Undersökningen som ligger till grund för den här en har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten har producerats för den Europeiska kommissionens representation i. Det här dokumentet representerar inte den Europeiska kommissionens åsikter. De tolkningar och åsikter som framförs är uteslutande författarens. Våg EB84.3 TNS opinion & social
ALLMÄNNA OPINIONEN I EUROPEISKA UNIONEN SVERIGE http://ec.europa.eu/commfrontoffice/publicopinion Undersökningen som ligger till grund för den här en har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten har producerats för den Europeiska kommissionens representation i.
1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING I. VAD EU BETYDER FÖR SVENSKARNA 2 II. EU OCH FRAMTIDEN 3 ENERGIUNION 4 III. INVANDRING OCH FRI RÖRLIGHET 5 FRI RÖRLIGHET 6 ÅTGÄRDER ANGÅENDE OLAGLIG INVANDRING 6 IV. SVENSKARNAS SYN PÅ DEMOKRATI, MEDIA OCH SYSSELSÄTTNING 7 MEDIA 7 SYSSELSÄTTNING 8 This National Report for the European Commission Representation in SWEDEN was written by: Adam Claus & Thea Eriksson Almgren
2 I. VAD EU BETYDER FÖR SVENSKARNA Känslan av att vara medborgare i den Europeiska unionen är fortsatt stark i. Totalt uppger 72 % att de känner sig som EU-medborgare i någon grad, jämfört med det totala EU-snittet som ligger på 64 %. Detta är dock något lägre än 2014 (76 %). 2 av 5 personer i åldern 15-24 år har svarat de definitivt känner sig som EU-medborgare, jämfört med motsvarande siffra för svenskarna totalt sett (31 %). Majoriteten, (56 %,) av svenskarna ser sig själva både som svensk och som europé, jämfört med EUsnittet på 51 %. Totalt 37 % ser sig själva endast som svenska, jämfört med EU:s snitt på 41 %. 2 av 5 (39 %) menar att EU generellt sett framkallar en positiv bild. Motsvarande andel för EU är 37 %. Bilden av EU är främst positiv hos de yngre, 15-24 år (52 %). Denna bild har dock försämrats kraftigt bland personerna i just den yngsta målgruppen, från år 2014 då de positiva andelarna för denna grupp låg på 61 %. Den försämrade bilden av EU hos denna målgrupp kan troligen kopplas samman med den rådande flyktingkrisen. Den yngre generationen har förmodligen inte upplevt ett enat EU, som står starkt i kriser vilket leder till en försämrad bild. Den äldre generationen har möjligen upplevt kriser inom EU förut och har större tillförlit till systemet. Många svenskar tror att barnen idag generellt sett kommer få det svårare än sin egen generation, 47 %. Denna åsikt delas även av många andra länder då EU-snittet ligger på 50 %. Framförallt svenskar som är 55+ år tror att barnen idag kommer få det svårare (55 %). De som är i åldern 15-24 år tror i högst utsträckning att det kommer vara ungefär detsamma (60 %). Denna skillnad bland åldersgrupperna har förmodligen sina naturliga förklaringar. Skillnaden i ålder mellan de yngre och de som definieras som barn idag är inte så stor, vilket troligen motiverar deras svar. Att de äldre tror att barnen idag kommer få det svårare är dock än mer intressant. De områden som svenskarna framförallt anser skapar en känsla av samhörighet mellan EU:s medborgare är geografi (30 %), historia (29 %), värderingar (29 %) och kultur (28 %). Detta stämmer väl in med vad övriga länder i Europa tycker. Signifikant fler svenskar än snittet för EU (21 %) uppgav att värderingar var något som skapade samhörighet. År 2014 (28 %) fick området värderingar snarlika värden som i denna mätning. När svenskarna fick en specifik fråga om gemensamma värderingar råder mellan EU:s medlemsländer är dock svenskarna något oense. Majoriteten (53 %) anser att värderingarna är ganska långt ifrån varandra, jämfört med motsvarande siffra för EU-snittet på 43 %. Majoriteten (50 %) av EU totalt anser att medlemsländernas värderingar är nära. Svenskarna anser således att värderingar skapar samhörighet men är samtidigt splittrade om hur nära svenskarnas värderingar är med befolkningen i andra EU-länder. Medborgarna fick svara på vilka värderingar som de tycker representerar EU bäst. Svenskarna uppger att främst fred (52 %), demokrati (50 %) och mänskliga rättigheter (43 %) var sådana värderingar. Trots att snitten för EU totalt är lägre än för är det just dessa tre värderingar som får högst andel svar, fred (37 %), mänskliga rättigheter (37 %) och demokrati (31 %). Danmark är det land som i högst utsträckning har svarat liknande i dessa frågor. När medborgarna fick svara på vilka värderingar som var viktigast för dem personligen svarade svenskarna precis som när de svarade på vilka värderingar som de tyckte representerade EU bäst, mänskliga rättigheter (57 %), fred (50 %) och demokrati (46 %). Demokrati var dock inte med som en av de tre viktigaste värderingarna för EU-snittet totalt. Den tredje viktigaste värderingen för EUsnittet var respekt för mänskligt liv (36 %). 25 % av svenskarna svarade alternativet respekt för mänskligt liv.
3 II. EU OCH FRAMTIDEN Nära 6 av 10 svenskar (58 %) är optimistiska angående EU:s framtid, jämfört med det totala EUsnittet på 53 %. De länder som är mest optimistiska är Irland (76 %) och Rumänien (73 %). Signifikant färre svenskar har svarat att de är optimistiska i denna mätning än mätningen år 2014, där 66 % svarade att de var detta. Medborgarna fick ta ställning till vilka frågor som de ansåg vara de viktigaste som EU just för tillfället står inför. Svenskarna uppgav att invandringsfrågan (74 %) var den överlägset viktigaste frågan, därefter följde den ekonomiska situationen (28 %) och klimatförändringen (23 %). För EU:s totala snitt låg invandringsfrågan också högst (58 %). De andra frågorna som ansågs vara viktigast för EU just nu, av EU-medborgarna totalt sett, var terrorism (25 %) och den ekonomiska situationen (21 %). De viktigaste frågorna EU stod inför år 2014 har förskjutits något för svenskarna. År 2014 menade de svenska medborgarna att den ekonomiska situationen var viktigast (32 %), tätt följt av invandringsfrågan, arbetslösheten och klimatförändringen, alla på 28 % vardera. De viktigaste frågorna för just nu, enligt svenskarna, är invandringsfrågan (53 %), arbetslösheten (28 %) och skolväsendet (24 %). År 2014 var den viktigaste frågan enligt svenskarna, arbetslösheten (37 %), 24 % svarade invandringen i förra mätningen. är det land som i högst utsträckning, jämfört med de övriga EU-länderna, svarat skolväsendet. EU-snittet för denna fråga är endast 8 %. Färre har dock svarat att skolväsendet är den viktigaste frågan för just nu än år 2014 (34 %). De viktigaste frågorna för svenskarna på ett personligt plan skiljer sig något från vad som anses vara viktigast för EU och. Hälsa- och sjukvård (35 %), miljö-, klimat- och energifrågor (22 %) samt skolväsendet (20 %) är det som är viktigast för svenskarna just nu. Invandringsfrågan får endast 17 %. Här skiljer sig också svenskar från övriga EU-länders svar. Det totala EU-snittet visar att de viktigaste frågorna för medborgare i EU är stigande priser/inflation/levnadskostnader (27 %), hushållets ekonomiska situation (16 %) och hälsa- sjukvård (15 %). EU har satt upp mål som ska vara uppnådda till år 2020. Dessa mål innefattar bland annat arbetslöshet, utbildning, fattigdom, miljö och energi. står ut något i jämförelse med de andra europeiska länderna då väldigt få mål anses vara för högt satta. I tycker däremot många att flera av målen är för lågt satta. Exempel på detta är målen om att andelen ungdomar som slutar skolan utan fullständiga kvalifikationer ska minskas till 10 % och att antalet européer som lever under fattigdomsgränsen ska minskas med en fjärdedel. Att minst 40 % av personer i åldern 30 till 34 år ska ha en avslutad högre utbildning är det mål som flest svenskar anser vara för högt satt. Trots det, är det fortfarande långt under EU-snittet. Bland svenskar går det att utläsa en skillnad mellan könen i dessa frågor. Kvinnor tenderar att svara att målen är för högt satta medan männen snarare lutar åt att tycka att målen är för lågt satta. Bland 6 av 9 frågor tycker kvinnorna att målen till år 2020 är för högt satta. Männen har svarat att målen är för lågt satta i högre grad än kvinnorna på samtliga frågor, med ett undantag: 42 % av både män och kvinnor menar att målet angående att antalet européer som lever under fattigdomsgränsen ska minska med en fjärdedel är för lågt satt. Respondenterna fick även ta ställning till om de anser att EU är på väg åt rätt eller fel håll för att ta sig ur krisen och möta nya globala utmaningar. Nära 2 av 3 (65 %) svenskar menar på att EU är på rätt väg. Jämfört med EU-snittet på 45 % är ett av de mest optimistiska länderna. Vi kan dock se ett mönster att tron på EU bland de yngre respondenterna, 15-24 år, har minskat. År 2014 var det 87 % som menade att EU var på väg åt rätt håll, medan 2015 års mätning visar att 65 % av 15-24 åringarna svarat detta alternativ. Precis som att bilden av EU har försämrats i denna målgrupp, har denna grupp även blivit osäkra på om vägen EU tar är rätt eller fel.
För lågt EU28 SE För högt EU28 SE Tre av fyra män och kvinnor mellan 20 och 64 år ska ha ett jobb Den andel medel som investeras i forskning och utveckling ska årligen uppgå till 3 procent av det välstånd som EU genererar Att minska EU:s växthusgasutsläpp med minst 20 procent fram till 2020 jämför med 1990 Att öka andelen förnybar energi i EU med 20 procent fram till 2020 Att öka energieffektiviteten i EU med 20 procent fram till 2020 Andelen ungdomar som slutar skolan utan fullständiga kvalifikationer ska minskas till 10 % Minst 40 % av personer i åldern 30 till 34 år ska ha avslutad högre utbildning Antalet européer som lever under fattigdomsgränsen ska minskas med en fjärdedel fram till 2020 Att industrins bidrag till ekonomin ska uppgå till 20 % av BNP senast 2020 13 % 30 % 26 % 21 % 16 % 25 % 14 % 3 % 15 % 38 % 25 % 18 % 15 % 38 % 21 % 15 % 12 % 27 % 20 % 13 % 22 % 45 % 21 % 13 % 9 % 10 % 39 % 28 % 21 % 42 % 28 % 20 % 8 % 14 % 19 % 10 % Figur 1. Skulle du säga att följande mål som EU skall uppnå är för högt satta, lagom eller låg satta? ENERGIUNION sticker också ut när EU-medborgarna tillfrågades vilka mål som bör ges högsta prioritet i en europeisk energiunion. Mål som att garantera skäliga energipriser för konsumenter/företag eller kontinuerlig tillgång till energi har inte samma prioritet för svenskarna som för invånarna i andra EUländer. Svenskarna fokuserar i större utsträckning på att minska energiförbrukningen, skydda miljön och bekämpa den globala uppvärmningen. Det mål som svenskarna i högst grad anser bör vara prioriterat är att utveckla förnybar energi. 7 av 10 (69 %) svenskar anser att förnybar energi är viktigast, medan snittet för EU ligger på 4 av 10 (41 %). Detta mål är framförallt viktigt för personer i åldern 25-39 år där hela 81 % svarat detta. Bekämpa den globala uppvärmningen (56 %) är det mål som svenskarna anser ha näst högst prioritet, jämfört med EU-snittet på 30 %. Kvinnor (60 %) anser i högre utsträckning än männen (51 %) att detta mål bör prioriteras. Miljöengagemanget svenskarna uppvisar här bekräftas också av frågan om vilka de viktigaste frågorna för dig personligen är just nu. Där har 5 % av EU-snittet svarat miljö, -klimat- och energifrågor medan 22 % av svenskarna valt detta alternativ. Det finns bara en fråga som fått högre andelar svar, vilket är hälsa och sjukvård. 4
5 III. INVANDRING OCH FRI RÖRLIGHET Invandringsfrågan har blivit mer aktuell i och med den akuta flyktingsituationen 2015, vilket avspeglas i svenskarnas svar angående vilken den viktigaste frågan är för EU och. 53 % anser att invandring är den viktigaste frågan för just nu. I samtliga åldersgrupper är invandring den viktigaste frågan. År 2014 var invandring den femte viktigaste frågan för. Den viktigaste frågan som EU står inför, enligt svenskar, är också invandring (74 %). Snittet för EU ligger på 58 %. Även här kan vi se att frågans vikt har ökat från år 2014 då motsvarande siffra låg på 28 %. När frågan istället ställs i form av vilka de viktigaste frågorna för dig personligen just nu är hamnar dock invandring på betydligt lägre siffror. 17 % av svenskarna svarade då att invandring var viktigast. ligger dock över EU-snittet på 9 %. Motsvarande siffra för år 2014 var 10 % för svenskarna. 80 % av svenskarna får positiva känslor när man pratar om invandring av människor från EU-länder. Denna siffra är högst bland samtliga medlemsländer. Luxemburg (77 %), Finland (74 %) och Irland (71 %) är de länder som hamnar närmast. EU-snittet är 55 %. Motsvarande siffra för 2014 var 82 %. Invandring av människor från länder utanför EU framkallar också positiva känslor i någon grad för svenskarna (70 %). Det land som kommer närmast är Spanien på 53 %. EU-snittet för positiva känslor är 34 % och snittet för negativa känslor är 59 %. Inte heller här kan det utläsas någon större skillnad från år 2014 för (72 %). Medborgarna fick också ta ställning till om de instämde helt, delvis, delvis tog avstånd till eller tog helt avstånd till ett antal påståenden rörande bland annat invandring, gemenskap och förståelse om vad som sker i världen idag. En övervägande majoritet av svenskarna (86 %) instämmer i någon grad med att invandrare bidrar mycket till, jämför med EU:s gemensamma snitt på 41 %. Endast 12 % av svenskarna tar avstånd från påståendet. Luxemburg (69 %), Irland (67 %) och Storbritannien (65 %) är de länderna som hamnar närmst s siffra och instämmer i någon grad att invandrare bidrar med mycket till landet. 94 % av svenskarna uppger att de tycker att bör hjälpa flyktingar. Det finns små skillnader mellan kön eller ålder. Dock kan vi se att 55+ åringarna (61 %) i lägre utsträckning än 25-39 åringarna (80 %) svarat att de instämmer helt med påståendet. Svenskarna uppger också att de har god förståelse för vad som sker i världen idag, signifikant högre än EU-snittet. Svenska män (90 %) och kvinnor (82 %) uppger att de har god förståelse för vad som sker i världen. Svenskarna uppgav också att de tyckte att människor i har mycket gemensamt. 94 % av svenskarna instämde med detta påstående i någon grad jämfört med EU:s snitt på 74 %. Flera länder uppvisar liknande siffror som, exempelvis Irland (93 %), Cypern (91 %) och Danmark (90 %). Instämmer EU28 SE Tar avstånd EU28 SE Invandrarna bidrar med mycket i 41 % 86 % 50 % 12 % Människor i har mycket gemensamt 74 % 94 % 22 % 5 % Du förstår bra vad som sker i världen 68 % 86 % 29 % 13 % bör hjälpa flyktingar 65 % 94 % 28 % 6 % Figur 2. I vilken utsträckning instämmer eller tar du avstånd från vart och ett av följande påståenden?
6 FRI RÖRLIGHET Svenskarna fick ta ställning till huruvida bra eller dåliga olika påståenden är rörande EU-medborgares rätt att bo och arbeta i andra medlemsstater i EU samt i. 78 % av svenskarna anser att det är bra att EU-medborgare har rätt att bosätta sig i vilket land som helst i EU. Snittet för EU ligger på 71 %. 9 av 10 medborgare i anser att EU-medborgare har rätt att arbeta i vilket EU-land de önskar. Här är det land där flest anser att detta påstående är bra, snittet för EU ligger på 74 %. I exempelvis Storbritannien är det endast 58 % som svarat att de tycker att det är bra. Samtliga svenska medborgare (100 %) i åldern 15-24 år har svarat att EU-medborgare ska ha rätt att arbeta i vilken EU stat de önskar. 84 % av svenskarna menar att det är bra att EU-medborgare har rätt att bo i, jämför med EU-snittet på 68 %. 88 % har svarat att EU-medborgare ska ha rätt att arbeta i. Svenska medborgare skiljer alltså inte på om det gäller arbete i eller andra medlemsländer. 86 % av svenskarna är för fri rörlighet av personer, av varor och tjänster inom EU, medan 12 % är emot. Snittet för EU är 78 %. Majoriteten i samtliga åldersgrupper för svenskarna är för detta påstående. 55+ åringarna (17 %) är dock i högre utsträckning emot än 15-24 åringarna (5 %). Att fri rörlighet av personer, av varor och tjänster är viktigt för svenskarna bekräftas av att 31 % av medborgarna i första hand anser att det är det mest positiva resultatet av EU. EU-snittet i denna fråga är 25 %. För personer i åldern 25-39 år är fri rörlighet det mest positiva resultatet (42 %), strax före fred (41 %). Fred är för majoriteten av svenskarna det viktigaste resultatet (51 %). ÅTGÄRDER ANGÅENDE OLAGLIG INVANDRING 72 % av svenskarna uppger att ytterligare åtgärder bör vidtas för att stävja olaglig invandring till EU, jämfört med EU-snittet på 89 %. är det land som har lägst andel som vill vidta åtgärder. 2014 var motsvarande siffra 69 % för. Närmare en fjärdedel (23 %) anser att inga åtgärder bör vidtas. Huruvida dessa åtgärder skall ske på EU-nivå, nationell nivå eller på båda nivåer finns det delade åsikter kring. Till största del anser svenskarna att detta ska ske på båda nivåerna (36 %). En fjärdedel (25 %) anser att åtgärder skall ske på EU-nivå och 11 % att det skall genomföras på nationell nivå. Totalt är det en större andel män än kvinnor som anser att något bör göras åt situationen, 78 % männen respektive 67 % av kvinnorna. 78 % av svenskarna är för en gemensam europeisk migrationspolitik. Snittet för samtliga EU-länder är 68 %. I åldern 40-54 år är 85 % för medan 68 % av svenskar i åldern 15-24 år är för en gemensam migrationspolitik.
7 IV. SVENSKARNAS SYN PÅ DEMOKRATI, MEDIA OCH SYSSELSÄTTNING En klar majoritet, 8 av 10, är i någon grad nöjd med hur demokratin fungerar i, motsvarande siffra för det totala EU-snittet är 52 %. Män (31 %) har i högre utsträckning än kvinnor (21 %) svarat att de är mycket nöjda. och Danmark (87 %) är mest nöjda med sin demokrati. Hälften av de svenska medborgarna (49 %) har svarat att de är nöjda med hur demokratin fungerar i EU. Här har dock 11 % svarat att de inte vet. Skillnaden mellan och övriga EU är inte lika stor kring denna fråga, 43 % av det totala EU-snittet är nöjda med demokratin i EU. När svenskarna får frågan om vilka värderingar som representerar EU bäst uppger en majoritet demokratin. är det land där flest svarat att demokrati representerar EU bäst. MEDIA Majoriteten av svenskarna tycker att det talas ganska lagom om EU i medierna. Många medborgare menar dock att det finns utrymme att tala mer om EU. Framförallt har respondenterna svarat att det talas för lite om EU i radio (29 %), den tryckta pressen (29 %) och i TV (27 %). Vad gällande internetbaserade medier är det många av svenskarna som uppgett att de inte vet om det i allmänhet talas för mycket eller för lite om EU. Detta kan bero på att de äldre inte är lika aktiva i dessa forum som de yngre. Detta bekräftas delvis av att andelen som svarat vet ej ökar kraftigt ju längre upp i åldrarna vi kommer. Till exempel ser vi att när det frågas om sociala nätverk har 13 % av 15-24 åringarna svarat vet ej, medan hela 70 % av 55+ åringarna svarat detta. Totalt sett anser svenskarna dock att det finns utrymme även här för att tala mer om EU. 1 av 5 anser att det talas för lite om EU på sociala nätverk och 16 % på webbplatser. När det frågas om sociala nätverk har de yngsta i högre utsträckning svarat att det talas för mycket om EU, 20 %, motsvarande siffra för webbplatser är endast 3 % för denna åldersgrupp. När det ställdes en fråga om EU framställs alltför positivt, objektivt eller negativt i dessa svenska medier finns en skillnad mellan de traditionella medierna och de internetbaserade. I de traditionella medierna, alltså TV (59 %), radio (59 %) och den tryckta pressen (51 %) svarar majoriteten av svenskarna att EU framställs objektivt, jämfört med EU-snitten för dessa som ligger på 50 % för både radio samt TV och 46 % för den tryckta pressen. Svenskarna är mer osäkra när det kommer till EU-eringen i sociala nätverk och på webbplatser. Totalt sett vet inte 56 % om sociala nätverk och 49 % för webbplatser om EU framställs för positivt, objektivt eller negativt. 1 av 3 (34 %) menar att webbplatser är objektiva jämfört med 16 % som svarat att sociala nätverk är objektiva. På sociala nätverk anser nära 1 av 4 (24 %) att EU framställs alltför negativt, EU-snittets motsvarande siffra är 12 %. Framförallt yngre har svarat att EU framställs negativt. 45 % av 15-24 åringarna, 38 % av 25-39 åringarna och 30 % av 40-54 åringarna har svarat att EU framställs alltför negativt. Efter att ha frågat om EU-ering i svenska medier skulle svenskarna ta ställning till om de instämde helt, var benägna att instämma, inte benägna eller helt och hållet ta avstånd från fyra påståenden om sociala nätverk. Det första påståendet var Sociala nätverk på Internet är ett modernt sätt att hålla sig a jour med politiken. 63 % av svenskarna menade att de instämde i någon grad. Motsvarande andel för EU var 52 %. Det andra påståendet var Information om politiska frågor från sociala nätverk på Internet är inte att lita på. 7 av 10 svenskar instämde i detta. EU-snittet hamnade på 47 %. Svenskarna verkar vara mer källkritiska till sociala nätverk än samtliga EU-länder. Malta (61 %), Finland (60 %) och Luxemburg (60 %) var de länder som kom närmast. I åldrarna 15-24 år instämmer 85 % i någon grad att politiska frågor från sociala nätverk på Internet inte är att lita på, 53 % av 55+ åringarna instämmer.
8 För det tredje påståendet; Sociala nätverk på Internet kan få människor intresserade av politik instämmer 79 % av svenskarna med detta påstående. 97 % av 25-39 åringarna och 95 % av 15-24 åringarna instämmer i någon grad med att sociala nätverk kan få människor intresserade av politik. Majoriteten (57 %) av svenskarna instämde med det fjärde påståendet att Sociala nätverk på Internet är ett bra sätt att få säga sin åsikt i politiska frågor. EU-snittet ligger på 51 %. Respondenterna åldersgruppen 40-54 år instämmer i högst utsträckning med detta (71 %). Sociala närverk på Internet är ett modernt sätt att hålls sig à jour med politiken Information om politiska frågor från sociala nätverk på Internet är inte att lita på Instämmer EU28 SE Tar avstånd EU28 SE 52 % 63 % 23 % 25 % 47 % 70 % 23 % 16 % Sociala närverk på Internet kan få människor intresserade av politiska frågor 52 % 79 % 22 % 9 % Sociala nätverk på Internet är ett bra sätt att få säga sin åsikt i politiska frågor 51 % 57 % 23 % 28 % Figur 3. Oavsett om du deltar i sociala nätverk på internet eller inte (webbplatser för sociala nätverk, bloggar, webbplatser för videopublicering), vänligen tala om för mig om du instämmer eller tar avstånd från vart och ett av följande uttalanden. Svenskarna fick även frågan om hur mycket de är benägna att lita på olika medier. Radio är det media som svenskarna litar på mest. Hela 85 % angav att de litar på radio, följt av TV (75 %). EU-snittet för att lita på radio ligger på 55 % och 48 % för TV. Majoriteten (54 %) litar på den tryckta pressen, men det är ändå en tydlig skillnad mellan denna typ av media och radio/tv. EU-snittet för den tryckta pressen ligger på 43 %. Ju yngre, desto större tilltro till den tryckta pressen. 78 % av 15-24 åringarna uppger att de litar på detta media, jämfört med 41 % av 55+ åringarna. En skillnad från 2014 är att 46 % av 15-24 åringarna svarade att de litade på den trycka pressen. Det media som flest svenskar inte litar på är sociala nätverk. Endast 8 % uppger att de litar på sociala nätverk. 77 % av svenskarna uppger att de inte litar på sociala nätverk. är det land där flest inte litar på detta media, EU-snittet ligger på 20 %. SYSSELSÄTTNING Det råder delade meningar om hur situationen för sysselsättningen ser ut i. Majoriteten (52 %) anser att situationen i någon grad är dålig. Jämfört med EU-snittet (67 %) är ändå svenskar något mer positiva. Det är i princip ingen skillnad från det svenskarna tyckte 2014, 54 %. 78 % av medborgarna anser att den egna jobbsituationen i någon grad är bra. Flest unga, 15-24 år, uppger att den personliga jobbsituationen är dålig, 31 %, jämfört med 55+ åringarna där endast 5 % svarat detta. Majoriteten av de unga, 15-24 år, har dock svarat att den egna jobbsituationen är bra, 64 %. 2014 var det 82 % av de unga som svarade att den var bra. 2 av 5 tror att arbetsmarknadssituationen i den närmaste framtiden kommer att vara den samma som idag. 2 av 5 (39 %) tror att den kommer bli sämre. Majoriteten (50 %) av medborgare som är 55+ år tror att situationen på arbetsmarknaden kommer att blir sämre, motsvarande siffra 2014 var 30 %. Den egna arbetssituationen för svenskarna tros dock vara densamma som nu, 64 %. Endast 3 % tror att den kommer bli sämre. På frågan om den ekonomiska krisens inverkan på arbetsmarknaden nu nått sin kulmen eller inte svarade majoriteten av svenskarna att situationen kommer att förvärras ytterligare (53 %), jämfört med EU-snittet på 46 %. Detta är en ökning från 2014, då motsvarande siffra var 44 %.