Skolans insatser för en hälsosam yrkesdebut - en kartläggning

Relevanta dokument
En hälsosam yrkesdebut börjar i skolan! Marina Jonsson

En Hälsosam yrkesdebut börjar i skolan!

5. Tillgång till vägledning

Välkommen till seminariet

Arbetet med studie- och yrkesvägledning ska ingå som en naturlig del i förskolornas verksamhet och i den ordinarie undervisningen i kommunens skolor.

Beslut efter uppföljning för grundsärskola

Handläggare Datum Diarienummer Thomson Giggi UBN Genomlysning av studie- och yrkesvägledning

Skolans insatser för en hälsosam yrkesdebut en kartläggning

Beslut för grundskola och fritidshem

Svar till Skolinspektionen utifrån förelägganden efter regelbunden tillsyn genomförd våren Uppgiftslämnare Monica Sonde

Se möjligheterna! Kartläggning av studie- och yrkesvägledning i Örebro län

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Elevhälsoplan för Sjölins gymnasium Södermalm

SYV 2019/2020. Plan för att tillgodose elevens behov av studie- och yrkesvägledning

Beslut för förskoleklass och grundskola

TILLGÄNGLIGSKOLA NU CHECKLISTOR

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Studie- och yrkesvägledning Hela skolans ansvar. David Spak, studie- och yrkesvägledare, SYVutveckling

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska del

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Ungas introduktion i arbetslivet. Ing-Marie Andersson Gunnar Rosén

Beslut för gymnasieskola med yrkesoch introduktionsprogram

STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING

Grundsärskolan i Sjöbo. Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen vid Grundsärskolan i Sjöbo.

Framtida organisation för studie- och yrkesvägledning

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Förändrad organisation för studie- och yrkesvägledning

Beslut efter uppföljning för grundsärskola

Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning i Hofors kommun

Plan för studie- och yrkesvägledning. Stockholms stads grundskolor

Återkoppling. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning på Stallarholmsskolan. Återkoppling

Plan för studie-och yrkesvägledningför Abrahamsbergsskolan F-9

r'n Beslut för gymnasieskola med yrkesprog ram Skolinspektionen efter tillsyn i Uddevalla gymnasieskola, Östrabo Y FE i Uddevalla kommun

Verksamhetsplan för elevhälsans medicinska insats

Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen vid Grundsärskolan i Sjöbo.

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Elevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan

Elevhälsoplan. Strömstads ö-skolor

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

PLAN MED RIKTLINJER FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR SAMTLIGA AV UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER I

Bergskolan i Luleå År 7-9. Skola arbetsliv. Författare: Carina Thingvall. Åsa Sandström. Maria Jonsson. Eva-Lena Landström.

Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Återkoppling. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning på Kungsladugårdsskolan grundsärskola, i Göteborgs kommun

Beslut för förskoleklass och grundskola

Lokal Aktivitetsplan för. Studie- och Yrkesorientering vid. Björknäsgymnasiet

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

Den kommunala grundsärskolans lokala elevhälsoplan

Arbetsplan för studie- och yrkesvägledning läsåret

Självmordsförsökstal (säkra och osäkra) per i slutenvården i Sverige bland kvinnor

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Dalarna

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde

Studie-och yrkesvägledning i Östersunds kommun.

SKOLA & ARBETSLIV SYFTE OCH MÅLSÄTTNING

Arbetsplan för studie- och yrkesvägledning läsåret

Nya Allmänna råd för studie- och yrkesvägledningen

Plan för studie-och yrkesvägledning för Abrahamsbergsskolan F-9)

Välkommen till SYVBarometern TM

INLEDNING. Det systematiska kvalitetsarbetet inom området synliggörs i den årliga verksamhetsberättelsen för Åre gymnasieskola.

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för grundsärskola

Beslut för gymnasiesärskola

Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet

Beslut för grundsärskola

Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun

Beslut för Grimsåsskolan

Återkoppling. %., Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning på Bäckagårdsskolan i Örnsköldsvik.

Uppdrag/- Projektplanering

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Bildningsförvaltningen

Arbetsplan en grund för fortsatt planering av studie- och yrkesvägledning (Mälargymnasiet, NT och YTC)

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Beslut för grundsärskola

Beslut för gymnasieskola med yrkesoch introduktionsprogram

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Plan för studie-och yrkesvägledning för Abrahamsbergsskolan F-9)

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Beslut för Hovsjöskolan

Information Medicinsk SYV

Beslut för grundskola

Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Beslut för grundskola och fritidshem

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 11 (14)

Hur kom jag in i projektet? Möte i Linköping med Östergötlands kommuner. 50% av min tjänst

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Transkript:

Skolans insatser för en hälsosam yrkesdebut - en kartläggning Marina Jonsson, allergisamordnare, med dr marina.jonsson@sll.se Marianne Parmsund, samhällsvetare marianne.parmsund@sll.se

Kartläggningens syfte Undersöka hur medicinsk studie- och yrkesvägledning, skolans eget arbetsmiljöarbete och undervisning om arbetsmiljö och hälsorisker i olika yrken bedrivs Få en djupare kunskap av erfarenheter om förutsättningar för medicinsk studie- och yrkesvägledning

Medicinsk studie- och yrkesvägledning Genom medicinsk studie- och yrkesvägledning uppmärksammar skolan den enskilda elevens medicinska förhållanden och känslighet för att minska risken för att eleven drabbas av ohälsa under utbildningen eller i sitt framtida yrkesliv. Det kan t.ex. röra sig om allergier eller annan överkänslighet med eksem och astma eller om diabetes eller neurologiska problem. Eleven bör göras uppmärksam på hälsorisker och tidiga tecken på ohälsa samt att förebygga ohälsa genom att arbeta så riskfritt som möjligt.

Metod Alla grundskolor och yrkesprogram på gymnasiet, både kommunala och friskolor i Stockholms Län Enkät till 1 154 rektorer, studie- och yrkesvägledare, skolsköterskor och yrkeslärare Fem fokusgruppsintervjuer för att fördjupa förståelsen av enkätsvaren

Svarsfrekvens 34% Rektorer 20% Studie- och yrkesvägledare 63% Skolsköterskor 48% Yrkeslärare 29%

Orsaker till att inte besvara enkäten Hög arbetsbelastning 76% Glömt bort att svara 13% Svårt att besvara frågorna 9% Inte intresserad av ämnet 7%

Enkätresultat

Hur viktig är medicinsk studie- och yrkesvägledning? 6% Mycket viktigt Viktigt 42% 52% Inte särskilt viktigt

Riktlinjer och ansvar En klar majoritet bland alla yrkesgrupperna svarade att det saknas riktlinjer för hur medicinsk SYV ska bedrivas eller att de inte vet om det finns riktlinjer på skolan. Rektorer delegerar ofta ansvaret för medicinsk SYV till elevhälsan och studie- och yrkesvägledarna och gör sällan kontroller eller har rutiner för att säkerställa att medicinsk SYV bedrivs.

Utbildning och kompetens De flesta studie- och yrkesvägledarna och skolsköterskor saknar utbildning och kompetens inom medicinsk SYV. För att tillgodogöra sig kunskaper inom medicinsk SYV läser både studie- och yrkesvägledare och skolsköterskor på egen hand.

Medicinska kontroller Det råder oklarhet om vem på skolan som har ansvaret för medicinska kontroller Rektorerna uppgav i högre grad än skolsköterskor och studieoch yrkesvägledare att skolan har rutiner för att genomföra medicinska kontroller.

Fokusgruppsintervjuer Fem fokusgrupper Studie- och yrkesvägledare Skolsköterskor Yrkeslärare (frisör, vård och omsorg, restaurang) Flest från kommunala skolor, några från friskolor

Intervjuguiden Definition av medicinsk SYV - tankar kring medicinsk SYV Hur arbetar man med medicinsk SYV? Samarbete - hur påverkas arbetet? Elevers individuella hälsa hur påverkar man? Hur fångar man in behov? Bemötande, sekretess, attityder? Ansvar, organisation, stöd? Behöver ngt förbättras, vad? Behov av utbildning? Hur ser idealet ut? Hur arbetar man med arbetsmiljö och hälsorisker?

Resultat Fokusgruppsintervjuerna bekräftade generellt enkätresultaten

Fem kategorier Styrning (resurser och arbetsvillkor, arbetsmiljö) Samarbete Bidra till välgrundade val och till ett hållbart arbetsliv Kompetensutveckling Förbättringsförslag

Styrning - resurser och arbetsvillkor Ledningen utgår från att läroplanen följs och att arbetet sköts som det ska : Det krävs att man är väldigt självständig, man är nästan som en egenföretagare i skolan. Man sköter sitt eget, för det är aldrig någon som lägger sig i, utom det här med planen som man fått delegerad till sig. (SYV) Rektorn styr ju vår tid / / men lägger sig inte så mycket i vad jag gör, eftersom de inte har den kunskapen. (Skolsköterska)

Styrning - arbetsmiljö Om man ska upptäcka någon, så är det ju väldigt svårt att hjälpa dem, både för mig och skolsköterskan, om man har hälsosamtalet väldigt sent, så att man inte hinner med dem, och då blir de drabbade. Det är sorgligt att man får ett samtal från en mentor eller skolsköterska där det har gått för långt. De har eksem och läkaren har sagt att de ska tänka på sitt val, och då kommer jag in men då har det varit för sent. (Yrkeslärare)

Styrning - arbetsmiljö Skolor söker ibland individuella lösningar och gör anpassningar i arbetsmiljön: En tjej gick i tvåan när det uppdagades, och då försökte vi lite grand att styra om från kök till matsal för att hon inte skulle behöva tvätta händerna hela tiden. Om någon är allergisk brukar vi göra så att de tar klippningen bara, sen tar någon annan i färgningen, för att just undvika. Men det beror ju på att jag har kunskaperna. Går man runt till övriga kollegor är det inte många som har de här kunskaperna. Man vill ju behålla eleverna inom sin skola så klart, för man är ju väldigt rädd om den här skolpengen hela tiden och då försöker man hitta alla möjliga lösningar. (Yrkeslärare)

Styrning - arbetsmiljö Om man ska upptäcka någon, så är det ju väldigt svårt att hjälpa dem, både för mig och skolsköterskan, om man har hälsosamtalet väldigt sent, så att man inte hinner med dem, och då blir de drabbade. Det är sorgligt att man får ett samtal från en mentor eller skolsköterska där det har gått för långt. De har eksem och läkaren har sagt att de ska tänka på sitt val, och då kommer jag in men då har det varit för sent. (Yrkeslärare)

Samarbete Både studie- och yrkesvägledarna och skolsköterskorna önskade ett ökat samarbete kring medicinsk studie- och yrkesvägledning och ansåg att studie- och yrkesvägledarna bör ingå i elevhälsan. Det är en förutsättning för att man ska få en bra medicinsk studie- och yrkesvägledning att man har ett bra samarbete med studie- och yrkesvägledaren. (Skolsköterska)

Samarbete Deltidsanställningar arbete på flera skolor Svårt finna bra samarbetsformer med andra yrkesgrupper Bristande samordning av arbetsscheman: SYV och skolsköterskor träffas sällan eller aldrig Samarbete mellan SYV i grundskola och gymnasium: Försök med överrapporteringar av elever - svårt eftersom eleverna sprider sig till många olika gymnasieskolor

Bidra till välgrundade val Studie- och yrkesvägledare och skolsköterskor strävar efter att elever ska göra välgrundade val utifrån sina förutsättningar men: Kan upplevas svårt att diskutera frågor om medicinsk SYV - man vill inte hindra eleverna att förverkliga sina yrkesdrömmar: Man ska givetvis inte döda individens dröm, men samtidigt måste man medvetandegöra dem. / / Att prova på kan faktiskt vara ett bra sätt innan man väljer, men den här processen måste ju ske lite tidigare än årskurs nio, det är viktigt. (SYV)

Bidra till välgrundade val Elever och föräldrar erbjuds individuellt samtal och information om hälsorisker Vid behov (t ex har allergi) hänvisar SYV vidare till skolsköterskan (EHT)

Bidra till välgrundade val och ett hållbart arbetsliv Jag tycker man ska ge en bättre information om vad som krävs när elever söker ett program till exempel handelsprogrammet eller frisör. Då måste man upplysa om att man måste ha stark rygg, sjysta knän och axlar för det är de som tar stryk och tala om att det här krävs om du ska orka jobba. Tänk på att du är 19 år när du går ut och 65 när du går i pension. (Yrkeslärare)

Skolverket 2016

Vill förbättra i organisationen Tydligare riktlinjer och engagemang Från Skolverket Lokalt - försvåras på grund av brist på tid och resurser och låg prioritering från ledningen Det står inte [i Skolverkets plan] att man SKALL utan det står att man KAN. Och så fort man skriver KAN i skolans värld så gör rektorerna hur de vill eller vad de har tid till eller vad de har ekonomi till. (Studie- och yrkesvägledare)

Vill förbättra i organisationen Belysa vikten av arbetsmiljö och omgivningsfaktorer och börja utföra den webbaserade allergironden på skolan för att öka medvetenheten om att arbetsmiljö är viktigt Ha färre elever per SYV och skolsköterska

Vill förbättra för eleverna Komplettera hälsosamtalen med frågor om yrkesval och medicinska förhållanden Erbjuda elever och föräldrar individuellt samtal och information om hälsorisker Informera om yrkesval tidigt i årskurserna som sedan följer eleverna som en röd tråd genom årskurserna Erbjuda lättillgängligt utbildningsmaterial för elever och föräldrar, t ex filmer och webbsidor om arbetsmiljö och riskyrken, från mellanstadiet och uppåt

Vill höja kompetensen Anser sig ha behov av ökad kompetens inom medicinsk studie- och yrkesvägledning och arbetsmiljöfrågor Är intresserade av nätverksträffar och seminarier

Sammanfattningsvis Det behövs tydliga riktlinjer om hur medicinsk studie- och yrkesvägledning och arbetsmiljöundervisningen ska bedrivas och vem som har ansvaret. Det behövs ett ökat samarbete mellan studie- och yrkesvägledare och elevhälsans personal. Både skolsköterskor och studie- och yrkesvägledare behöver utbildning inom medicinsk studie- och yrkesvägledning men någon sådan erbjuds sällan inom högskolans grundutbildning eller som fortbildning för dessa yrkesgrupper. Det behövs tydligare rutiner kring arbetsmiljöarbetet och för hur arbetsmiljöundervisningen ska utformas.

Hur kan vi samarbeta och åstadkomma förbättringar?