Februari 2015 1 Bilaga 5, Checklista Lövgatan 2, BRF Enerbacken Checklista för faktainsamling i Rekorderlig renovering Denna checklista specificerar den information om byggnaden som är nödvändig för att kunna göra en korrekt utvärdering och redovisa objekten på ett likartat sätt. Information och ev. kommentarer kan fyllas i under varje punkt i detta blad, med hänvisning till bilagor. Vid ansökan om fortsättning med genomförande av åtgärder kan viss ytterligare information komma att krävas. Checklistan fokuserar på att vara underlag för bedömning och beräkning av energiåtgärder, men det förutsätts att byggnaden inte är behäftad med andra problem som inte åtgärdas eller skapas i samband med projektet och som kan göra det olämpligt som ett demonstrationsprojekt. Detta kan t.ex. vara problem med fukt och mögel, ventilation, legionella, miljöstörande ämnen m.m. Skaderiskerna ska bedömas och utredas vid behov. 1. Fastighetsbeteckning: Pensén 3 Adress: Lövgatan 2, 431 35 Mölndal Fastighetsägare: BRF Enerbacken Förvaltare: HSB Antal byggnader som ingår: 1 Byggnadsår: 1963 2. Foton på byggnaden: N, Ö, S och V Se bilaga 4 3. Arkivhandlingar Ritningar som bifogas: Situationsplan, Planer, Sektioner, Fasader, Konstruktionsdetaljer klimatskärm, VVSsystem, Teknisk beskrivning. 4. Byggnadstyp och läge Lamellhus 5. Antal våningsplan i byggnaden 4 plan ovan mark 6. Antal trappuppgångar 9 7. Fördelning av antal lägenheter: Tvåor = 17st, treor = 36st, fyror = 3st
Februari 2015 2 8. Antal personer som bor i huset? Ca: 115 personer, beräknat enligt SVEBY boendestatistik. 9. Finns uppvärmt garage i anslutning till huset? 10. Finns källare och är den uppvärmd? 11. Vilka rumstyper finns i källaren? 12. Finns vind och är den uppvärmd? Area: 1456 m², ej uppvärmd 13. Vilka rumstyper finns på vinden? 14. Finns gemensam tvättstuga i den aktuella byggnaden? Det finns två tvättstugor 15. Finns lokaler och verksamhet? Area: 42 m². Typ av verksamhet: Brf lokal. 16. Uppmätta areor på tillförlitliga ritningar Atemp: 6091 m² Fasadyta Orientering Total yta Fönster och dörrar Yttervägg Nordväst 1369 338 1058 Nord 168 29 139 Sydöst 1352 292 1172 Väst 163 27 136 17. Vilken är den huvudsakliga rumshöjden? 2,5 m 18. Byggnadens exponering av sol Helt exponerad 19. Byggnadens exponering för vind Helt fritt 20. Genomförda ombyggnader/ändringar/förbättringar jämfört med original, som påverkar energianvändningen Tilläggsisolering av vindsbjälklag ca: år 2000 21. Finns det idag behov av ombyggnader/ändringar? Det finns idag inga planerade ombyggnader av större karaktär
Februari 2015 3 Mätare och mätningar före ombyggnad 22. Finns separat mätare för den aktuella byggnadens totala användning av energi till uppvärmning, dvs till värmesystem (dvs till radiatorer, luftvärmare el liknande)? Ja. 23. Finns separat mätare för den aktuella byggnadens totala användning av fastighetsel? Ja. 24. Finns separat mätare för den aktuella byggnadens totala användning av hushållsel?. 25. Finns separat mätare för den aktuella byggnadens totala användning av kallvatten? Ja. 26. Finns separat mätare för den aktuella byggnadens totala användning av varmvatten?. 27. Mäts varmvatten, kallvatten, värme eller hushållsel individuellt per lägenhet?. 28. Om värme och tappvatten mäts per lägenhet; utnyttjas mätningarna för debitering? 29. Tryckprovning vilken omfattning alla lägenheterna eller stickprov. Kolla så att man kan komma in och göra samma provning efter ombyggnaden. Avtal/kontrakt måste finnas så att inte den första provningen blir värdelös. Stickprov lägenhet 165, se separat protokoll i bilaga 6 30. Termografering Termografering är utförd, se separat avsnitt i huvudrapport 31. Luftflöden (totala luftflöden) kan ev. tas från OVKprotokoll) Stickprovsmätningar har utförts i lägenhet 165, 199 och 211.
Februari 2015 4 Teknisk beskrivning av klimatskärm och stomme Grund 32. Vilken huvudsaklig typ av mark är byggnaden grundlagd på? Delvis berg i dagen och delvis mo, sand, grus, mjäla och lera 33. Byggnadens grundkonstruktion/er? Platta på mark 34. vilken typ i så fall? Med plintar och mellanliggande gjuten platta 35. beskriv skikten i från insida till dränerings och kapillärbrytande skikt på utsidan Tjocklek Material 140 mm Lättbetong 80 mm Betong 150 mm Grus 36. är betongplattan kantisolerad?. 37. finns horisontella markskivor utanför grundplattan?. 38. misstänks bjälklaget vara luftotätt, t.ex. vid genomföringar? Med tanke på byggnadens ålder är det troligt att bottenbjälklaget inte är helt lufttätt Ytterväggar 39. Är ytterväggarna prefabricerade? Delvis, se konstruktionsritning 40. Beskriv skikten i ytterväggarna på långsidorna Från insida till utsida Tjocklek Material 200 mm Lättbetong 30 mm Stenull 120 mm Fasadtegel
Februari 2015 5 41. Beskriv skikten i ytterväggarna på gavlarna Från insida till utsida Tjocklek Material 200 mm Lättbetong 30 mm Stenull 120 mm Fasadtegel 42. Har någon av ytterväggarna fasadtegel som utsätts för slagregn? Ja. 43. Har någon av ytterväggarna en putsad oventilerad odränerad träregelvägg?. 44. I vilket skick är ytterväggarna långsidor och gavelväggar? Väggarna är i gott skick, och har genomgått hydroforbering 20052009 Takkonstruktion 45. Byggnadens takkonstruktion? Kallvind och kallt tak. 46. Vilken huvudsaklig takform har byggnaden? Valmat sadeltak 47. Beskriv skikten i ett eventuellt vindsbjälklag till kall vind samt yttertaket Från undersida till översida Tjocklek Material 140 mm Betong 300 mm Mineralull 48. Beskriv skikten i ett eventuellt varmt eller parallelltak 49. Hur ventileras kallvind? Längs med takfot 50. Finns genomföringar genom vindsbjälklag eller varmt tak som bedöms som stora köldbryggor eller läckage? Isolerade luckor (ca 100 mm) finns i varje trapphus Stomme 51. Vilken huvudsaklig typ av bärande konstruktion har byggnaden? Cellstomme med utfackningsväggar 52. Finns balkonger och i så fall hur bärs de? Indragna, med intermittent isolering.
Februari 2015 6 Fönster 53. Vilka fönstertyper förekommer. Anges i väderstreck N, Ö, S, V 3glas öppningsbara i samtliga väderstreck installerade 1987 54. Finns solavskärmning? Invändig persienn i sovrum 55. Vilken kvalitet har lufttätning mellan karm/båge/yttervägg? God 56. I vilket skick är fönstersnickerierna? Snickerierna är i gott skick Våtrum 57. Finns badkar? Ja 58. Finns tvätt och torktumlare i badrummen? I vissa renoverade badrum 59. Förekommer tvättmaskiner i varje lägenhet?, finns dock i vissa renoverade badrum 60. Finns handdukstorkar i badrummen? Finns i vissa renoverade badrum där radiatorn bytts ut mot en handukstork
Februari 2015 7 Uppvärmning 61. Vilka värmekällor har byggnaden? Fjärrvärme 62. Om det finns en förbränningspanna, vad kan den eldas med? 63. Har byggnadens egen undercentral/pannrum eller försörjs den via kulvert? Undercentralen är placerad i byggnaden. 64. Isoleringsstandarden på den markförlagda kulverten? 65. Hur många rör går i kulverten? 66. Hur stort är avståndet från byggnaden till undercentralen? 0 m 67. Om värmepump, var hämtar den energi ifrån? 68. Om värmepump, ange kompressorstorlek Vattenburet distributionssystem 69. Är systemet ett 8060 eller 5545 Csystem? 8060 C 70. På vilket/vilka sätt regleras framledningstemperaturen? Automatiskt via utegivare 71. Cirkulationspumpens effekt, ålder och skick? Installerad 2005 och är i gott skick 72. Vilka styrfunktioner har cirkulationspumparna? Tryckstyrda, stängs av sommartid 73. Finns staminjusteringsventiler? 74. När injusterades värmesystemet för rumsvärmning senast?
Februari 2015 8 75. I vilken utsträckning är värmeledningarna i huset isolerade? Synliga installationer i stråk är väl isolerade, asbest förekommer 76. Var är stammarna till värmesystemet i huvudsak förlagda? Separata schackt 77. Hur värms badrummen? Radiator ansluten till värmesystem Vattenburna rumsvärmare 78. Vilken typ av vattenburna värmare finns i byggnaden? Radiatorer 79. Vilken typ av rumsventiler finns för lokal reglering/styrning av värmeavgivningen? Manuella ventiler i lägenheter, termostater i trapphus 80. Hur stor andel av radiatorerna har termostatventiler? Mindre än 10 % 81. Hur gamla är termostatventilerna? 82. Om det finns vattenburen golvvärme, hur stor del av golven? 83. Om det finns vattenburen golvvärme, hur regleras den? Direktverkande el 84. Vilken typ? 85. Hur regleras dessa? 86. Hur styrs regleringen av elvärmen? Luftburen värme 87. Om luftburen värme, vilken typ?
Februari 2015 9 Tappvarmvatten 88. Hur sker beredning av tappvarmvatten? Gemensamt för hela byggnaden direkt i fjärrvärmeväxlare. 89. Vilka värmekällor används för tappvarmvattenberedning Fjärrvärme 90. Hur begränsas utgående tappvarmvattentemperatur? Blandningsventil 91. Finns varmvattencirkulation? Ja. 92. VVCpumpens effekt, ålder och skick? Installerad 2005 och är i gott skick? 93. Finns och används elkabel för varmhållning av vattenledningarna? 94. Är tappvarmvattenledningarna i kalla utrymmen eller i schakt värmeisolerade? Ja 95. Huvudsakliga typer av armaturer för tappvatten? Stor variation av olika typer Ackumulatortank och förrådsberedare 96. Finns ackumulatortankar för värmevatten och/eller tappvarmvatten i byggnaden? 97. Är yttemperaturen på förrådsberedare eller ackumulatortank på någon del varmare än 45 C? 98. Hur är tankarna huvudsakligen orienterade? 99. Temperaturer i ackumulatortanken?
Februari 2015 10 Ventilation 100. Vilka typer av ventilationssystem finns i byggnaden? Ssystem 101. Finns godkända OVKprotokoll? Ja, för hela byggnaden 102. Datum för senaste OVK? 20121112 103. Vilken typ av fläkt/fläktar finns och hur gamla är de? 104. Ange installerad motoreffekt till respektive fläkt? 105. Ventilationsflödet genom respektive fläkt? 106. Styrs ventilationsflödet centralt på något sätt? 107. På vilket sätt sker flödesregleringen? 108. I vilken omfattning är styr och reglersystemen för ventilationssystem datoriserat? Inte alls Rumssystem 109. Om det finns uteluftsventiler vilka reglerande egenskaper har de? 110. Uteluftsventilernas placering, gäller endast S, Fsystem Ovan fönster 111. Vilken typ av frånluft finns i köket? Det varierar pga separata renoveringar mellan, köksfläkt, fläkt med kolfilter och cirkulationsluft utan kanalanslutning och reglerbart frånluftsdon med kedja. 112. Vilken huvudsaklig typ av frånluft finns i våtrum? Kontrollventil, frånluftsgaller
Februari 2015 11 Elutrustning (ej fläktar) 113. Vilken typ av elsystem finns i byggnaden? 400V/230V 114. Används el för att värma följande? Stuprör/hängrännor, elfilm på fönster, bjälklagskanter, takbrunn, garageuppfart 115. Huvudsaklig typ av belysning i trapphus, garage och gemensamma utrymmen? LED 116. Hur styrs belysningen i trapphus, garage och gemensamma utrymmen? Närvaro 117. Ange typ av belysning i trapphus, garage, etc LED 118. Hur styrs belysningen i respektive del? Trapphusbelysning styrs i huvudsak genom närvaro 119. Finns hissar i byggnaden och i så fall hur många, gamla och av vilken typ? 120. Finns utomhusbelysning och i så fall i vilken omfattning, typ och styrning? Utomhusbelysning finns i anslutning till entréer och är av LED typ och styrs via skymningsrelä. 121. Finns extra värmekällor i byggnaden för att upprätthålla komfort? T ex komfortgolvvärme i enstaka rum. Komfortgolvvärme förekommer i fåtal renoverade badrum 122. Finns motorvärmare? Ca: 10 st styrs via tid och temperatur Inneklimat 123. Vilken rumstemperatur försöker förvaltaren hålla i lägenheterna? Minst 21 C 124. Har inneklimatet undersökts med boendeenkät? Bostadsenkät genomförd under februari 2015, Resultat bifogas: bilaga 6 125. Mottagna synpunkter från brukarna på luftkvalitén och det termiska klimatet Se bilaga 6, bostadsenkät