MEMO/07/618 Bryssel den 20 december 2007 Bakgrund till utvidgningen av Schengen Den 14 juni 1985 undertecknade Konungariket Belgien, Förbundsrepubliken Tyskland, Franska republiken, Storhertigdömet Luxemburg och Konungariket Nederländerna ett avtal för att säkerställa fritt passerande av de inre gränserna för alla medborgare i medlemsstaterna och fri rörlighet för varor och tjänster. Undertecknandet ägde rum i Schengen, ett litet samhälle i Luxemburg. De fem grundarländerna undertecknade konventionen om tillämpning av Schengenavtalet (nedan kallad tillämpningskonventionen) den 19 juni 1990. Därefter anslöt sig Italien den 27 november 1990, Spanien och Portugal den 25 juni 1991, Grekland den 6 november 1992, Österrike den 28 april 1995 samt Danmark, Sverige och Finland den 19 december 1996. Dessutom slöt Island och Norge ett samarbetsavtal med medlemsstaterna den 19 december 1996 i syfte att tillträda konventionen. Från den 26 mars 1995 tillämpades Schengenregelverket fullt ut i Belgien, Tyskland, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna, Spanien och Portugal, från den 31 mars 1998 i Österrike och Italien och från den 26 mars 2000 i Grekland. Den 25 mars 2001 började Schengenreglerna tillämpas fullt ut i Norge, Island, Sverige, Danmark och Finland. Schengenregelverket införlivades 1999 med Europeiska unionens rättsliga ram genom ett protokoll till Amsterdamfördraget. Den 20 maj 1999 antogs ett rådsbeslut om fastställande, i enlighet med relevanta bestämmelser i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och Fördraget om Europeiska unionen, av rättslig grund för samtliga bestämmelser och beslut som utgör Schengenregelverket. Schengenutvärdering av nya medlemsstater Sakkunniga från medlemsstaterna har gjort en s.k. Schengenutvärdering av de nya medlemsstaterna under de två senaste åren. Under 2006 genomfördes 58 utvärderingsbesök som omfattade uppgiftsskydd, polissamarbete, kontroll av de yttre land-, sjö- och luftgränserna samt viseringspolitiken. Under 2007 genomfördes 15 nya utvärderingsbesök samt en ny utvärdering av situationen beträffande land- och luftgränserna. Det genomfördes nio utvärderingsbesök rörande Schengens informationssystem. Sakkunniga från kommissionen deltog också i utvärderingarna, men ansvaret ligger i sista hand hos rådet. Genom utvärderingen kontrollerades framför allt att de nya medlemsstaterna på ett korrekt och effektivt sätt har tillämpat de kompletterande åtgärder som gör det möjligt att avskaffa kontrollerna vid de inre gränserna. Kontrollbesök gjordes för att utvärdera kontrollen vid de yttre gränserna samt viseringspolitiken, uppgiftsskyddet, polissamarbetet och Schengens informationssystem. 1
Utvärderingen av Schengen är nu slutförd och Estland, Tjeckien, Litauen, Ungern, Lettland, Malta, Polen, Slovakien och Slovenien har tydligt visat att de är kapabla att tillämpa Schengenregelverket korrekt på alla områden. Förfarandet Schengenutvärderingarna av EU-medlemsstater som är kandidater till att avskaffa kontrollerna vid de inre gränserna inleds på begäran av de berörda medlemsstaterna när de anser att de uppfyller alla villkor. Det är de nuvarande Schengenstaterna som fastställer att alla villkor är uppfyllda, medan rådet ansvarar för att genomföra utvärderingarna. Tidsplan Den 5 november 2004 I slutsatserna från Europeiska rådets möte i Haag uppmanas rådet, kommissionen och medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att möjliggöra ett avskaffande av kontroller vid de inre gränserna så snart som möjligt under förutsättning att alla krav för att tillämpa Schengenregelverket har uppfyllts. Nio av de stater som blev medlemmar i EU 2004 (Ungern, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Estland, Lettland, Litauen och Malta) förklarade sig redo att från och med 2006 bli föremål för utvärdering med avseende på den del av regelverket som inte rör Schengens informationssystem. Januari oktober 2006 Besök med inriktning på uppgiftsskydd, polissamarbete, yttre gränser och viseringar inleddes i slutet av januari och avslutades i oktober. December 2006 Sedan utvärderingen slutförts inom alla områden som ingår i Schengensamarbetet antog rådet slutsatser om huruvida de medlemsstater som omfattades av utvärderingen var redo att delta i Schengensamarbetet eller inte. Dessa slutsatser innehöll en redogörelse för de brister som upptäckts och en förteckning över de platser i varje land som skulle bli föremål för återbesök under 2007. Oktober 2007 Efter dessa slutsatser genomfördes de rekommenderade besöken 2007 (de slutfördes i oktober). Utvärderingen av tillämpningen av Schengens informationssystem i medlemsstaterna ägde rum i september och oktober 2007. 8 9 november 2007 Rådet (rättsliga och inrikes frågor) konstaterade att alla förutsättningar för att avskaffa kontrollen vid de inre gränserna för ovan nämnda medlemsstater var uppfyllda. 6 december 2007 Rådet antog ett beslut om avskaffande av kontrollerna vid de inre gränserna och fastställde ett datum för när detta skulle ske. 21 december 2007 (00.00): avskaffande av kontrollerna vid de inre land- och sjögränserna. 30 mars 2008: avskaffande av de inre gränserna på flygplatser. Utvärderingens viktigaste resultat Sedan utvärderingsbesöken slutförts i december 2006 på grundval av utvärderingsrapporterna för varje utvärderat område, drogs ett antal inledande slutsatser om de utvärderade ländernas beredskap. I fall där det fanns allvarliga brister, eller bygg- och anläggningsarbeten inte hade kommit tillräckligt långt, skulle nya utvärderingsbesök genomföras. En förteckning över platser (främst flygplatser och gränsövergångsställen) där sådana återbesök skulle genomföras utarbetades för vart och ett av de berörda länderna. 2
Återbesöken under 2007 visade att betydande framsteg hade gjorts inom alla de berörda områdena. De berörda medlemsstaterna visade att de är tillräckligt förberedda för att tillämpa Schengenregelverket (såväl de bestämmelser som rör Schengens informationssystem som övriga bestämmelser) på ett tillfredsställande sätt. Med hänsyn till detta fanns det inga återstående hinder mot att i december 2007 fatta det beslut som avses i artikel 3.2 i 2003 års anslutningsakt, som gör det möjligt att avskaffa kontrollerna vid de inre land- och sjögränserna den 21 december 2007 och vid luftgränserna den 30 mars 2008. Schengenfaciliteten På grundval av artikel 35.1 i 2003 års anslutningsakt inrättades ett tillfälligt instrument, kallat Schengenfaciliteten, för att hjälpa Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien och Slovenien att under perioden från den 1 maj 2004 och fram till slutet av 2006 finansiera insatser vid EU:s nya yttre gränser (961 miljoner euro). Syftet med insatserna skulle vara att genomföra Schengenregelverket och stärka kontrollen vid de yttre gränserna. Schengenfaciliteten har använts för insatser med anknytning huvudsakligen till investeringar i driftsutrustning och gränsinfrastruktur vid EU:s yttre gränser, modernisering av diplomatiska och konsulära beskickningar, förberedelser inför Schengens informationssystem (SIS II) och informationssystemet för viseringar (VIS) samt fortbildning på det operationella planet och språkundervisning. Fördelning av finansieringen via Schengenfaciliteten Milj. euro EE LV LT HU PL SI SK Totalt Totalt 2004-2006 77,01 79,7 151,6 165,7 313,87 119,8 53,58 961,45 Schengenfaciliteten kommer även att användas för genomförandet av Schengenregelverket i Bulgarien och Rumänien. Från och med 2007 kommer dessutom ett betydande stöd att tillhandahållas genom fonden för de yttre gränserna (1820 miljoner euro för 2007 2013). 3
Utvidgningen av Schengenområdet: Siffror Längden på de nya Schengenmedlemsstaternas yttre gränser. Yttre landgräns: Medlemsstat Yttre landgräns med Längd i km Estland Ryssland 294 Ungern Kroatien 344 Serbien 174 Ukraina 136 Lettland Vitryssland 167 Ryssland 282 Litauen Vitryssland 679 Ryssland 272 Polen Ryssland 210 Vitryssland 418 Ukraina 535 Slovakien Ukraina 97 Slovenien Kroatien 670 Totalt 4278 Yttre sjögräns: Medlemsstat Yttre sjögräns i Längd i km Estland Östersjön 769 Lettland Östersjön 498 Litauen Östersjön 120 Malta Medelhavet 246 Polen Östersjön 440 Slovenien Adriatiska havet 47 Totalt 2120 Den totala befolkningen i Schengenområdet: Den sammanlagda befolkningen i de 24 Schengenländerna uppgår till 404 921 039 miljoner (källa Eurostat 2007). Utvärderingsperiod: 2 år (2006 2007). Antal utvärderingsbesök 2006: 58 stycken; dessa rörde uppgiftsskydd, polissamarbete samt kontroller vid de yttre land-, sjö- och luftgränserna. Antal utvärderingsbesök 2007: 15 främst återbesök samt en ny utvärdering av land- och luftgränserna. Nio utvärderingsbesök rörande Schengens informationssystem genomfördes 2007. 4
Frågor och svar: Utvidgning av Schengenområdet avskaffande av kontrollen vid de inre gränserna Vilka nya medlemsstater kommer att ansluta sig till Schengenområdet i slutet av året? Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern. Vilka medlemsstater ingår redan i Schengenområdet? Belgien, Danmark, Frankrike, Finland, Grekland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Sverige, Tyskland och Österrike samt de två associerade länderna Island och Norge. När kommer Cypern, Rumänien och Bulgarien att ansluta sig till Schengenområdet? Dessa medlemsstater ingår inte i den våg av medlemsstater som ansluter sig till Schengenområdet i slutet av december. De måste ännu gå genom Schengenutvärderingen innan de kan ansluta sig till Schengenområdet. Exakt när det kommer att ske är för tidigt att förutsäga. När kommer kontrollerna vid de inre gränserna att avskaffas? Datumet för avskaffande av kontrollerna vid de inre gränserna är den 21 december 2007 för land- och sjögränser och den 30 mars 2008 för luftgränser. Hur påverkas medborgarna av att Schengen utvidgas? Vid de inre gränserna: Personer som lagligt reser in till Schengenområdet får passera inre gränser till och mellan de nya Schengenstaterna utan gränskontroll. Inre gränser är landgränser mellan medlemsstaterna, flygplatser för flygförbindelser mellan Schengenstaterna och hamnar för reguljära färjeförbindelser mellan Schengenstaterna. Det bör noteras att avskaffandet av kontroller vid de inre gränserna inte påverkar utövandet av polisiära befogenheter, inte ens i inre gränsområden. Inom Schengenområdet: Tredjelandsmedborgare som omfattas av viseringstvång (förordning nr EG/539/2001 ändrad genom förordning EG/453/2003 och EG/1932/2006) kan resa med Schengenvisering inom hela Schengenområdet och behöver inte längre ansöka om ett nationellt visum utfärdat av de nya medlemsstaterna. Medborgare i tredje land som har ett giltigt uppehållstillstånd (se EUT C 247, 13.10.2006 och EUT C 153, 6.7.2007) som utfärdats av en medlemsstat som ingår i Schengen kan resa med stöd av det uppehållstillståndet och behöver inte ansöka om visering. Kan en person resa inom Schengenområdet utan pass eller andra resehandlingar? Medlemsstaterna kan kräva att personer som befinner sig på deras territorium ska inneha eller bära på sig sådana handlingar. En sådan skyldighet kommer att offentliggöras i EUT under de kommande veckorna. Avskaffandet av kontroller vid de inre gränserna påverkar inte säkerhetskontrollen av personer i hamnar och på flygplatser. Vilka är inresevillkoren för tredjelandsmedborgare? 5
Tredjelandsmedborgare som vill resa in till Schengenområdet ska ha ett giltigt pass eller resedokument, ska ha en giltig Schengenvisering om en sådan krävs ett uppehållstillstånd som utfärdats av en Schengenstat har samma verkan som en Schengenvisering, ska ha tillräckliga medel för den planerade vistelsen, får inte vara registrerade i syfte att nekas inresa, får inte anses utgöra en risk för allmän ordning, inre säkerhet, folkhälsa eller internationella förbindelser. Dessa inresevillkor gäller oförändrade för tredjelandsmedborgare som passerar den yttre gränsen till en av de nya Schengenstaterna, utom att de också kommer att kontrolleras mot Schengens informationssystem och inte bara mot nationella system. De nya medlemsstaterna har faktiskt tillämpat Schengenregelverket på kontroller vid yttre gränser sedan anslutningen. För EU-medborgare räcker det med att visa upp ett giltigt pass eller ID-kort för att få resa in till en EU-medlemsstats territorium, om inte den inresande utgör ett verkligt, aktuellt och tillräckligt allvarligt hot mot allmän ordning eller allmän säkerhet. Avgifter Priset för en visering för en kortare vistelse är 60 euro. Det är tillåtet att i enskilda fall sänka eller helt avstå från att ta ut avgiften i enlighet med nationell lagstiftning, om åtgärden syftar till att främja kulturella, utrikespolitiska, utvecklingspolitiska eller andra väsentliga offentliga intressen. Ytterligare information finns på http://ec.europa.eu/justice_home/faq/freetravel/faq_freetravel_en.htm Karta 6
7