen är värdefull för läraren då det ofta är svårt att få tid att ta fram relevanta övningar och uppgifter i skolvardagen. Förslagen på aktiviteter tränar olika språkliga färdigheter, såsom begreppsanvändning, läsande och skrivande, i en samhällsorienterad kontext. Övningarna kan dessutom användas direkt i klassrummet och har prövats av Bjerregaard och Kindenberg för att öka elevernas språkliga förmåga i de samhällsvetenskapliga ämnena. I min studie har jag tittat på elevernas förmåga att skriva ett analyserande svar och därför har jag fokuserat på kapitlet Skriva. I detta avsnitt menar Bjerrgaard och Kindenberg att eleverna skriver i SO-undervisningen av två skäl: för att lära sig och för att visa vad de kan. I undervisningen har jag använt mig av mallar och matriser för att utveckla elevernas skrivande, både när de ska träna (lära sig) och vid provtillfället (för att visa vad de kan). I slutet av kapitlet finns det, som jag tidigare
nämnde, förslag på aktiviteter som kan användas i klassrummet. I aktiviteten skrivmallar skriver Bjerrgaard och Kindenberg (s. 140): En skrivmall är ett textskelett med ord och fraser som ger eleverna dispositionen för texten. Eleven får sedan själv fylla på med ett relevant innehåll. Syftet är att modellera för eleverna hur grundstrukturen för en viss skrivuppgift kan se ut. En given disposition kan avlasta eleverna i skrivarbetet så att de kan fokusera på innehållet i texten och skapa ordning i det de vill säga. Att en del av texten redan är skriven kan också höja motivationen hos elever som är ovana att skriva. Jag tror också att skrivmallar kan fungera som ett viktigt verktyg när eleverna ska utveckla sina analyserande svar. De får en disposition av texten och kan istället fokusera på ämnesinnehållet, värdera vad som är viktigast att lyfta fram och i vilken ordning de olika delarna ska presenteras. I skrivmallen finns också ett urval sambandssignaler som är anpassade till texttypen. Utöver skrivmallen kan läraren även ge eleverna en lista över relevanta sambandssignaler som de kan använda, om de vill bygga ut texten ytterligare (se bilaga 1, Bra ord att använda). Sammanfattningsvis tror jag att användandet av olika typer av stödstrukturer för skrivande utvecklar elevernas lärande och språk. Genom att använda beprövade metoder och ta stöd av forskning kan läraren utveckla undervisningen. Det är också viktigt att kunna visa eleverna hur viktigt språket är för deras möjligheter att nå högre mål. I det samhällsvetenskapliga ämnena handlar det inte bara om att behärska de ämnesspecifika begreppen. Det handlar till stor del om att kunna förstå texternas innehåll och sedan på ett tydligt och begripligt sätt förmedla förvärvade kunskaper. Metod och genomförande Undersökningen utfördes under vårterminen 2017 i fyra klasser med drygt trettio elever i årskurs åtta. Uppgiften utgick från kunskapskravet i historia (s. 10-12) som handlar om att föra underbyggda resonemang kring samhällsförändringar och levnadsvillkor: Eleven visar att den kan föra (...) underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
Fokus i uppgifterna låg på det centrala innehåll som behandlar revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska idéströmningar, cirka 1700 1900. Eleverna arbetade med historia under en halv termin. Varje avsnitt eller område i historiekursen lades upp enligt följande modell. 1. Presentation och genomgång av stoff. (bildpresentation och film) 2. Eget arbete för eleverna med texter om t ex franska revolutionen, hämtat från läroböcker och studi.se. Eleverna har läst och/eller lyssnat på texterna och sedan bearbetat texterna genom understrykningar av nyckelord och gjort anteckningar. 3. Genomgång av skrivmall som visar hur man skriver en förklarande text utifrån orsaker och konsekvenser med hjälp av sambandssignaler (ord som binder samman). Eleverna var bekanta med uppgiftsmatriserna från tidigare avsnitt, därför behövdes inte genomgång av dem vid detta tillfälle. 4. Träning av att skriva analyserande text utifrån ett givet stoff och med hjälp av skrivmallen. Vid vissa tillfällen i bloggform eller utifrån gruppdiskussion. 5. Test av elevernas förmåga att skriva analyserande text med hjälp av skrivmall och matris utifrån frågeställning som hämtats från det centrala innehållet. 6. Enkätundersökning av arbetet med skrivmallar och uppgiftsmatriser. (eleverna var redan bekanta med uppgiftsmatriserna från tidigare avsnitt I den här undersökningen visas arbetet kring franska revolutionen. Resultat Resultatet visar att flera av eleverna har gynnats av arbetet med skrivmallar och uppgiftsmatriser. Flera elever har utvecklat sina svar och nått högre kunskapskrav på uppgifterna.
Tidigare har jag fått många frågor av eleverna om vad som som krävs för de olika nivåerna i kunskapskraven och vad de kan utveckla för att nå en högre nivå. Jag ser att när flera elever använder uppgiftsmatriserna, där förmågor och faktainnehåll är riktade mot en viss fråga, så ökar kvaliteten i svaren och eleverna upplever att de förstår vad som efterfrågas. De upplever också att de ser progressionen tydligare mellan de olika nivåerna. Detta ger en ökad förståelse av kunskapskraven. Två elevsvar i enkätundersökningen visar detta: Det har fungerat bra och det har gjort att jag har förstått vad jag behöver kunna för de olika nivåerna. Jag tror att det kan bero på att frågorna då har brutits ner till olika delar och då blivit tydligare så att jag har förstått exakt vad jag ska kunna. De har varit bra, lärt mig vad jag behövde skriva för att nå de olika kunskapskraven Jag ser att elevernas svar får en bättre struktur och att de svarar på det som efterfrågas. De håller fokus genom hela frågan och kommer inte bort från ämnet. Jag har tidigare sett elever som skrivit ett utförligt svar, men inte svarat på frågan och därmed varit tvungna att visa att de har förstått uppgiften vid ett senare tillfälle. Detta har blivit extra tydligt i samband med rättning av nationella prov, då vissa elever inte fått några belägg för kunskapskraven på vissa frågor, trots att de skrivit en längre förklarande text. Några elevröster i enkätundersökningen visar att mallarna och matriserna är betydelsefulla: Jag tycker att det har varit jättebra med matriser. När jag har mallarna så vet jag precis vad jag behöver skriva för att nå upp till dom olika nivåerna. Skulle man inte ha mallarna skulle det bara sluta med att man skrev allting man visste i minsta lilla detalj vilket både är onödigt och jobbigt för dig att rätta. Jag tycker det var mycket bättre och hjälpte en att ha mer koll på vad som behövdes vara med. Dem hjälpte en hålla koll på vad man ska skriva så att man inte bara skriver ner en massa onödiga saker som gör att man förlorar sin provstid. Svårt i början men vi fick mycket tid att träna. Fungerade bra då jag lätt höll mig till ämnet utan att komma ifrån frågan.
Vissa elever tyckte dock att det inte utvecklade deras svar och att de redan hade bra struktur och innehåll. Vissa elever kan ha upplevt användandet av mallarna som omständligt eller onödigt styrande och därmed stressande, vilket ett par elever också uttryckligen nämner i enkätsvaren. Några elever använde därför bara uppgiftsmatriserna. jag brukar inte kolla så mycket på de eftersom att de får mig stressad. Man har någonting att utgå ifrån och blir påmind om saker man ska ha med i sin text som man kanske inte tänk på annars. Det har fungerat hyfsat bra men jag tycker även att det varit krångligt. Tidsaspekten har också varit betydelsefull för vissa elever. Det är viktigt att ta till vara den tid som ges till uppgiften och använda den på rätt sätt och inte skriva om något annat. Med mallar och matriser behöver de inte använda tiden till att fundera över hur svaret ska formuleras och struktureras utan kan följa skrivmallen och uppgiftsmatrisen. De ser vad de ska ta upp och i vilken ordning de kan göra det. En del elever, som brukar skriva mycket, tycker också det är skönt att veta hur utförliga de ska vara och inte bara vad de ska ta upp. Det har fungerat bra, det har gjort att det blivit enklare att komma igång och så att jag skrivit rätt saker. Det har hjälpt mig att skriva enkla inldedningar så att jag fått mer tid till annat. Det har hjälpt mig att skriva en text med röd tråd. Mallarna har hjälpt till med att följa upp och dra konsekvenser i flera led Det som var bra var att de fungerade som en påminnelse om att göra konsekvenserna/orsakerna tydliga genom att skriva dem i början av varje stycke. Då kommer man ihåg att inte börja skriva om sådant som inte är relevant utan att tydligt rada upp t.ex. orsakerna. Det har hjälpt väldigt mycket. Det har hjälpt mig att planera tiden eftersom jag vet hur mycket jag måste skriva.
I de samhällsvetenskapliga ämnen sker undervisningen i helklass och det finns ett stort behov att hitta lösningar som fungerar i en klassrumssituation med drygt trettio elever på olika nivåer. Här krävs det att var och en kan arbeta utifrån sin förmåga och att var och en ges möjlighet att utvecklas. Jag menar att skrivmallarna och uppgiftsmatriserna ger var och en möjlighet att arbeta och utveckla sin text. De kan använda delar av dem eller hela. Vissa använder dem för att komma igång och andra tycker det är skönt att ha en checklista. Elever med läs- och skrivsvårigheter kan skriva direkt i mallen. Elever på en högre nivå väljer kanske att utveckla skrivmallarna ytterligare med hjälp av bindeorden/sambandssignalerna (se bilaga 1, i rutan under själva mallen). Några har påtalat att det är viktigt att stödmallarna återkommer i undervisningen vid nya arbetsområden och ämnen. De känner igen sig och det går bättre och bättre ju mer de tränar. Det är också ett sätt att få eleverna att blicka framåt till nästa uppgift och öka deras motivation att anstränga sig lite till. Det har fungerat bra för att jag har kunnat se hur jag ska kunna svara för en högre nivå. Jag har då fått hjälp om hur mycket som krävs, det man ska kunna och vad jag till nästa gång behöver utveckla. Det har fungerat bra. Man kan fråga läraren ifall det är något som man inte förstår och det är bra träning till nationella provens krav. Mallarna har hjälpt mig när jag inte kommer på något att skriva, då har jag använt dom och då kan jag komma på något att skriva. Då anstränger jag mig mer och gör så gott jag kan. Jag ger inte lika lätt upp utan blir mer kreativ i mitt tankesätt. Det är skönt att veta exakt vad som krävs. De till proven har påverkat mycket mina resultat positivt. De visar vad jag behöver göra för att få ett visst betyg vilket tillfört mycket. Man får en inblick kring hur mycket man ska skriva och därefter har man en chans att verkligen skriva sitt bästa och så att man inte glömmer något. Matrisen får mig att skriva ännu mer och gör att jag checkar mina svar så jag får med allt jag behöver för att uppfylla kunskapskraven jag vill uppnå. Fortsätt med detta!
Slutsats De flesta elevers svar och texter under vårterminen har fått både ökat djup och ökad bredd. Eleverna får verktyg att öka kvaliteten i sina svar. Detta inkluderande arbetssätt, där alla kan utvecklas utifrån sin nivå, har förbättrat min undervisning och fått mig att förstå betydelsen av att lyfta fram metoder som en viktig del i skolvardagen. Explicit undervisning om och praktisk träning av skrivmallar och uppgiftsmatriser ger eleverna verktyg och utvecklar deras tänkande. Fortsatt arbete Jag vill fortsätta undersöka hur eleverna kan utveckla sin förmåga att skriva analyserande text utifrån skrivmallar och uppgiftsmatriser. Jag tror att elevernas förmåga har ökat och att resultaten därmed har höjts. Efterföljande enkätundersökning med eleverna tyder också på att de upplever att deras förmåga att skriva analyserande text har ökat och att deras förståelse av vad som krävs utifrån kunskapskraven har ökat.
Bilaga 1. Skrivmall - orsaker/förutsättningar Vilka är de viktigaste orsakerna bakom/förutsättningarna för...? Jag ska förklara vilka orsaker/förutsättningar som ligger bakom...... 1. En viktig orsak tycker jag är. eftersom.....
2. En annan anledning som är viktig är.. på grund av att......... 3. En tredje orsak är.... som ledde till.. Den är viktig eftersom...
Bra ord att använda: KONSEKVENS ORSAK TILLÄGG Detta leder till En effekt av detta Följden blir På grund av detta En konsekvens /konsekvensen blir Det beror på Därför att Eftersom I och med Orsaken är På grund av Dessutom Förutom att Förutom detta Också Samt Ytterligare Ännu en/ett Även
Bilaga 2.
Bilaga 3. Enkätfrågor 1. Vad heter du? 2. Jag är... 3. Har du använt mallar till skrivuppgifter, t ex de om orsaker och konsekvenser? 4. Har mallar för skrivuppgifter som t.ex. de om orsaker och konsekvenser hjälp dig att utveckla din förmåga att resonera i SO? 5. Har mallarna hjälpt dig att förstå kunskapskraven bättre? 6. Har mallarna påverkat dina resultat (betyg) i SO i positiv riktning, tror du? 7. Har du använt de uppgiftsmatriser som är kopplade till olika uppgifter på prov? 8. Har uppgiftsmatriserna utvecklat din medvetenhet om vad som krävs /vad du behöver kunna i SO, tror du? 9. Har uppgiftsmatriserna hjälpt dig att förstå kunskapskraven bättre? 10.Har uppgiftsmatriserna i proven påverkat dina resultat (betyg) i SO i positiv riktning, tror du? 11.Beskriv hur det har fungerat för dig att arbeta med/använda mallarna, t ex de om orsaker och konsekvenser. 12.Beskriv hur det har fungerat för dig att arbeta med/använda uppgiftsmatriserna, t ex på prov.
References Bjerregaard, M., & Kindenberg, B. (2015). Språkutvecklande SO-undervisning: Strategier och metoder för högstadiet. Stockholm: Natur & Kultur. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Reviderad 2015. (2015). Stockholm: Skolverket.