VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2016

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2016 Samhällsvetenskapliga fakulteten Dnr FS 1.3.3-460-17/Fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2017-03-15

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Nyckeltal Samhällsvetenskapliga fakulteten 2012-2016... 2 3. Allmänt om fakulteten... 3 3.1 Översikt/organisation... 3 3.2 Analys av resultat och bedömningar av måluppfyllelse... 6 3.3 Fakultetsnämndsbeslut... 6 3.4 Ett axplock av händelser år 2016... 7 4. Forskning... 9 4.1 Fakultetens forskningskommitté... 9 4.2 Externa medel/finansiering... 10 4.3 Vetenskaplig publicering... 11 4.4 Samverkan inom forskning... 12 5. Utbildning på forskarnivå... 13 5.1 Antagning, aktiva och examina... 13 5.2 Samverkan inom forskarutbildning... 15 5.3 Forskarutbildningsämnen... 15 5.4 Disputationer under året... 16 6. Grundutbildning... 18 6.1 Antal HST, genomströmning, distributionsformer... 18 6.2 Studeranderekrytering, söktryck m.m.... 24 6.3 Samverkan inom grundnivå och avancerad nivå... 26 6.4 Externfinansierad utbildning... 27 6.5 Pedagogisk meritering... 28 6.6 Kvalitetsarbete... 28 6.7 Internationalisering... 29 7. Personal och kompetensförsörjning... 31 7.1 Antal anställda m.m.... 31 7.2 Kompetensförsörjning... 34 7.3 Kompetensutveckling... 35 7.4 Arbetsmiljö... 36 7.5 Lika villkor... 36 8. Ekonomi... 37 8.1 Ekonomisk sammanfattning... 37 9. Intern styrning och kontroll... 43 10. Övrigt... 45 10.1 Lokaler... 45 10.2 Kommunikationsarbete... 46

Sid 1 (47) 1. Inledning Vid den Samhällsvetenskapliga fakulteten bedrivs forskning och utbildning där samhället på olika sätt står i fokus. Våra forskare är internationellt framstående inom en mängd forskningsområden. Våra utbildningar bygger på en gedigen vetenskaplig grund. Den totala volymen grundutbildningsstudenter uppgick år 2016 till ca 7 100 helårsstudenter, vilket motsvarar drygt 40 procent av Umeå universitets totala volym. Av dessa tillhör ca 870 lärarutbildningen och ca 430 våra uppdragsutbildningar, där polisutbildningen är den största. 78 % studerar vid campus och 22 % på distans. Söktrycket till fakultetens utbildningar är fortsatt högt. Psykologprogrammet med inriktning mot idrott toppar med 13,8 förstahandssökanden per plats. I Umeå universitets modell för pedagogisk meritering har fakulteten efter tre utlysningar 25 meriterade och 27 excellenta lärare. Vidare satsar fakulteten extra resurser på alla våra docenter vilket vi hoppas och tror kommer att leda till en mer stimulerande och gynnsam karriärsituation. Under 2016 fick fakulteten också 20 nya docenter, vilket är en hög siffra. Antalet nyantagna till forskarutbildningen ökade från 18 till 21. Under året har 29 doktorander avlagt doktorsexamen. Vi har under 2016 haft framgångar med forskningsansökningar. Här kan vi bland annat uppmärksamma att hela 10 av 27 ansökningar från fakulteten till forskningsrådet Forte beviljades, men även de stora anslagen som tilldelats Anna Jarstad, Statsvetenskapliga institutionen, (över 43 miljoner kronor) av Riksbankens jubileumsfond och Ingeborg Waernbaum, Handelshögskolan, konsolideringsbidrag (12 miljoner kronor) från Vetenskapsrådet. För den Samhällsvetenskapliga fakulteten Ulrika Haake Dekan

Sid 2 (47) 2. Nyckeltal - Samhällsvetenskapliga fakulteten 2012-2016 År År År År År 2012 2013 2014 2015 2016 Organisation Antal institutioner 11 11 11 11 11 Antal enheter och centrumbildningar 8 8 8 8 9 Ekonomi Intäkter totalt (mnkr) 939,1 943,0 948,9 944,8 949,7 - andel anslag (%) 62% 62% 62% 62% 63% varav utb. på grundnivå och avancerad nivå (mnkr) 516,1 497,6 509,1 508,6 513,5 - andel anslag (%) 75% 78% 77% 78% 80% varav forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr) 423,0 445,3 439,8 436,2 436,2 - andel anslag (%) 46% 44% 44% 44% 44% Kostnader totalt (mnkr) 927,0 942,5 938,0 963,7 968,6 - andel personal (%) 59,8% 60,8% 61,3% 61% 62% - andel lokaler (%) 9,2% 9,4% 9,4% 9,5% 9,7% Balansomslutning (mnkr) 248,6 239,7 253,3 229,0 220,1 - varav ej förbrukade projektmedel 104,9 111,6 114,3 107,9 117,9 - varav årets kapitalförändring 12,1 0,5 10,9-19,0-18,9 - varav myndighetskapital (inkl. årets kapitalförändring) 143,8 128,1 138,9 121,2 102,3 - myndighetskapital/totala kostnader (%) 16% 14% 15% 13% 11% Personal Antal årsarbetskrafter 908 894 871 834 845 Antal anställda (huvuden) 1001 980 966 959 942 - varav professorer 84 86 85 85 83 - varav lektorer 293 303 320 322 328 - varav antal docenter 68 81 93 103 119 - varav forskarassistent 15 7 4 3 0 - varav adjunkter 158 126 124 122 114 - varav forskarstuderande 179 169 169 152 144 - varav adm personal 163 165 160 167 156 - varav annan fo/undervisande personal 28 30 25 13 18 - varav postdoktor 28 19 12 23 23 - varav forskare 5 12 17 18 23 - varav teknisk personal 88 91 74 70 64 - varav andel tillsvidareanst. exkl Fo-stud, Podo, Forass 84% 84% 87% 87% 89% Andel disputerade lärare (%) 72% 77% 77% 78% 79% Andel kvinliga professorer (årsarb)(%) 33% 34% 36% 35% 33% Sjukfrånvaro (%) 2,0% 2,1% 2,6% 2,7% 2,6% Utbildning på grund- och avancerad nivå Antal HSTV - Totalt 7435 7079 7040 7005 7086 - varav antal HST inom ramen för takbelopp (Sam-avräkning) 6133 5847 5812 5711 5739 - varav antal HST inom ramen för takbelopp (LH) 833 724 743 802 874 - varav antal HST - uppdragsutbildning 450 480 437 432 426 - varav antal HST - avgiftsstudenter (HSTK) 20 29 48 60 47 Prestationsgrad inom ramen för takbelopp (Sam) (%) 79% 83% 81% 83% 83% Antal avgiftsstudenter 35 52 86 90 96 Antal utbytesstudenter - INresande 443 466 465 428 399 Antal utbytesstudenter - UTresande 250 207 223 245 208 Antal HSTK - Avancerad nivå 1238 1227 1281 1290 1283 Andel HSTK - Avancerad nivå (%) 19% 19% 20% 21% 21% Antal examensarbeten 770 948 958 976 940 Antal examensarbeten med externa samarbeten 100 160 293 327 318 Andel examensarbeten med externt samarbete 13% 17% 31% 31% 34% Andel disputerade lärare i undervisning (%) 60% 63% 65% Andel professorer i undervisning (%) 6% 6% 5% Antal meriterade lärare 1 12 19 Antal excellenta lärare 3 11 16 Forskning (Bibliometri) Totalt antal författarfraktioner 383 401 373 359 385 - varav artikel i tidsskrift/forskningsöversikt 240 238 254 260 287 - varav bok 12 15 12 13 6 - varav kapitel i bok, del av antologi 131 148 107 85 92 Forskarutbildning Antal nyantagna 51 28 33 18 21 Antal aktiva forskarstuderande 266 236 233 196 184 Antal doktorsexamina 38 37 22 30 29 Antal licentiatexamina 1 0 7 0 0

Sid 3 (47) 3. Allmänt om fakulteten 3.1 Översikt/organisation Den Samhällsvetenskapliga fakulteten är en av fyra fakulteter vid Umeå universitet. Vid fakulteten finns elva institutioner (inklusive Handelshögskolan vid Umeå universitet) och fem arbetsenheter. Därutöver är fakulteten värdfakultet för fyra centrumbildningar. Det finns även tre enheter som är integrerade i institutioners verksamhet och de är Umeå centrum för funktionshinderforskning vid Institutionen för socialt arbete, Transportforskningsenheten vid Institutionen för geografi och ekonomisk historia och Centrum för skolledarutveckling vid Statsvetenskapliga institutionen. Institutioner Institutionen för geografi och ekonomisk historia Prefekt Kerstin Westin Biträdande prefekt geografi Urban Lindgren Biträdande prefekt ekonomisk historia Helén Strömberg Handelshögskolan Rektor/prefekt Sofia Lundberg Biträdande prefekt företagsekonomi Lars Silver Biträdande prefekt nationalekonomi Niklas Hanes Biträdande prefekt statistik Ingrid Svensson Institutionen för informatik Prefekt Mikael Wiberg (till 2016-09-30) T.f prefekt Annakarin Nyberg (från 2016-10-01) Juridiska institutionen Prefekt Görel Granström Institutionen för kostvetenskap Prefekt Cecilia Olsson Pedagogiska institutionen Prefekt Simon Wolming Institutionen för psykologi Prefekt Mikael Henningsson Institutionen för social arbete Prefekt Anna-Lena Perdahl Sociologiska institutionen Prefekt Jenny-Ann Brodin Danell Statsvetenskapliga institutionen Prefekt Anders Lidström Arbetsenheter Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR) Föreståndare Elisabeth Engberg Juridiskt forum vid Umeå universitet Föreståndare Lena Wennberg (till 2016-01-31) Föreståndare Åsa Yttergren (från 2016-02-01) Enheten för Polisutbildning vid Umeå universitet Föreståndare Lars-Erik Lauritz Enheten för Restauranghögskolan Föreståndare Ute Walter Enheten för samhällsvetenskaplig digital forskning vid Umeå universitet (DIGSUM) (vid Institutionen för informatik) Föreståndare Simon Lindgren Centrumbildningar Centrum för miljö- och naturresursekonomi (CERE) Föreståndare Bengt Kriström, SLU Centrum för regionalvetenskap vid Umeå universitet (CERUM) Föreståndare Lars Westin Idrottshögskolan vid Umeå universitet Föreståndare Tor Söderström Umeå centrum för genusstudier (UCGS) Föreståndare Anna Croon Fors Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap Prefekt Gunnar Schedin

Sid 4 (47) Fakultetsnämnden är fakultetens högsta beslutande organ och har ansvar för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå, forskning samt samverkan inom det samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet. Nämnden har en mandatperiod på tre år. Nuvarande nämnd tillträdde den 1 juli 2014. Fakultetens verksamhet leds av en dekan. Dekanen är fakultetsnämndens ordförande, men fattar också egna beslut i enlighet med rektors och fakultetsnämndens delegationsordningar. Prodekan är dekanens ställföreträdande och har vid den Samhällsvetenskapliga fakulteten ett särskilt ansvar för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Vid fakulteten finns också en vicedekan, professor Magnus Wikström, med särskilt ansvar för frågor rörande utbildning på forskarnivå och forskning samt en person med särskilt ansvar för samverkan, docent Annika Nordlund. Under 2016 har professor Dieter K. Müller och docent Ulrika Haake innehaft uppdraget som dekan för den Samhällsvetenskapliga fakulteten. Ulrika Haake, professor Magnus Wikström och professor Mikael Wiberg har innehaft uppdraget som prodekan. Förändringen under pågående mandatperiod av innehavare av uppdragen som dekan och prodekan var föranlett av att Dieter K. Müller utsågs till vicerektor vid Umeå universitet från och med 2016-07-01. Fakultetsnämnden har sammanträtt åtta gånger under 2016. Dekanen har fattat beslut vid särskilda beslutsmöten var annan vecka (måndagar) under terminstid. Totalt har 22 stycken dekanens beslutsmöten genomförts under 2016. Vid fakulteten finns en beredande kommitté för utbildningsfrågor (Utbildningskommittén) med prodekan som ordförande och en beredande kommitté för frågor rörande utbildning på forskarnivå och forskning (Forskningskommittén) med vicedekan som ordförande. Därutöver har fakulteten två anställningskommittéer; en för tillsättning av professurer och prövning av docentansökningar och en för tillsättning av universitetslektorat, anställningar som forskare m.m. Fakultetsnämnden Sammansättning under 2016: Dekan Dieter K. Müller, geografi och ek.hist. (till 2016-06-30) Ulrika Haake, pedagogik (från 2016-10-01) T.f. dekan Ulrika Haake, pedagogik (2016-07-01 2016-09-30) Prodekan Ulrika Haake, pedagogik (till 2016-06-30) Mikael Wiberg, informatik (från 2016-10-01) T.f. prodekan Magnus Wikström, Handelshögskolan (2016-07- 01 2016-09-30) Ledamöter Niklas Eklund, statsvetenskap. Sofia Isberg, Handelshögskolan Ruth Mannelqvist, Juridiska inst. Urban Markström, socialt arbete Charlotte Wiberg, informatik (till 2016-09-30)/ Steven Nordin, psykologi (från 2016-10-01) Extern ledamot Cynthia Kite, Polarbröd Gruppsuppleant Steven Nordin, psykologi (2016-01-01 2016-09-30)/Ingeborg Waernbaum, Handelshögskolan (från 2016-10-01) Studeranderepresentanter Anna Renström, pedagogik (doktorand) Lovisa Svensson, Umeå studentkår Elina Bjurbäck, Umeå studentkår

Sid 5 (47) Utbildningskommittén Sammansättning under 2016: Ordförande Prodekan Ulrika Haake, pedagogik/ Prodekan Mikael Wiberg, informatik Ledamöter Dan Frost, Handelshögskolan Ann-Louise Silfver, pedagogik Michael Gruber, psykologi Ulf Israelsson, Juridiska inst. Marie-Louise Snellman, socialt arbete Daniel Larsson, sociologi Gruppsuppleanter Daniel Skog/Ulrika H. Westergren, informatik, Lars Larsson, geografi och ek. historia Magnus Blomgren, statsvetenskap Pär Segerbrant, tillämpad utbildningsvetenskap Annica Nylander, kostvetenskap Adjungerade representanter med närvarooch yttranderätt Avd. vid Handelshögskolan som inte representeras genom ledamot/gruppsuppleant (Jessica Fahlén, statistik och Mikael Lindbäck, nationalekonomi) Avd. vid Inst. för geografi och ekonomisk historia som inte representeras genom ledamot/gruppsuppleant (Thomas Pettersson, ek. historia) Enheter med utbildning på grund och/eller avancerad nivå (Restauranghögskolan: Peter Vegh/Hanna Lövgren, UCGS: Johanna Overud/ Linda Sandberg, Polisutbildningen: Pontus Bergh, Juridiskt forum: Åsa Yttergren/Maria Forsman) Studeranderepresentanter Fyra representanter från Umeå Studentkår Forskningskommittén Sammansättning under 2016: Ordförande Magnus Wikström, Handelshögskolan Ledamöter Mikael Hjerm, sociologi Jonny Holmström, informatik Chris Hudson, statsvetenskap Nafsika Alexiadou, tillämpad utbild.vetenskap Kristina Westerberg, psykologi Gruppsuppleanter Markus Hällgren, Handelshögskolan Malin Rönnblom, UCGS Doktorandrepresentant Johanna Liljenfeldt, geografi och ek. historia Anställningskommittén för tillsättning av professurer och docenter Sammansättning under 2016: Ordförande Magnus Wikström, Handelshögskolan Ledamöter Katarina Eckerberg, statsvetenskap Jonas Edlund, sociologi Örjan Edström, juridiska inst Eva Lindh-Waterworth, informatik/karin Sporre, tillämpad utbildningsvetenskap Kerstin Westin, geografi och ekonomisk historia Gruppsuppleanter 1. Jörgen Hellström, Handelshögskolan 2. Ola Lindberg, pedagogik och 3. Mikael Wiberg, informatik Studeranderepresentanter (doktorand)oscar Stålnacke, Handelshögskolan/Sara Kalucza, sociologi/marcin Rataj, geogr och ek. hist för tillsättning av universitetslektorat m.m. Sammansättning under 2016: Ordförande Ulrika Haake, pedagogik/mikael Wiberg, informatik Ledamöter Monica Burman, Juridiskt forum Richard Danell, sociologi Marie Eriksson, Handelshögskolan Thomas Pettersson, geografi och ek. historia Tomas Sjögren, Handelshögskolan Gruppsuppleanter 1. Jörgen From, pedagogik 2. Anna-Lena Perdahl, socialt arbete 3. Karin Åström, Juridiska institutionen Studeranderepresentanter (doktorand) Elisabeth Åström, psykologi/olov Nordvall, psykologi

Sid 6 (47) 3.2 Analys av resultat och bedömningar av måluppfyllelse Se bilaga. 3.3 Fakultetsnämndsbeslut Under 2016 har Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden fattat bland annat följande beslut: Utbildning Fakultetsnämnden har Tillstyrkt inrättande av - Befolkningsstudier som huvudområde på avancerad nivå (magister) - Magisterprogram i befolkningsstudier - Masterprogram i digital fabrikation och innovation - Magisterprogram i kulturgeografi med inriktning mot geografiska informationssystem - Masterprogram i rätt och samhälle - Masterprogram i statsvetenskap - Joint master programmet Nordisk master i Socialt arbete och välfärd Rektor har därefter beslutat i enlighet med fakultetsnämndens förslag Beslutat att inte utlysa Programmet för internationell kris- och konflikthantering 180 hp inför höstterminen 2017 Fastställt revidering av den allmänna studieplanen för utbildning på forskarnivå i Socialt arbete Kostvetenskap Planering, budget, uppföljning Fakultetsnämnden har fastställt Bokslut för 2015 Revidering av Samhällsvetenskapliga fakultetens delmål, fördjupade analyser, strategier samt uppföljningskriterier avseende 2017-2018 Prioriterade delmål Fördelning av professorsutrymmen 2016 (finansiering 2017) Samhällsvetenskapliga fakultetens budget för 2017 Att den norska bibliometriska modellen ska införas som grund för tilldelning genom publicering från och med 2018 Organisation Fakultetsnämnden har Tillstyrkt inrättande av en ny centrumbildning benämnd Svenskt Centrum för Digital Innovation (SCDI). Rektor har därefter beslutat i enlighet med fakultetsnämndens förslag Fastställt en handläggningsordning för uppföljning av centrumbildningar och arbetsenheter vid Samhällsvetenskapliga fakulteten Övrigt Fakultetsnämnden har utsett Professor Lena Lundgren, Boston University School of Social Work och Professor Lars Mathiassen, Computer Information Systems Department, Georgia State University till fakultetens hedersdoktorer 2016

Sid 7 (47) 3.4 Ett axplock av händelser år 2016 Februari Nästan 3 000 gymnasieelever från hela Norrland besökte Umeå universitets Informationsdag. Medverkade gjorde representanter från alla institutioner och enheter med utbildning på grundnivå. Eleverna fick möjlighet att lyssna på information om studentlivet och våra utbildningar. De fick ytterligare tillfälle att möta personal och studenter samt vid Inspirationsmässan Lindellhallen känna på aktiviteter anknutna till utbildningarna. April Utnämning av 16 excellenta lärare vid Samhällsvetenskapliga fakulteten: Anders Bek, tillämpad utbildningsvetenskap Carita Bengs, sociologi Karin Danielsson-Öberg, informatik Inga Dennhag, psykologi Michael Gruber, psykologi Ulf Hedestig, informatik Carina Hjelmér, tillämpad utbildningsvetenskap Stefan Holmström, psykologi Johan Jansson, Handelshögskolan, företagsek. Niclas Kaiser, psykologi Marie Lindkvist, Handelshögskolan, statistik Gunnar Lindström, pedagogik Catherine Lions, Handelshögskolan, företagsek. Johanna Olsson, pedagogik Helén Strömberg, geografi och ek. historia, ekonomisk historia Ingrid Svensson, Handelshögskolan, statistik Utnämning av 19 meriterade lärare vid Samhällsvetenskapliga fakulteten: Birgit Andersson, tillämpad utbildningsvetenskap Anna-Carin Nordwall, Handelshögskolan. Tomas Bergqvist, tillämpad utbildningsvetenskap företagsek. Erik Domellöf, psykologi Ulrich Olofsson, psykologi Peter Franck, Handelshögskolan, företagsek. Ann-Christine Petersson Hjelm, Juridiskt forum Ulrika Holmström-Westergren, informatik Örjan Pettersson, geografi och ek. historia, Maria Karlsson, Handelshögskolan, statistik kulturgeografi Erik Lindberg, Handelshögskolan, företagsek. Ingrid Schéle, psykologi Torbjörn Lindmark, pedagogik Tobias Svanström, Handelshögskolan, Mattias Lundberg, psykologi företagsek. Kadri Meister, Handelshögskolan, statistik Åse Tieva, kostvetenskap Maria Nordin, psykologi Jessika Wide, statsvetenskap Maj Samhällsvetenskapliga fakultetskonferensen 2016 hölls i Umeå (11-12 maj) med deltagande av fakultetsledningar från 11 universitet. Vid Umeå universitets vårpromotion 2016 promoverades 13 nya doktorer vid den Samhällsvetenskapliga fakulteten tilldelades Annakarin Nyberg, Institutionen för informatik, Samhällsvetenskapliga fakultetens pedagogiska pris tilldelades Linus Andersson, Institutionen för psykologi, Umeå studentkårs pedagogiska pris. tilldelades Susanne Tafvelin, Institutionen för psykologi, Umeå kommuns vetenskapliga pris Augusti Lärardagen anordnades på temat Utmanande undervisningssituationer och lockade ett stort antal deltagare. Dagen bestod av både föreläsningar med aspekter på bl.a psykisk ohälsa och

Sid 8 (47) regelverken rörande dagens tema samt workshops kring trakasserier och svårhanterliga situationer. September En tvådagars-konferens för administratörer vid fakulteten anordnades och den hade 80-talet deltagare. Programmet innehöll föreläsningar på temat motivation och arbetsglädje samt retorik och presentationsteknik, men även gruppdiskussioner inom de olika administrativa befattningsområdena. Konferensen var mycket uppskattad och inte minst för att den gav goda möjligheterna till erfarenhetsutbyte. ForskarFredag arrangeras på Umevatoriet med deltagande av bland annat Institutionen för kostvetenskap och Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap. Oktober Umeå universitet fick regeringsuppdraget att bygga upp kompletteringsutbildningar för personer med utländsk utbildning till psykolog och socionom Umeå universitet och Juridiskt forum fick uppdraget från Socialstyrelsen att ge en ny kurs i författningskunskap riktad mot personal med utbildning inom hälso- och sjukvård från ett land utanför EU/EES Sociologiska institutionen firar 50-årsjubileum med en forskningsstafett. I augusti hölls en jubileumsfest. Vid Umeå universitets årshögtid 2016 promoverades Lena Lundgren, Boston University och Lars Mathiassen, Georgia State University, till hedersdoktorer vid Samhällsvetenskapliga fakulteten tilldelades Rikard Eriksson, Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Kungliga Skytteanska samfundets pris inom samhällsvetenskap tilldelades Åsa Gunnarsson, Juridiskt forum, Görel Bohlins pris för framstående genusforskning installerades fyra nya professorer vid den Samhällsvetenskapliga fakulteten November Umeå universitet fick uppdraget att som enda svenska lärosäte genomföra kunskapsprov för utländska dietister. Fakultetens personaldag anordnades på temat: Samverkan i utbildning, forskning, tekniskt/ administrativt stöd och infrastruktur. Kunskapsveckan anordnades under skolornas höstlov som fortbildning för lärare och annan skolpersonal. Arrangemanget lockade 800 deltagare och hade för första gången ett fakultetsgemensamt och samordnat program med en stor variation av föreläsningar, seminarier och workshops.

Sid 9 (47) 4. Forskning Här är några av årets höjdpunkter vad gäller fakultetens forskning. Ingeborg Waernbaum, universitetslektor vid Handelshögskolan, tilldelades ett konsolideringsbidrag på 12 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för projektet Utveckling av statistiska metoder för att analysera kausala effekter med populationsbaserade register. Anna Jarstad, Statsvetenskapliga institutionen, beviljades över 43 miljoner kronor av Riksbankens Jubileumsfond, för programmet Varianter av fred, vilket gör det till det största RJ-programmet av alla, som delade på totalt 300 miljoner. Carina Keskitalo, professor vid institutionen för geografi och ekonomisk historia, har utsetts att ingå i högnivågruppen för EU:s vetenskapliga stödmekanism. Ledamöterna i högnivågruppen utses av EU:s kommissionär för forskning, vetenskap och innovation Carlos Moedas utifrån ett rekommendations- och kommittéförfarande. DIGSUM inrättas som en enhet under Institutionen för informatik. DIGSUM är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum som studerar hur digital teknik och internet påverkar samhället och hur samhället formar digital teknik och kommunikation. Lena Lundgren, professor vid institutionen för socialt arbete, fick nio miljoner i programbidrag av Forte, forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, till studier av socialtjänstens interventioner för alkohol och narkotikaproblem och dess hälsoeffekter. Mikael Hjerm, professor vid sociologiska institutionen, fick nio miljoner i programbidrag av Forte, forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, till studier av hur fördomar förändras över tid och i olika länder. 4.1 Fakultetens forskningskommitté Fakultetens forskningskommitté har under året sammanträtt vid sju tillfällen. Några ärenden rörande forskning och forskarutbildning som behandlats av forskningskommittén: Två nya fakultetsgemensamma forskarkurser med inriktning mot kvalitativ metod har utvecklats och även getts för första gången. Utifrån studentkårsskrivelsen prioritera arbetet med att informera forskarstudenter om möjligheterna till en akademisk karriär, att rekryteringsprocessen för forskarstuderande öppnas upp och blir ännu tydligare, samt att fakulteten under de kommande tre åren genomför en arbetsmiljösatsning för de forskarstuderande. Initiativ till en ny fakultetsgemensam forskarkurs i forskningsetik, som ges första gången HT17 eller VT18. Lämnat förslag på kandidater till Wallenberg Academy Fellows och nomineringar till Wallenbergs projektbidrag.

Sid 10 (47) 4.2 Externa medel/finansiering Forskningsfinansieringen vad samhällsvetenskapliga fakultetens institutioner och enheter under 2016 i form av anslag samt externa forskningsbidrag och uppdrag, framgår av diagram 4.2.1. Diagram 4.2.1: Forskningsfinansiering år 2016 POLIS 1% INFO RH TUV SOC GEK-KULGEO JF HH-STAT CERUM SOCARB STATSV PSY JUR TOT HH-FEK CEDAR HH-NEK PED GEK-EKHIST UCGS IH KOST 20% 20% 28% 14% 29% 33% 34% 35% 37% 37% 40% 43% 43% 48% 55% 61% 61% 65% 68% 75% 86% 88% 99% 29% 79% 77% 59% 69% 63% 66% 64% 54% 56% 56% 57% 42% 44% 39% 35% 29% 26% 35% 25% 0% 2% 3% 2% 4% 0% 1% 9% 4% 1% 0% 10% 1% 0% 4% 6% 6% 0% 14% 0% 12% 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Vh21 Anslag Vh22 Bidrag Vh23 Uppdrag Diagram 4.2.1 visar att forskningen vid institutionerna och enheterna är i olika utsträckning beroende av extern finansiering. Forskning vid exempelvis Kostvetenskap, Idrottshögskolan och Umeå Centrum för Genusstudier (UCGS) utförs i stor utsträckning med hjälp av fasta anslagsmedel, medan forskning vid Polisutbildningen, Informatik och Restauranghögskolan i stor utsträckning utförs med hjälp av externa forskningsbidrag. Diagram 4.2.2 visar utvecklingen av erhållna forskningsbidrag de senaste fem åren från Vetenskapsrådet, Forte och summan av samtliga externa anslagsgivare. Diagram 4.2.2: Erhållna bidrag, mnkr 2012 2016 Totalt samt för VR och Forte VR FORTE TOTALT 189,9 193,8 186,5 188,5 199,8 67,3 51,7 56,1 59,9 64,9 21,5 25,0 29,5 23,6 2012 2013 2014 2015 2016 32,2

Sid 11 (47) De erhållna externa forskningsbidragen ökade 2016 med 6 procent jämfört med föregående år. Särskilt anmärkningsvärt var att hela 10 av 27 ansökningar från fakulteten till Forte beviljades. Från Vetenskapsrådet beviljades 14 av 84 ansökningar, medan Formas beviljade 3 av 21 ansökningar. Diagram 4.2.3: Erhållna bidrag, mnkr 2012 2016 Alla finansiärer 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0-10,0 Vetenskapsrådet Forte (;digare FAS) Svenska org. Utan Övriga statliga FORMAS EU-medel Vinnova Forskningss;Kelser 2012 2013 2014 2015 2016 Svenska företag Länsstyrelser Kommuner och lands;ng AMV Utländska org. Utan Försvarsmyndigheter SIDA Enskilda personer 4.3 Vetenskaplig publicering I diagram 4.3.1 redovisas antalet författarfraktioner bokförda i Diva för den senaste femårsperioden. Siffran för 2016 kan vara för låg på grund av att institutionerna inte har lagt in alla publikationer innan årsskiftet. Det totala antalet författarfraktioner har ökat från 359 till 385 mellan 2015 och 2016. Ökningen beror framför allt på publicering av artiklar i vetenskapliga tidskrifter, medan publicering i bok eller bokkapitel håller ungefär samma nivå. Diagram 4.3.1: Antal författarfraktioner perioden 2012 2016 450 400 350 383 401 373 359 385 Totalt antal förfa5arfrak7oner 300 250 200 150 100 50 0 287 240 238 254 260 148 131 107 85 92 12 15 12 13 6 2012 2013 2014 2015 2016 - varav ar7kel i 7dsskri>/ forskningsöversikt - varav bok - varav kapitel i bok, del av antologi

Sid 12 (47) Tabell. Antal författarfraktioner perioden 2013 2016 per institution/enhet Författarfraktioner per institution Institution/motsvarande 2013 2014 2015 2016 227X Handelshögskolan vid Umeå universitet 53,6 61,2 61,0 54,2 218X Pedagogiska institutionen 30,3 32,0 39,0 34,9 234X Statsvetenskapliga institutionen 34,4 46,9 35,1 42,4 2220 Sociologiska institutionen 44,8 39,0 34,9 33,0 219X Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap 20,5 20,9 32,0 33,1 250X Institutionen för geografi och ekonomisk historia 57,7 35,9 31,4 36,4 240X Institutionen för socialt arbete 40,3 28,4 30,7 42,3 2200 Institutionen för psykologi 41,6 43,8 28,7 43,0 2300 Juridiska institutionen 23,3 20,8 19,6 22,2 2850 Umeå centrum för genusstudier (UCGS) 21,8 10,2 13,2 11,1 270X Institutionen för Informatik 6,8 13,8 11,0 7,2 291X Demografiska databasen 10,9 9,6 10,6 5,9 2750 Institutionen för kostvetenskap 6,4 4,5 6,2 8,5 2800 Centrum för regionalvetenskap 1,3 1,7 3,9 1,4 2050 Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet 2,0 0,3 1,7 3,9 200X Samhällsvetenskapliga fakulteten gemensamt 1,0 2160 Idrottshögskolan vid Umeå universitet 0,3 0,3 2310 Juridiskt forum 5,0 2,5 3,5 2880 Restauranghögskolan vid Umeå universitet 1,9 Totalt 400,5 372,7 359,0 385,1 4.4 Samverkan inom forskning Förutom den samverkan som sker i institutionernas dagliga verksamhet genom forskning och forskarutbildning anordnades även för hela fakulteten en personaldag med samverkanstema den 23 november. Diskussionen inleddes av Annika Nordlund, Mats Reinhold och Fredrik Snellman. Frågor som berördes var bland andra hur impact kan finnas med redan i ett tidigt skede i forskningsplaneringen och hur populärvetenskap kan spela roll för att sprida forskningsresultat i samhället.

Sid 13 (47) 5. Utbildning på forskarnivå 5.1 Antagning, aktiva och examina Under 2016 antogs 21 doktorander, varav 8 kvinnor och 13 män. Detta är ett lågt antal i ett längre tidsperspektiv, även om det ökat jämfört med 2015 (18 antagna). Samtidigt har antalet nyantagna doktorander varierat kraftigt år från år sedan slutet av 1990-talet (se diagram 5.1.1). Diagram 5.1.1: Antal nyantagna doktorander för åren 1997 2016 Nyantagna Linjär (Nyantagna) 48 22 32 45 44 42 56 47 27 44 23 41 35 48 45 51 28 33 18 21 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Orsakerna till nedgången efter 2012 kan vara flera, exempelvis ökade kostnader för doktorandanställningar och en annan reglering av fakultetsanslagen till forskning och forskarutbildning, men ska utredas vidare. Det framgår dock av diagram 5.1.2 att minskningen i antalet doktorander inte beror på att fakulteten satsar mindre resurser på doktorandfinansiering än tidigare år, eftersom andelen doktorandkostnader är relativt konstant. Att andelen doktorandfinansiering minskar för verksamhet VH11 (grundutbildning) beror på att doktorander har mindre undervisning under sin forskarutbildning än tidigare. Diagram 5.14. Finansiering doktorander åren 2011 2016 Andel Doktorandkostnader per verksamhet 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 61,6% 64,5% 66,2% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 18,9% 19,2% 20,8% 16,3% 15,1% 8,9% 3,0% 0,5% 0,3% 0,1% 0,9% 2,6% 0,2% VH10 VH11 VH13 VH20 VH21 VH22 VH23 2011 2012 2013 2014 2015 2016 1,1%

Sid 14 (47) Andelen kvinnor bland de antagna doktoranderna sjönk till en i ett längre tidsperspektiv låg nivå, se diagram 5.1.2. Diagram 5.1.2. Andel nyantagna kvinnor för åren 1997 2016 Kv Linjär (Kv) 40% 32% 47% 58% 48% 48% 59% 57% 44% 41% 35% 63% 51% 56% 36% 53% 71% 55% 50% 38% 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Totalt sett är dock fortfarande en majoritet av fakultetens aktiva doktorander kvinnor, men denna utveckling ska bevakas de kommande åren så att nedgången i antagning av kvinnor till forskarutbildning inte fortsätter att ligga på en låg nivå, se diagram 5.1.4. Diagram 5.1.4: Antal aktiva doktorander åren 2009-2016 Kv Män Totalt 269 269 265 266 149 152 142 142 120 117 123 124 236 233 126 129 110 104 200 184 107 93 98 86 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Sid 15 (47) Antalet doktorsexamina låg år 2016 fortfarande kvar på en relativt hög nivå, se diagram 5.1.4. Antalet doktorsexamina minskade något från 30 till 29 mellan 2015 och 2016. 13 kvinnor (45 %) avlade doktorsexamen, vilket är en tangering av det högsta värdet under 12-årsperioden. Diagram 5.1.4: Antal doktorsexamina åren 1997 2016 Antal doktorsexamina Linjär (Antal doktorsexamina) 24 26 29 20 39 26 32 37 35 28 45 27 42 34 38 37 22 30 29 13 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 5.2 Samverkan inom forskarutbildning Samhällsvetenskapliga fakulteten är involverad i universitetets gemensamma företagsforskarskola. Inom forskarskolan har det totalt antagits 39 doktorander sedan 2008, varav 5 doktorander är antagna vid vår fakultet. Dessutom diskuterades forskarutbildning ur ett samverkansperspektiv vid fakultetens personaldag den 23 november. Bland annat fokuserades olika former för arbetslivsanknytning i forskarutbildningen. 5.3 Forskarutbildningsämnen Följande 18 forskarutbildningsämnen fanns inom den samhällsvetenskapliga fakulteten år 2016: Beteendevetenskapliga mätningar Biblioteks- och informationsvetenskap Ekonometri, Ekonomisk historia Företagsekonomi Genusvetenskap Informatik Kostvetenskap Kulturgeografi Nationalekonomi Pedagogik Pedagogiskt arbete Psykologi Rättsvetenskap Sociologi Socialt arbete Statistik Statsvetenskap.

Sid 16 (47) 5.4 Disputationer under året Namn Titel - Avhandling Forskarutbildningsämne Sundström, David On specification and inference in the econometrics of public procurement Ekonometri Abrahamsson Jan Tony Andersson, Annika Nilsson, Elin Saarikko, Ted Svedmark, Eva Beyond Going Global: Essays on business development of International New Ventures past early internationalization Affärssystemsprojekt: konsekvenser av att vara sluten eller öppen för förändringar Where to shop?: understanding consumers' choices of grocery stores An Inquiry into the Nature and Causes of Digital Platforms Becoming Together and Apart: technoemotions and other posthuman entanglements Företagsekonomi Företagsekonomi Företagsekonomi Informatik Informatik Bohm, Ingela "Vi e gjord av kött, varför ska vi äta grönsaker då?" Kostvetenskap Diskurser om mat i skolämnet Hem- och konsumentkunskap Lindblom, Cecilia Skolämnet Hem- och konsumentkunskap på 2000- Kostvetenskap talet: förutsättningar för elevers möjlighet till måluppfyllelse Turi, Ellen-Inga State Steering and Traditional Ecological Knowledge Kulturgeografi in Reindeer-Herding Governance: Cases from western Finnmark, Norway and Yamal, Russia Eriksson, Mathilda The role of the forest in climate policy Nationalekonomi Heidrich, Stefanie Liu, Yuna Raattamaa, Tomas Essays on Intergenerational Income Mobility, Geographical Mobility, and Education Essays on stock market integration - on stock market efficiency, price jumps and stock market correlations Essays on Delegated Search and Temporary Work Agencies Nationalekonomi Nationalekonomi Nationalekonomi Bergman, Bengt Isling-Poromaa, Pär Lindster Norberg, Eva- Lena Råde, Andreas Sjöberg, David Arnesson, Daniel Kristmansson, Per Lindblad, Michael Norqvist, Lars Rantala, Anna Poliser som utbildar poliser: Reflexivitet, meningsskapande och professionell utveckling Den subtila ojämlikheten: Om grundskolors materiella förutsättningar och elevers utbildningsmöjligheter Hur ska du bli när du blir stor? En studie i svensk gymnasieskola när entreprenörskap i skolan är i fokus Mellan akademi och lärarprofession: integrering av vetenskapliga och professionella mål för lärarutbildningens examensarbeten Simuleringens situerade aktiviteter: Förutsättningar för lärande i polisutbildning PISA i skolan: hur lärare, rektorer och skolchefer förhåller sig till internationella kunskapsmätningar Gymnasial lärlingsutbildning på Handels- och administrationsprogrammet - En studie av lärlingsutbildningens förutsättningar och utvecklingen av yrkeskunnande "De förstod aldrig min historia": unga vuxna med migrationsbakgrund om skolmisslyckande och övergångar mellan skola och arbete Fraiming Perceived Values of Education - When perspectives of learning and ICT are related Snälla du! Kan du sätta dig? Om vägledning i förskolan Pedagogik Pedagogik Pedagogik Pedagogik Pedagogik Pedagogiskt arbete Pedagogiskt arbete Pedagogiskt arbete Pedagogiskt arbete Pedagogiskt arbete

Sid 17 (47) Namn Titel - Avhandling Forskarutbildningsämne Björk, Stefan Män möter mödravård: om betydelsen av "vi" i Psykologi mötet med mödrahälsovård, förlossningsvård och BB-vård Stenling, Andreas Sports coaches interpersonal motivating styles : Psykologi longitudinal associations, change, and multidimensionality Henriksson, Ann-Sofie Överskuldsatt och skyldig: en rättsvetenskaplig Rättsvetenskap analys av konsumentskyddet mot överskuldsättning Grell, Pär Komplexa behov eller komplexa organisationer? Socialt arbete Konsekvenser av specialiserad individ- och familjeomsorg ur ett klientperspektiv Isaksson, Cristine Den kritiska gästen. En professionsstudie om Socialt arbete skolkuratorer Rexvid, Devin Professionsutövning och kunskapsstyrning: en jämförelse av socialarbetares och allmänläkares klientarbete Socialt arbete Dahlberg Grundberg, Michael Digitala medier och transnationaliseringen av protester Sociologi Olsson Skog, Frida The impact of family composition on adult earnings Sociologi Genbäck, Minna Lindmark, Anita Lauri, Marcus Widman, Ulrika Uncertainty intervals and sensitivity analysis for missing data Statistical methods for register based studies with applications to stroke Narratives of governing: Rationalization, responsibility and resistance in social work Protecting forests through partnerships (Skydda skog genom partnerskap) Statistik Statistik Statsvetenskap Statsvetenskap Licentiatiuppsats Martinsson Niva, Malin Det demokratiska uppdraget - en utmaning för pedagogen i grundsärskolan. En studie om elevinflytande i träningsskolan där TAKK används Pedagogik

Sid 18 (47) 6. Grundutbildning 6.1 Antal HST, genomströmning, distributionsformer Diagrammet nedan redovisar utvecklingen av antalet helårsstudenter totalt inom den Samhällsvetenskapliga fakulteten perioden 2012 2016 uppdelat på antal inom ramen för fakultetens takbelopp, lärarutbildningens takbelopp samt uppdragsutbildning och avgiftsstudenter. Minskningen mellan åren 2012 och 2016 inom ramen för fakultetens takbelopp förklaras med den minskning/ neddragning av takbelopp som gjordes generellt på fakulteterna under år 2011. För den Samhällsvetenskapliga fakulteten innebar detta en minskning av uppdraget med i snitt 10 procent. Diagram. Antal HST åren 2012 2016 (Totalt) 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 6133 7441 7069 7066 7007 7086 5857 5812 5711 5739 833 724 743 802 874 456 459 463 434 426 19 29 48 60 47 2012 2013 2014 2015 2016 Utbildningsuppdrag -Sam Utbildningsuppdrag - LH Uppdragsutbildning Avgi@sstudenter SUMMA TOTALT Sett ur ett längre tidsperspektiv 1992 2016 har antalet helårsstudenter på den Samhällsvetenskapliga fakulteten ökat med 90 procent i jämförelse med 1992. År 2010 uppmättes det högsta antalet registrerade helårsstudenter inom fakulteten (6 720) under denna period. Diagram. Antal HST åren 1992 2016 (exkl. lärar-, uppdragsutbildning) 8000 7000 6000 5000 6720 5739 4000 3000 3025 2000 1000 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Sid 19 (47) Utbildningsuppdraget/takbeloppet för fakulteten år 2016 uppgick till 353,4 mnkr, utfallet för 2016 slutade på 354,7 mnkr, vilket innebär en överproduktion på 1,3 mnkr. Fakultetens har de senaste åren inte haft några problem att fylla sina platser och därmed uppnå det tilldelade takbeloppet. Senast fakulteten fick återbetala en del av takbeloppet var år 2008 då 1,9 mnkr återbetalades. Diagram. Utfall i förhållande till takbelopp åren 2010 2016, mnkr 360 355 350 345 Mnkr 340 335 330 325 320 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Budget 340 338 334 332 340 339 353 U2all 348 346 336 342 348 344 355 Huvuddelen av fakultetens helårsstudenter finns inom det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet med 3 717 registrerade helårsstudenter med en total intäkt på 175,4 mnkr, därefter kommer det naturvetenskapliga utbildningsområdet och området Vård. Tabell. Antal HSTK, HPRK och intäkt per utbildningsområde (Slutavräkning totalt år 2016) SLUTAVRÄKNING 2016 - SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Antal HSTK Antal HPRK Hst-ers Hpr-ers Kr DE Design 21,65 19,05 149 034 90 801 4 956 195 ID Idrott 35,59 24,12 108 586 50 249 5 076 491 JU Juridiskt 400,68 363,73 30 843 20 098 19 668 332 LU Undervisning 8,24 5,63 37 515 39 301 530 379 ME Medicinskt 274,84 263,79 62 481 75 999 37 220 245 NA Naturvetenskapligt 746,33 529,21 52 593 44 352 62 723 282 SA Samhällsvetenskapligt 3717,09 3021,90 30 843 20 098 175 380 309 TE Tekniskt 18,23 19,38 52 593 44 352 1 817 827 VÅ Vård 434,36 412,20 55 913 48 427 44 247 843 ÖV Övrigt 42,35 36,50 42 237 34 310 3 041 052 Summa 5699,35 4695,50 38 200 29 134 354 661 955 Källa: Fokus (Slutavräkning fakultet) Takbelopp: 353 408 000 Differens: 1 253 955

Sid 20 (47) Slutavräkningen på institutions/enhetsnivå redovisas i nedanstående diagram. De flesta institutioner/enheter redovisar en överproduktion. Några institutioner/enheter redovisade dock en underproduktion som justeras genom indragning av intäkter till fakultetens gemensamma balanserade kapital och kommer att användas i tilldelningen i kommande resurstilldelningsbeslut. Diagram. Slutavräkning 2016 (institution/enhet) Differens utbildningsuppdrag-utfall, tkr 2 500 2 000 1 866 1 500 1 000 500 0-500 -1 000-1 500 177 163-1 160-95 94 458-35 231-37 260 Ek hist Kulgeo Företagsek Nationalek Statistik Informatik Juridik Jur forum Kostvet Pedagogik Psykologi Soc arbete Sociologi 1 153 599-296 - 169 17 Statsvet TUV Rest hsk UCGS -2 000-2 500-1 865 Könsfördelningen i utbildning på grundnivå och avancerad nivå är 62 procent kvinnor och 38 procent män, och den har varierat marginellt i omfattning de senaste åren. Andelen kvinnor bland fakultetens studenter är störst inom Socialt arbete och Kostvetenskap, medan andelen män är störst inom Informatik. Diagram. Andelen kvinnor och män åren 2012 2016 (exkl. lärarutbildning) 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 61% 62% 62% 63% 62% 39% 38% 38% 37% 38% 2012 2013 2014 2015 2016 Man Kvinna

Sid 21 (47) Prestationsgraden totalt för fakulteten har under de senaste fem åren legat runt 82 83 procent. Prestationsgraden är betydligt högre för program (92 procent) än för fristående kurser där prestationsgraden för kurser på campus (nml/dag) uppgår till ca 75 procent och s.k. nätkurser till ca 50 procent. Prestationsgraden har varit och är något högre för kvinnor (ca 82-85 procent) än för män (ca 80 82 %) under denna tidsperiod. Diagram 6.15. Prestationsgrad (hpr %) åren 2012 2016 (exkl. lärarutbildning) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 92% 83% 83% 75% 50% PROGRAM FK-NML FK-DST FK-ITD TOTALT 2012 2013 2014 2015 2016 Avvägning mellan kurser och utbildningsprogram En övervägande del av fakultetens studenter (70 procent) läser på något av fakultetens många utbildningsprogram på grund-, och avancerad nivå. År 2016 erbjöds 1 108 nybörjarplatser till 29 olika program på grundnivå och yrkesprogram. Resterande 30 procent av fakultetens studenter läser kurser, varav 17 procent nml/dag campus och 13 procent s.k. nätkurser. Diagram. Andel HST Fristående kurs distans/nät/campus och program (exkl. lärarutbildning) Program FK: Dst FK: Nät FK: Campus nml/dag 13% 13% 13% 13% 12% 19% 17% 19% 17% 17% 1% 0% 1% 0% 0% 67% 70% 67% 70% 70% 2012 2013 2014 2015 2016

Sid 22 (47) Några av fakultetens utbildningar ges också på andra orter. Socionomprogrammet ges de första två åren med intag vartannat år växlande mellan Skellefteå och Örnsköldsvik och intag med 30 platser varje höst i Luleå. Programmet för internationell kris- och konflikthantering ges de första två åren i Sollefteå. Diagram. Antal HST Kursort (ej Umeå och Distans/Nät) åren 2012 2016 (exkl. lärarutbildning) 120 100 80 60 40 20 2012 2013 2014 2015 2016 0 Skelle,eå Ö-vik Luleå Solle,eå Andel studenter på avancerad nivå har sedan år 2012 ökat med 2 procentenheter för att år 2016 uppgå till 20,8 procent. Totalt uppgick volymen helårsstudenter till 1 283 år 2016 (jmf 1 290 år 2015). Ca 30 procent av dessa läser kurser på avancerad nivå inom ramen för yrkesprogram som jurist, ekonom, socionom och psykologprogrammet, ca 40 procent inom ramen för fristående kurser och resterande 30 procent på masterprogram. Bland institutionerna så är det Institutionen för psykologi som har den största andelen studenter på avancerad nivå med 46 procent. Volymmässigt är det Handelshögskolan som har flest studenter på avancerad nivå (347 hstk). Diagram. Andel studenter på avancerad nivå åren 2012 2016 (exkl. lärarutbildning) 25,0% 20,0% 18,8% 19,4% 20,3% 20,8% 20,8% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% 2012 2013 2014 2015 2016

Sid 23 (47) Diagram. Andel studenter på avancerad nivå åren 2012 2016 (exkl. lärarutbildning) Yrkesexamensp rogram 30% Fristående kurs 40% Masterprogram 30% Det totala antalet avlagda examina fortsätter att öka år 2016. Ökningen av antalet examina sker inom de generella examina, främst kandidat- och magisterexamina. Antalet utfärdade yrkesexamina minskar på alla områden utom Socionomexamina som ökar med 27 stycken i jämförelse föregående år. Diagram. Antal utfärdade examina inom den samhällsvetenskapliga fakulteten perioden 2012-2016 1200 1131 1000 800 600 400 200 0 207 157 83 74 7 Civilekonom Die5st Jurist Psykolog Socionom Generella examina 2012 2013 2014 2015 2016

Sid 24 (47) 6.2 Studeranderekrytering, söktryck m.m. Söktrycket till fakultetens utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå är fortsatt högt. Hösten 2016 hade fakulteten 3 265 förstahandssökande till 994 platser, vilket innebär 3,3 1:a sökande/plats. Det är dock en minskning med 274 jämfört med föregående år. Sett ur ett längre tidsperspektiv så var antalet förstahandssökande som lägst hösten 2007 och som högst hösten 2013. Diagram. Antal 1:a sökande till fakultetens program (grundnivå+yrkesprogram med höstterminsintag) 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Ht93 Ht94 Ht95 Ht96 Ht97 Ht98 Ht99 Ht00 Ht01 Ht02 Ht03 Ht04 Ht05 Ht06 Ht07 Ht08 Ht09 Ht10 Ht11 Ht12 Ht13 Ht14 Ht15 Ht16 Nyb pl 1:a sök Endast ett fåtal av fakultetens program ges med vårintag; socionomprogrammet, psykologprogrammet och dietistprogrammet. För dessa program har söktrycket de senaste åren varit stabilt med ca 4 förstahandssökande per plats. Diagram. Antal 1:a sökande till fakultetens program (grundnivå+yrkesprogram med vårterminsintag) 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Vt94 Vt95 Vt96 Vt97 Vt98 Vt99 Vt00 Vt01 Vt02 Vt03 Vt04 Vt05 Vt06 Vt07 Vt08 Vt09 Vt10 Vt11 Vt12 Vt13 Vt14 Vt15 Vt16 Nyb pl 1:a sök Psykologprogrammet med idrottsinriktning är fakultetens mest populära program med 13,8 förstahandssökande per plats. Därefter kommer det vårdadministrativa programmet med 11,2 och

Sid 25 (47) sedan psykologprogrammet (ht) med 10,8 och psykologprogrammet (vt) med 7,7. För några av fakultetens program har söktrycket minskat de senaste åren, bland dessa finns idrottsvetenskapliga programmet, internationell kris-, och konflikthantering, gastronomiprogrammet och kostvetarprogrammet som alla har färre än en förstahandssökande per plats. Diagram. Antal 1:a sökande/plats år 2016. 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 13,8 11,2 10,8 7,7 4,2 4,0 3,9 3,8 3,7 3,4 3,2 2,9 2,9 2,9 2,8 2,8 2,5 2,5 2,2 2,0 2,0 2,0 1,9 1,9 1,8 1,4 1,3 1,2 0,9 0,9 0,8 0,8 Psykologprogrammet med Vårdadministra?va Psykologprogrammet (HT) Psykologprogrammet (VT) Juristprogrammet Socionomprogrammet (HT) Digital medieproduk?on Socionomprogrammet, Die?stprogrammet (VT) Fakulteten genomsnik Personalvetarprogrammet Civilekonomprogrammet Sta?s?kerprogrammet Systemvetenskapliga Civilekonomprogrammet Socionomprogrammet (VT) Socionomprogrammet, Övik/ Civilekonomprogrammet Biblioteks- och Beteendevetenskapliga Sociologiprogrammet Samhällsplanerarprogramme Gastronomiprogrammet Turismprogrammet inr Civilekonomprogrammet Pol kand programmet Kogni?onsvetenskapliga Samhällsvetarprogrammet IdroKsvetenskapliga Interna?onell kris- och Gastronomiprogrammet Kostvetarprogrammet 6.2.1 Studentrekryteringsarbete Fakultetens operativa arbete avseende studentrekrytering rör i stor utsträckning de universitetsgemensamma åtagandena kring studentambassadörsutbildning, deltagande i utbildningsmässor och gymnasiebesök, arbetet med nya studentrekryteringswebben och därutöver sommarringning. Universitetet har sedan några år tillbaka ett fast mässteam bestående av några anställda men framför allt ett 15-tal studenter vilka först får en gemensam utbildning och därefter besöker de stora utbildningsmässorna i södra Sverige, Nolias utbildningsmässor efter norrlandskusten, universitetets Informationsdag samt besök på ett mindre antal gymnasieskolor. 2016 har fakulteten fem studenter från varierande utbildningsområden i mässteamet. Arbetet med nya studentrekryteringswebben har i stor utsträckning skötts på institutionsnivå. Fakulteten har haft en samordnande roll och gjort uppdatering av innehållet för några program. 2015 togs filmen Jag är samhället fram och den har uppdaterats under 2016. Sommarringning, dvs. att ta kontakt med dem som antagits efter första urvalet har genomförts i många år. Fakulteten samordnar utskick av antagningslistor och instruktioner till dem som ringer upp de antagna och 2016 var det ett 20-tal personer, samtliga studenter, som ringde de antagna till de 16 program som valde att genomföra sommarringning. Fakulteten har även sammanställt en s.k. sommarjourlista för att kunna möta frågor från presumtiva studenter under sommaren 2016.

Sid 26 (47) 6.3 Samverkan inom grundnivå och avancerad nivå Antalet inrapporterade examensarbeten i DIVA uppgick år 2016 till 940 varav 318 examensarbeten med externt samarbete. Andelen har ökat de senaste åren och uppgår nu till ca 34 procent. Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap har flest inrapporterade externa examensarbeten (115), därefter socialt arbete med 44. Diagram. Antal rapporterade examensarbeten med externt samarbete 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 30,6% 33,5% 33,8% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 13,0% 16,9% 0,0% 2012 2013 2014 2015 2016 Tabell. Antal/andel inrapporterade examensarbeten med externt samarbete per institution år 2016. Antal examens- Antal examensarbeten Andel examensarbeten arbeten med externt med externt Institution/motsv. samarbete samarbete 218X Pedagogiska institutionen 73 21 29% 219X Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap 131 115 88% 2200 Institutionen för psykologi 83 14 17% 2220 Sociologiska institutionen 34 7 21% 227X Handelshögskolan vid Umeå universitet 195 20 10% 2300 Juridiska institutionen 102 5 5% 234X Statsvetenskapliga institutionen 54 11 20% 240X Institutionen för socialt arbete 78 44 56% 250X Institutionen för geografi och ekonomisk historia 85 32 38% 270X Institutionen för Informatik 72 38 53% 2750 Institutionen för kostvetenskap 22 7 32% 2850 Umeå centrum för genusstudier (UCGS) 1 2880 Restauranghögskolan vid Umeå universitet 10 4 40% TOTALT 940 318 34% Utöver externa examensarbeten, genomfördes en workshop vid personaldagen den 23 november med fokus på samverkanssäkring inom utbildning.

Sid 27 (47) 6.4 Externfinansierad utbildning Intäkter för uppdragsutbildning uppgick år 2016 till 79,4 mnkr, vilket är en minskning med 2,5 mnkr i jämförelse med föregående år. Sett ur ett femårsperspektiv så har intäkterna för fakultetens uppdragsutbildningar minskat med 19 mnkr (- 24 %). År 2016 utgjorde den externfinansierade utbildningens intäkter ca 16 procent (jmf år 2012 19 %) av fakultetens totala intäkter för utbildning. Den största uppdragsutbildningen är polisutbildningen på enheten för polisutbildning som står för nästan 60 procent av intäkterna (45,9 mnkr). Därefter kommer den statliga rektorsutbildningen på Centrum för skolledarutveckling med en omslutning på 18,5 mnkr (23 %). Diagram. Intäkter och kostnader (totalt Samhällsvetenskaplig fakultet Vhet 13) 120,0 100,0 80,0 Mnkr 60,0 40,0 20,0 0,0 2012 2013 2014 2015 2016 Intäkter 98,4 80,9 88,0 81,9 79,4 Kostnader 72,3 86,9 88,8 82,6 86,7 Diagram. Antal registrerade helårsstudenter i Ladok perioden 2012-2016 (Uppdragsutbildning) Polisutbildning Rektorsutbildning Övriga 24 133 27 112 50 56 40 86 86 98 293 342 304 292 288 2012 2013 2014 2015 2016

Sid 28 (47) 6.5 Pedagogisk meritering Ett initiativ till pedagogisk meritering för lärare togs vid Samhällsvetenskapliga fakulteten redan 2011. Tankarna presenterades i Utbildningsstrategiska rådet (USSR) och det visade sig snart att det fanns ett stort intresse av att utarbeta en universitetsgemensam modell, något som det också fanns ett starkt stöd för i universitetsledningen. En arbetsgrupp tillsattes under 2012 och en första utlysning genomfördes 2013 som pilotstudie med ett begränsat antal sökande. Därefter har två utlysningar genomförts och man kan konstatera att intresset för pedagogisk meritering är mycket stort vid fakulteten. Efter de tre utlysningarna finns i dag 25 meriterade och 27 excellenta lärare (varav 6 redan var utnämnda till meriterad). I figuren framgår hur antalet utnämningar efter tre ansökningsomgångar (alltså total 58 utnämningar) fördelar sig på huvudområde. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Antal utnämningar till meriterad respektive excellent lärare 2014-2016. Merit 2014 Exc 2014 Merit 2015 Exc 2015 Merit 2016 Exc 2016 Uppgrad exc 2016 6.6 Kvalitetsarbete I november 2015 beslutade rektor om ett universitetsövergripande kvalitetssystem för utbildning. Även om UKÄ:s rikslikare vid den tidpunkten inte var beslutad, var innehållet så pass känt, att Umeå universitet valde att ta fram ett lokalt system för att inte tappa alltför mycket tid i väntan på beslutet. Det innebar också att respektive fakultet kunde påbörja arbetet med en fakultetsanpassning, vilket också skedde under 2016. Samhällsvetenskapliga fakultetens kvalitetssäkringssystem följer det universitetsövergripande kvalitetssäkringssystemet (version beslutad av rektor 2017-02-20) och innebär enbart en anpassning efter fakultetsspecifika förhållanden: https://www.aurora.umu.se/enheter/samfak/utbildning/kvalitetssystem/

Sid 29 (47) Innebörden av systemet har under 2016 kommunicerats med prefekter, studierektorer, programsamordnare, studie-/programvägledare och studieadministratörer. Vissa av de i systemet ingående aktiviteterna genomförs redan (sedan tidigare). Implementeringen av övriga påbörjas under 2017. 6.7 Internationalisering Omfattningen av in- och utresande studenter har haft en förhållandevis stabil siffra den senaste femårsperioden. Antalet in- och utresande inom avtal, liksom antalet freemovers har varierat något, medan antalet avgiftsstudenter visar en trendmässig ökning. Samhällsvetenskapliga fakulteten Antal Inresande Utresande studenter Avgiftsstudenter utbytesstudenter utbytesstudenter Freemovers 2012 13 773 35 443 250 806 2013 12 609 52 466 207 668 2014 12 509 86 465 223 734 2015 12 440 90 428 245 697 2016 12 742 96 399 208 747 Sammantaget innebär detta att andelen in- eller utresande, freemovers samt avgiftsstudenter legat stabilt och utgjort 11-12 procent av det totala antalet studenter (2016 11,7%). Tabell. Andel internationalisering (antal studenter involverad med en mobilitet+avgiftsstudenter +freemovers/totalt antal studenter på Samfak åren 2012-2016) År % 2012 11,1% 2013 11,0% 2014 12,1% 2015 11,7% 2016 11,4% Institution/motsvarande Andel internationalisering % Totalt 11,4 Umeå centrum för genusstudier (UCGS) 25,6 Handelshögskolan vid Umeå universitet 21,6 Institutionen för geografi och ekonomisk historia 17,2 Institutionen för psykologi 16,7 Sociologiska institutionen 15,7 Institutionen för Informatik 12,1 Juridiska institutionen 8,1 Pedagogiska institutionen 8,0 Institutionen för socialt arbete 7,4 Institutionen för kostvetenskap 5,9 Restauranghögskolan vid Umeå universitet 5,1 Statsvetenskapliga institutionen 4,9 Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap 4,6 Juridiskt forum 4,4 Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet 0,0

Sid 30 (47) År 2016 registrerades 399 inresande utbytesstudenter med 32 olika nationaliteter på kurser inom den samhällsvetenskapliga fakulteten. De flesta av dessa studenter kommer från Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Diagram. Antal inresande utbytesstudenter per land 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 TYSKLAND FRANKRIKE STORBRITANNIEN SPANIEN KINA NEDERLÄNDERNA ITALIEN SYDKOREA, FINLAND BELGIEN TJECKIEN IRLAND TAIWAN USA RYSSLAND JAPAN RUMÄNIEN KANADA GREKLAND TURKIET ÖSTERRIKE POLEN NYA ZEELAND SINGAPORE DANMARK AUSTRALIEN SLOVENIEN NORGE PORTUGAL MACAO REPUBLIKEN KOREA SCHWEIZ Kalenderåret 2016 deltog 208 av fakultetens studenter i utbytesprogram i annat land, vilket är 37 färre än föregående år. Totalt uppgick antalet mottagarländer till 31. De populäraste mottagarländerna är Storbritannien, Frankrike, USA, Kanada och Kina. Diagram. Antal utresande utbytesstudenter per land 35 30 25 20 15 10 5 0 STORBRITANNIEN FRANKRIKE USA KANADA KINA IRLAND TJECKIEN NEDERLÄNDERNA PORTUGAL SPANIEN TAIWAN FINLAND TYSKLAND BRASILIEN SCHWEIZ NORGE AUSTRALIEN JAPAN BELGIEN DANMARK ITALIEN SYDKOREA, NYA ZEELAND SINGAPORE EUROPEISK ISLAND LETTLAND SYDAFRIKA U.S.A. SLOVENIEN POLEN

Sid 31 (47) 7. Personal och kompetensförsörjning 7.1 Antal anställda m.m. Alla uppgifter i figurerna som följer baseras på oktober månad respektive år. Tabellen nedan visar en överblick över fakultetens anställda. De senaste fem åren har antalet anställda minskat för varje år och oktober 2016 var antalet anställda 942 personer. Personal 2012 2013 2014 2015 2016 Kvinna Antal anställda 560 549 539 540 531 Antal årsarbetskrafter lärare 236 225 234 233 241 Antal disputerade lärare (årsarb) 172 171 177 177 185 Andel lärare disputerade (%) 70 74 74 75 75 Antal professorer (årsarb) 24 24 25 23 23 Andel tillsvidareanst (exkl Fo-stud Podo Forass) (%) 83 84 88 87 90 Antal årsarbetare (mån) 496 490 482 471 481 Man Antal anställda 441 431 427 419 411 Antal årsarbetskrafter lärare 251 239 231 229 231 Antal disputerade lärare (årsarb) 193 191 187 187 194 Andel lärare disputerade (%) 75 79 81 81 83 Antal professorer (årsarb) 48 47 45 44 47 Andel tillsvidareanst (exkl Fo-stud Podo Forass) (%) 84 84 86 86 87 Antal årsarbetare (mån) 412 405 390 363 362 Summa Antal anställda 1 001 980 966 959 942 Antal årsarbetskrafter lärare 487 464 465 461 472 Antal disputerade lärare (årsarb) 365 362 364 364 379 Andel lärare disputerade (%) 72 77 77 78 79 Antal professorer (årsarb) 72 71 70 67 70 Andel tillsvidareanst (exkl Fo-stud Podo Forass) (%) 84 84 87 87 89 Antal årsarbetare (mån) 908 894 871 834 843 Diagram. Antal anställda per befattningskategori perioden 2012 2016.

Sid 32 (47) Diagrammet ovan visar olika befattningskategorier och de förändringar som skett de senaste fem åren. Antalet lektorer ökar samtidigt som antalet adjunkter fortsätter att minska. Det kan också konstateras att antalet forskarstuderande minskar. Sedan oktober 2012 och fram till oktober 2016 har minskningen varit 35 personer. Könsfördelning per befattningskategori Diagrammen nedan, 7.1.2 7.1.11, visar förändring över tid sett till olika befattningskategorier och könsfördelningen inom dessa. Könsfördelningen är relativt ojämn inom de flesta befattningskategorierna. Mest ojämn är den inom administrativ personal och det kan inte märkas något trendbrott. Även inom befattningskategorin professorer återfinns en konstant ojämn könsfördelning där andel kvinnor är 33 %. Tabell. Könsfördelning per befattningskategori (per okober-2016) Antal anställda Antal anställda Andel anställda Andel anställda Befattningskategori kvinnor män kvinnor (%) män (%) Adjunkt 69 45 61 39 Administrativ personal 132 24 85 15 Annan forskande och undervisande personal 6 12 33 67 Forskare 19 7 73 27 Forskarstuderande 77 67 53 47 Lektor 166 162 51 49 Postdoktor 14 9 61 39 Professor 27 56 33 67 Teknisk personal 26 38 41 59 Totalt 531 411 56 44 Åldersfördelning per befattningskategori Figuren nedan visar hur åldersfördelningen ser ut vid fakulteten. I åldersintervallet 60 69 år finns 46 lektorer och 23 professorer. Diagram. Åldersfördelning per befattningskategori (per oktober-2016).

Sid 33 (47) Diagram. Andel disputerade lärare (%). Ovan redovisas utvecklingen för respektive fakultet under de senaste fem åren. Samhällsvetenskapliga fakulteten har ökat sin andel disputerade lärare med 6,9 procentenheter sedan 2012, vilket är den största ökningen i jämförelse med övriga fakulteter. Samhällsvetenskapliga fakulteten ligger 2016 på ungefär samma nivå som Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Sjukfrånvaro Det kan konstateras att den inrapporterade sjukfrånvaron vid fakulteten glädjande fortfarande ligger på en väldigt låg nivå. År 2016 uppgick den till 2,6 procent (jmf UmU totalt 3,0), vilket är en minskning med 0,1 procentenheter. Däremot har sjukfrånvaron ökat från 3,3 procent till 3,7 procent bland kvinnor, där kvinnliga adjunkter står för största delen av ökningen med 1,9 procentenheter (6,4 % år 2016 jämfört med 4,3 % år 2015). Tabell. Sjukfrånvaro per befattningskategori år 2016 (jmf år 2015). Sjukfrånvaro (%) Befattningskategori 2016 jmf 2015 Adjunkt 5,2 3,2 Administrativ personal 3,8 3,6 Annan forskande och underv personal 0,4 1,8 Forskarassistent 0,0 2,8 Forskare 0,1 0,3 Forskarstuderande 4,2 4,3 Lektor 1,6 2,0 Postdoktor 2,0 0,9 Professor 0,4 0,8 Teknisk personal 1,6 2,4 Totalt 2,6 2,7 - Kvinna 3,7 3,3 - Man 1,3 1,8

Sid 34 (47) 7.2 Kompetensförsörjning Läraranställningar Under 2016 utlystes 3 anställningar som professor, 35 universitetslektorat som tillsvidareanställningar och 8 universitetslektorat som visstidsanställningar. Ingen befordrades från universitetslektor till professor men däremot befordrades 7 universitetsadjunkter till universitetslektor. Inget biträdande universitetslektorat eller forskarassistenter utlystes under 2016. Det utlystes 12 anställningar som universitetsadjunkt, samtliga visstidsanställningar. Nya professorer 2016 Professurens benämning Professor i kulturgeografi Professor i pedagogik Professor i kognitiv psykologi Professor i socialt arbete Professor i statsvetenskap Innehavare Rikard Eriksson Ola Lindberg Greg Neely Urban Markström Camilla Sandström Under året 2016 tillsattes ett antal läraranställningar som varit utlysta under 2015. Likaså kommer anställningar som varit utlysta under 2016 att tillsättas under 2017. En ungefärlig genomsnittstid för tillsättning av läraranställningar är ca 10 månader för professor och 6 månader för universitetslektor. Ett antal utlysta anställningar har avbrutits. Anledningarna har främst varit att det inte funnits behöriga sökande men även att behöriga sökande som erbjudits anställning har tackat nej eller återtagit sin ansökan. Områden där det främst visat sig vara problematiskt att rekrytera sökande är klinisk psykologi, specialpedagogik samt utbildningsvetenskap. Samtliga områden kan sägas vara professionsområden där det dels finns en god arbetsmarknad utanför universitet men även otillräckligt med disputerade lärare. Docenter Under 2016 har dekanen utsett 20 personer till docenter. Nya docenter 2016 Ämne för docentur Ekonomisk historia Företagsekonomi Genusvetenskap Kostvetenskap Kulturgeografi Pedagogiskt arbete Pedagogiskt arbete Pedagogiskt arbete Psykologi Psykologi Psykologi Socialt arbete Socialt arbete Sociologi Sociologi Sociologi Sociologi Innehavare Thomas Pettersson Thommie Burström Maria Carbin Cecilia Olsson Roger Marjavaara Camilla Hällgren Per-Åke Rosvall Maria Rönnlund Linus Andersson Louise Eriksson Jacobus Pienaar Joakim Isaksson Mojgan Padyab Reza Azarian Ingemar Johansson-Sevä Lena Karlsson Daniel Larsson

Sid 35 (47) Statsvetenskap Statsvetenskap Statsvetenskap Therese Bjärstig Rasmus Karlsson Malin E Wimelius 7.3 Kompetensutveckling Sabbatstermin för professorer Fakultetsnämnden beslutade i slutet av 2015 att införa ett system med sabbatsterminer för professorer. Syftet med denna satsning är att stärka fakultetens forskning genom att erbjuda våra professorer möjlighet till en koncentrerad arbetsinsats och till att bygga, underhålla och/eller fördjupa internationella nätverk. Syftet är också att stärka fakultetens konkurrenskraft vid rekryteringen av nya professorer. Under 2016 (höstterminen) har två professorer haft sabbatstermin: Professor Nafsika Alexiadou, tillämpad utbildningsvetenskap Professor Steven Nordin, psykologi Prefektseminarium Under året har fyra prefektseminarier genomförts. Vid dessa seminarier har aktuella teman och problemställningar rörande ledning och styrning av institutionernas verksamhet belysts och diskuterats. Varje seminarium har en inbjuden inledare med särskild kunskap inom aktuellt område. Teman Linjestyrning kontra kollegialitet (Ulrika Haake, Dieter K. Müller) Organisatorisk och social miljö utmaningar för prefekter (Marguerite Olofsson, Personalenheten) Ledarskap som friskfaktor på arbetsplatsen (Susanne Tafvelin, Psykologi) Lönesättande samtal varför och hur? (Helene Öberg, Personalenheten) Lärardagen Temat för lärardagen 2016 var: Utmanande undervisningssituationer. Personaldagen Temat för personaldagen 2016 var: Samverkan i utbildning, forskning, tekniskt/ administrativt stöd och infrastruktur. Konferens för administratörer Teman för konferensen var: Motivation och arbetsglädje (Janne Paulsson), retorik och presentationsteknik (Hanna Söderlund) samt erfarenhetsutbyte/yrkesvis. Informationsträffar Under 2016 har fakulteten anordnat särskilda informationsträffar för institutions- och enhetsledningar samt för olika personalkategorier enligt följande Prefekter, föreståndare och fakultetsnämnd (7 träffar) Studierektorer, programsamordnare och utbildningskommitté (7 träffar) Studievägledare och studieadministratörer (3 träffar) Forskarutbildningsansvariga Personalsamordnare Ekonomiadministratörer Kommunikatörer

Sid 36 (47) 7.4 Arbetsmiljö I institutionernas och enheternas arbetsplaner redovisas att man har en skriftlig delegation av arbetsmiljöuppgifter och att man har arbetsmiljöombud. De flesta institutioner har också arbetsmiljöfrågor som en stående punkt vid LSG. Det framgår av arbetsmiljöplanerna att i de fall riskbedömningar görs och dokumenteras så handlar det ofta om riskkällor som inte kräver omedelbar åtgärd. Det kan exempelvis röra sig om hög arbetsbelastning, något som känns igen sedan tidigare års medarbetarundersökningar (senast 2014). Fakultetsledningen har genomfört sin årliga dialog med institutionerna och vid dessa besök har institutionernas arbetsmiljöarbete lyfts och diskuterats. Ett område med utvecklingspotential är att samtliga institutioner börjar använda sig av mallen för systematiskt arbetsmiljöarbete. Det skulle göra att informationen från institutionerna blir mer jämförbar och att man undviker att missa viktiga delar i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Fortfarande kvarstår också problemet med att det är en besvärlig situation för doktorander. Målsättningen var att fakulteten skulle anordna seminarium/temadag kring doktoranders arbetssituation under 2016 men detta har flyttats fram till 2017. Fakultetssamverkansgruppen har under 2016 genomfört två planeringsdagar med arbetsmiljötema där huvudskyddsombudet Linda Johansson deltog. Miljösamordnaren Carolin Johansson informerade bland annat om inomhusmiljön i Beteendevetarhuset och genomförda åtgärder. Rektor Sofia Lundberg presenterade Handelshögskolans arbetsmiljöarbete. Fakulteten ser det som viktigt att arbetsmiljöfrågorna integreras och hanteras verksamhetsnära. Eftersom ett särskilt ansvar ligger på prefekt/föreståndare har fakultetens prefektseminarier under 2016 bland annat fokuserat på dessa frågor. Vid dessa seminarier har institutionernas verksamhet belysts i diskussionsgrupper. Seminarierna har inletts med en kort introduktion av en inbjuden expert och sedan har diskussioner förts i mindre grupper kring egna exempel och tankar kring temat, för att sedan avslutas med en diskussion i storgrupp. De seminarier inom arbetsmiljöområdet som har ägt rum under 2016 är; Linjestyrning kontra kollegialitet (17/3) och Ledarskap som friskfaktor på arbetsplatsen (12/10). 7.5 Lika villkor Rektor beslutade i början av 2012 att inrätta ett råd för lika villkor. Man bestämde också att det skulle utses handläggare för lika villkor vid varje fakultetskansli samt företrädare för lika villkor vid varje institution och enhet. Vid Samhällsvetenskapliga fakulteten finns närmare 30 företrädare för likavillkorsfrågor. Under 2016 arbetades det fram förslag till en ny plan för Lika villkor vid Umeå universitet. Planen lades dock på is av olika anledningar, bland annat på grund av att ny rektor samt universitetsledning skulle utses och man ville avvakta intentionerna från dem innan planen fastställdes.

Sid 37 (47) 8. Ekonomi 8.1 Ekonomisk sammanfattning Intäkter De totala intäkterna för den samhällsvetenskapliga fakulteten uppgick år 2016 till 950 mnkr, vilket är en ökning med 4,9 mnkr jämfört med föregående år och en ökning med 12,5 mnkr jämfört med år 2012. I diagrammen nedan redovisas intäktsutvecklingen de senaste fem åren samt intäktsandelar. Diagram. Intäkter totalt per intäktsslag perioden 2012 2016, mnkr Mnkr 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0-50 GU anslag FO anslag GU bidrag FO bidrag GU uppdrag/ försäljning FO uppdrag/ försäljning 2012 391 193 4 167 100 72 10 2013 392 194 4 161 108 91-6 2014 394 193 4 168 106 85 0 2015 396 193 5 158 102 81 9 2016 409 192 4 172 100 82-10 Övrigt Diagram. Intäktsandelar perioden 2012-2016 Mnkr 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% -5% GU anslag FO anslag GU bidrag FO bidrag GU uppdrag/ försäljning FO uppdrag/ försäljning 2012 42% 21% 0% 18% 11% 8% 1% 2013 42% 21% 0% 17% 11% 10% -1% 2014 41% 20% 0% 18% 11% 9% 0% 2015 42% 20% 1% 17% 11% 9% 1% 2016 43% 20% 0% 18% 11% 9% -1% Övrigt

Sid 38 (47) Kostnader De totala kostnaderna uppgår år 2016 till 969 mnkr och är en ökning med 5 mnkr i jämförelse med år 2015 och 42 mnkr högre än år 2012. Andelen personal- och lokalkostnader har ökat under perioden, medans andelen driftskostnader samt universitetsgemsamma kostnader har minskat något. Diagram. Kostnader per kostnadsslag perioden 2012 2016 Mnkr 700 600 500 400 300 200 100 0 Personal Lokaler Dri. Univ gem Övrigt 2012 554 86 162 116 10 2013 573 88 163 112 6 2014 575 88 155 116 5 2015 589 92 156 122 4 2016 596 94 154 120 5 Diagram. Kostnadsandelar perioden 2012 2016 70,0% 60,0% 50,0% Mnkr 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Personal Lokaler Dri. Univ gem Övrigt 2012 59,8% 9,2% 17,4% 12,5% 1,1% 2013 60,8% 9,4% 17,3% 11,9% 0,7% 2014 61,3% 9,4% 16,5% 12,3% 0,5% 2015 61,2% 9,5% 16,2% 12,7% 0,4% 2016 61,5% 9,7% 15,9% 12,4% 0,5%

Sid 39 (47) Årets kapitalförändring/balanserade medel Årets kapitalförändring uppgick till 18,9 mnkr, vilket är 0,2 mnkr lägre resultat än den totala budgeten för år 2016. Grundutbildningsverksamheterna redovisade ett resultat på 6,3 mnkr och verksamheterna inom forskning/forskarutbildning redovisade ett underskott på totalt 12,7 mnkr. Totalt uppgår den samlade kassabehållningen per 2016-12-31 till 218,9 mnkr varav 101,1 mnkr avser myndighetskapital och 117,9 mnkr ej förbrukade projektmedel. Diagram. Årets kapitalförändring i jämförelse med budget, mnkr Budget U:all Totalt GU FO -1,0-6,3-12,7-19,1-18,9-18,0 Diagram. Balanserade medel perioden 2012-2016, mnkr Mnkr 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 Balanserat Balanserat Ej förbrukade kapital - GU kapital - FO projektmedel 2012 85,8 58,0 104,9 248,6 Balanserade medel - Totalt 2013 66,6 61,5 111,6 239,7 2014 67,4 71,5 114,3 253,3 2015 63,1 56,8 107,9 227,8 2016 56,9 44,2 117,9 218,9

Sid 40 (47) Omslutning, resultat och balanserade medel per institution/enhet Handelshögskolan, institutionerna för tillämpad utbildningsvetenskap, psykologi och pedagogik utgör de största institutionerna inom den Samhällsvetenskapliga fakulteten vad gäller den ekonomiska omslutningen. Nedan redovisas omslutningen per institution/enhet år 2016 i jämförelse med föregående år. Diagram. Omslutning (kostnader) per institution/enhet 2016 (jmf med år 2015), mnkr 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Handelshsk Tillämpad utbvet. Psykologi Pedagogik Socialt arbete Geo & Ek hist. Statsvetenskap Cedar Sociologi Polisutb. Juridik InformaJk Kostvetenskap UCGS Juridiskt forum Restauranghsk IdroNshsk Cerum Diagram. Årets kapitalförändring per institution/enhet och verksamhet år 2016, mnkr 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0 Tillämpad utbvet. -8,0 Juridik Juridiskt forum Psykologi Restauranghsk UCGS Statsvetenskap IdroHshsk G F Socialt arbete InformaJk Cerum Cedar Kostvetenskap Pedagogik Polisutb. Sociologi Geo & Ek hist. 2015 2016

Sid 41 (47) Diagram. Balanserade medel per 2016-12-31 per institution/enhet år 2016, mnkr 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0-10,0 Tillämpad utbvet. Handelshögskolan Polisutb InformaEk Geo & Ek hist Statsvetenskap Sociologi UCGS Myndighetskapital Cedar Psykologi Juridik Socialt arbete IdroOshsk Ej förbrukade Kostvetenskap Cerum Pedagogik Restauranghsk Juridiskt forum Diagram. Balanserat kapital per institution/enhet och verksamhet år 2016, mnkr 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0-10,0 Tillämpad utbvet. Handelshögskolan Polisutb InformaDk Geo & Ek hist Statsvetenskap Sociologi UCGS Cedar Psykologi Juridik Diagram. Balanserat kapital i procent av kostnader per institution/enhet år 2016 50% 40% 30% 42% 32% 31% FO GU Socialt arbete IdroNshsk Kostvetenskap Cerum Pedagogik Restauranghsk Juridiskt forum 20% 10% 0% -10% Tillämpad utbvet. 17% 16% 14% 14% 11% 8% 8% 7% 6% 5% 5% Idro>shsk UCGS InformaHk Juridik Statsvetenskap Polisutb. Sni> fakultet Psykologi Cedar Sociologi Juridiskt forum Handelshsk 2% 1% 0% -4% -7% Socialt arbete Geo & Ek hist. Kostvetenskap Restauranghsk Pedagogik Cerum

Sid 42 (47) Finansiering per institution/enhet Den Samhällsvetenskapliga fakulteten finansieras till stor del av statliga anslag (57 %). Grundutbildningen står för 54 % av intäkterna och forskning/forskarutbildningen för 46 %, en stor variation finns dock bland fakultetens institutioner (se diagram nedan). Diagram. Andel extern-, respektive anslagsfinansiering per institution/enhet Diagram. Andel utbildnings-, respektive forskningsfinansiering per institution/enhet år 2016 CEDAR CERUM UCGS GEK SOC TUV INFO IH TOT JF HH STATSV SOCARB PSY PED JUR KOST RH POLIS 0% 0% 7% 100% 100% 93% 35% 39% 39% 48% 53% 54% 54% 59% 61% 63% 65% 68% 76% 85% 87% 96% 65% 61% 61% 52% 47% 46% 46% 41% 39% 37% 35% 32% 24% 15% 13% 4% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Utbildning Forskning/Forskarutbildning

Sid 43 (47) 9. Intern styrning och kontroll Statliga myndigheter ska ha en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt. För att säkerhetsställa detta ingår det i arbetet med intern styrning och kontroll att göra en riskanalys av fakultetens/motsvarande verksamhet. De besvarade frågeställningarna angående intern styrning och kontroll gav detta resultat 2016: Påstående 1 Påstående 2 Påstående 3 Påstående 4 Påstående 5 Påstående 6 Påstående 7 Påstående 8 Påstående 9 Påstående 10 Påstående 11 Vi har god regelefterlevnad, vilket bl a innebär att fattade beslut genomförs i organisationen. Informationssäkerheten är tillfredställande, vilket bl a leder till att material inte går förlorat etc. Vi har rutiner för ekonomisk hantering som förebygger att risken för oegentligheter uppstår. Vi har kontroll över att myndigheterna inte minskar under 10 % av årets kostnader. Vår ekonomiska uppföljning är tillfredsställande. Omvärldsanalys genomförs på en tillfredsställande nivå. Vi har rutiner/kontroll över att lagen om offentlig upphandling inte bryts. Vi upplever inte att den arbetsrelaterade sjukfrånvaron ökar. IT-säkerheten inom vår organisation är tillfredsställande. Vi har kontroll att verksamheten inte utsätts för otillbörlig påverkan, ex mutor och bestickning Vi upplever att ansvaret för att vidta åtgärder är negativa händelser uppstår eller regelöverträdelser sker är tydligt. Samhällsvetenskapliga fakulteten Intern styrning och kontroll 1,8% 1,0% 9,8% 87,4% STÄMMER HELT STÄMMER DELVIS STÄMMER EJ EJ TILLÄMPLIG Kommentarer från institutioner och enheter Vid institutioner/enheter har prefekten (motsvarande) regelbundna beslutsmöten. Umeå universitet har ett bra system för uppföljning vilket underlättar för en god regelefterlevnad. När det gäller informationssäkerheten är det några institutioner som har gått igenom sin arkiv- och

Sid 44 (47) diariehantering och någon har även en säkerhetspolicy som följs upp varje år. Informationsspridning inom institutionerna är något som man försöker utveckla då detta är ett viktigt område. Ekonomiska frågor är styrda från Umeå universitet centralt genom de system och regler som finns. Gällande inköp finns det interna rutiner för att kunna efterleva Lagen om offentlig upphandling. Sjukfrånvaron vid vissa institutioner/enheter har minskat medan den vid andra har ökat. Ökningen följs upp genom att man ser över arbetsmiljön samt tas upp till diskussion vid medarbetarsamtal. För att säkerställa att verksamheten inte utsätts för otillbörlig påverkan, finns de som i förebyggande syfte upprättat stöddokument, som lathund och krisplan. Vid förekomst av regelöverträdelser och andra negativa händelser följer man universitetets regelverk samt fakultetens och institutionens delegationsordning. Seminarier med universitetsjuristen har genomförts. Upprättade krisplaner har använts som stöd. Riskanalys Samhällsvetenskapliga fakulteten har analyserat institutionerna/enheterna i den centralt utskickade riskanalystabellen. Vi har betygsatt de olika frågeställningarna utifrån Sannolikhet och Konsekvens med skalorna låg, medel och hög.

Sid 45 (47) 10. Övrigt 10.1 Lokaler Totalt uppgick lokalytan för fakultetens institutioner/enheter till 21 618 m2 (vägd area). Lokalkostnaderna år 2016 uppgick totalt till 94,2 mnkr, vilket är en ökning med 2,4 mnkr (+ 2,6 %) i jämförelse med år 2015. Lokalkostnaderna utgör år 2016 9,7 procent av fakultetens totala kostnader (jmf 9,5 % år 2015 och 9,2 % år 2012). Diagram: Fakultetens totala lokalkostnader för perioden 2012 2016 Inst.lokaler Bokade lokaler 16,3 17,2 17,1 18,1 17,9 69,4 71,1 70,7 73,7 76,3 2012 2013 2014 2015 2016 Huvuddelen av lokalkostnaderna utgörs av institutionsyta (67 procent), därefter kostnader för bokade undervisningslokaler 18 procent. Diagram: Fakultetens totala lokalkostnader uppdelat på olika lokaltyper Gem fak (kansli, matrum stud, föreningar mm) 2% Studentbokade lokaler 2% Undervisningslokaler (lärarbokade) 18% Övrigt (IKSU, Övr orter) 1% Instyta (undervisningsyta) 10% Instyta (tjrum mm) 67%