Verksamhetsbeskrivning

Relevanta dokument
Verksamhetsbeskrivning

Nationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård. Antagen , uppdaterad

Uppdragsbeskrivning för Mödra- och Barnhälsovårds (MBHV) psykologer i NO och NV, region Skåne

Verksamhetsbeskrivning

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård

Från att spermien möter ägget till att Anna och Samir börjar förskoleklass

Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Närsjukvårdsberedningen

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Insatser från Barnhälsovården

Riktlinjer för barnhälsoteam i Örebro län

Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

GOS-G för blivande föräldrar

Barnhälsovård i Skåne

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten

Föräldrastöd och föräldraförberedelse

Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt

BHV-programmet i Sverige

Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt

Nya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård?

1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS Regionkansliet, Region Örebro län

LGS Temagrupp Psykiatri

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN


Välfärd i förändring

Kvalitetsbokslut 2011 BUP MSE

Våld i nära relationer med fokus på barnet

Barnhälsovård idag; det nationella barnhälsovårdsprogrammet

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (7)

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Praktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR SJUKSKÖTERSKETJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN

Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018

ALMA och ALHVA- samverkan mellan Malmö stad och Hälso och sjukvården kring föräldrar med psykisk ohälsa och deras späda och små barn

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015

Stina Lasu leg psykolog

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 4 11

Verksamhetsplan

Februari Varför Familjecentral?

Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya

BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid

Kartläggning av implementering av nationella BHV programmet

Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner

Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014

NATIONELL MÅLBESKRIVNING

Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019

Hälsa Sjukvård Tandvård HANDLINGSPROGRAM. Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland

Familjecentrerat arbetssätt Centrum

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Ansvar och uppdrag. Elevhälsans insatser har ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande.

Jämställt föräldraskap

VGR Akademin Utbildningsenheten för psykologer Rapport Vad kan specialistpsykologer i Västra Götalandsregionen göra?

Folkhälsoplan

Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn

Här växer människor och kunskap

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Tidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen

ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67

Barnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun

Överenskommelse om barnhälsoteam i Värmland

amiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder

Föräldrastöd i grupp

Barnhälsovård - att främja barns hälsa. Margareta Blennow, Antonia Reuter, Johanna Tell Barnveckan 2016

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht

11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården

Beslut efter kvalitetsgranskning

Introduktionskurs i barnhälsovård våren 2019

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

FÖRÄLDRASTÖD I BLEKINGE

EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog

Psykologer inom Barnhälsovården i Örebro län - hur ska de organiseras?

KUNSKAPSCENTRUM MIGRATION OCH HÄLSA KUNSKAPSCENTRUM KVINNOHÄLSA. 18 mars Andreas Vilhelmsson, (PhD) Folkhälsovetare/utvecklare

Verksamhetsberättelse för yrkesföreningen Psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård. Verksamhetsåret

Hälsofrämjande hembesök och teambesök

Krav och kvalitetsbok för Vårdval Vårdcentral 2019

Välkomna till Uppstart av Christina projektet. Radisson Blu Skandinavia Hotell 4 september 2013

Folkhälsoplan Essunga kommun

Samverkan barn och unga verksamhetsberättelse 2013

Barnhälsov. lsovårdsenheten i Östergötlandtland

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

Transkript:

Verksamhetsbeskrivning Psykologer för mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version augusti 2016

Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen, vilken är en av olika kompetenser inom mödra- och barnhälsovården. Dokumentet har reviderats från ursprunglig version år 2006, tidigare reviderad år 2011. Göteborg augusti 2016 Andreas Bernhoff Enhetschef Psykologenheten för MBHV Närhälsan Skaraborg Mona Bryggman Enhetschef Psykologenheten för MBHV Närhälsan Fyrbodal Psykolog Central Barnhälsovård Fyrbodal Helen Edfalk Enhetschef Psykologenheten för MBHV Närhälsan Södra Bohuslän Veronika Fagerberg Psykolog Central Mödrahälsovård Södra Älvsborg Kerstin Johannesson Psykolog Central Barnhälsovård Södra Älvsborg Monica Lidbeck Psykolog Central Mödrahälsovård Södra Bohuslän Psykolog Central Barnhälsovård Göteborg och Södra Bohuslän Antonia Reuter Enhetschef för Psykologenheten för MBHV Närhälsan Göteborg Psykolog Central Mödrahälsovård Göteborg Psykolog Central Barnhälsovård Göteborg och Södra Bohuslän Lina Ljung Roseke Enhetschef Psykologenheten för MBHV Närhälsan Södra Älvsborg Ann-Charlotte Wulcan Psykolog Central Mödrahälsovård Fyrbodal Thomas Arvidsson Verksamhetschef/Områdeschef Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen Psykologenheterna för MBHV Närhälsan Västra Götalandsregionen 2

Innehållsförteckning Västra Götalandsregionens vision... 4 Psykologverksamhetens värdegrund, uppdrag och arbetssätt... 4 Arbetsuppgifter... 5 Villkor för verksamheten... 5 Kvalitetsindikatorer... 6 3

Västra Götalandsregionens vision Det goda livet Psykologverksamhetens värdegrund Alla barn har rätt till goda och trygga uppväxtvillkor. Uppdrag Ur ett folkhälsoperspektiv främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn i förskoleåldrarna, genom insatser till blivande föräldrar, föräldrar och barn fram till start i förskoleklass. Verksamheten tillför övriga primärvården och samverkanspartners psykologisk kunskap och kompetens avseende barnets och föräldraskapets utveckling. Samhällsförändringar Forskning och ny kunskap Erfarenheter Universella förebyggande insatser internt och externt Konsultation med personal Samverkan Sakkunnigutlåtande/ Information Fortbildningsinsatser Metodutveckling Verksamheten utför individ- och familjeinriktade insatser till målgruppen Allmänna/specifika frågeställningar utifrån blivande föräldrars och barnfamiljers livssituation/livsvillkor Frågeställning vid utvecklingsavvikelser hos barn Universella förebyggande, selektiva och indikerade insatser för individ och familj Psykologiska interventioner Föräldrakonsultation Föräldrastöd i grupp Utvecklingsbedömning/barnbedömning på BVC-nivå Kunskapsöverföring/Information Arbetssätt Med barnet i centrum arbeta utifrån ett salutogent förhållningssätt med hög tillgänglighet i tidiga och korta insatser. Metod och inriktning ska vara i samklang med mödra- och barnhälsovårdens uppdrag och stå för främjande och förebyggande insatser av psykologisk karaktär. Arbetet karaktäriseras i hög grad av ett eklektiskt förhållningssätt i enlighet med vetenskap och väl beprövad erfarenhet. 4

Arbetsuppgifter Universella insatser inom verksamhet Konsultation till personal Tillfälle att reflektera över det egna arbetet Kunskapsförmedling Bidra till ett professionellt arbetssätt Diskussion angående handläggning av enskilda ärenden Samverkan Upprätthålla och vidareutveckla samarbete/ samverksansformer internt och externt Sakkunnigutlåtande/ information Medverka med psykologisk kompetens i sakfrågor Remissinstans Påverka samhället i en för barnfamiljer gynnsam riktning Fortbildningsinsatser Uppmärksamma fortbildningsbehov Medverka i fortbildning Förmedla psykologisk kunskap Metodutveckling Delta i utveckling och implementering av arbetsmetoder inom området Delta i uppföljning och utvärdering Universella, selektiva och indikerade insatser för individ och familj Psykologiska interventioner relaterade till blivande föräldraskap/föräldraskap Bedömning Krisbearbetning Behandling Föräldrakonsultationer Bedöma och vägleda i upplevda problem kring barnet Bedöma och vägleda i upplevda problem i föräldraskapet Föräldrastöd i grupp Delta i föräldragrupper på BMM Delta i föräldragrupper på BVC Initiera och delta i riktade föräldragrupper ex Trygghetscirkeln Barnbedömning på BHV-nivå Utvecklingsanamnestiskt samtal Observation Utvecklingsbedömning Samverkan, intern och extern, kring enskilda barn och föräldrar Kunskapsöverföring/ information till föräldrar Kontakt med media Öppna föreläsningar Villkor för verksamheten Dokument och riktlinjer Konventionen om barns rättigheter. FN 1989 Gällande lagstiftning för hälso- och sjukvård Kunskapsstöd för mödrahälsovården. Socialstyrelsen 2015 Mödrahälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa. ARG-rapport nr 59 2008 (under uppdatering) Vägledning för barnhälsovården. Socialstyrelsen 2014 5

Rikshandbok för barnhälsovård, www.rikshandboken.se Barnhälsovårdens betydelse för barns hälsa - en analys av möjligheter och begränsningar i ett framtidsperspektiv. A State of the Art Document, Medicinska forskningsrådet (MFR), 1999 Kvalitetssäkring av barnhälsovården. Att skydda skyddsnätet. Socialstyrelsen 1994:19 Stöd i föräldraskapet. SOU 1997:161 Föräldrastöd en vinst för alla. SOU 2008:131 Västra Götalandsregionens strategiska mål och gemensamma värdegrund Krav- och kvalitetsbok Västra Götalandsregionen primärvård Verksamhetsbeskrivning för mödrahälsovård Västra Götalandsregionen Verksamhetsbeskrivning för barnhälsovård Västra Götalandsregionen Nationell målbeskrivning för Psykologer för mödra- och barnhälsovård 2007/2016 Uppdrag för psykolog i Närhälsan. Verkställighetsbeslut 2015 Yrkesetiska principer för psykologer i Norden, 1989. Psykologens behörighet och kompetens Legitimerade psykologer har en femårig universitetsutbildning följd av ett års handledd praktiktjänstgöring (PTP). Legitimationen utfärdas av Socialstyrelsen och psykologen har eget behandlingsansvar i sitt arbete med patienterna. Psykologens generella kompetens omfattar individual-, grupp- och organisationspsykologi med tyngdpunkt att bedöma psykisk ohälsa och utföra psykologisk behandling relaterad till uppdraget. För psykolog inom mödra- och barnhälsovården krävs fördjupade kunskaper i folkhälsoarbete, konsultationsmetodik, späda och små barns utveckling, graviditetsoch hälsopsykologi samt metodik för att bedöma samspel och små barns utveckling. Arbetet förutsätter ett samhällsintresse med fokus på barnfamiljens generella livsvillkor. Förutsättningar Behovet är i en nationell beräkning 1997 angivet till 1 heltid psykolog för ett underlag på högst 2000 barn och 300-400 gravida kvinnor. Sedan dess har arbetsuppgifter tillkommit i form av depressionsscreening av nyblivna mödrar (EPDS), utökad uppmärksamhet på den andre förälderns hälsa, psykisk ohälsa under graviditet och mer strukturerade metoder för riktat föräldrastöd. Dagens uppdrag klaras inte av med fler än 1700 barn per heltid psykolog och därmed även minskat antal gravida kvinnor. Arbetet inom mödrahälsovården bör uppgå till minst en tredjedel av arbetstiden. Skillnader i befolkningsstruktur som påverkar arbetet är: områdets geografiska utsträckning, socioekonomisk karaktär och omflyttning i området, hög andel utlandsfödda föräldrar, låg utbildningsnivå samt antalet BMM, BVC och antalet anställda. Socioekonomiska faktorer påverkar idag fram för allt karaktären på arbetet, det vill säga vad som efterfrågas, inte så mycket storleken på efterfrågan. Tillgång till Extern handledning. Individuell utvecklingsplan. Kontinuerlig fortbildning och kompetensutveckling inom områden relaterade främjande och förebyggande insatser gällande barns psykiska hälsa och utveckling samt föräldraskap. 6

Kvalitetsindikatorer Varje BMM ska ha erbjudits psykologisk konsultation med mödra/ barnhälsovårdspsykolog minst 8 gånger per år. Varje BVC ska ha erbjudits psykologisk konsultation med mödra/ barnhälsovårdspsykolog minst 8 gånger per år. Övriga ärenden ska bedömas och kontakt initieras inom loppet av 10 arbetsdagar från aktualisering. 90 % av de psykologiska interventionerna ska ha understigit 10 besök. Resultat av verksamhetsuppföljning som enkät riktad till målgrupp samt medarbetare 7