Västra Götaland. Budgetförslag 2018 med plan för Nutidens vård Medborgarnas viktigaste fråga

Västra Götaland Budgetförslag 2018 med plan för 2019-2020 Nutidens vård Medborgarnas viktigaste fråga 1

Västra Götaland Budgetförslag 2018 med plan för 2019-2020 Nutidens vård Medborgarnas viktigaste fråga 1. Sverigedemokraterna i Västra Götaland... 2 2. Budget 2018 En sammanfattning... 3 3. Vården som helhet... 6 a) Satsningar på personalen... 6 b) Satsningar på primärvården... 7 c) Satsningar på akutsjukhusen... 8 4. Folkbildning och folkhälsa... 9 5. Regional utveckling och miljö...12 6. Kultur...15 7. Kollektivtrafik... 17 8. Personal och organisation...19 9. Ekonomi och balansräkning... 20 2

1. Sverigedemokraterna i Västra Götaland Sverigedemokraterna i Västra Götaland fick under valet 2014 fem nya friska mandat i regionfullmäktige. Idag besitter vi 14 mandat och hela regiongruppen består av 29 personer. Regiongruppen är en bred palett av män och kvinnor med stor variation som tar sig uttryck i blandade bakgrunder. Idag återfinns vi också i ett 20-tal nämnder i regionen. Efter valet 2014 blev det tydligt att väljarna ville ge Sverigedemokraterna i Västra Götalandsregionen större inflytande. Detta förtroende vill vi förvalta med att för våra väljare visa lyhördhet och breddning av politiken som förs av Sverigedemokraterna i Västra Götalandsregionen. Genom att följa de riktlinjer partiet tar beslut om och samtidigt använda oss av rådande evidens och folkvilja, tror vi oss vara inne på rätt spår. Samtidigt som vi breddar politiken är det viktigt att slå fast; Sverigedemokraterna kommer oavkortat att i alla lägen prioritera vården och geografisk jämlik välfärd. Heikki Klaavuniemi Regionsråd (SD) 2

2. Budget 2018 - En sammanfattning Sverigedemokraterna presenterar i sitt budgetförslag hur vi vill arbeta långsiktigt för att frigöra mer medel till akutsjukhusen, primärvården och personalen. Vården som helhet En relativt liten patientgrupp, men som kräver stora vårdinsatser, är våra äldre. Vi föreslår därför en utredning om etablerande av äldrevårdsmottagningar vid vårdcentraler samt utvecklande av fler mobila team. Sammantaget tror vi att primärvården och akutsjukhusen behöver tillfälliga höjningar av regionbidrag för att kunna leverera en produkt som är bättre rustad mot de framtida utmaningarna. Därför höjer vi anslagen till både primärvården och Hälso- och sjukvårdsnämnderna. För att få med oss personalen i den viktiga omställningsprocessen av vården, och för att ge dem en känsla av att ersättningen är i paritet med deras arbetsinsatser, gör vi en särskild satsning i projektet jämställda löner. Vi höjer anslaget till 100mnkr årligen, detta för att även prioritera undersköterskornas löneutveckling. Folkbildning och Folkhälsa Man kan inte prata sjukvård och om olika symptom utan att också prata om vad som orsakar dessa. Ett större fokus på folkhälsa välkomnar vi och föreslår därför en rad åtgärder för att proaktivt utbilda erforderlig personal. D Folkhögskolorna ska ges utökade roller genom att samlokalisera sakkunniga inom psykisk ohälsa med kompetenta lärare i den unika studieform som folkhögskolor erbjuder, tror vi att vi kan begränsa mycket av framtidens psykiska ohälsa. Folkhögskolorna har en unik förmåga att kunna anpassa sina utbildningar till de faktiska behov av personal som regionen eller kommuner kan ha. Detta uppdrag vill vi också utreda närmare. D Kampen mot prostatacancer. I Sverige får 25 män dagligen diagnosen prostatacancer och 2500 män dör årligen i denna sjukdom. Detta påtalade Sverigedemokraterna redan i förra budgetprocessen och vi vill att Västra Götalandsregionen, som första region i Sverige, inför ett screeningsprogram med STHLM3 -metoden i syfte att upptäcka prostatacancer i tid. Detta finansierar vi med ett anslag om 20 mnkr. D Vi vill även göra insatser för att upptäcka livmoderhalscancer tidigare. Således föreslår vi borttagandet av avgifter för gyn-cellprov för att öka tillströmningen av kvinnor. På sikt tror vi oss därigenom kunna förebygga inläggningar på sjukhus och i värsta fall också akuta vårdtillfällen. Detta finansierar vi med totalt 30 mnkr. D Vi vill arbeta proaktivt mot narkotikaanvändning och de sjukdomar som främst sprids genom injektionsmissbruk. Vi finansierar uppstart av en första mottagning för att 2019 ha 5 mottagningar operativa. Detta finansierar vi med totalt 15mnkr. 3

D Vid vårdcentraler i Västra Götalandsregionen skall personalen rekommendera människor i specifika riskgrupper pneumokockvaccination. Dessa innefattar personer som genomgått transplantation, svårt hjärtsjuka och njursjuka med nedsatt immunförsvar. Den första vaccinationen (prevenar13) kostar 660 kr och den andra ca 350 kr, vilken skall tas 8 veckor senare. Det betyder att utsatta människor, som kan befaras befinna sig i en begränsad ekonomisk situation, måste betala 1 000 kr enbart för vaccin. I Stockholms landsting erbjuds patienter i samma riskgrupper gratis vaccination, men inte här i Västra Götalandsregionen. För att undvika att någon i riskgruppen inte avstår vaccinen, p.g.a. en eventuell personlig ansträngd ekonomi, finansierar vi patientavgiftsfrihet för denna målgrupp med 2,3 mnkr årligen. D Ny forskning har visat att behandling med rtms (repetitiv transkranial magnetsimulering) minskar bieffekterna hos patienter som genomgår behandling för depressionsdiagnoser. Behandling kan även ges i vaket tillstånd och ingår i de kommande nationella riktlinjerna som behandlingsmetod. Sverigedemokraterna föreslår i detta budgetförslag att en implementeringsplan för rtms behandlingar ska tas fram under 2018. Regional utveckling och Miljö Utbildning och företagande är en grundläggande del av regional utveckling. Vi vill därför, i ett nära samarbete med företagen, satsa på matchningsutbildningar för att bidra till att tillgodose deras rekryteringsbehov samt erbjuda lättillgänglig utbildning på folkhögskola i syfte att prioritera vissa yrkesgrupper som undersköterskor. Stora resurser i den regionala utvecklingen läggs på integration, men vi föredrar att prioritera integrationsprojekt som vänder sig till nyanlända med uppehållstillstånd. Vi vill ge entreprenörer bra möjligheter och handlingskraft att sjösätta konkreta arbetsskapande verksamheter. För att tydliggöra ansvarsfördelning och effektivisera ekonomisk styrning ser vi att Film Väst AB i sin helhet överförs till Kulturnämnden. Ett genomgående regionalt mål är att främja hela regionen och motverka urbanisering och detta delvis genom utbyggnad av infrastruktur och företagsfrämjande på landsbygden. För att uppnå ett hållbart miljöarbete, så är långsiktig planering och verklighetsförankrade investeringar med omsorgsfulla globala och regionala miljökonsekvensanalyser avgörande. Vi ser det som en självklarhet att alla regionens måltider som serveras skall vara garanterat antibiotikafria och i möjligaste mån också vara lokalproducerade. Sverigedemokraterna anser även fortsättningsvis att i programmet för Energi och Bioinnovation 2017-2020 där förnybar elproduktion berörs, ska texten bytas ut till fossilfri elproduktion. Vår linje är att stödja forskning för att utveckla ny teknik och nya lösningar, inte att främja fortsatt subventionsberoende. 4

Vi vill också öka fokusering på att bibehålla och förbättra regionens ekosystemtjänster för att främja biologisk mångfald, folkhälsa, kulturhistoriska områden och landskap. Kultur Kulturen har en central roll i Sverigedemokraternas politik och samhällsbyggande. För oss Sverigedemokrater är det självklart att Västra Götaland är unikt och att den svenska kulturen är unik och värd att bevara. Den gemensamma svenska kulturen är betydligt äldre än mångkulturen och vi vill särskilt belysa dess betydelse för det fredliga, demokratiska och solidariska välfärdssamhälle vi lever i. Kulturnämndens uppdrag är komplext och den förvaltar förtjänstfullt många viktiga frågor som vi respektfullt stödjer. Från 2011 till budgetår 2017 har kulturnämndens ram ökat med 200 mnkr. Ett uppdrag som trots detta inte alltid är lätt att utföra, särskilt när det finns andra verksamheter som också kräver utökade ramar. Kollektivtrafik Resandet i regionen ökar vilket är positivt, men däremot sker det inte någon förbättring av självfinansieringsgraden. Efter 2016 års bokslut ser vi att den ligger kvar på 51 procent. Det innebär att det ökande resandet ökar trycket på skattekollektivets gemensamma medel. Självfinansieringsgraden behöver öka och Västtrafik behöver se över sina kostnader samtidigt som bolaget måste komma tillrätta med den ökande tjuvåkningen. Vi väljer även i detta budgetförslag att satsa på närtrafiken och reformera grundutbudet från måndag-fredag till måndag-söndag. Personal och organisation Personalen är det viktigaste regionen har, utan det beundransvärda jobb den gör varje dag stannar verksamheten av helt. Som arbetsgivare måste regionen förhålla sig lyhörd till de behov och önskemål som finns hos stora delar av vår personal. Under allt för lång tid har lönenivåerna hos vår vårdpersonal, särskilt för under- och sjuksköterskor inte växt i paritet med arbetssituation och arbetsinsats. Vi vill ha med oss personalen i den kommande omställningen av vården, därför tror vi också att det är viktigt att möta personalens anspråk på högre löner. Vi föreslår i vårt budgetförslag fortsätta lönehöjningar till sjuksköterskor samt även till undersköterskor. 5

3. Vården som helhet Målstyrningsdokument Utmaningar Strategiska mål Prioriterade mål 2018-2020 Västra Götalandsregionen brister i uppfyllelse av vårdgarantin Omställningsarbetet i sjukvården Framtidens vårdmiljö Äldrevårdsmottagningar Mobila hemvårdsteam Vårdgarantin ska öka Inrättande av äldrevårdsmottagningar inom primärvård Fler mobila hemvårdsteam Fokus på förebyggande vård Överfulla vårdplatser Ny lagstiftning väntas januari 2018 (färdigbehandlade patienter) Kommunerna ska ta sitt ansvar Patientsäkerheten hotas vid akuten Framtidens vårdmiljö Primärvården Fler händer i vården Informationsspridning om rätt vårdnivå Brist på personal Arbetsuppgiftsväxlingar Löneökningar Betalda utbildningar för undersköterskor och sjuksköterskor Arbetsmiljöproblem Kommersiellt ledarskap Omställningsarbetet Höja säkerheten Folkhögskolor får uppdrag att utbilda bristpersonal Lönehöjningar Bidrag till personal på landsbygden Arbetsmiljön ska förbättras Erbjuda digitala larm till personal Inledningsvis vill slå fast att Sverigedemokraterna är nöjda med de strategiska mål som samtliga partier ställt sig bakom angående omställningen av sjukvården. Vi tillför Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 250 mnkr för 2018 till omställningsarbetet inom hälso- och sjukvården, syftandes till att stärka den nära vården och regionens närsjukvårdscentrum. För 2019 tillförs ytterligare 200 mnkr. a) Satsningar på personalen Det kan inte ha undgått någon att vårdens utmaningar allt mer märkbart blivit våra medborgares viktigaste fråga. Med de satsningar som med breda politiska överenskommelser nu görs avseende framtidens vårdinformationsmiljö och omställningen av vården, så gör vi viktiga avstamp för att möta de till alla partier rapporterade framtida fördyringarna av vården. Vi presenterar i vårt budgetförslag för 2018 förslag för att möta nutidens utmaningar. Detta gör vi inte för att förringa överenskommelserna om vårdens framtida omställning, utan för att ansvarsfullt stilla nutidens oro hos personal, patienter och anhöriga. Under allt för lång tid har lönenivåerna hos vår vårdpersonal, särskilt för under- och sjuksköterskor, inte växt i paritet med arbetssituation och arbetsinsats. Vi vill ha med oss personalen i den kommande omställningen av vården, därför tror vi också att det är viktigt 6

att möta personalens anspråk på högre löner. Vi föreslår i vårt budgetförslag fortsätta lönehöjningar till sjuksköterskor, men även till undersköterskor. Genom projektet jämställda löner har regionen prioriterat tre lönestruktursgrupper som sedan 2013 lyckats fått upp löneutvecklingen med 13.1 procent i dessa prio-grupper. 100procent måluppfyllelse var inte uppfylld i dessa 2016, men Sverigedemokraterna tydliggör i detta budgetförslag vår avsikt att fortsätta arbetet för att nå full måluppfyllelse. Men vi har även för avsikt att lyfta in lönestrukturerna som berör undersköterskorna. Dessa har ej varit prioriterade i projektet fram tills dags dato. Sverigedemokraterna gör en högre värdering av undersköterskornas målbildslön. Detta eftersom vi anser att det kommer att vara nödvändigt i framtiden i takt med omställningsarbetet och tankegångarna om arbetsuppgiftsväxling. Regeringen har lagt ett lagförslag som ska tvinga både kommuner och landsting att samarbeta bättre om hur utskrivningsklara patienter ska kunna lämna sjukhusen snabbare. Denna lag väntas träda i kraft i januari 2018. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade 19 oktober 2016 att inrätta en regiongemensam samordningsfunktion som ska stödja arbetet med att förbättra tillgängligheten och vårdgarantin i Västra Götalandsregionen. Därefter beslutade Hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 11 januari 2017 att även finansiera denna. Vi fortsätter att tillföra medel för denna funktion 2018, 2019 samt 2020. b) Satsningar på primärvården En primärvård med god tillgänglighet och hög kvalitet i det medicinska omhändertagandet är viktig för att människor ska känna trygghet och förtroende för vården. Därför måste tillgängligheten inom primärvården förbättras betydligt. För att avlasta akutsjukhusen föreslår vi också inrättandet av äldrevårdsmottagningar vid några utvalda pilotvårdcentraler. Det är också viktigt att de krav som berör tillgänglighet som vi sätter upp i Krav- och Kvalitetsboken ger verkliga förutsättningar för vårdcentralerna utifrån var de är lokaliserade. Det är givet att förutsättningar är olika beroende på var vårdcentralen är belägen. Primärvårdstyrelsen har i uppdrag att bistå de offentliga vårdcentralerna med att nå egen bärkraft. Vi har historiskt motsatt oss kravet från regionstyrelsen att avveckla vårdcentraler som inte klarar detta, utan vi förespråkar i de fallen istället filialiseringar. På så sätt tillgodoses mångas önskemål. Hembesök från vårdcentralerna anser vi också vara ett naturligt komplement till primärvården, och i synnerhet då vård- och jourcentralerna är stängda. Vi ser det som angeläget att undersöka möjligheterna att reformera hela vårdkedjan och där kan primärvården möjligen ta över vissa av akutsjukhusens uppgifter. Därmed kan dessa avlastas och detta tycks också gå i linje med den breda politiska uppfattning som råder. Sverigedemokraterna vill i detta budgetförslag för 2018, 2019 samt 2020 även göra vår offentliga primärvård på landsbygden mer attraktiv som arbetsplats för nyexaminerade läkare samt nyexaminerade sjuksköterskor. Ett stort problem, som många vårdcentraler dras med idag, är att de inte klarar av att upprätthålla kontinuitet på personalsidan. Vi vill därför göra arbetet attraktivare för de som väljer arbetsplats på landsbygden. Genom 7

att erbjuda studielånsavskrivningar efter tre år kan vi locka nya medarbetare och bidra till att skapa bättre personalkontinuitet. Studielånsavskrivningssatsningen finansierar vi med 10 miljoner årligen för uppbyggandet av en framtida portfölj. Då regionens egna offentligt drivna primärvård konkurrerar med privata aktörer, krävs det av oss som ägare att vi svarar upp med likvärdig eller bättre service än de privata kan erbjuda. Regionen måste bli bättre på kommersiellt ledarskap och medarbetarskap för att vi ska upplevas som en jämbördig aktör på området. Därför är det positivt att primärvårdsstyrelsen i ägardirektivet, framtaget 2016, fått i uppdrag att arbeta med detta. c) Satsningar på akutsjukhusen Akutsjukhusen har, liksom primärvården, olika förutsättningar beroende på var de är lokaliserade, men sammantaget har sjukhusen större utmaningar framför sig än vad första linjens vård har. De som följt verksamheterna över tid lär sig snart hitta de röda trådarna som utgörs av brist på kontinuitet på personalsidan, hög sjukfrånvaro, ökat söktryck, ökat antal remisser samt hög beläggningsgrad. Och kommunerna är sena med hemtagandet av färdigbehandlade patienter, vilket fördröjer utskrivningsprocesserna. Sammantaget tåls det återigen att påminna om den snabba förvandling som nu sker genom en inhemsk demografisk utveckling som 2015 och 2016 späddes på av kraftig invandring. Sverigedemokraterna väljer, grundat på ovanstående argumentation, att i budget 2018 föreslå att ge Hälso- och sjukvårdsnämnderna högre tilldelning jämfört med majoriteten. Eftersom regeringen tagit bort kömiljarden, vilken fungerade som morot för sjukhusen att förbättra vårdgarantin, väljer vi en extra tilldelning som verksamhetsanslag som fås vid resultatförbättring av vårdgarantin. 8

4. Folkbildning och folkhälsa Målstyrningsdokument Utmaningar Strategiska mål Prioriterade mål 2018-2020 Utanförskap Psykisk ohälsa ökar Fortsatt mer resurser till psykiatriska insatser Fortsatt kunskapsspridning Folkhögskolorna får ett nytt uppdrag KBT-personal Tabufaktorer består Informationsspridning Fortsätt utveckla digitala vårdplattformar där människor kan söka vård utan fysisk kontakt Generell personalbrist VGR stärker sitt kommersiella ledarskap och varumärke Dyra vårdtillfällen Framtidens vårdmiljö Forskning och utveckling Värdebaserad vård Ambulerande vård ska öka Införandet av rtms Folkhögskolor får ett nytt utbildningsuppdrag Sthlm 3, allmänt screeningprogram Avskaffa patientavgifter gyn-cellsprov Avskaffa patientavgifter pneumokockvaccin för riskgrupper Införa sprututbytesprogrammet Vaccinera mot säsongsinfluensa, streptokocker Politiker pratar gärna och ofta om lösningar inom vården och om unika symptom som patienter drabbas av. Däremot så pratas det mer sällan om vad som skapar dessa. Vi välkomnar större fokus på folkhälsa och vi föreslår därför en rad åtgärder för att proaktivt främja sjukdomsförebyggande arbete. Folkbildning och Folkhälsa går hand i hand. Folkhögskolans betydelse är unik och viktig såväl som i ett historiskt som i ett nutida perspektiv. Folkhögskoletanken väcktes i Danmark av N.F.S Grundtvig på 1830-talet. Det var givet redan då att folkhögskolorna skulle ha ett viktigt bildningsuppdrag. De första skolornas huvudämnen blev fäderneslandets historia, samhällsliv, diktning och sång. Sveriges första bildningscirklar, i enlighet med den danska modellen, bildades 1845 och den första folkhögskolan 1868. Sverigedemokratarena i Västra Götalandsregionen anser att regionens folkhögskolor har förvaltat folkbildningstanken på ett föredömligt sätt och vi är helt övertygande om att folkhögskolans pedagogiska miljö är lämplig för nya utbildningsuppdrag. Detta då det inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen saknas möjligheter att ta hand om gruppen som 9

behöver det där lilla extra. Folkhögskolorna har en unik möjlighet att få vissa grupper av människor som av olika anledningar känt sig utanför och bortglömda av samhället att få ta del av folkhögskolans grundinställning att du inte bara skall bli något, utan kunna bli någon. Detta kan göras genom att samlokalisera sakkunniga inom psykisk ohälsa, utbildade socionomer samt duktiga pedagoger. Idén bygger givetvis på frivillighet från den sökande. En annan fördel är att folkhögskolorna kan söka statliga medel för att finansiera extraordinära pedagoger. Vi ser dock att folkhögskolans budget bör ökas för att kunna klara av finansieringen, då det statliga stödet från Folkbildningsrådet inte har ökat i takt med stigande utgifter. Folkhögskolorna är en resurs, och de har som vi påtalat ovan, en förmåga att kunna anpassa sina utbildningar till de faktiska behov som både regionen och kommunerna har. Idag finns ett stort behov av personal inom flera bristyrken och det finns personer som vill, men som kanske inte klarar de krav som ställs på dem inom den allmänna skolan, vilka då kan få en andra chans inom folkhögskolan. Därför vill vi titta närmare på vilka nya yrkesgrupper som folkhögskolan kan anta i sina utbildningsprogram, t ex undersköterskor, mentalvårdare etc. Proaktiva förslag för att minska framtida sjukdomssymptom Kampen mot prostatacancer I Sverige får 25 män dagligen diagnosen prostatacancer. 2500 män dör årligen i denna sjukdom. Detta påtalade Sverigedemokraterna redan i förra budgetprocessen och vi vill att Västra Götalandsregionen som första region i Sverige inför screeningsprogram med STHLM3 -metoden för att upptäcka prostatacancer i tid. Detta finansierar vi med ett anslag om 20 miljoner för att starta upp verksamheten. Vi vill även minska framtida diagnoser av livmoderhalscancer. Således föreslår vi borttagandet av gyn-cellprovavgifter för att öka tillströmningen av kvinnor som genomgår gyn-cellprov. På sikt tror vi oss kunna förebygga inläggningar på sjukhus och i värsta fall också akuta vårdtillfällen. Detta finansierar vi med totalt 30 mnkr. Vi vill arbeta proaktivt mot narkotikaanvändning och de sjukdomar som främst sprids genom injektionsmissbruk. Vi finansierar uppstart av en första mottagning för att 2019 ha 5 mottagningar operativa. Detta finansierar vi med totalt 15mnkr. Vid vårdcentraler i Västra Götalandsregionen skall personalen rekommendera människor i specifika riskgrupper pneumokockvaccination. Dessa innefattar personer som genomgått transplantation, svårt hjärtsjuka och njursjuka med nedsatt immunförsvar. Den första vaccinationen (prevenar13) kostar 660 kr och den andra ca 350 kr, vilken skall tas 8 veckor senare. Det betyder att utsatta människor måste betala 1 000 kr enbart för vaccin. I Stockholms landsting erbjuds patienter i samma riskgrupper gratis vaccination, men tyvärr inte här i Västra Götalandsregionen. För att undvika att någon i riskgruppen inte avstår vaccinen, p.g.a. en eventuellt personlig ansträngd ekonomisk situation, finansierar vi patientavgiftsfrihet för denna målgrupp med 2,3 mnkr. 10

En växande andel av samhället består av människor som lider av psykisk ohälsa och man kan hävda att det är ett av nutidens största folkhälsoproblem eftersom 3 av 4 personer lider av, eller känner någon, som lider av psykisk ohälsa. För att nå dem, så behövs det fortsatt riktade vårdinsatser till barn- och ungdomspsykiatrin, men även till vuxenpsykiatrin. Vi tror att olika varianter av KBT-behandlingar hjälper stora patientgrupper. Även gärna i samband med gruppterapisamtal. För att mäta effektiviteten är det viktigt att använda patientrelaterade utfallsmått, så att vården som ges blir mer värdebaserad. Ny forskning har visat att behandling med rtms (repetitiv transkranial magnetsimulering) minskar bieffekterna hos patienter som genomgår behandling för depressionsdiagnoser. Behandling kan även ges i vaket tillstånd och ingår i de kommande nationella riktlinjerna som behandlingsmetod. Sverigedemokraterna föreslår i detta budgetförslag att en implementeringsplan för rtms behandlingar ska tas fram under 2018. En regionportal på nätet eller via en app, där man snabbt kan få någon att samtala med, är viktiga incitament för de som värjer sig mot att personligen uppsöka hjälp för sin psykiska ohälsa. Detta är kanske mest relaterat till män som ofta inte gärna pratar om sin psykiska hälsa. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tog i september 2015 beslut om att införa en sådan plattform. Det är viktigt att den skyndsamt kommer i operativ fas. 11

5. Regional utveckling och miljö Målstyrningsdokument Utmaningar Strategiska mål Prioriterade mål 2018-2020 Kompetensutveckling och matchning Öka kunskapen och samarbetet mellan näringslivet och Västra Götalands regionen Fler i arbete Brist på utbildade undersköterskor Livsmedelsproduktionen minskar Biologisk mångfald, Västra Götaland är i fara Utveckling av miljövänliga fordon och transporter Biogas/elfordon, buss och lastbil Vuxenutbildning och utveckling av folkhögskolor Fortsatta resurser till kunskapsspridning Projekt som gynnar småskaligt jordbruk Fossilfri region 2030 Satsa på de delar som industrin tror på som t ex el/ värmeproduktion Minska fokus på biogas som drivmedel Tillgodose Västra Götalands regionen samt kommunerna med adekvat personal Kompetensförsörjning Öka den svenska självförsörjningsgraden Öka den biologiska mångfalden Långvarigt och hållbart miljöarbete Globala och lokala miljövinster Öka den svenska självförsörjningsgraden Utbildning är en grundläggande del av regional utveckling eftersom det är en viktig ingrediens för att lyckas i en växande region med företag som expanderar och är i behov av rätt kompetens. Vi vill därför satsa på matchningsutbildningar i ett nära samarbete med de företag som har rekryteringsbehov. Vi ser framför oss ett flexibelt utbildningssystem som lätt kan ställas om för att tillgodose nyetablerade företag, samt de som valt att ställa om sin verksamhet i ny riktning, med matchande kompetens. En av dessa extra prioriterade yrkesgrupper är undersköterskor, som är en bristvara i regionens kärnverksamhet. Vi vill erbjuda denna utbildning på folkhögskolor i form av vuxenutbildning för att i framtiden kunna säkerställa att denna viktiga kompetens finns tillgänglig för invånarna i regionen, även med en ökande befolkning. En annan viktig del i regional utveckling är nya lösningar, nytänkande samt företagsamhet. Vi har historiskt sett många innovatörer lyckas med sina uppfinningar och idéer, vilka i många fall lett till storskaliga företag som gjort avtryck i den region där de verkar med både egen verksamhet och i form av underleverantörer. Vi tror att vi har handlingskraftiga innovatörer i vår region och vill satsa på dessa för att underlätta för idéer att leda till konkreta, arbetsskapande verksamheter. 12

En verksamhet som vi anser inte borde lyda under regional utveckling är Film Väst AB. Vi föreslår att budgetansvaret för Film Väst AB överförs till Kulturnämnden för att tydliggöra ansvarsfördelningen och effektivisera den ekonomiska styrningen, finansiering bör därför enbart ske via en ansvarig nämnd. Stora resurser i den regionala utvecklingen läggs i nuläget på asylsökande, trots att flerparten av dessa idag inte får stanna i regionen. Det är viktigt att resurserna används ansvarsfullt och att vi istället satsar på att snabbt få in de nyanlända i samhället, i gemenskapen och i arbete. Detta för att ge mindre utrymme för utanförskap och radikalisering. Ett genomgående mål vi har är att främja hela regionen och motverka urbanisering. Vi ser att en infrastruktur som gynnar landsbygd och möjliggör företagande och bosättning utanför städerna är viktig, men även möjligheten att vid behov enkelt resa mellan boende och arbete. FN:s Agenda 2030 Mål 15 är att skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald I en allt mer globaliserad värld blir ett intensifierat miljöarbete inom transporter, miljörutiner och energibesparing allt viktigare för Västergötlandsregionens verksamheter. Denna utveckling medför att det också blir allt viktigare att regionens upphandlingar genomgår omsorgsfulla konsekvensanalyser, där både den globala och regionala miljöpåverkan tas med i beräkningarna. För att uppnå ett hållbart miljöarbete så är långsiktig planering och verklighetsförankrade investeringar avgörande. Sverigedemokraterna ser det som en självklarhet att alla måltider som serveras i regionens regi skall följa svenska miljö- och djurskyddslagar, vara garanterat antibiotikafria och i möjligaste mån också lokalproducerade. Sverigedemokraterna vill revidera flera inriktningsdokument. Bland annat det som gäller Biogasväst, där vi vill lägga större fokus på användningsområden som råvara och processenergi för industrin och mindre fokus på biogas som drivmedel där har fordonsindustrin tydligt visat att det är elektrifiering som är framtiden. Vind-, våg- och solkraftssatsningar som görs inom Västra götalandsregionen skall inte fortgå så länge de energislagen inte är ekonomiskt bärkraftiga utan subventioner. Sverigedemokraterna anser även fortsättningsvis att i programmet för Energi och Bioinnovation 2017-2020 där förnybar elproduktion berörs, ska texten bytas ut till fossilfri elproduktion. För att få en fossilfri region behövs krafttag för utveckling av eldrift och alternativa hållbara bränslen. Att fortsatt stötta utveckling av eldrivna bussar för kollektivtrafiken och tunga fordon för transport, ser vi därför som ett prioriterat område. Forskning inom miljöområdet är viktigt, men politiska styråtgärder inom miljöområdet kan vara mycket kostsamma för myndigheter, företag och privatpersoner. Alla insatser måste därför vara väl förankrade inom etablerad forskning. Sverigedemokraterna anser att t.ex. myndigheter som forskningsrådet Formas fyller en viktig funktion för kunskapsöverföring från forskningssamhället till beslutande myndigheter. 13

Detta inte minst för att minska beroendet av fossila bränslen. Vi vill därför skapa en särskild pott för att utreda möjligheterna att främja projekt för utbyggnad och utveckling av ekonomiskt hållbara och miljövänliga alternativ för buss/transporttrafik i stadsmiljö. Vår linje är att stödja forskning som utvecklar ny teknik och nya lösningar, inte att främja fortsatt subventionsberoende. Lokal produktion och användning av biogas ger flera spännande möjligheter som t ex att öka den cirkulära ekonomin inom el- och matproduktionen, där den rötade biomassan även kan fungera som biogödsel vilket minskar behovet av konstgödsel. Detta ger effekten att mer av den lokala energin hålls kvar i produktionen och därmed minskar användningen av tillsatt energi i form av konstgödsel. Även här kan rötningen ge energivinster till företagen på landsbygden. Ett viktigt led i att minska resandet och vårt fossilberoende, är att fortsätta arbetet med fiberutbyggnad på landsbygden för att dämpa urbaniseringstakten och att ge näringslivet på landsbygden möjlighet att kunna vidareutvecklas. För att förtydliga vår vision och vikten av att Västra götalandsregionen skall satsa mer för att bromsa den stadigt minskande biologiska mångfalden, så är det i terminologi kring ekosystemtjänster vi skall tänka. Ekosystemtjänsterna är grunden för vår folkhälsa och välfärd, friska jordar och marker med hög biologisk mångfald är grunden för att vi skall få tillgång till rent vatten och god avkastning på vårt lantbruk. Att förbättra och bevara våra viktiga ekosystemtjänster är därför av yttersta vikt för att säkerhetsställa ett långsiktigt och hållbart miljöarbete inom Västragötalandsregionen. Sverige går mot ett allt storskaligare och mer industrialiserat lantbruk/skogsbruk, vilket är i linje med utvecklingen i resten av Europa, där de stora homogena odlingarna orsakar en stadig minskning av den biologiska mångfalden. För att motverka den fortsätta utarmningen av vår så viktiga biologiska mångfald, så blir det allt viktigare att våra kvarvarande småskaliga, och i många fall kulturhistoriskt viktiga, gårdar och lämningar samt viktiga biotopområden, bevaras av både miljö- och kulturella skäl. Genom att rikta mera pengar till kulturhistoriska och viktiga biotopskyddande projekt, så får vi bättre möjligheter att inte bara ha en långsiktig fokusering på våra ekosystemtjänster, utan även skapa förutsättningar för framtida generationer att njuta av ett variationsrikt och kulturhistoriskt landskap. 14

6. Kultur Målstyrningsdokument Utmaningar Strategiska mål Prioriterade mål 2018-2020 Ett försvinnande svenskt kulturarv En kulturarvsstrategi bör tas fram Att flytta studiestöden och folkhögskoleverksamheten till regionutvecklingsnämnden Återskapa kulturhistoriska landskap och miljöer Öka anslagen till museer och föreningar som arbetar för vårt kulturarvs bevarande Prioritera verksamheter som omfattar de nationellt erkända minoritetsgrupperna Främja svensk jordbrukskultur Kulturnämnden behöver effektiviseras Avsaknaden av gemensamhetsskapande kultur Kulturnämndens uppdrag behöver renodlas Effektivisering av Göteborgsoperan Effektivisering av Film Väst Avveckla vårt ägande i Regionteater väst Motverka alla former av rasism och motsättningar pga. kulturkrockar Kulturnämnden skall förvalta kulturuppdraget främst Neddragningar i detaljbudget 2018 -Uppdrag till Göteborgsoperan samt Film i Väst att stärka självfinansieringsgraden Fokusera på assimilerade verksamheter som skapar gemenskap och bygger det goda samhället Utbildningsverksamheten ska flyttas till regionutvecklingsnämnden Politiska ungdomsförbund mandatstöd skall flyttas till RF Kulturnämnden skall överta ansvaret för Film Väst hel Kulturen har en central roll i Sverigedemokraternas politik och samhällsbyggande. För oss Sverigedemokrater är det självklart att Västra Götaland är unikt, men också att den svenska kulturen är unik och värd att bevara. Den gemensamma svenska kulturen är betydligt äldre än mångkulturen och vi vill särskilt belysa dess betydelse för det fredliga, demokratiska och solidariska välfärdssamhälle vi lever i. Kulturnämndens uppdrag är komplext och förvaltar förtjänstfullt många viktiga frågor som vi respektfullt ställer oss bakom. Från 2011 till budgetår 2017 har kulturnämndens ram ökat med 200 mnkr. Ett uppdrag som trots detta inte alltid är lätt att verkställa, särskilt när det finns andra verksamheter som också kräver utökade ramar. För att renodla kulturnämndens verksamhet föreslår vi att flytta bidragen för folkhögskoleverksamheten till Regionutvecklingsnämnden för att på så sätt effektivisera verksamheten. Sverige har en historiskt långvarigt utvecklad jordbrukskultur, där bl.a. sluttningarna på platåberget Billingen utgör en av Sveriges äldsta bevarade jordbrukslandskap. 15

Västra Götalandsregionens unikt varierade jordbruksmark är en viktig del av vårt kulturarv och är en vital förutsättning för bevarande och främjande av biologisk mångfald. Småskaliga jordbruk är snart ett minne blott i våra Svenska landskap. Det är bekymmersamt att denna del av vår svenska kulturhistoria och identitet inte hålls vid liv för kommande generationer. Att ge det småskaliga jordbruket och den så kallade månskensbonden legitimitet som bevarare och återskapare av den svenska jordbrukskulturen och folksjälen, är därför en unik möjlighet till kulturell folkbildning samtidigt som det förstärker bevarandet av den biologiska mångfalden. Sverigedemokraterna ser det som en historisk skyldighet att bibehålla och återskapa befintliga kulturhistoriska landskap till dess ursprungliga biologiska mångfald och se till att de inte ödeläggs eller växer igen, så att framtida generationer kan beskåda och njuta av dessa historiska natursköna områden. Våra hembygdsföreningar har en viktig roll att spela gällande bevarandet av vårt kulturarv. Det är viktigt att kulturarvet får förbli ett kulturarv, och inte förvanskas till att bli ett verktyg för mångkulturella eller allmänt kulturrelativistiska idéer. Sverigedemokraterna är stora förespråkare av Kultur på recept, där vi vill premiera spelmanslag, högläsning samt hembygdsföreningar och deras verksamhet. Och på så sätt förmedla både glädje och stimulans till kanske främst de äldre i regionen. Vi är stolta över att kulturnämnden subventionerar fri entré på museer, samtidigt som våra världskända Göteborgssymfoniker år efter år imponerar med musikaliskt nytänkande som också lockar ny publik. Vi ser möjligheter att se över ägandet av Göteborgsoperan, samtidigt som vi också ser möjligheter att ålägga den ett visst effektiviseringskrav. Detta då de senaste årens föreställningar inte lockat till någon större ökning av publik. Film Väst finansieras av två nämnder och vi föreslår att budgetansvaret överförs till Kulturnämnden. Film Väst är redo att öka sin egen självfinansieringsgrad. Produkterna är av god kvalité, men dessa är trots allt skattesubventionerade. När det gäller Regionteater Väst ser vi en möjlighet att avveckla samarbetet med Uddevalla kommun för att på så sätt frigöra en finansiering av utvecklingsområden som i dag är under/ofinansierade. Men för att säkerställa en långsiktig ekonomisk balans i Västra Götalandsregionen samt kunna frigöra mer resurser till främst sjukvårdens utmaningar, väljer vi att på ett ansvarsfullt sätt rationalisera bland verksamheterna inom kulturen. Detta för att slippa nödlösningar med skattehöjningar och för att komma ur den framtida ekonomiska kurvan (2017-2031) som presenterades i regionens budgetunderlag. Kulturstöd ska inte heller ges till kulturverksamhet som är tydligt politiserad. I de fall då den mest är att likna vid politisk propaganda bör stöd ej utgå. På sikt följer vi 2014 års budgetram istället för att årligen ge kulturnämnden en uppräkning som överstiger uppräkningstakten hos sjukvården. 16

7. Kollektivtrafik Målstyrningsdokument Utmaningar Strategiska mål Prioriterade mål 2018-2020 Självfinansieringsgraden behöver öka På sikt upp till 60 procent Bättre kostnadskontroll Minskning av lågbelagda linjer Självfinansieringsgraden ska uppgå till 56 procent 2018 Anställa egen expertis istället för kostsamma konsulter Tjuvåkning ökar 9 procent (2015) Projekt fuskåkning Lägg ut fuskåkningskontroller på entreprenad Otrygg arbetsplats Motverka hot mot personal Upphandla bort delade turer Säkra hållplatser Minska delade turer inom kollektivtrafiken Avsaknaden av tillgänglig och attraktionskraftig kollektivtrafik på landsbygden Utvärdera och utveckla närtrafiken Reformera om grundutbudet från måndag-fredag till måndag-söndag Sverigedemokraterna vill ha en tillgänglig kollektivtrafik som kan åtnjutas av alla oavsett var i regionen man bor. Tillgänglighet, möjlighet, trygghet, punktlighet och komfort för passagerarna är viktiga incitament för att fler ska välja kollektivtrafiken framför bilen till arbetet eller annan planerad resa. Vi menar fortfarande att kollektivtrafiken på landsbygden utvecklas bäst genom närtrafik. Vårt förslag från förra året om att öka grundutbudet av trafik måndag-söndag står kvar. Uppskattningsvis lär inte denna investering uppgå till mer än 20 mnkr under 2018. Resandet med närtrafik kostade totalt 9mnkr 2016. I dagsläget erbjuds närtrafik i 48 kommuner av 49. I den kommun som saknar närtrafik erbjuds istället närbuss. I de kommuner där närtrafik erbjuds råder dock ännu varierande tidsbegränsningar. I de allra flesta kommuner erbjuds närtrafik endast på vardagar måndag-fredag. I fyra erbjuds den måndag till lördag, i åtta kommuner erbjuds den måndag till söndag samt två kommuner som utöver måndag till fredag även erbjuder nattnärtrafik. Vi ser ett behov av att intensifiera dialogen med kommunerna för att gemensamt kunna göra närtrafiken mer attraktiv och för att öka resandet. Tillsammans kan vi bryta urbaniseringstrenden och stärka landsbygdens attraktionskraft genom tillgänglig och enkel kollektivtrafik. Västtrafik bör ta fram en reklammodell som kommunerna kan förhålla sig till. Sverigedemokraterna i Västra Götaland strävar mot en ökad självfinansieringsgrad inom kollektivtrafiken. Kostnadsutvecklingen harmoniserar inte med intäktsutvecklingen, vilket inte borgar för långsiktig, ekonomisk hållbarhet. Årsredovisningen för 2016 visar att självfinansieringsgraden inte förbättrats sedan föregående årsredovisning 2015. Detta trots ett rejält ökat resande. På sikt vill vi nå en 17

självförsörjningsgrad på 60 procent, även om vi i denna budget nöjer oss med att kalkylera med 56 procent 2018 samt 58 procent 2018, 2019 samt 2020. Det finns olika sätt att balansera dessa utvecklingskurvor. Enligt uppgifter från Västtrafik så fuskåkte 9 procent av samtliga resenärer under 2015. Det är alltså fortsatt en oacceptabelt hög andel resenärer som fuskåker på bekostnad av skattebetalare och betalande resenärer. Istället för att upphandla biljettkontrollanter vill vi se över möjligheten lägga ut fuskåkningskontrollerna på entreprenad framför att sälja den tjänsten externt. När vår motion behandlades i ämnet anade vi ett intresse för idén, då den inte avfärdades i sin helhet. Vi tror fortfarande på vår lösning. Den lågbelagda busstrafiken bör ses över, trafikjusteringar kan vara nödvändiga och fler flexbussar kan behövas. Vi tycker också att Västtrafik i högre utsträckning behöver anställa egen expertis istället för att, som vi ser i årsredovisningarna, fortsätta anlita dyra konsulter. På ovan beskrivna sätt balanserar vi utgifter mot intäkter och kan därmed undvika att höja biljettpriser ytterligare för att nå högre självfinansieringsgrad. Istället ökar vi andelen passagerare som betalar för sin resa, samtidigt som vi tillgodoser att rätt buss körs på rätt plats och vid rätt tillfälle. Vi ser alltjämt utvecklingen mot eldrivna bussar som det enskilt största bidraget att nå miljömålen. Marknaden visar att denna utveckling ständigt går framåt, samtidigt som den eldrivna kapaciteten lika ständigt ökar. To-Go appen som Västtrafik lanserade förra året visade sig vara en bra produkt och vi tror att den kan utvecklas ytterligare för att kunna möta ett mer utvecklat digitalt vanemönster. Även om appen verkar fungera bra, så bör vi samtidigt ha i minne att den kostade hela 38 mnkr att ta fram. I visionen om det ökade resandet ser vi det nödvändigt med fler pendelparkeringar utanför våra centrumområden samt fler snabb-bussar från utpekade ytterområden. Idag finns en bussberedskap som täcker upp när planerade avbrott inom tågtrafiken inträffar, men däremot brister det i den akuta beredskapen. Ibland är kvalitén på beredskapsbussarna sämre än de som ersätts. Detta bör vi ha i beaktan vid kommande upphandlingar. Många chaufförer som kör för de upphandlade bussbolagen råkar systematiskt ut för delade turer. Det är inte ovanligt för glesbygdschaufförer att man drabbas av tre, ibland fyra timmars obetalda håltimmar mellan körningar. Vissa företag har dock visat sig bättre än andra på att fylla de långa uppehållen med alternativa arbetsuppgifter för den anställde. Tyvärr konstaterar vi också att arbetsmiljön för många chaufförer försämras. Vi ser med förskräckelse på rapporter om attacker mot bussar och chaufförer. Inte minst påverkar detta vardagen negativt för den enskilde chauffören och här är det viktigt att vi så långt som möjligt agerar förebyggande och delvis kanske med hjälp av kamratstödjarsystem. Krav på trygghet och säkerhet för chaufförerna bör ingå i alla upphandlingar för Västtrafik. 18

8. Personal och organisation Målstyrningsdokument Utmaningar Strategiska mål Prioriterade mål 2018-2020 Missnöjda medarbetare Löneökningar Trygghet på arbetsplatsen Utbilda chefer i kommersiellt ledarskap Arbetstidsrevidering Fortsättning och ökning av medel till projektet jämställda löner Ökad ersättning till personal som arbetar obekväma arbetstider Friskvårdsatsning Erbjuda överfallslarm till personal som känner sig otrygga Nämnderna behöver renodla sina uppdrag 2019 och framåt Regionutvecklingsnämnden övertar allt ansvar för utbildning Kulturnämnden övertar allt ansvar för kultur Regionfullmäktige övertar mandatstöd till politiska ungdomsförbund Personalen är det viktigaste regionen har, utan det beundransvärda arbete de utför varje dag stannar vi av helt. Som arbetsgivare måste regionen förhålla sig lyhörd till de behov och önskemål som finns bland stora delar av vår personal. Under allt för lång tid har lönenivåerna hos vår vårdpersonal, särskilt för under- och sjuksköterskor inte växt i paritet med arbetssituation och arbetsinsats. Vi vill ha med oss personalen i den kommande omställningen av vården, därför tror vi också att det är viktigt att möta personalens anspråk på högre löner. Vi föreslår i vårt budgetförslag fortsätta lönehöjningar till sjuksköterskor, men även till undersköterskor. Genom projektet jämställda löner har regionen, genom att prioritera tre lönestruktursgrupper, sedan 2013 lyckats fått upp löneutvecklingen med 13.1 procent för dessa priogrupper. Vi tillför förutom ovanstående till personalutskott ett tillskott på 262 mnkr för riktade lönesatsningar till personal som arbetar obekväma arbetstider. Med målsättningen att fördubbla ersättningen till vårdpersonalen som arbetar kvällar, helger och nätter. Vi tillför även personalutskottet 20 mnkr för höjning friskvårdsbidraget och tillför ytterligare 15mnkr till introduktion för undersköterskor. Övriga tidiga höjningar i personalutskottets ramar kvarstår. Även i denna budget föreslår vi att satsningar görs för att attrahera personal till landsbygden. Vi finansierar det med 10 mnkr årligen. Organisationen behöver vara mer strömlinjeformad. Idag hanterar b.la regionutvecklingsnämnden avsättningar till Film Väst samtidigt som Kulturnämnden gör detsamma. De båda nämnderna har också olika ansvarsområden för de utbildningar regionen ansvarar för. Detta rimmar illa med effektiv förvaltning och därför vill vi se en förändring. 19

9. Ekonomi och balansräkning Ekonomiska förutsättningar Sveriges Kommuner och Landsting gör prognoser av skatteunderlagets utveckling fem gånger per år. Jämfört med prognosen som presenterades i februari har skatteunderlagets ökningstakt justerats ner för år 2017. Underlaget beräknas samtidigt bli något större under 2018 än tidigare beräknat till följd av ny information om sysselsättningsutvecklingen. Totalt sett innebär det en marginell uppjustering av skatteintäkterna fram till och med år 2018. Även för 2016 har en marginell uppjustering av skatteunderlaget gjorts. Från och med 2019 och perioden därefter räknas tillväxten av skatteunderlaget bli något långsammare än den genomsnittliga ökningen de senaste 19 åren. Det beror på att återhämtningen av ekonomin planar ut efter 2019, då antalet arbetade timmar inte längre beräknas öka. Regeringen aviserar att statsbidragen allt mer övergår från riktade till generella statsstöd. Sammanfattningsvis väntas de inte minska dramatiskt de närmaste åren utan ligga kvar på höga nivåer. Skattesats 11,48 Skattesatsen för Västra Götalandsregionen fastställdes 2015 till 11,48 per skattekrona. Vårt budgetförslag bygger på att denna skattesats ska gälla även för kommande år. SKLs sammanfattade bedömning är att skatteunderlagets utveckling avstannar något de kommande åren. Då vi gör rationaliserar inom befintliga/sekundära verksamheter hushåller vi väl med skattekollektivets medel. Vi vill särskilt poängtera att vi inte vill eller föreslår majoriteten att göra oss beroende av de aviserade ökade statsbidragen. Politiska prioriteringar i regionbidragen Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tillförs 20mnkr i uppstartspott för allmän screening mot prostatacancer. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tillförs 10mnkr årligen för att kunna göra insatser för att upptäcka livmoderhalscancer tidigare (patientavgiftsfrihet). Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tillförs 5 mnkr årligen för att finansiera uppstart av sprututbytesprogrammet. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tillförs 2,3 mnkr årligen för av patientavgiftsfrihet för de riskgrupperna som behöver ta pneumokockvaccin. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tillförs 250 mnkr för 2018 till omställningsarbetet inom hälso- och sjukvården, syftandes till att stärka den nära vården och regionens närsjukvårdscentrum. För 2019 tillförs ytterligare 200 mnkr. Hälso- och sjukvårdstyrelsen tillförs också medel enligt de nya prognoserna kring VGVårdcentral och VGRehab. VGVårdcentral avsätts 6263,8 brutto, (6043,8 netto) mnkr. VGRehab avsätts 832,4 mnkr brutto (792,4 mnkr netto). 20

Regionstyrelsen/ Personalutskottet Personalutskottet tillförs 100mnkr (ökning av anslag 50mnkr) årligen för utveckling av projektet jämställda löner. Personalutskottet tillförs 262 mnkr för riktade lö nesatsningar till personal som arbetar obekväma arbetstider. Personalutskottet tillförs 20 mnkr för höjning av friskvårdsbidraget. Personalutskottet tillförs 15 ytterligare till introduktion för undersköterskor (utöver ram som kvarstår). Hälso- och sjukvårdsnämnderna Nämnderna tillförs högre tilldelning med 350mnkr direkt från moderförvaltningen. Vi skapar en tillgänglighetspott i reserv 300mnkr, beloppet reserverar vi i moderförvaltningen. Kulturnämnden Vi ålägger nämnden ett effektiviseringskrav 100mnkr årligen D Flyttar studiestöd samt utbildning från KUN RUN D Flyttar politiska ungdomsförbund från KUN RF D Flytta Film i Väst från RUN till KUN Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafiknämnden tillförs 20 mnkr årligen för satsning på Närtrafik. Minskning av anslag till kollektivtrafiknämnden. Vi räknar med en besparing i regionbidragen. Vår politiska ambition är att höja självfinansieringsgraden till 56 % 2018, 2019 samt 2020. Koncernkontorets bedömning i budgetunderlaget var, utan att riskera måluppfyllelser, att det också fanns förutsättningar för att minska regionbidraget till kollektivtrafiknämnden jämfört med budget och plan 2017 till 2019. Detta då räntekostnaderna minskat. Därmed kan också kollektivtrafikens regionbidrag med denna bedömning minska med 80 mnkr 2018 och framåt. Övriga nämnder Vi bedömer att de uttalade prioriterade målen i detta budgetförslag finansieras genom befintliga ramar och genom omprioriteringar inom nämndernas egna detaljbudgetar. 21

Förslag till beslut Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige besluta följande; 1. Regionfullmäktige fastställer regionbidrag till styrelser, nämnder och verksamheter för år 2018 i enlighet med föreliggande förslag till budget. 2. Regionfullmäktige fastställer inriktningen för åren 2019 och 2020 som underlag för den fortsatta planeringen. 3. Regionfullmäktige fastställer skattesatsen för 2018 till 11 kronor och 48 öre per skattekrona. 4. Regionfullmäktige fastställer i budgeten angivna strategiska mål, prioriterade mål 2018 samt finansiella mål. 5. Regionstyrelsen får i uppdrag att besluta om planeringsdirektiv för 2018 med den av regionfullmäktige fastställda budgeten som grund. 6. Regionstyrelsen bemyndigas att utifrån en investeringsram om 4800 mnkr fastställa investeringsplan och fördela låneramar för 2018. 7. Regionstyrelsen bemyndigas att under år 2018 uppta lån om ett högsta belopp av 3000 mnkr vilket hanteras enligt föreskrifterna i finanspolicyn. 8. Regionstyrelsen bemyndigas att disponera medel inom koncernbanken och moderförvaltningen i syfte att kunna fullfölja samordningsansvaret och uppgiften om övergripandeansvar för verksamheter i egen regi. 9. Regionfullmäktige fastställer fastighetsindex till 2,0 procent som underlag för beräkning av hyror. 10. Regionfullmäktige fastställer ramen för VG Primärvård till 6263,8 mnkr brutto. 11. Regionfullmäktige fastställer ett koncernbidrag från tandvårdsstyrelsen till 25 mnkr, från primärvårdsstyrelsen 25 mnkr samt från fastighetsnämnden till 20 mnkr. 12. Kollektivtrafiknämnden får i uppdrag att förbättra självfinansieringsgraden enligt lämnade uppdrag i detta budgetdokument 2018. 13. Regionutvecklingsnämnden, kollektivtrafiknämnden, miljönämnden och kulturnämnden får i uppdrag att senast under oktober månad 2017 fatta beslut om uppdrag m.m. till respektive verksamheter. 14. Servicenämnden får i uppdrag att senast den 31 oktober 2017 teckna serviceöverenskommelser med berörda verksamheter. 15. Hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen får i uppdrag att senast den 31 oktober 2017 träffa överenskommelser med berörda styrelser, förvaltningar och alternativa utförare inom hälso- och sjukvården och tandvården avseende ersättningar, vårdnivåer och vårdinriktningar m.m. 16. Styrelser och nämnder får i uppdrag att senast under november 2017 fastställa detaljbudget för 2018 samt flerårsplan för 2019-2020. 17. Regionstyrelsen bemyndigas att fastställa Västra Götalandsregionens detaljbudget för 2018 och fatta beslut om tekniska justeringar av regionbidrag till nämnder och styrelserunder förutsättning att ärendena inte är av principiell art. 18. Regionfullmäktige fastställer i övrigt i budgeten angivna mål och fokusområden samt inriktningar för 2018 samt plan för 2019-2020. 22