Att odla SALIX. i Norrland GÅR DET? Informationsspridning inom ramen för EU-projektet Energigrödor från åkermark

Relevanta dokument
Trefaldig nytta med Salix Förnybar energi, bättre folkhälsa och förgröning. Stig Larsson European Willow Breeding AB

SALIX-produktion Tillgänglighet Hinder - Fördomar

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Energigrödornas ekonomi. Håkan Rosenqvist Billeberga

Energigrödornas ekonomi

Energigrödornas ekonomi!

JTI-INFORMERAR. JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Inför plantering av energiskog Lokalisering, samråd och investeringsstöd

Lönsam salixodling. Tre goda exempel

JTI-INFORMERAR JTI:S SKRIFTSERIE 2012:2

Handbok för SALIXODLARE.

Majs. Tabell 1. Skörd kg ts/ha L6-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor

Handbok för SALIXODLARE.

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Fytosanering och energiskog möjlig behandlingsmetod?

Förgröningsstödet. Nyheter och bakgrund. Britta Lundström Rådgivningsenheten Norr

Syntesrapport över projektet Hög och uthållig biomassaproduktion från salix: integrering av molekylärgenetik, ekofysiologi och växtförädling (SAMBA),

Odling av energiskog. Salixenergi Europa AB Din partner inom energiskog. Lantmännen SW Seed Förädling av salixsorter

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Slamproduktifiering utveckling av ett koncept för uppgradering av rötslam till en kommersiell produkt (SLURP)

Energihushållning i växtodling

Odla poppel & hybridasp!

Kalkylprojekt Totalstegkalkyler

INFO från projektet. Energiråvaror från skogen. Gröna och bruna råvaror BIOENERGI FRÅN SKOGEN

Pressrelease. Årets lantbruksföretag 2010 i Gävleborgs län tre gårdar är nu nominerade.

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Sammanfattning. Inledning

Energiutbyte från åkergrödor

NW Khmer Pepper INVESTERA I DIN EGEN OCH JORDENS FRAMTID I VÅRA KAMBODJAPROJEKT PEPPARODLINGAR NU STARTAR PROJEKT 2 BESTPEPPER.SE

Hela kedjan på gården Majken

Svensk författningssamling

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist

Kalkyler för: energigrödor. rörflen höstvete korn träda. Fler kalkyler hittar ni på

Majs L7-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

skogsbränsle för klimatet?

Projekt inom Hushållningssällskapen Trädgård

Identifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten

Planering för bra vallfoder. Cecilia Åstrand

Energiodlare och användare tillsammans

Tidskrift/serie Försöksrapport 2008 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

hållbar affärsmodell för framtiden

Sådd av salix etablering och tillväxt efter plantering med liggande sticklingar. Projekt H Projektledare Ioannis Dimitriou, SLU.

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark

Vallfröblandningar för balanserat förhållande mellan klöver och gräs vid ekologisk odling på lerjord. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland

Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk

Landsbygdsprogrammet

Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer

Energieffektivisering i växtodling

Projektplan Skepparslövs kvarn

De skånska odlingssystemförsöken

Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist

Det här gäller för träda och vall 2017

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd / Sverige - Stöd nr N 167/ Investeringsstöd för plantering av fleråriga energigrödor

Så kan vi koordinera målen för de olika intressegrupperna

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Statistikbilder. för december 2016

ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Majsdagen 2008 intryck från Vittskövle

Salix i kretsloppet. Hållbar användning och behandling av avloppsvatten och slam i Salixodling

VÅTMARKSSATSNINGEN. Foto: Mats Wilhelm, IBL Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Eva Amnéus Mattisson projektledare

8 Vildväxande produktion

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi

Energi- och klimatåtgärder inom LBP MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Nationellt stöd finansieras helt genom den svenska budgeten. Du kan få nationellt stöd om du

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB

Mat eller Motor. - Är åkermark en bristvara eller finns det en tydlig affärsmöjlighet för biodrivmedel?

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Torvströ. - strö med omtanke.

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

PM DETALJPLAN KVARNBÄCK, HÖÖR. BEDÖMNING AV NATURVÄRDEN

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker

Hur når vi lantbruksföretagarna?

INFO från projektet 12. Exempel på Logistik för biomassan HIGHBIO - INTERREG NORD

29 maj Jordberga gård

Jordbruk, bioenergi och miljö

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM

Basprogram Systemteknik

Nya stöd. år Stöd till landsbygden

Slamspridning på Åkermark

Transkript:

Att odla SALIX i Norrland GÅR DET? Informationsspridning inom ramen för EU-projektet Energigrödor från åkermark

Frosttåliga sorter ger nya möjligheter Fakta om Salix Enligt tidigare erfarenheter från södra Sverige. Perenn växt, livslängd mer än 25 år. Salix kan bli 7-8 meter hög. Skördas var tredje-femte år. interskördad Salix har cirka V 50 procents fukthalt. Planteringsmaskin. Den Salix vi odlar, används främst för produktion av bränsleflis till kraftvärmeverk. Denna typ av snabbväxande Salix består av hybrider av vide och pil (släktet Salix) och är ett resultat av korsningar som utförts sedan 1970-talet. Förutom att producera energi, kan Salix odlingar fungera som vegetationsfilter för att tillvarata näringsämnen från exempelvis avloppsslam, lakvatten och aska. De kan också hjälpa till att rena jordbruksmark med för höga halter av tungmetaller. Energikvoten i en Salixodling är hög jämfört med andra grödor. Den insatta energin utgör bara fem procent av den kommer ut i form av producerad värme/el. Detta beror på att Salix är flerårig gröda. I dagsläget pågår försök att skörda hela Salixskott. Skotten torkas då innan transport in till slutanvändare. Salix i Enköping. Skördenivå Det är viktigt att göra en god etablering i början. Därefter krävs god skötsel av planteringen för att uppnå en stor skörd. Skörderesultaten varierar, men ligger mellan 2 till 5 ton torr substans (ts) per hektar och år. Med nya kloner förväntas skördenivån öka till 7 ton ts/ha och år. Salixsorter För Mellansverige och norra Sverige Gudrun, Doris, Karin, Tora, Klara

Det handlar om Norrland De allvarligaste skadorna i Salixodlingar i Sverige har hittills orsakats av frost. Det finns därför i stort sett inga kända odlingar norr om Gävle. Med nya, frosttåliga sorter har nu möjligheterna att odla Salix, även i Norrland, ökat. Inom ramen för projektet Energi grödor från åkermark är vi många som har samarbetat för att främja etablering och kommersialisering av energigrödor som Salix (se baksida). Under projekttiden har också föreningen Energiodlarna Nolaskog bildats. Tora. LÄS MER www.energigrödor.nu Här hittar du fakta om projekten och kan se ett bildspel som visar tillväxten i Bodum. www.agrobransle.se/salix Här hittar du mer fakta om Salix, ekonomiska kalkyler, fördelar och exempel. Stort intresse för demonstrationsodlingar Ett av målen för vårt gemensamma EUprojekt Energigrödor från åkermark är att sprida de resultat som framkommit i ett Värmeforsk-projekt med försöksodling av Salix i Västernorrlands och Jämtlands län. Som en del i detta projekt planterades år 2008 sorterna Tora, Karin och Gudrun på en testyta av en hektar både i Bodum, öster om Örnsköldsvik och på Rödön utanför Östersund. Även två demonstrations odlingar, på vardera sju hektar, anlades med sorten Gudrun i Bjästa och Sörbyn, söder om Örnsköldsvik. Projektägarna följde dessa odlingar under åren 2008 och 2009, såväl när det gäller överlevnad och etablering, som tillväxt och eventuella skador orsakade av små och stora djur. Intresset för projektet har varit stort och föreläsningar har hållits både nationellt och internationellt. Projektet kommer att redovisa sina resultat i en skriftlig rapport som publiceras av Värmeforsk.

Nu är det lättare att prova på Biobränsle står idag för tjugo procent av Sveriges energianvändning och behovet av råvara ökar ständigt. En del av detta behov kan täckas genom att använda åkermark för bränsleproduktion. Det behövs med andra ord fler Salixodlare i hela landet. Detta har såväl stat som kommuner tagit fasta på. I Örnsköldsviks kommun är energigrödor en prioriterad insats under de närmsta åren. För närvarande utgår dessutom ett etableringsstöd från EU till den som vill anlägga en Salixodling. Flisficka på Hörneborgsverket. Välkommen till föreningen Föreningsmedlemmar. KONTAKTPERSONER ENERGIODLARNA NOLASKOG Gunnar Källström Ordförande Energiodlarna Nolaskog ek. för. Tfn 070-538 70 58 Yvonne Söderström Projektledare inom Framtidens Bioraffinaderi Tfn 0660-789 82 yvonne.soderstrom@ovikenergi.se Hörneborgsverket. Erfarenheterna från Värmeforsk-projektet tas nu tillvara i föreningen Energiodlarna Nolaskog. Föreningen drivs av representanter för lantbrukarna, i ett nära samarbete med initiativet Framtidens Bioraffinaderi (www.bioraffinaderi.se). Hit är alla med intresse av energiodling välkomna. Bland annat till de informationsträffar som kommer att anordnas i bygderna kring Örnsköldsvik. Vid dessa träffar delar alla medlemmar med sig av sina kunskaper, kontakter och praktiska råd. Det ger dels bästa möjliga avkastning, dels en bred kontaktyta mot samhälle, myndigheter, industri och universitet. Föreningen tillvaratar också odlarnas intresse gentemot slutanvändare genom att exempelvis se över avtal, eller samordna transporter och skörd.

Text: Intressera kommunikation Form: Byrå09 Foto: Michael Finell, Yvonne Söderström, Jacob Norstedt-Moberg.