Nationell strategi för geografisk information Plats för geoinformation

Relevanta dokument
Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

JHS rekommendationen Metadata för registeruppgifter. Nordig2017 Vesa-Matti Ovaska Riksarkivet Finland

Programmet för öppen information Offentliga datalager i mera omfattande användning

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM EN NATIONELL STRATEGI FÖR INTELLIGENTA TRANSPORTSYSTEM

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM NYTTJANDE AV DATA INOM AFFÄRSVERK- SAMHET

Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken

FinELib. FinELib-konsortiet är rätt partner för vetenskap, forskning, undervisning och inlärning på högsta nivå

Strategi för digitalisering

RP 180/2012 rd. utöver närings-, trafik- och miljöcentralerna

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Informations- och kommunikationsteknologi i skolans vardag

JHS 193 Unik identifierare för geografisk information Bilaga 1. Process för att bilda URI

egrunder -utbildning Lp-verktyget för gymnasiet 03/2016

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (NTM-centralen)

Strategi för e-service

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder

Vad händer i vår omvärld?

Göteborgs Stad bedömer såväl omvärldsanalysen (Kapitel 3) som de perspektiv betänkandet tar sin utgångspunkt i som relevant.

Geodatarådet och den nationella geodatastrategin - vilka är universitetsvärldens behov? Håkan Olsson, SLU Ledamot av Geodatarådet

Byggnadstillsynen, miljö- och hälsoskyddet och miljövården samt de självstyrande områdena

Forsknings- och innovationsrådets vision och vägkarta

Statsrådets principbeslut om intelligent robotteknik och automatisering

Jord- och skogsbruksministeriets STRATEGI 2030

FÖRUTSEENDE OCH VERKNINGSFULL UTVÄRDERING 2020

Svenskt Nationellt ramverk för interoperabilitet Sammanfattning och status. Presentation för Semicolon i Oslo 17 sept 2009

Tävlingen Statsministerns bästa praxis

Utredningen om järnvägens organisation

Utvecklingen av trafiktjänsterna i skärgården Iakttagelser, slutsatser och fortsatta åtgärder

Klarspråkskampanj som maktmedel?

RP 25/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 54 och 87 i lagen om främjande av integration

egrunder -utbildning i Helsingfors, Åbo och Vasa

1(8) Belopp: Tidsplan: Beskrivning och motivering av informationsbehovet:

Programmet för statsminister Sipiläs regering:

om ändring av 98 och 140 i landskapslagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i landskapslagen ( / ) 98 2 mom. och mom.

E-hälsostrategi för socialförvaltningen

En presentation av NEA, det svenska nätverket för elektroniska affärer. Vi gör e-affärer enklare!

ANSÖKNINGSMEDDELANDE 1 (5) /2017 ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2017

World Design Capital Helsinki 2012 Sammandrag av slutrapporten

Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Ett nytt PSI-direktiv för ökat och billigare vidareutnyttjande av offentlig information

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till E-delegationen (Fi 2009:01) Dir. 2010:32. Beslut vid regeringssammanträde den 25 mars 2010

Statens tillståndsoch. tillsynsmyndighet (Luova) Grundas

Program för näringspolitik. Sveriges ordförandeskap 2018

Landskapsprogram för Österbotten Program för deltagande och bedömning

RP 124/2006 rd. I propositionen föreslås ändringar i bestämmelserna

Finlands Banks strategi

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

RP 248/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 i lagen om statens specialfinansieringsbolag

Nödcentralsverket Strategi

Välkommen till Det digitala Malmö

RP 119/2017 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den.

Strategi för digital utveckling

#DIGIPOLICY. Finlands studerandekårers förbund SAMOK

Strategiska riktlinjer för livslång vägledning Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2011:15

IT-STRATEGI FÖR DE SVENSKSPRÅKIGA SKOLORNA I ESBO. 1. Strategiska riktlinjer på riksnivå

GEODATARÅDET OCH DIGITALT FÖRST LUNCHSEMINARIUM

Verksamhetsplan för SIS/TK 466 Belägenhetsadresser

INSPIRE som en katalysator för ökad användning av geodata GISS årsmöte Stockholm

Digitaliseringsstrategi för Vallentuna kommun

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM MÅLEN FÖR DEN NATIONELLA INFORMA- TIONSSAMHÄLLSPOLITIKEN

Nationell geodatastrategi

UTBILDNINGSPLAN. Master Programme in Business Process and Supply Chain Management, 60 Higher Education Credits

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret

Forskning och utveckling år 2016

Nationell strategi för inköp i offentlig sektor

RECOMMENDATIONER FÖR ENTREPRENÖRSKAPS- FRÄMJANDE VID HÖGSKOLOR

VISIONER Vision 2015 Visioner för översiktsplanen Strategisk plan

Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017

Revisionsverkets ställningstaganden

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket Ur GSD Blå kartan, diarienummer

Strategin för åren

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation.

ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL

Arbetslivet förnyas. Jukka Lindberg, Utvecklingschef Vates-stiftelsen Tammerfors

Statens historiska museers digitaliseringsstrategi

JHS 195 Definitioner för arbetsställe och andra relaterade termer

5. DIGITALISERING, FÖRSÖKSVERKSAMHET OCH AVVECKLING AV NORMER

RP 74/2006 rd. I propositionen föreslås att lagen om grunderna

STRATEGI FÖR KARLEBY. Utkast till innehåll

Plan för digitalisering i Motala kommun

Programmet Den nya grundskolan. Elevinriktning, kompetenta lärare och en verksamhetskultur som präglas av samhörighet

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

0 i' ' : Yttrande över RUFS Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

ETT VÄLMÅENDE FINLAND OCKSÅ I MORGON. Kommun- och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården

Kommunikationsstrategi yrkesutbildningen

Resultaten från eard projektet Om förvaltningsgemensamma specifikationer

Yttrande över Remiss med anledning av införande av Inspire direktivet

Den Nationella IT-strategin då vården flyttar ut ur sjukhusen Ann Hedberg Balkå

Kundanpassade tjänster som mål - Celias kundstrategi. Svenska Daisykonsortiets konferens

Digitalt förstför. en smartare samhällsbyggnadsprocess. Eva Nord Regional geodatasamordnare Lantmäteriet

Förebyggande av våld. i närrelationer och inom familjen Broschyrer 2004:9

Statsrådets principbeslut om riktlinjer för politiken avseende romer

Transkript:

Nationell strategi för geografisk information 2016 Plats för geoinformation

Jord- och skogsbruksministeriets publikationer 4a/2014 Utgivare: Jord- och skogsbruksministeriet Nätverket och Delegationen för geografisk information Redaktion: Inspire-sekretariatet, Lantmäteriverket och Olavi Köngäs, Netum konsultointi Oy Tryckningsort: Paintek Pihlajamäki, Helsinki 2015 ISBN 978-952-453-879-4 (Tryckt) ISBN 978-952-453-880-0 (Nätutgåva) ISSN 1238-2531 (Tryckt) ISSN 1797-397X (Nätutgåva)

Plats för geoinformation Nationell strategi för geografisk information 2016 3 Nationell strategi för geografisk information 2016 Plats för geoinformation En nationell strategi för geografisk information 2010 2015 (Läget förenar) publicerades hösten 2010. Den föregående strategin publicerades 2004 och omfattade åren 2005 2010. Under de senaste åren har omvärlden förändrats betydligt. När riktlinjerna för den nationella informationspolitiken antogs våren 2011 inleddes en omfattande öppning av offentlig information. Kartor och geografisk information har blivit viktiga drivkrafter bakom nya tillämpningar. Lokalisering och geografisk information är i allt högre grad en oskiljbar del av vår mobila vardag. Lagen om informationsförvaltning, som trädde i kraft hösten 2011, styr organisationer inom den offentliga förvaltningen mot utveckling av datasystemens interoperabilitet. Målbilden för interoperabilitet avspeglas i den referensarkitektur som under finansministeriets ledning tagits fram för bl.a. geografisk information. Reformeringen av administrativa processer syns som e-tjänster och kostnadsbesparingar. Skapandet av en infrastruktur för geografisk information utifrån Inspire-direktivet nådde sin första fas 2013. Informationen som omfattas av bestämmelserna har gjorts tillgänglig på ett enhetligt sätt enligt internationella standarder. Infrastrukturen har skapats och utgör en plattform för utveckling av tillämpningar och tjänster. Under årens lopp har den nationella strategin flyttat fokus från utveckling av utbudet och infrastrukturen till nyttjande och användning av informationen. Visionen framhäver att användning av geografisk information leder till effektivare verksamhet och beslutsfattande och ökar möjligheterna till deltagande. De föreslagna åtgärderna syftar till att öka informationens tillgänglighet och tjänsternas användbarhet. Potentialen i geografisk information ökar hela tiden och behöver göras mera känd. Betydande tillväxt i nyttjandet av geografisk information och kostnadsbesparingar förutsätter ett fungerande samarbete mellan förvaltningen och företagen. Framgångsrikt samarbete skapar innovativa lösningar för den internationella marknaden. Finlands nationella strategi för geografisk information har uppdaterats. Enligt strategigruppens bedömning var det inte nödvändigt att omarbeta alla delar av den föregående strategin. De tidigare målsättningarna är fortfarande aktuella som mål. Nu är de föreslagna åtgärderna mera konkreta och består av uppgifter med utsedda ansvariga. Alla organisationer kan finna sin plats i ekosystemet för geografisk information. Strategin utmanar alla parter att se över verksamhetens inriktning och mål samt uppfylla dem i egna och gemensamma spetsprojekt! Nu är det rätt tid att finna och ta tillvara på potentialen i geografisk information. Visa platsen för geoinformation! April 2014 Nätverket och Delegationen för geografisk information Strategigruppen Ordförande Riitta Teiniranta, Finlands miljöcentral Medlemmar Antti Vertanen, jord- och skogsbruksministeriet Juha Vuorimies, miljöministeriet Seppo Öörni, kommunikationsministeriet Sami Heikkilä, försvarsministeriet Kai Karsma, arbets- och näringsministeriet Pekka Halme, Lantmäteriverket Lassi Lehto, Geodetiska institutet Juha Tiihonen, Trafikverket Mika Leivo, Karttakeskus Oy Kari Mikkonen, Paikkatietokonsultit Oy Katariina Hilke, Åbo stad Anna Mustajoki, Tammerfors stad Tuuli Toivonen, Helsingfors universitet Outi Hermans, Helsingfors stad Strategigruppens sekreterare var Olavi Köngäs, Netum Consulting Oy.

4 Plats för geoinformation Nationell strategi för geografisk information 2016 Vision Smidig användning av geografisk information leder till effektivare verksamhet och beslutsfattande samt nya och mångsidiga tjänster. Lättillgänglig och tillförlitlig geografisk information ökar möjligheterna till deltagande samt förbättrar säkerheten och konkurrenskraften.

Plats för geoinformation Nationell strategi för geografisk information 2016 5 Mål och åtgärder 1 Geografisk information från den offentliga förvaltningen och företagen har god kvalitet, är lättillgänglig och motsvarar användarnas behov. Åtgärd 1: Förbättra geoinformationens tillgänglighet Vi fortsätter med åtgärder som utvecklar administrationen, förbättrar informationens kvalitet och aktualitet samt underlättar nyttjandet av informationen vid utveckling av tjänster. Informationens kvalitet och aktualitet förbättras och nyttjandet av informationen vid utveckling av tjänster underlättas. Målet är att även privata aktörer, t.ex. producenter av samhällsservice, gör sina data tillgängliga för andra. Data som finns i den offentliga och privata sektorns datamängder öppnas Utvidga avgiftsfriheten i datautlämning och öka prissättningens transparens för den offentliga sektorns avgiftsbelagda tjänster Utveckla övergripande tekniska lösningar för nyttjande av informationen Utarbeta och publicera gemensamma användningsvillkor för geografisk information Utarbeta, publicera och administrera kataloger och metadata om tillgänglig information Förbättra forskningstillgång till datamängder som har begränsningar av användningen genom större transparens för utlämningsprinciperna och skälig prissättning av utlämningar. Geoinformationsproducenter i den offentliga sektorn och berörda ministerier. Juhta (JHS) Privata geoinformationsproducenter

6 Plats för geoinformation Nationell strategi för geografisk information 2016 Åtgärd 2: Förbättra informationens användbarhet och integration i datamängder Infrastrukturens användbarhet ska förbättras genom att standarder och tillvägagångssätt för behandling av geografisk information samt iakttagandet av dem utvecklas och harmoniseras. Standardisering och andra åtgärder för ökad interoperabilitet underlättar integration av geografisk information i datamängder. Tydliga och användarorienterade beskrivningar av informationen och tjänsterna utarbetas. Krav i offentliga upphandlingar på iakttagande av standarder och andra öppna specifikationer är viktiga när det gäller att förbättra interoperabiliteten och användbarheten. Främja harmonisering: terminologi, koduppsättningar, dataelement, ontologier, scheman och metadata Publicering och användning av servicenivådefinitioner (SLA) i gränssnittstjänster En del av JHS-rekommendationerna om geografisk information och tillhörande tjänster bör fastställas som standarder för den offentliga förvaltningen Främja tillämpningen av standarder på program och tjänster genom krav i offentliga upphandlingar. Geoinformationsproducenter i den offentliga sektorn Standard för den offentliga förvaltningen: Patine -> (Juhta) -> finansministeriet Offentliga upphandlingsenheter som skaffar program och tjänster inom geografisk information Privata geoinformationsproducenter Åtgärd 3: Effektivare bruk av gräsrotsmetoder för insamling och underhåll av information Myndigheter och företag möjliggör att medborgare, företag, organisationer och den tredje sektorn kan delta i insamlingen och underhållet av geografisk information i syfte att förbättra dess täckning, kvalitet och aktualitet. När data och uppdateringar även kommer in utanför aktörernas system för datainsamling får man ett betydligt tätare observationsnät och snabbare information om förändringar som gäller t.ex. trafik, väder och miljö. Vid planering av datainsamling bedöms möjligheterna att använda gräsrotsmetoder (crowdsourcing) Informationsproducenterna möjliggör insamling av tips och observationer samt uppdateringar till geodatamängderna och organiserar hantering, behandling och förmedling av tips och observationer. Informationsproducenterna främjar nyttjande av sensornätsdata över organisationsgränserna Geoinformationsproducenter

Plats för geoinformation Nationell strategi för geografisk information 2016 7 Åtgärd 4: Beakta tidsperspektiven vid hantering av datamängder Förändringar över tid, t.ex. av administrativa gränser, är intressanta vid många analyser som baserar sig på geografisk information. Planering och anvisningar behövs för arkivering och tidsregistrering som säkerställer tillgänglighet och enkel åtkomst på lång sikt. Planering av hanterings- och arkiveringslösningar och utarbetande av tillhörande rekommendationer Planering och implementering av lösningar för användning av arkiverad geografisk information Digitalisering av historiska datamängder och utveckling av söktjänster Utveckling och införande av livscykeltänkande för objekten Inkludering av tidsperspektivet i datamängder som metadata på objektnivå Juhta (JHS-sektionen) Riksarkivet Lantmäteriverket/Geodatacentralen Inspire-aktörer i fråga om deras datamängder Geoinformationsproducenter 2 Användning av geografisk information leder till effektivare verksamhet och bättre tjänster Åtgärd 5: Förbättra geoinformationstjänsternas användbarhet Användningen av geoinformationstjänster har ökat mycket snabbt. Internationella tjänster har nått en dominerande ställning på konsument- och delvis på företagsmarknaden. Myndigheternas tjänster innehåller aktuell information med bra kvalitet, men användarvänligheten håller inte en konkurrenskraftig nivå. Geoinformationstjänsternas användarorientering och användbarhet betonas vid planering och produktion av tjänsterna. I geoinformationstjänster implementeras gränssnitt för enkel integration i andra tilllämpningar tjänsternas tillgänglighet och användbarhet säkerställs genom satsning på system och produktion Producenter av geoinformationstjänster Offentliga upphandlingsenheter som skaffar geoinformationstjänster

8 Plats för geoinformation Nationell strategi för geografisk information 2016 Åtgärd 6: Främja användning av geografisk information i beslutsfattandet Analys av tillgänglig information är viktigt vid beredning av beslut i den offentliga och privata sektorn. Nyttjande av geografisk information bör bli en naturlig del av berednings- och beslutsprocessen. För detta behövs lättillgängliga datamängder, anvisningar och stöd. Tematisk hantering och öppning av information ökar medborgarnas möjligheter att delta och påverka redan i beredningsfasen av samhälleliga åtgärder. Geoinformationstjänster ger användarvänliga verktyg för analys och visualisering av information för beslutsfattarnas och de beredningsansvarigas bruk. Geoinformationstjänster erbjuder en tydlig och tillförlitlig helhet av grundläggande information som möjliggör olika typer av analyser Grundläggande analyser av centrala, intressanta teman sker regelbundet Geografisk information blir synligare i Statsrådets kanslis Findikaattori-tjänst Kunskaperna om nyttjande av geografisk information utvecklas t.ex. via handledningar, exempel och fallbeskrivningar Producenter av geoinformationstjänster i den offentliga sektorn Statsrådets kanslis Findikaattori-tjänst Lantmäteriverket/Geodatacentralen Åtgärd 7: Nyttja geografisk information i högre grad vid utveckling av offentlig service Geografisk information kombinerat med annan information stöder utveckling av basservicen och dess produktivitet. Exempelvis inom hälsovården planeras förändringar av servicestrukturen, och bl.a. sjuktalen bör kunna påverkas proaktivt. Utred möjligheterna att nyttja geografisk information på olika förvaltningsområden Hälsovården, t.ex. Nyttja geografisk information vid organisering av service, resor etc. Analysen av hälsopåverkande faktorer förädlas genom kombination av geografisk information och befolknings- och hälsoinformation Ministerier Patine (Delegationen för geografisk information) Institutet för hälsa och välfärd, Folkpensionsanstalten, universitet Kommuner

Plats för geoinformation Nationell strategi för geografisk information 2016 9 Åtgärd 8: Informera om möjligheter till nyttjande av geografisk information Kunskapen om öppnandet av geografisk information och nya tjänster (t.ex. Paikkatietoikkuna) är inte tillräckligt spridd. För att öka användningen av informationen och Utarbeta en kommunikationsplan för geoinformationstjänster Allmän information om t.ex. publicering och förbättring av tjänster tjänsterna samt effekterna behövs åtgärder riktade mot bl.a. beslutsfattare och beredningsansvariga i syfte att skapa ökad medvetenhet. Deltagande i programmet för öppna data Utveckla och sprid kunskap om fallbeskrivningarna Nätverket för geografisk information Patine (Delegationen för geografisk information) Lantmäteriverket/Geodatacentralen 3 Fungerande samarbete gör produktion, underhåll och nyttjande av geografisk information effektivare och skapar förutsättningar för forskning och innovation Åtgärd 9: Förbättra samarbetet mellan geodataproducenterna och tjänsteföretagen och starta ett utvecklingsprogram för internationalisering av branschföretagens serviceutbud och verksamhet Samarbetet mellan den offentliga och privata sektorn inom geografisk information har fokuserat på tekniska frågor. Det behövs mera kontakter och samarbete på verksamhetsutvecklingsnivå med internationalisering av företagsverksamheten som ett särskilt mål. Tjänsteföretagen i den finländska geoinformationsbranschen är oftast små och i regel verksamma på hemmamarknaden. För att växa behöver företagen internationaliseras. Internationalisering av verksamheten kräver intern utveckling och samarbete mellan företagen. Den offentliga sektorn kan stödja geoinformationsbranschens internationalisering på flera sätt utöver företagsfinansiering. Företagen har etablerat en samarbetsgrupp (FLIC Finnish Location Information Cluster) under Teknologiindustrin rf i syfte att utveckla verksamheten. Öka dialogen mellan den offentliga sektorns aktörer och geoinformationsbranschens tjänsteföretag Starta ett utvecklingsprogram med stöd från offentliga finansiärer för internationalisering av branschföretagens serviceutbud och verksamhet. Patine (Delegationen för geografisk information) Nätverket för geografisk information Ministerier FLIC Finpro

10 Plats för geoinformation Nationell strategi för geografisk information 2016 Åtgärd 10: Tillämpa principen om öppen källkod i geoinformationsbranschens systemutvecklingsprojekt Den offentliga förvaltningen använder öppen kod i största möjliga grad vid sina utvecklingsprojekt inom området oberoende av om den tekniska plattformen är öppen eller kommersiell. Eftersom projektens utvecklingsarbete publiceras kan intresserade företag och utvecklare dra nytta av investeringarnas resultat. I gengäld får offentliga aktörer tillgång till projektresultat för eget bruk. Bakom detta finns det övergripande målet att främja användning av öppen källkod i den offentliga förvaltningens system. Ett exempel på publicering av öppen kod är Lantmäteriverkets Oskari. Principen om öppen källkod anges som villkor i upphandlingar Genom publicering av program och komponenter som implementeras med öppen källkod får även företagen tillgång till källkod som skrivits för den offentliga sektorns program Öka samarbetet mellan aktörerna i utvecklingsprojekt Organisera utvecklingssamarbete om öppen källkod i geoinformationsbranschen, utvecklingsplattform för e-tjänster (JulkICT Lab, Forge) Geodatabranschens aktörer Åtgärd 11: Samhälleliga effekter av öppnandet av geografisk information utreds Motiven för öppnandet av geografisk information är mål relaterade till effekterna. I ekonomiskt hänseende utgår de politiska riktlinjerna från att de samhällsekonomiska fördelarna med öppnandet av information i den offentliga sektorn är betydligt större än de direkta inkomstförlusterna. Förutom ekonomiska effekter väntas öppnandet leda till olika typer av kvalitativa förbättringar i samhällets och demokratins funktionssätt. Utöver de föreslagna utredningarna behövs akademisk forskning i ämnet. Empiriska studier om samhällsekonomiska effekter av öppnandet av vissa geoinformationsmängder (bl.a. Digiroad, SYKE, LMV:s terrängdata) Samhälleliga effekter av öppnandet av geografisk information (deltagande, beslutsfattande, företagens och medborgarnas vardag etc.) utreds och de långsiktiga effekterna bedöms Utifrån utredningarna definieras mätare och strukturer för löpande uppföljning av effekterna Patine (Delegationen för geografisk information) och ministerier

Plats för geoinformation Nationell strategi för geografisk information 2016 11 4 God kompetens skapar förutsättningar för nyttjande av geografisk information och utveckling av infrastrukturen Åtgärd 12: Utveckla utbildningen inom området på högsta stadiet Samhällets behov av geoinformationskunniga personer ökar snabbt såväl i fråga om teknisk kunskap som nyttjande och analys av information. Växande informationsmängd, bättre tillgänglighet och billigare teknik möjliggör nyttjande av information i mångskiftande uppföljnings- och planeringsuppgifter. Geografiskt länkad information utgör en väsentlig del av dataunderlaget. I ett informationssamhälle är analys av data och presentation av resultaten viktiga färdigheter i yrken där utbildningsnivån är hög. Flera branscher behöver satsa mera på utveckling av dessa färdigheter i utbildningen. Utbildningsinfrastrukturen för geografisk information ska utvecklas och tilldelas resurser samt stödja samarbete mellan olika läroanstalter. Forskningsresurserna inom området ska säkerställas eftersom högklassig undervisning i slutändan alltid bygger på högklassigt forskningsarbete. Undervisningen inom området geografisk information bör starkare än i dag länkas till undervisning inom informationsförvaltning, ICT-tillämpning, statistik och visualisering på substansområdena. Säkerställ tillräckliga resurser för universitetsutbildning inom området Stärk länken mellan undervisning inom ICT och inom geografisk information Inkludera nyttjande av geografisk information i studieprogram för olika utbildningsområden Öka samarbetet mellan universitet, myndigheter och företag när det gäller undervisning, forskning och utveckling inom geografisk information Bredda utbudet av kompletterande utbildning Universitet Yrkeshögskolor Undervisnings- och kulturministeriet Patine (Delegationen för geografisk information) och nätverket för geografisk information

12 Plats för geoinformation Nationell strategi för geografisk information 2016 Åtgärd 13: Främja nyttjande av geografisk information som en del av medborgarnas grundläggande färdigheter Tack vare Internet och mobiler har nästan alla möjlighet att nyttja geo- och lokaliseringsinformation i arbetet och på fritiden. Förståelse av grundläggande begrepp inom geografisk information är en färdighet som krävs för effektiv och säker användning av de geoinformationstjänster som medborgarna tillhandahålls. Nyttjande av geografisk information inkluderas i utbildningsprogram på andra stadiet Skolor och lärare vägleds i nyttjandet av geografisk information och material och verktyg som stöder undervisningen tillhandahålls på nätet Kurser om nyttjande av geografisk information och navigering inkluderas i medborgaroch arbetarinstitutens program Synligheten för geografisk information främjas i samband med att elektroniska studentskrivningar inleds En modul om geografisk information utvecklas som en del av datorkörkortet och lämpligt kursmaterial samt utbildarutbildning ordnas Utbildningsstyrelsen Lantmäteriverket/Geodatacentralen Utvecklingscentralen för Informationssamhället Tieke rf

Plats för geoinformation Nationell strategi för geografisk information 2016 13

14 Plats för geoinformation Nationell strategi för geografisk information 2016 Antecknings