Samhällsbygget Investera för framtiden

HÖSTBUDGET 2018 Samhällsbygget Investera för framtiden 20 september 2017 Foto: Sam Edwards / Folio 1

Sammanfattning Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del - samtidigt betalar vi av över 40 miljarder på statsskulden Foto: Maskot / Folio Foto: Maskot / Folio Foto: Cultura Creative / Johnér Foto: Maskot / Folio 2

AGENDA Förutsättningar för budgeten Tillväxt och arbetsmarknad Offentliga finanser Utmaningar Samhällsbygget investera för framtiden Sammanfattning Foto: Maskot / Folio 3

Hög tillväxt och stark arbetsmarknad 2015 2016 2017 2018 2019 2020 BNP världen Procentuell tillväxt 3,4 3,1 3,5 3,6 3,7 3,8 BNP Sverige Procentuell tillväxt 4,1 3,2 3,1 2,5 2,0 2,3 Arbetslöshet Procent av arbetskraften 7,4 6,9 6,6 5,9 5,9 5,9 Sysselsättningsgrad Procent av befolkningen, 20-64 80,5 81,2 82,0 82,4 82,5 82,5 Not: Icke kalenderkorrigerade siffror. Givet regeringens reformer t.o.m. BP18. Arbetslöshet avser 15-74 år. Sysselsättningsgrad avser 20-64 år. Den 13 september publicerade SCB reviderade nationalräkenskaper. BP18 och bilderna i denna presentation är baserade på tidigare version av NR. Källor: SCB, IMF, Finansdepartementet. 4

Investera i framtiden - samtidigt betalar vi av på statsskulden Reformutrymme ~ 40mdr kr Finansiellt sparande ~ 40mdr kr Styrkan ska komma alla till del Fler i jobb Stärkt välfärd Ökad trygghet Betalar av på statsskulden - lägsta nivån sedan 1977 5

Underskott har vänts till tydliga överskott i finanserna Finansiellt sparande, konsoliderad offentlig sektor Miljarder kronor Regeringsskifte 109 66 41 46 42 52 78 12-24 -3-7 -36-51 -61 Notera:I samband med NR:s publicering av utfallet för Q2 reviderades det historiska finansiella sparandet. Här redovisas dock samma siffror som i BP18. Källor: SCB, Finansdepartementet. 6

Statsskulden ner med 10 procent- enheter under mandatperioden Statsskuld, konsoliderad Andel av BNP, procent 38,0 33,0 34,2 28,0 24,5 23,0 18,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Källa: Finansdepartementet, ESV. 7

Nästa år: Lägsta andelen personer i ersättningssystemen sen 1981 Helårsekvivalenter inom vissa transfereringssystem Andel av befolkningen 20-64 år, procent 18,0 17,5 17,0 16,5 16,0 15,5 15,0 14,5 14,0 13,5 13,0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Källa: Finansdepartementet. 8

Klyftorna i USA har ökat dramatiskt sedan 80-talet Ackumulerade reala inkomstökningar, före skatt, exkl. kapitalvinster Procent 250 200 150 100 50 0-50 Övre 1 % Övre 10 % Nedre 90 % Notera: Marknadsinkomster, före skatt. Källa: The World Wealth and Income Database. 9

Annan utveckling i Sverige Ackumulerade reala inkomstökningar, före skatt, exkl. kapitalvinster Procent 140 120 100 80 60 40 20 0-20 -40 Övre 1 % Övre 10 % Nedre 90 % Notera: Marknadsinkomster, före skatt. Källa: The World Wealth and Income Database. 10

Men även här har klyftorna ökat Ackumulerade reala inkomstökningar* Procent Andel inkomster under 60% av medianinkomst** Procent 60 50 40 30 20 10 0 16 15 14 13 12 11 10 9-10 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 8 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Övre 1 % Övre 10 % Nedre 90 % * Före skatt, exkl kapitalvinster. **Disponibel inkomst dvs efter skatt och transfereringar. Källa: The World Wealth and Income Database, SCB. 11

Andelen av befolkningen under 20 år och över 75 år ökar framöver Andel av befolkningen 0-19 år eller 75+ år Procent 35,0 34,5 34,0 33,5 33,0 32,5 32,0 31,5 31,0 30,5 30,0 Källa: SCB. 12

Arbetslösheten bland utrikes födda måste sjunka Arbetslöshet Procent av arbetskraften, 20-64 år Arbetskraftsdeltagande Procent av befolkningen, 20-64 år 18,0 90,0 16,0 88,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Inrikes Utrikes 86,0 84,0 82,0 80,0 78,0 76,0 74,0 72,0 70,0 Inrikes Utrikes Källa: SCB. 13

AGENDA Förutsättningar för budgeten Samhällsbygget investera för framtiden Sammanfattning Foto: Jyrki Komulainen / Folio 14

Sammanfattning reformer Mdkr 2018 2019 2020 Alla som kan kan jobba jobba ska jobba ska jobba 7,3 10,1 11,4 Mer jämlik skola 2,4 4,6 7,0 Världens första fossilfria välfärdsnation 5,0 7,9 10,0 Välfärden ska stärkas 7,8 13,6 18,9 Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del 11,9 18,5 22,9 Sverige ska vara tryggt 6,7 8,3 9,7 Övriga reformer 2,7 1,9 2,0 Summa reformer 43,8 64,8 81,7 Summa finansiering 3,4 4,9 8,8 Skattehöjningar 3,4 4,9 8,8 Skattesänkningar -10,7-16,2-20,2 Skattenetto -7,2-11,3-11,4 15

Alla som kan jobba ska jobba Alla som kan jobba ska jobba Investeringar i utbildning och kompetens 2014 2018 2019 2020 2021 Nya platser BP18 18 140 22 981 28 503 32 210 Totalt antal platser Kunskapslyftet Totalt antal statliga utbildningsplatser Sverige ca Fler jobb i växande företag Skattereduktion på fackföreningsavgiften 78 780 87 666 89 773 93 185 360 000 410 000 420 000 420 000 425 000 Hela landet ska växa Foto: Maskot / Folio 16

Alla som kan jobba ska jobba Bättre etablering och matchning Tydligare krav under etableringen Likställda krav Utbildningsplikt Utökade insatser (t.ex. samhällsinformation) under asyltiden Förbättrade förutsättningar Förstärkta möjligheter till arbetsträning och snabbspår Riktade satsningar för utrikes födda kvinnor Enklare anställningsstöd Fem stöd blir ett introduktionsjobb Foto: Astrakan / Folio 17

Sammanfattning reformer Mdkr 2018 2019 2020 Alla som kan jobba ska jobba 7,3 10,1 11,4 Mer jämlik skola 2,4 4,6 7,0 Världens första fossilfria välfärdsnation 5,0 7,9 10,0 Välfärden ska stärkas 7,8 13,6 18,9 Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del 11,9 18,5 22,9 Sverige ska vara tryggt 6,7 8,3 9,7 Övriga reformer 2,7 1,9 2,0 Summa reformer 43,8 64,8 81,7 Summa finansiering 3,4 4,9 8,8 18

Mer jämlik skola Sverige ska ha en jämlik kunskapsskola Miljardsatsning för att minska skolklyftorna Förlängd skolplikt och läsa-skriva-räkna-garanti Grundläggande högskolebehörighet på gymnasiets yrkesprogram Förstärkning av gymnasiets introduktionsprogram Investeringar för ett attraktivt läraryrke Foto: Maskot / Folio 19

Sammanfattning reformer Mdkr 2018 2019 2020 Alla som kan jobba ska jobba 7,3 10,1 11,4 Mer jämlik skola 2,4 4,6 7,0 Världens första fossilfria välfärdsnation 5,0 7,9 10,0 Välfärden ska stärkas 7,8 13,6 18,9 Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del 11,9 18,5 22,9 Sverige ska vara tryggt 6,7 8,3 9,7 Övriga reformer 2,7 1,9 2,0 Summa reformer 43,8 64,8 81,7 Summa finansiering 3,4 4,9 8,8 20

Världens första fossilfria välfärdsnation Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland Investeringar för omställning i hela landet Ett fossilfritt Sverige Fördubblat stöd till solceller Levande städer Rent hav och miljö Foto: Jyrki Komulainen / Folio Internationellt ledarskap 21

Sammanfattning reformer Mdkr 2018 2019 2020 Alla som kan jobba ska jobba 7,3 10,1 11,4 Mer jämlik skola 2,4 4,6 7,0 Världens första fossilfria välfärdsnation 5,0 7,9 10,0 Välfärden ska stärkas 7,8 13,6 18,9 Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del 11,9 18,5 22,9 Sverige ska vara tryggt 6,7 8,3 9,7 Övriga reformer 2,7 1,9 2,0 Summa reformer 43,8 64,8 81,7 Summa finansiering 3,4 4,9 8,8 22

Välfärden ska stärkas Största sjukvårdssatsningen i modern tid Två sjukvårdsmiljarder för vårdens personal En patientmiljard för en mer tillgänglig och samordnad vård Ytterligare en miljard till förlossningsvården Ytterligare förstärkning av psykiatrin, bl.a. för barn och unga Totalt 5,5 miljarder nästa år Foto: Maskot / Folio 23

Välfärden ska stärkas Resurstillskotten till välfärden kommer ha vuxit med 50 mdr Regeringens reformer välfärdens verksamheter, sammanslaget alla budgetar hittills Miljarder kronor 60 50 40 30 20 10 0 28 1 11 6 37 3 13 12 10 10 2017 2018 2019 2020 Välfärdsmiljarder Vård och omsorg Skola Övrigt 43 4 14 10 15 50 4 16 10 20 24

Sammanfattning reformer Mdkr 2018 2019 2020 Alla som kan jobba ska jobba 7,3 10,1 11,4 Mer jämlik skola 2,4 4,6 7,0 Världens första fossilfria välfärdsnation 5,0 7,9 10,0 Välfärden ska stärkas 7,8 13,6 18,9 Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del 11,9 18,5 22,9 Sverige ska vara tryggt 6,7 8,3 9,7 Övriga reformer 2,7 1,9 2,0 Summa reformer 43,8 64,8 81,7 Summa finansiering 3,4 4,9 8,8 25

Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del Nu höjer vi barnbidraget och studiebidraget för gymnasieungdomar Barnbidraget och studiebidraget för gymnasieungdomar höjs med 200 kronor i månaden fr.o.m. mars 2018 Maskot / Folio 26

Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del Foto: Maskot / Folio Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del Skatten sänks för ca 75 procent av Sveriges pensionärer 2018 Bostadstillägget höjs Garantinivån i sjuk- och aktivitetsersättningen höjs Höjt tak i sjukförsäkringen Bidragsdelen i studiemedlet höjs med 300 kr / mån 27

Sammanfattning reformer Mdkr 2018 2019 2020 Alla som kan jobba ska jobba 7,3 10,1 11,4 Mer jämlik skola 2,4 4,6 7,0 Världens första fossilfria välfärdsnation 5,0 7,9 10,0 Välfärden ska stärkas 7,8 13,6 18,9 Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del 11,9 18,5 22,9 Sverige ska vara tryggt 6,7 8,3 9,7 Övriga reformer 2,7 1,9 2,0 Summa reformer 43,8 64,8 81,7 Summa finansiering 3,4 4,9 8,8 28

Sverige ska vara tryggt Sverige ska vara tryggt Polismyndigheten får 2 miljarder nästa år som växer till 2,8 miljarder 2020 Totalförsvaret får tillskott om 2,7 miljarder/ år Tullen får största tillskottet på över ett decennium Stärker Säpo och SOS Alarm Motverkar hedersförtryck Foto: Matton Collection / Johnér 29

AGENDA Förutsättningar för budgeten Samhällsbygget investera för framtiden Sammanfattning Foto: Maskot / Folio 30

Hela landet får del av budgeten 11 mdr till kommuner och landsting Finns nu en regional fördelning kommer publiceras under eftermiddagen Som räkneexempel: Grums kommun kan få ut över 6 miljoner 2018, utöver deras del av välfärdsmiljarderna på 11 miljoner kronor Falköping kan på samma sätt få ut 25 miljoner kronor, utöver deras del av välfärdsmiljarderna på 36 miljoner kronor 31

En budget för minskade klyftor Genomsnittlig effekt på utökad inkomst BP18 Procent Genomsnittlig effekt på utökad inkomst BP18 Procent 1,6 1,4 1,0 0,9 1,2 0,8 1,0 0,8 0,6 0,7 0,6 0,5 0,4 0,4 0,3 0,2 0,0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 0,2 0,1 0,0 Kvinnor Män Lägre inkomst Högre inkomst Bidrag från välfärdstjänster Bidrag från disponibel inkomst Bidrag från välfärdstjänster Bidrag från individuell disponibel inkomst 32

Sammanfattning Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del - samtidigt betalar vi av över 40 miljarder på statsskulden Foto: Maskot / Folio Foto: Maskot / Folio Foto: Cultura Creative / Johnér Foto: Maskot / Folio 33

HÖSTBUDGET 2018 Samhällsbygget Investera för framtiden 20 september 2017 Foto: Sam Edwards / Folio 34

Viktiga förstärkningar av vanliga människors ekonomi Familj med två arbetande föräldrar och tre barn Lön ca 32 000 kr / månad, medlem i Lärarförbundet resp. Metall Barnbidrag +3x200 = 600kr Avdragsrätt fackavgift +100+80= 180kr = + 780 kr per månad Ensamstående undersköterska med två barn Lön 28 900 kr / månad, medlem i Kommunal Barnbidrag +2x200 = 400kr Underhållsstöd +500kr Avdragsrätt fackavgift +110 kr = + 1 010 kr per månad Ensamstående pensionär med medianpension och bostadstillägg Pension 17 000 kr / månad, boendekostnad 7 000 kr/månad Slopad pensionärsskatt upp till +410kr Bostadstillägg +470kr Ensamstående person med sjuk- och aktivitetsersättning och bostadstillägg SA-ersättning: 9 300 kr / månad, boendekostnad 7 000 kr/månad Sänkt skatt SA-tagare +130kr Höjd garantiersättning +220kr Bostadstillägg +470kr = + 880 kr per månad = + 820 kr per månad * Medianpension 2018 ~16 600 kr/ månad 35

Samhällsbygget investeringar istället för nedskärningar Regeringens reformer per område, sammanslaget alla budgetar hittills Miljarder kronor 2017 22 28 10 5 8 12 85 2018 34 37 16 11 20 14 132 Jobb Välfärd och skola Klimat Trygghet/ säkerhet Inkomstjämlikhet Övrigt Källa: Finansdepartementet. 36

Goda marginaler till nya överskottsmålet Strukturellt sparande, konsoliderad offentlig sektor Procent av potentiell BNP Regeringsskifte 1,0 0,3 0,1 1,0 0,8 0,6 0,7 1,1 0,33% -0,2-1,0-1,0 Källor: SCB, Finansdepartementet. 37

Nyckeltal Ny prognos, givet regeringens reformer t.o.m. BP18 (prognos från VÅP17, i grått) Procentuell förändring om inte annat anges 2016 2017 2018 2019 2020 BNP 3,2 3,3 3,1 2,6 2,5 2,1 2,0 2,0 2,3 2,5 BNP, kalenderkorrigerad 2,9 3,0 3,4 2,9 2,6 2,2 2,0 2,0 2,0 2,2 BNP per capita 1,9 2,1 1,8 1,3 1,3 0,9 1,1 0,9 1,4 1,3 Hushållens konsumtion 2,4 2,2 2,4 2,3 2,9 2,6 3,0 2,9 3,0 3,1 Offentlig konsumtion 2,9 3,1 0,7 2,0 1,4-0,3 0,3-0,6 0,7 0,0 Fasta bruttoinvesteringar 5,3 5,9 7,1 3,3 2,7 3,2 2,5 3,3 2,8 3,7 Lagerinvesteringar, bidrag till BNP-tillväxten 0,1 0,1-0,1-0,1-0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettoexport, bidrag till BNP-tillväxten 0,0 0,0 0,2 0,5 0,4 0,2 0,0 0,0 0,0 0,1 Arbetade timmar, kalenderkorrigerad 1,7 1,7 2,0 1,5 1,3 0,9 0,6 0,7 0,6 0,7 Produktivitet, näringslivet 1,7 1,7 2,0 1,9 1,8 1,5 1,8 1,6 1,8 1,9 Sysselsättningsgrad, 15-74 år 67,1 67,1 67,9 67,6 68,3 67,7 68,4 67,8 68,4 67,9 Sysselsättningsgrad, 20-64 år 81,2 81,2 82,0 81,7 82,4 81,8 82,5 81,9 82,5 81,9 Arbetslöshet, 15 74 år (procent av arbetskraften) 6,9 6,9 6,6 6,6 5,9 6,4 5,9 6,3 5,9 6,2 KPI (årsgenomsnitt) 1,0 1,0 1,6 1,5 1,7 1,6 2,1 2,2 2,5 2,7 KPIF (årsgenomsnitt) 1,4 1,4 1,8 1,7 1,7 1,7 1,9 1,9 2,0 2,0 Offentliga sektorns finansiella sparande, % av BNP 0,9 0,9 1,0 0,3 0,9 0,6 1,0 1,4 1,5 2,1 Strukturellt sparande, offentlig sektor, % av BNP 1,0 1,0 0,8 0,3 0,6 0,6 0,7 1,4 1,1 2,2 Offentliga sektorns bruttoskuld, % av BNP 41,6 41,6 38,6 39,5 36,5 37,3 34,4 34,7 32,0 31,4 BNP-gap* -0,2-0,1 0,8 0,5 1,0 0,4 0,8 0,1 0,6 0,0 BNP, euroområdet 1,8 1,7 2,0 1,7 1,8 1,7 1,6 1,6 1,5 1,5 BNP, omvärlden (KIX-vägt medelvärde) 2,2 2,1 2,7 2,5 2,5 2,4 2,4 2,4 2,4 2,4 *Skillnad mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Anm. Försörjningsbalansen avser fasta priser. Anm.: Den 13 september publicerade SCB reviderade nationalräkenskaper. För 2016 har bl.a. BNP-tillväxten reviderats upp till 3,3 procent och det finansiella sparandet till 1,1 procent av BNP. I tabellen redovisas utfallet före dessa revideringar. Källor: SCB och egna beräkningar. 38