Skog & Ekonomi NU ELDAR VI UPP MASSAVEDEN! Nummer 1 Mars 2009

Relevanta dokument
Skog & Ekonomi. Nummer 3 september 2005

Skog & Ekonomi Special

Skog & Ekonomi. Virkesbrist vid konsumtionsfall? Nummer 3 September 2009

Skog & Ekonomi. Nummer 2 maj 2005 EN UPPSJÖ AV PREMIER PÅ VIRKET I HÖST!

Skog & Ekonomi. Sågverken hämtar andan. - men för hur länge? Nummer 2 Juni 2009

Svag nedgång på skogsfastigheter

Skog & Ekonomi. Virkeskriget har startat! Sydsvenska timmerköpare kastar handskarna. Nummer 1 Mars 2010

Skog & Ekonomi. Nummer 2 juni 2004 PRISSKILLNADEN MELLAN GRAN OCH TALLTIMMER NÄSTAN UTRADERAD!

Skog & Ekonomi. Krisläge för den svenska trävarubranschen. Hoppet står till produktionsnedragningar i jul! Nummer 4. December 2011

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige

Skog & Ekonomi PRODUKTIONSSTOPP GER VIRKESPRISFALL! Nummer 4 december 2008

Vart är VIRKESPRISERNA på väg? Virkesbörsen virkesprisindikator oktober 2019

Skog & Ekonomi. Nummer 4 November 2003

Skog & Ekonomi. Timmerrally i Sydsverige! - men för hur länge? Nummer 4 December 2009

Vart är VIRKESPRISET på väg? Virkesbörsen virkesprisindikator september 2019

Skog & Ekonomi. Kina - en räddningsplanka för sågverken? Nummer 1 Mars 2011 BANKEN ANALYSERAR MARKNADEN:

Skog & Ekonomi. Skogsbrukets kostnader skjuter i höjden! Nummer 3 September 2010

Skog & Ekonomi. Prisfallet på trävaror fortsätter! Nummer 1 februari/mars 2008

Skyhöga skogsmarkspriser - men nu svalnar skogsfastighetsmarknaden

SKOG OG TRE 2014 GARDERMOEN. Johan Freij Affärsområdeschef Skog & Lantbruk

Skog & Ekonomi. Nummer 4 december 2004 FURUREAN HOS DE STORA AKTÖRERNA FORTSÄTTER, VI SER INGET SLUT PÅ PRISFALLET!

Skog & Ekonomi. Skogsindustrin räddade Sverige ur krisen! Men kan svensk ekonomi förlita sig på skogen framåt? Nummer 4 December 2010

Stark utveckling för skogspriser i Götaland

Skog & Ekonomi. Nummer 1 februari ÖKADE AVSÄTTNINGAR TILL NATURRESERVAT DRIVER UPP SKOGSMARKSPRISET! Bankens analys av fastighetsmarknaden.

Skog & Ekonomi. Dramatisk virkesmarknad -men hur länge klarar sågverken prisnivån? Nummer 2 Juni 2010

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Skog & Ekonomi SÅGVERKEN INVESTERAR MOT TIMMERBRIST! Nummer 1 februari/mars 2007

Skog & Ekonomi. Trävarupriserna kanske aldrig blir lägre än nu? Läge att slå till och bygga i trä innan Europa tar fart! Nummer 2 Juni 2011

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

Skog & Ekonomi. Nummer 3 september EN NY GENERATION DIREKTÖRER SÖKER LANTGÅRDAR I GÖTALAND! Kända mäklare ger sin syn på marknaden.

Skog & Ekonomi. Nummer 1. Mars 2012 BANKEN ANALYSERAR MARKNADEN:

Marknaden för sågade trävaror

Södras resultatrapport för 2013

Skogsindustriella förutsättningar Tomas Elander

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog

LÖNSAMHETEN PÅ TOPP SÄMRE TIDER VÄNTAR?

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen SKOGS BAROM ETERN FisheyeFoto: JERKER LOKRANTZ/azote.se

Skog & Ekonomi. mycket talar för att SÖDRA även höjer priset på barr- och granmassaved, grantimret lär däremot ligga kvar ett tag till. Läs mer sid 2.

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

SKOG & EKONOMI. Nu vänder trävarumarknaden. NYHETER FRÅN DANSKE BANK. Botten är nådd - gryningen kommer från väster. BANKEN ANALYSERAR MARKNADEN:

VÅR Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

SKOG & EKONOMI. Skogsindustrins nedläggningar ändrar virkesbalansen NYHETER FRÅN DANSKE BANK

Detaljhandelns Konjunkturrapport - KORTVERSION

Skog & Ekonomi BARKBORREN PRESSAR GRANTIMMERPRISERNA. Nummer 4 november/december 2006

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

VIRKESBÖRSENS. Kvartalsjämförelse Q1 2018

Skog & Ekonomi. Nummer 1 februari RATIONELLARE SKOGSBRUK I STORMENS SPÅR! Kända profiler ger sin syn på virkesmarknaden.

Ökat utbud av småhus. Tecken på prisstabilisering. Såld på 2-5 veckor. Barnfamiljer mest aktiva på marknaden just nu

VÅR Hett i Norge. Varmt i Sverige Svalt i Danmark. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

Skog & Ekonomi. Rekordlåg prisskillnad mellan timmer och massaved i Sydsverige. Nummer 3 september 2008 BANKEN ANALYSERAR MARKNADEN:

SKOG & EKONOMI. Nu faller virkespriserna NYHETER FRÅN DANSKE BANK

Skog & Ekonomi SÅGVERKEN KLYVER GULD. Nummer 3 september 2006

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Skog & Ekonomi. Det mesta i skogen faller i höst! Nummer 3. September 2011

KONJUNKTURRAPPORT VENTILATIONSINSTALLATIONER. KVARTAL Mars Ventilationsinstallationer

De svenska mäklarnas bedömningar sticker ut i en nordisk jämförelse

Skogsägarna tror på stigande priser och bättre lönsamhet

Danske Bank fortsätter att växa med nöjdast kunder

Boräntan, bopriserna och börsen 2016

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER

Stabil prisutveckling för skog

Stark tro på fortsatt prisökning

VIRKESBÖRSENS. Kvartalsjämförelse Q2 2019

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Åkeribarometern, kvartal 3, 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Rubicon. Vår syn på marknaderna. September 2018

Förpackningsföreningen 8 november 2011 TRÄVARUMARKNADEN

Virkesprislista BL130S. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Skog & Ekonomi SÅGVERKEN MOT LÅNGSIKTIG BÄTTRE LÖNSAMHET! Nummer 2 juni 2007

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FORTSATT MEDVIND I FASTIGHETS- SEKTORN. Juni 2011

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Danske Bank fortsätter att växa snabbare än marknaden

Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder juli 2014

BAROMETERN2013 Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

SKOGS BAROMETERN. Analys av en undersökning om skogsägarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

Hängmatteläge på bostadsmarknaden

Virkesprislista nr 130BD. Fr o m Gäller inom Norrbottens län.

40 traktorer brinner varje månad

Hur ser marknaden ut inför skörd Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Finansiell månadsrapport S:t Erik Markutveckling AB juli 2014

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan som gick.

SKOGS BAROMETERN. Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

Virkesprislista BL1302. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 1 juli 2013 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

SCA WOOD Framåt i värdekedjan. Jerry Larsson Affärsområdeschef SCA Wood

MARKNADSRAPPORT MARS 2017

VIRKESBÖRSENS. Kvartalsjämförelse Q1 2019

AB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern juni Urstarka finanser hos svenska exportföretag

Nordisk hotellmarknad - 2:a kvartalet 2009

Investerarmöte

Jättegap mellan utbud och efterfrågan i Sverige

INVESTERARPRESENTATION Kvartal Lennart Eberleh

Transkript:

Skog & Ekonomi Nummer 1 Mars 2009 BANKEN ANALYSERAR MARKNADEN: 2 SÅGADE TRÄVAROR Uselt trävaruår byts mot ett ännu sämre Vändning på trävarumarknaden lär dröja Många fördelar för svenska sågverk 4 TIMMER OCH MASSAVED Industrin vill inte ha något virke! Dramatiska virkesprisfall i hela landet Tyst i skogen i mars Bilden är ett fotomontage NU ELDAR VI UPP MASSAVEDEN! Nu går massaveden i stor skala direkt till värmeverken. Det svänger i skogen. För ett knappt år sedan skrev vi om massavedspriser som var uppe och nosade på timmerpriserna. Men nu, efter stora prissänkningar på massaved kombinerat med en kall vinter och ett mindre utbud av sågspån från sågverken konkurrerar energiveden för första gången på allvar med massaveden. Säsong efter säsong har energiveden ökat i pris med 5-10 %. Även årets prishöjning är ca 10 % men den kalla vintern har nu gett spotprishöjningar på uppemot 20 %. Därigenom har priset på energived i många fall passerat massavedsnivån. Att massaved köpts i värmeverkens närområden är inget nytt. Skillnaden i dagsläget är att skogsbränslet etableras mer allmänt i virkesmarknaden. Göran Hedman VD på Naturbränsle säger att de kommer att köpa närmare 100 000 m3 fub massaved i vinter. Det motsvarar ca 5 % av bolagets försäljning av biobränsle och knappt 5 % av den massaved som Mellanskog hanterar. Man kan nog också säga att detta var vändpunkten då skogsindustrin tog in skogsenergin i finrummet. Nu är det marknadssituationen som avgör om det blir bräder, papper eller värme av stocken. 5 KÄNDA PROFILER GER SIN SYN PÅ VIRKESMARKNADEN Lennart Nellbeck Skogsindustriprofil: Jag känner mig säker på att vi nått botten på massakonjunkturen. Roger Tagesson VD ATA Timber: Trävarupriserna sjunker nu till extremt låga nivåer, under tillverkningskostnaden. 7 FASTIGHETSMARKNADEN Hur länge står skogen stadigt i finansorkanen? 8 ATT TÄNKA PÅ SOM SKOGSÄGARE Kontrakt innan du avverkar, ett måste! Fokusera på arbetsintensiva avverkningar! 8 MASSAMARKNADEN Fortsatt prispress på massan i vår 9 RÄNTOR & VALUTA Går vi mot 0-ränta?

Nyhetsbrevet Skog & Ekonomi ges ut av Danske Bank i Sverige och är riktat till skogsägande privatpersoner och yrkesfolk i branschen. Skog & Ekonomi utkommer 4 gånger/år via e-post. Prenumerera kostnadsfritt genom att anmäla dig på vår hemsida www.danskebank.se/lantbruk Varsågod Här kommer ett nytt nummer av nyhetsbrevet Skog & Ekonomi där vi serverar aktuell information från kända aktörer inom näringen, ger handfasta tips till dig som skogsägare och presenterar en ekonomisk analys av läget för skog och skogsprodukter. För dig som ännu inte är prenumerant, anmäl dig på www.danskebank.se/prenumeration BANKEN ANALYSERAR VIRKESMARKNADEN SÅGADE TRÄVAROR Uselt trävaruår byts mot ett ännu sämre Om 2008 går till historien som ett mycket dåligt år för sågverken så kommer sannolikt 2009 att skrivas in som ett av näringens sämsta någonsin. Den prognosticerade tvärniten i efterfrågan första kvartalet kom tyvärr med oanad kraft. I hela Europa färdigställs nu resterande byggprojekt och ytterst få startas. Vår bedömning är att den redan dåliga marknaden kommer att bli ännu mycket sämre under våren. Trävaruanalytiken Lars-Göran Olsson på Woodstat bedömer att trävarukonsumtionen i Europa dramatiskt kommer minska med flera tiotals miljoner kubikmeter under 2009. Detta från en nivå på drygt 100 miljoner m3s under 2008. Det här indikerar stora avsättningsproblem för sågverken den kommande tiden och därmed fortsatt stora produktionsneddragningar. Inga direkta ljuspunkter på trävarumarknaden Det är egentligen ingen geografisk marknad som avviker positivt för tillfället. Japan som visade positiva signaler för några månader sedan har förköpt sig och även där är det nu så tufft att befintliga avtal bryts eller skjuts framåt. Hoppet har stått till Nordafrika och Mellanöstern som visat ett visst sug efter trävaror. Dessa är tyvärr inga stora marknader och när ryktet gått så samlas alla aktörer för att mätta även denna marknad. Holland nämns dock som en marknad som inte svalnat fullkomligt. Prisnivån under tidigare bottenpriser Alla sortiment har sett dramatiska prisfall men den hårdaste prispressen syns på bulkbetonat konstruktionsvirke. Priserna är nu nere på extremt låga nivåer, framförallt i euro. En sågverkschef sa att efter varje högkonjunktur så har priset stannat något högre än där det låg innan prisuppgången och lägstanivån har därmed successivt flyttats uppåt. Detta gäller dock inte denna gång och nu har prisnivån gått igenom alla tänkbara golv. Snittpriset för exportvirke var uppe och vände på 2 500 SEK/m3s i mitten på 2007. Den senaste statistiken från december visar på ett prisfall ned till drygt 1 700 SEK/m3s, se figur. Sedan dess har priserna fallit ytterligare. Vår bedömning är tyvärr att prisfallet fortsätter under våren. Genomsnittligt exportpris trävaror Sek/m3 2600 2500 2400 2300 2200 2100 2000 1900 1800 1700 2003-01 2004-01 2005-01 2006-01 2007-01 2008-01 2009-01 2010-01 Källa: Woodstat Många fördelar för svenska sågverk Det finns tydligen grader i helvetet. När nästan alla sågverksföretag runt om i Europa slåss för sin överlevnad så har Svenska sågverk fått ett antal konkurrensfördelar: Valutan Från de stabila valutanivåer som vi hade under första delen av 2008 så har svenska kronan försvagats gentemot USD med över 50 %, gentemot EUR med 20 % och mot GBP (pund) med knappt 10 %. De flesta konkurrentländer är anslutna till euron. Se figur valuta sidan 9. 2

Timmerpriserna Sverige och framförallt Sydsverige har de lägsta timmerpriserna bland konkurrentländerna även om prisskillnaderna nu börjar utjämnas, framförallt mot Baltikum men även Finland. Se figur timmerpriser. Goda priser på energiflis En viktig inkomstkälla för sågverken är bränsleflis och spån. Dessa priser har ökat markant under den kalla vintern. Dessa faktorer har gjort att svenska sågverks marknadsandelar ökar dramatiskt i vissa länder. Det mest slående exemplet är den extremt viktiga UK-marknaden, där Sveriges marknadsandel som under en lång rad av år legat runt 35 %, nu är över 50 %. Europeiska timmerpriser Q4 2008 i USD US$/m3fub 140 120 100 80 60 40 20 0 Germany Austria Estonia Finland Chech Rep Latvia Norway Sweden Russia NW Källa: WRI Detta är inte en helt rättvisande bild men den bästa som finns. Jämförelsen är i USD vilket ger valutaeffekter dessutom så är prisskillnaderna stora inom länderna. Inte minst mellan norra och södra Sverige. Mycket tuffare för våra grannländers sågar Tyskland Tyska sågverk har det kanske allra tuffast. Här har man sänkt produktionen med knappt 15 % sedan toppnoteringarna med en årstakt på 24 milj m3s/ år i slutet på 2007. Vi och många i branschen anser att, för en nation som varit så beroende av den nu utraderade USA marknaden, så har vi bara sett början. Den tyska produktionen kommer att rasa till betydligt lägre nivåer. Tyskland brottas inte minst av ett råvaruproblem där timmerpriserna fortfarande ligger på mycket höga nivåer. Nyligen, i samband med Klausnerkrisen skrev Hans-Gunter Sturm, f.d. ordförande i den tyska branschorganisationen VDS: Differensen mellan den rotstående volymen och den som blir tillgänglig har blivit missuppfattad av alla inblandade. Det föreligger nu en överkapacitet på ca 30 %, vilket motsvarar 7,5 miljoner m3 sågad vara. Sturm åberopar den senaste skogsinventeringen från 2002. Det som talar emot stora permanenta nedläggningar är att tyska anläggningar generellt är moderna och välinvesterade. Finland Det är Finland som tagit dom stora produktionsbegränsningarna med en minskning på drygt 30 %. Många tror dock att minskningen blir ännu större. Här har man fått ett ordentligt prisfall på sågtimmer från de skyhöga nivåer på 74 euro som tvingades fram av ryska exporttullar för 1 ½ år sedan till dagens ca 45 EUR/m3. Fortfarande är denna råvaruprisnivå högre än snittnivån framförallt i södra Sverige. Baltikum Den baltiska sågverkssektorn är som ett fönster där marknandens rörelser syns blixtsnabbt. Regionen har varit beroende av exporten till Ryssland som nu punkterats. Men här har också råvarupriserna fallit dramatiskt. Estland är det mest talande exemplet där timmerpriset nästan halverats från astronomiska 83 till låga 44 EUR/m3 inom loppet av ett år. Vändning på trävarumarknaden lär dröja Vissa av marknadens aktörer tror fortfarande på en vändning i slutet på 2009. Man grundar detta på att den svenska marknaden vänder upp först som en 3

effekt av RoT-avdrag och en positivare framtidssyn i landet. Vi tror tyvärr att vi får vänta åtminstone till en bit in i 2010 och att det är USA-marknaden som avgör vändningen. Vi tror också att när vändningen kommer så blir den exceptionellt snabb med brant stigande priser. Orsaken är de oerhört låga lager som finns ute i köparledet och de mycket låga priser som betalas för trävaror just nu. Alla kommer att vilja vara först på bollen när den rullar åt rätt håll. TIMMER OCH MASSAVED Industrin vill inte ha något virke! Rubriken känns underlig när vi tidigare beskrivit en eskalerande virkesbrist under de senaste åren. Icke desto mindre är det nu köpstopp i stora delar av landet på såväl massaved som timmer. Vi bedömer att denna situation består, åtminstone fram till försommaren. Det är tveksamt om svensk skogsindustrin någonsin sett maken till nuvarande situation där företagen svämmas över av virke som den inte mäktar att ta emot. Tidigare har diskussion gällt att man inte fått tillräckligt med virke men nu försöker man med alla medel slippa ta emot virke som man för tillfället inte behöver. Virket får inte plats, det binder kapital i denna svåra tid och det tappar i kvalitet om det får ligga. Virkesleveranser har därför blivit ett problem. Just in time! Än en gång har de virkesköpande företagen haft svårt att få stopp på sina entusiastiska, nyanställda och alldeles för många virkesköpare. När ordern om köpstopp går ut från brukskontoret så tar det för lång tid innan signalen når ut i skogen och när budskapet väl gått fram så brötas redan veden vid terminaler och avlägg. Kanske skulle industrin ta hjälp av någon gammal flottare med erfarenhet av lång framförhållning som fick ta hand om logistiken. Redaktörens kommentar. Tyst i skogen i mars Mars 2009 lär bli en av de tystaste marsmånader vi upplevt i svenskt skogsbruks historia. Många av de virkesköpande företagen har planerat att stanna delar eller hela avverkningsorganisationen under en period när avverkningsförhållandena är de bästa på länge. Orsaken är att minska såväl virkesflöde som kostnader. Åtgärden visar med all tydlighet vilken obalans som råder på virkesmarknaden sedan flera industrier stoppat produktionen beroende på svag efterfrågan och lönsamhetsproblem. Nu gäller det att de virkesköpande företagen lyckas hantera entreprenörernas situation. Entreprenörerna som i dag är skogsbrukets livsnerv har en otroligt pressad situation. Tappar vi en generation entrepenörer i denna lågkonjunktur kommer svenskt skogsbruk att lida oerhört under mycket lång tid framöver. Dramatiska virkesprisfall i hela landet Mellansverige På ett halvår har massavedspriserna sänkts med 25 % i Mellansverige. I oktober låg barrmassaveden på 330 kr/m3fub tre sänkningar senare ligger priset på 250 kr/m3fub. Den senaste sänkningen kom den 28 februari. Granmassaveden betalas 15 kr högre. Vi tror att massavedspriset sannolikt ligger fast på denna nivån under våren. Däremot tror vi, med 4

största sannolikhet, på en ytterligare prissänkning på timmer och den lär komma innan mars månads utgång. Det är i Mellansverige där energivedsmarknaden är hetast och där massavedspriserna i stor utsträckning ligger under energiveden för tillfället. Södra Sverige Vid ingången av mars ligger barrmassavedspriserna på ca 275 kr/m3fub och granen betalas 15 kr högre. Här känns marknaden mer osäker beroende på hur SÖDRA resonerar. Det känns långt ifrån osannolikt att det blir ytterligare en prissänkning innan sommaren. På en generellt sval timmermarknad med låga priser bedömer vi att efterfrågan är störst i östra Götaland. Räkna dock med ganska stora lokala variationer i timmerpriset. Norra Sverige Här ligger priserna högst i landet. Den första mars låg barr- och lövmassaveden på ca 330 kr/m3fub och granen 12 kr högre. Här har den dramatiska sänkningen skett framförallt genom att skyhöga premier tagits bort på såväl timmer som massaved. Det är troligt att vi får se en ytterligare sänkning av såväl massaveds- som timmerpriserna. Avvecklingen av tre sågverk i norr kan innebära slutet på den extrema högprisepok som skogsägarna åtnjutit i denna region. Åtgärdstips till skogsägarna Fokusera på klena gallringar. Nu är virkespriserna låga men också avverkningskostnaderna har gått ned. Därför skall du fokusera på arbetsintensiva avverkningar som exempelvis klena gallringar och gallringar med stort lövinnehåll. Andra alternativ är svårtillgängliga avverkningar där kvaliteten är låg samt renshuggning runt åkerkanter där det mesta blir energi. Du skall absolut försöka undvika slutavverkning i högkvalitativa pelarsalar med såväl gran som tall. KÄNDA PROFILER GER SIN SYN PÅ VIRKES- MARKNADEN Kända profiler inom skogsnäringen beskriver sin tro på marknaden för de närmaste kvartalet. Lennart Nellbeck Företagsdoktor och krishanterare med lång erfarenhet i skogsindustrin. www.nellbeck.se Massakonjunkturen: Jag känner mig säker på att vi nått botten på massakonjunkturen. Kortfibern har länge varit en kvarnsten som dragit ner hela marknaden. Nu ser vi en utplaning där, vilket är det första tecknet på en vändning. Ändå blir 2009 inte något bra år för massaindustrin men när sen vändningen kommer så blir den mycket dramatisk. Historien visar, att efter långa konjunktursvackor bli uppgången desto kraftigare, och nu har vi haft nästan tio år med dålig eller medioker konjunktur. Nu läggs kapacitet ned i Canada, USA och Europa samtidigt som nyinvesteringar skjuts framåt. Det liknar mycket tiden före 1994 då vändningen kom, priset höjdes från 400 till 700 USD på ett år och vi hade prisökningar åtta kvartal på raken. Roger Tagesson VD och delägare i ATA Timber med sågverk och massaindustri Kronoberg. www.ata.se Trävarumarknaden pressas oerhört. Priserna sjunker nu till extremt låga nivåer, under tillverkningskostnaden på exempelvis byggdimensioner till takstolar, reglar, etc. Vi upplever att vissa aktörer dumpar priserna för att bli av med varor vilket förstör marknaden ännu mer. Händer inget positivt i USA under den närmaste 5

tiden så tror jag tyvärr inte det värsta har varit, utan vi får dras med den här situationen eller sämre under hela 2009. Men när vändningen väl kommer så lär det gå oerhört fort. Den lilla ljusning vi ser är att det just nu verkar finnas en liten brist på bräder i marknaden. Vi försöker att hålla oförändrade timmerpriser under våren och jag tror massavedspriserna kommer att ligga fast. Karl Hedin VD och ägare till Hedins AB, ett av Mellansveriges största sågverksföretag som ingår i VEDA-gruppen. www.hedins.se Precis som befarat tvärstoppade trävarumarknaden i januari. Det blev ännu värre i februari och mars lär inte bli bättre, men sen får vi se. Man blir väldigt trött på att vara orolig. Människan är helt enkelt inte funtad att gå länge med oro. Man har ju pengar i fickorna och med RoT-avdrag så lättar det senare i vår. Då får vi först se en lagersänkning och sen en balanserad produktion på sågverken, där Sverige startar fortare än omvärlden. Jag tror fortfarande att marknaden vänder i slutet på 2009. Sture Karlsson Virkeschef på Mellanskog. Skogsägarförening i Mellansverige. www.mellanskog.se Massaved: Just nu är det överskott på massaved och kvoterade leveranser. Vi säljer undan massaved som bränsle på marginalen, sågverken sänker produktionen vilket minskar flismängden och produktionen begränsas i skogen. Därför tror jag på balans om inte industrin stoppar ytterligare. Efter den senaste prissänkningen borde priset ligga fast i vår. Timmer: Även om slutavverkningarna har gått ner är det överskott på timmer p g a att industrin producerar mindre än planerat. Vi kommer att diskutera timmerpriserna för kvartal två inom kort. Magnus Juntikka Virkeschef på Skogssällskapet. En av Sveriges större förvaltare av privatägda skogsfastigheter. www.skogssallskapet.se Det är fruktansvärt tufft nu. Ingen vet vart marknaden tar vägen. Massaved: Industrin vill inte ha någon massaved och man gör allt för att slippa ta emot. Därför är det inte säkert att vi får behålla de nyss sänkta prisnivåerna i norr och söder. Timmer: Vi ser visserligen prissänkningar över hela linjen men här varierar marknaden. Det finns fortfarande ett visst sug efter timmer i södra Sverige, men då till låga priser. Anders Dahlqvist Chef för marknadsutveckling på statliga Sveaskog, landets största skogsägare och virkesleverantör. www.sveaskog.se För massaved är det generellt en kraftigt minskad efterfrågan framförallt från Mälardalen och norrut. Situationen är likartad för sågtimmer men här är det nordligaste Sverige som har en något bättre marknad. På såväl timmer som massaved har vi nu sett prissänkningar i hela landet och det är nordligaste Sverige som avviker med en högre prisnivå. Det kan bli en ytterligare prissänkning på både timmer och massaved under våren men sen planar det nog ut. Risken är att vi skapar en för stor pessimism i marknaden och att vi då får ett underskott i höst. 6

FASTIGHETSMARKNADEN Hur länge står skogen stadigt i finansorkanen? Skogsmarken har visat en mycket bättre stabiltet mot den finansiella orkan som dragit fram det senaste året än mot de mer traditionella stormar som fällt skogen tidigare år. Vår bedömning är att skogsmarkspriserna sjönk med endast 5 till uppemot 15 % under slutet på förra året. De kraftigaste prisfallen var på större egendomar som saknade plusvärden eller hade komplexa byggnadsbestånd. På mindre fastigheter har ofta prisfallen varit marginella. LRF Konsults statistik visar snittpriserna på företagets försäljningar under andra halvåret 2008. Priser på skogsfastigheter andra halvåret 2008 447 kr/ m3sk 343 kr/ m3sk 452 kr/ m3sk +-0% 274 kr/ m3sk -3% -10% +1% +4% Prisutveckling i procent sedan första halvåret 2008 291 kr/ m3sk Källa:LRF Konsult Frågan är då om denna höga prisnivå kan behållas när virkeshandeln - skogsägandets kassagenerator - i princip stoppat och virkespriserna fallit dramatiskt. Vår bedömning är att när väl marknaden inser att man inte kan finansiera en del av köpet genom en direkt avverkning och kalkylen för framtida virkesintäkterna är allt mer osäker så kommer en ny sättning i marknaden. Vi tror dock fortfarande inte på några dramatiska prisfall beroende på det låga utbudet. Skulle vi däremot se en större utförsäljning inom ett geografiskt område liknande den UPM Kymmene genomför i Finland på 30 000 ha så skulle vi se mer drastiska prisfall. Vi upprepar än en gång. För er som övervägt en försäljning av er skogsmark så bör det fortfarande vara ett mycket bra tillfälle. Marknaden verkar inte översvämmas av objekt i vår, räntorna är rekordlåga och det finns många intressanta placeringsalternativ för det kapital som frigörs. Inför en försäljning är det många beslut som skall fattas, utnyttja gärna vår Skogs & Lantbruksansvariga som bollplank i denna process. Du hittar dem under Skog & Lantbruk på www.danskebank.se. Några kända mäklare ger sin syn på hur fastighetsmarknaden ser ut just nu och deras tro om framtiden. Karl Danielsson, VD på konsult- och mäklarfirman AREAL, specialist på större egendomar. www.areal.se Den prisnedgång vi sett det senaste halvåret har avstannat som en följd av räntesänkningarna. Köparna är nu väsentligt mer på hugget igen. Det är ett mycket stort intresse för nya fastigheter, därmed är inte sagt att det är lättare att få avslut. Försäljningsprocessen är nu mer utdragen när konjunkturläget ständigt förändras samtidigt som differentieringen mellan objekten har accentuerats. Det fina är lättsålt medan det sämre går allt trögare. 7

Carl-Johan Jurss Chef för mäklarverksamheten på LRF Konsult, rikstäckande mäklare på skogs- och lantbruksfastigheter. www.konsult.lrf.se Vi har haft något färre spekulanter under det senaste kvartalet men efter räntesänkningen strömmar dom till igen. Rena skogsfastigheter har gått lätt att sälja medan det varit trögt för gårdar med stor boendedel. Även här har intresset ökat. Vi har lägre tillströmning av objekt just nu men jag tror det ökar senare i vår. 2009 kan bli ett mellanår där prisnivån på skogsfastigheterna ligger fast. ATT TÄNKA PÅ SOM SKOGSÄGARE! Kontrakt innan du avverkar, ett måste! Detta råd är viktigare än många andra. Eftersom suget på virke tillfälligt har försvunnit i industrin krävs det kontrakt för att bli av med ditt virke. Om du själv gör upp med en entreprenör eller kanske avverkar själv så är det viktigt att säkerställa att du har en köpare och till vilket pris. Säkerställ att du får betalt innan du levererar virket I dessa svåra tider är det extra viktigt att se till att den som köper ditt virke också har likvida medel att betala dig. Är du osäker kan du kräva en bankgaranti. Fokusera på arbetsintensiva avverkningar! Se sidan 5. Kräv en hög tillväxt även efter avverkning! På Danske Bank/Provinsbankerna har vi under en mycket lång tid haft marknadens högsta räntor på skogskontot. Att flytta sina skogskonton till oss är kanske det enklaste sättet att öka avkastningen på din skog. Ring 0752-48 33 38 så får du hjälp och besked om dagsaktuell räntenivå eller gå in på www.danskebank.se MASSAMARKNADEN Teemu Salonen Skogsindustrianalytiker på Investment Research, Danske Market Equities Fortsatt prispress på massan i vår. Efterfrågan på papper sjönk kraftigt i Europa under fjärde kvartalet 2008, publikationspapper tappade 8 % jämfört med samma period förra året. Efterfrågefallet accelererade till dramatiska nivåer nu i januari där efterfrågan sjönk med hela 23 %. I USA var faktiskt fallet ännu större, efterfrågan på tryckoch skrivpapper var 25,7 % lägre i januari än för ett år sedan. Detta påverkar naturligtvis massan där producenternas världslager av barrmassa ökade till högsta nivå sedan november. Under januari steg lagret med hela 4 dagar och stängde på 50 dagars förbrukning, att jämföra med 33 dagar januari 2008. Lagret brukar öka i januari, men 4 dagar är en stor ökning speciellt när vi sett massiva neddragningar av produktionen den senaste tiden. Även hos kundernas lager i Europa såg vi en ökning med 1,3 % till den högsta nivån sedan september 2008. Vissa aktörer gör nu utspel för att höja priset men vår åsikt är att höga lagernivåer kombinerat med kraftigt minskad efterfrågan på papper och sjunkande priser på virke pekar mot en fortsatt prispress från låga nivåer. Den 1 mars låg det officiella FOEX-priset före rabatter på USD 584/t. Marknaden för massafutures prisar in en vändning av priset april-maj. Vi tror att detta är för tidigt och att vändningen kommer senare. Lager av massa globalt samt pris på barrmassa (NBSK) EUR & USD Antal dagar i lager 1 000 Pris NBSK (USD) Prognos 70 Pris NBSK (EUR) Lager globalt 900 65 60 800 55 700 50 45 600 40 500 35 30 400 25 300 20 95 96 97 '98 '99 '00 '01 '02 '03 '04 '05 '06 '07 '08 '09 8

Danske Bank i Sverige är ett nätverk av femton provinsbanker med gemensamma specialistenheter och administrativa enheter. I nätverket av provinsbanker ingår Bohusbanken, Gävleborgs Provinsbank, Hallands Provinsbank, Jämtlands Provinsbank, Närkes Provinsbank, Skaraborgs Provinsbank, Skånes Provinsbank, Smålandsbanken, Sundsvallsbanken, Sörmlands Provinsbank, Upplandsbanken, Värmlands Provinsbank, Västmanlands Provinsbank, Älvsborgs Provinsbank samt Östgöta Enskilda Bank. RÄNTA OCH VALUTA Ränta Bankens Sverigeekonom Roger Josefsson ger sin syn på ränteoch valutasituationen. http:// danskeanalyse.danskebank.dk % 6,0 5,0 4,0 5 år SSOB 3 mån SSVX Går vi mot 0-ränta? Riksbanken överraskade ännu en gång analytikerna med sin dramatiska reporäntesänkning från 2 till 1 %. Marknadens förväntningar låg runt 0,5 procentenheters sänkning och de korta räntorna föll därför. Dessutom antydde Riksbanken ytterligare sänkningar. Vi anser att detta är högst sannolikt, framförallt efter de senaste BNP- siffrorna som var långt svagare än Riksbankens förväntningar. Detta kan till och med innebära att Riksbanken slår in på en så kallad ZIRP, (Zero Interest Rate Policy), med köp av längre stats- och kreditobligationer. För att vi ska få se en sådan utveckling krävs det antagligen att ekonomierna i både Sverige och utomlands, fortsätter sin försvagning även under hösten och vintern i år. Detta är dock varken Danske Banks, eller Riksbankens huvudscenario för tillfället, bör tilläggas. Hur ska Du som låntagare då ställa Dig till denna osäkra värld? Vid nuvarande räntor är det fortfarande förmånligt att behålla rörlig ränta, men det finns en risk för stigande långräntor, därför kan det vara aktuellt att binda en andel av lånen och då med så långa löptider som möjligt. 3,0 2,0 1,0 0,0 2005-01-03 Valuta 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 2008-06-12 2005-07-03 2008-07-12 2006-01-03 2006-07-03 GBP/SEK 2008-08-12 2008-09-12 2007-01-03 2007-07-03 EUR/SEK 2008-10-12 2008-11-12 2008-01-03 2008-12-12 2008-07-03 2009-01-03 USD/SEK 2009-01-12 2009-02-12 Den svenska kronan (SEK) är nu mycket svag gentemot såväl euro (EUR) som dollar (USD). Det här har framförallt drivits av en ökad riskaversion i samband med den finansiella oron. Kortsiktigt kan därför både EUR och USD bli än starkare, men på lite längre sikt torde kronan istället stärkas i förhållande till dagens nivåer. I dagsläget är prognosen över de närmaste 12 månaderna att EUR ska stå i 9,8 kronor och USD i 7,5 kronor. Johan Freij Affärsområdeschef Skog och Lantbruk Danske Bank i Sverige Ansvarig utgivare Telefon 0752-48 12 61 Jag tar gärna emot synpunkter och idéer från dig som läsare. Skicka dem till: johan.freij@danskebank.se 9