KRAKOWS JULKRUBBOR Krakow är ett av världens kulturarv med över 8 000 byggnader av historisk bakgrund. Ingenstans i världen ser man så många kyrktorn. Krakow med sin tusenåriga historia bevarar många av sina traditioner. En av dessa är att tillverka julkrubbor. Dessa julkrubbor efterliknar Krakows kyrktorn och fasader och började skapas redan i slutet av 1200-talet. Krubbans historia går dock tillbaka till kristenhetens ursprung. Evangelisten Lukas skriver Ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba. I mitten av 300-talet skapas en högtid till minne av Jesu födelse. Och de första bilderna av Jesusbarnet i krubban görs. Romersk sarkofag 300 - tal Medeltiden Under medeltiden utvecklades sk mysterispel om Kristi födelse. Initiativtagare var den Helige Franciskus som julnatten 1223 genomförde ett julspel med tillhörande krubba i bergen norr om Rom. Till Krakow kom julkrubbstraditionen I slutet av 1200-talet. Här finns bland de äldst bevarade krubbfigurerna i Europa föreställande Josef och Maria. Dessa rikt dekorerade träfigurer är 700 år gamla och finns hos clarissanunnorna i Andreaskyrkan i Krakow.
I medeltidens Europa stod krubbor uppställda i kyrkorna och speciella ceremonier genomfördes kring Jesusbarnet under helgdagarna. Figurerna var orörliga och majestätiska. Renässans till rokoko På 1500-talet kompletterades de kyrkliga ritualerna omkring krubban med världsliga figurer. Dessa figurer blev under 1600-talet rörliga till skillnad från de religiösa som var fortsatt orörliga. Under 1600- och 1700-talet utvecklades julspelskrubborna till scenerier som skildrade folklivet med komiska figurer som bönder, gycklare och spelmän och uppbyggda landskapsbilder. Denna typ av krubbor blev nu kända i stora delar av Europa. Bland annat tack vare de populära dockteatrar som spreds från Frankrike. Marionetteaterns (marionett: liten figur föreställande jungfru Maria), dockor blev kända som polska dockor. Julspelens texter var satiriska och kyrkobesökarna skrattade. Detta beteende gick inte för sig. Så biskopen Czartoryski förbjöd år 1736 föreställningar med rörliga komiska figurer. Därefter utfärdades föreskrifter att endast den Heliga familjen, herdarna med djuren och de Tre vise männen, fick gestaltas för att skapa andakt. På så vis delades krubbtraditionen upp i en kyrklig och en världslig skildring av Kristus födelse. 1800-talet krubban ett politiskt verktyg Vid denna tid i slutet av 1700-talet och i början av 1800-talet, började krakowkrubborna av politiska, sociala och ekonomiska skäl bli populära igen. De österrikiska myndigheterna blev allt mer toleranta mot olika yttringar av polsk självständighet. Krubbtillverkningen blev ett politiskt verktyg. I texter och sånger förmedlades idéer till människor som saknade kontakt med tidningar, teatern och prästerskapet. Överklassen insåg julspelssångarnas underhållningsvärde och började beskydda sånggrupperna. Med tiden utvecklades en konkurrens mellan sånggrupperna. Därför försökte de varje år att komma med något nytt och unikt. Det gällde både julspelen och krubbornas arkitektur. Under senare delen av 1800-talet bildades ett hantverksskrå för krubbtillverkare i Krakow. Det var mest murare, plåtslagare och stenläggare som behövde extrapengar vintertid. Till julspelen byggdes
specialkonstruerade krubbor som var upp till tre meter höga. Dessa användes för musik och dockor, som talade dansade och berättade utmanande vitsar. Av alla krubbor och dockteatrar från denna tid finns bara en kvar, Ezenkierkrubban från tiden 1860-1870. Den tillverkades av murarna Michal Ezenekier och hans bror Leon. Med dessa entusiastiska teatermänniskor infördes en ny stil med flera arkitektoniska nyheter och nyskapande scenografi. De flyttade skådespeleriet innanför portalen och slopade prosceniet. Även en teaterridå skapades. Detta innebar att lekmannafigurer tog över platsen som varit reserverad för den Heliga familjen. En särskild himmelsk estrad skapades för dem i ett galleri ovanför huvudscenen. Krakowkrubban under 1900 - talet En krakowkrubba har oftast en fasad med torn på sidorna och ibland en kupol i mitten, en slags miniatyrkyrka. Och genomgående är de något mer än naturtrogna avbilder. Det polska ordet för krubba, szopka, har tre betydelser; en är bondgård, den andra är själva den arkitektoniska gestaltningen av födelsescenen. Den tredje betydelsen kan tolkas som en kritisk granskning av samhället. Just denna tolkning låg till grund för Polens första litterära kabaré 1910, Den Gröna Ballongen, som öppnades på det välkända Café Jama Michalikowa i Krakow, där den finns kvar. Den polska traditionen med julspel avbröts under första världskriget och tycktes därefter vara omodern. Men redan 1923 tog Krakows Industrimuseum initiativ till en årlig utställning av krubbor. Och sedan 1937 arrangeras en årlig tävling om Krakows finaste krubba. Första torsdagen i december samlas människor till en folkfest för att beskåda krubbtillverkarnas alster. När klockan slår tolv i Mariakyrkans torn och trumpetaren spelar Krakows speciella fanfar, går man i procession med sina skapelser till arrangören Krakows Historiska Museum för bedömning. Fritt från verket Krakows Julkrubbor, av författarna Lars Andersson och Maciej Aleksander Glowacki, utgiven av Statens Historiska Museum, 1996 Sammanställt av Maud Edvardsson, utställningsproducent på Ekerö Kultur, maud.edvardsson@ekero.se
Så vad innehåller en typisk nutida Krakowkrubba? En Krakowkrubba ska innehålla detaljer från Krakows arkitektur och ett ojämnt antal torn. Den ska vara färgsprakande och med mycket guld och silver av tennfolie och metall. Däremot förekommer inget landskap. I övrigt begränsas krubban endast av konstnärens fantasi. Jesubarnet ska ges en central plats i konstverket, men här finns även scenbilder som relaterar till olika kulturevenemang, samhälleliga eller politiska. Rörliga delar, intressant belysning och andra effekter anses förhöja krubbans konstnärliga värde. Scener och figurer brukar inte beskrivas, till traditionen hör nämligen att åskådaren själv skall gissa vem figurerna föreställer och vilka objekt som avbildas i krubban. Citat från Roman Wozniak Konstnären Roman Wozniak vid Ekerös Krakowkrubba 2013