Familjehemsvården i Jönköpings län

Familjehemsvården i Jönköpings län En kartläggning Rapport PKN 2011:02 Kommunal utveckling

Produktion: Regionförbundet Jönköpings län Kommunal utveckling, april 2011 Omslagsbild: www.smalandsbilder.se Postadress: Box 255, SE-551 14 Jönköping Besöksadress: Västra Storgatan 18 A Tel: 036-10 75 57 Fax: 036-10 20 16 E-post: regionforbundet@regionjonkoping.se www.regionjonkoping.se

Kartläggning av familjehemsvården i Jönköpings län Innehåll Innehåll... 3 Sammanfattning... 4 Inledning och bakgrund... 4 Kartläggningens genomförande... 5 Resultat... 5 Familjehemsvårdens omfattning... 6 Antal familjehemsplacerade barn och placeringsdygn... 6 Tillgång till familjehem... 7 Hur rekryteras nya familjehem?... 7 Jourhem... 8 Arbetssätt för att garantera kvalitet... 8 Utbildning till familjehem... 8 Stöd och handledning... 8 Familjehemsplacerade barns skolgång... 9 Rutiner och riktlinjer kring familjehemsvården... 9 Gemensamma rutiner och riktlinjer... 9 Samverkan.... 10 Diskussion... 11 Framtida planering... 15 Referenser... 15

Sammanfattning En kartläggning har gjorts av kommunernas pågående arbete med familjehemsvård och för att utröna hur intresset för samverkan ser ut inom området genom samtal med socialsekreterare och/eller chefer. Kommunerna har valt att organisera sitt arbete med familjehemsvården på olika sätt. Antalet familjehemsplacerade barn skiljer sig mellan kommunerna. Alla kommuner skulle önska att tillgången på familjehem var större. Synen på handledning är olika i kommunerna. När det gäller utbildning till familjehem konstaterar i stort sett samtliga länets kommuner att de brister på detta område. Två av länets kommuner har gjort speciella satsningar kring placerade barns skolgång. Några kommuner ser ett behov av att utveckla arbetet på detta område, medan övriga kommuner anser att de ger bästa möjliga förutsättningar för barnens skolgång. Föreslagna nationella krav på att kommunerna ska ha rutiner för att förebygga sammanbrott 1, vanvård eller övergrepp inom familjehemsvården kan kommunerna för närvarande inte uppfylla. Några kommuner har rutiner för hur det ska bli lättare för barnen att berätta om de blir utsatta för missförhållanden, eller rutiner för hur handläggningen ska genomföras då vanvård eller misshandel upptäcks. Kommunerna vill fortsätta att samarbeta och samverka. Förslag finns på flera olika samverkansområden. Vid en träff med familjehemsnätverket där resultaten från kartläggningen tas upp bestämmer kommunerna att tillsammans fortsätta arbetet på en rad områden, t ex gemensamma utbildningar till familjehem, ta fram material till familjehemsplacerade barn, ta fram riktlinjer och arbeta vidare med frågan om gemensam rekrytering av familjehem. Inledning och bakgrund 2008 påbörjade utvecklingsledarna i Jönköpings län ett arbete kring familjehemsvården. Ett nätverk med socialsekreterare som arbetar med familjehemsfrågor i länets olika kommuner har hittills samlats vid sammanlagt fem tillfällen. En minneslista att använda vid familjehemsplaceringar togs fram. Det anordnades föreläsningar om anknytning, vårdnadsöverflyttning och olika exempel på kommunsamverkan. Diskussioner fördes med kommunerna för att utreda intresset och möjligheterna till samordning av arbete med familjehemsfrågor över kommungränserna. Våren 2010 fram till oktober 2010 avstannade diskussionerna främst pga. personalbyte. I samband med att arbetet återupptogs bestämdes det att göra en kartläggning. Syftet med kartläggningen är att få kunskap om hur kommunerna arbetar med viktiga frågor inom familjehemsområdet, vilka likheter och olikheter som finns, samt hur intresset för samverkan ser ut inom området. 1 När vården avslutas på ett sätt man inte hade tänkt sig från socialtjänstens sida. Kartläggning av familjehemsvården i Jönköpings län 4

Kartläggningen har gjorts utifrån ett antal frågeområden 2. Först ställdes frågor kring personalsituation/ organisation och familjehemsvårdens omfattning i de olika kommunerna. Dessa områden valdes pga att det är intressant att jämföra hur kommunerna valt att organisera sin familjehemsvård, vilka resurser som avsatts och hur stor omfattning det är på familjehemsvården i olika kommuner. Därefter har kartläggningen tittat mer på kommunernas sätt att garantera kvalitet i familjehemsvården, och då främst hur man arbetar med utredning av, samt utbildning och stöd till familjehem. Detta är intressant med anledning av att det i stort sett inte finns några svenska studier som belyser vilka metoder inom dessa områden som garanterar god kvalitet. Socialstyrelsen har tagit initiativ till en systematisk kunskapsöversikt om bedömningsmetoder vid rekrytering av familjehem 3 där det konstateras att det inte finns några svenska metoder för att bedöma familjehem, som har forskningsstöd. Ur den aspekten är det intressant att få veta vilka metoder kommunerna valt att arbeta efter och hur stort behov det finns att utveckla arbetet inom området. Flera studier och undersökningar 4 har visat att kommunerna brister i sitt arbete med placerade barns skolgång samt i rutiner kring övergrepp, vanvård och sammanbrott inom familjehemsvården. Av den anledningen togs dessa punkter särskilt med i kartläggning. Avslutningsvis togs frågor om samverkan upp vilket är grunden för det fortsatta samarbetet i länets familjehemsnätverk och därför mycket viktigt. Kartläggningens genomförande Kartläggningen har genomförts genom besök i länets samtliga kommuner där en eller flera personer, beroende på vad kommunen själva bestämt, som arbetar med familjehemsvård har deltagit. Samtalet har utgått ifrån de frågor som skickats ut i förväg, se bilaga. Efter besöken i länets samtliga kommuner har ett nätverksmöte genomförts där personal som arbetar med familjehemsvård samt chefer som ansvarar för familjehemsvården i länet deltog. Vid nätverksmötet diskuterades resultatet av kartläggningen i stora drag samt fortsatt gemensamt arbete med familjehemsvården i länet. Ett samtal med Bo Vinnerljung 5 har också hållits, där framtida forskningssamarbete mellan honom och länets kommuner diskuterades. Resultat Personalsituation/ organisation I tio kommuner är arbetet med familjehemsplacerade barn utlagt på flera handläggare som också arbetar med andra barn- och ungdomsfrågor. I endast två kommuner är 2 Se bilaga Frågor inför kartläggningen 3 Enell, S, Hultman, M & Jergeby, U, (2009) 4 Socialstyrelsen (2000). Dartingtonprojektet. En försöksverksamhet för att stärka och utveckla familjehemsvården. Socialstyrelsen (2010). Social rapport 2010. Leoson, T. (2007). Vinnerljung, Sallnäs, & Kyhle Westermark. (2001). Åkerlund, N. (2009). SOU 2011:9. SOU 2009:68. 5 Professor i socialt arbete. Kartläggning av familjehemsvården i Jönköpings län 5

socialsekreterarna specialiserade på så sätt att man endast arbetar med familjehemsplacerade barn. Däremot har alla kommuner någon eller flera socialsekreterare som är specialiserade på att utreda familjehemmen. I sex kommuner är det uppdelat så att den socialsekreterare som handlägger barnet inte handlägger familjehemmet. I fem kommuner handlägger samma socialsekreterare både barnet och familjehemmet och i två kommuner finns ambitionen att olika socialsekreterare ska handlägga barnet och familjehemmet men det lyckas inte fullt ut. I alla kommuner utom en är barnets socialsekreterare också den som företrädesvis har kontakten med de biologiska föräldrarna. En kommun har valt att barnets socialsekreterare bara koncentrerar sig på att handlägga barnet och att en annan socialsekreterare har vuxenkontakterna, alltså både familjehem och biologiska föräldrar. Fyra kommuner anser att personalresursen, om den ligger på inrättad nivå, är tillräckligt stor för att klara arbetet med acceptabel kvalitet. Familjehemsvårdens omfattning Antal familjehemsplacerade barn och placeringsdygn Storleken på kommunernas familjehemsvård kan beräknas på olika sätt. De familjehemsplacerade barnen är i vissa kommuner i stort sett desamma, år från år, medan det i andra kommuner är ett relativt stort in och utflöde, så att antalet placerade barn varierar under ett och samma år. Vid besöken i kommunerna fick de frågan hur många familjehemsplacerade barn de hade. Vissa kommuner svarade en exakt siffra medan andra gav ett ungefärligt antal. Tabell 1: Antal familjehemsplacerade barn och unga i länets kommuner Kommun Antal invånare 0-18 år 6 Antal familjehemsplacerade barn 7 Nyckeltal 8 Aneby 1437 Ca 27 18,8 Gnosjö 2320 12 5 Mullsjö 1724 5 3 Habo 2934 6 2 Gislaved 7079 Ca 15 2 Vaggeryd 3150 3 1 Jönköping 28117 Ca 160 5,7 Nässjö 6648 Ca 75 11,3 Värnamo 7559 Ca 25 3,3 Sävsjö 2525 Ca 20 8 Vetlanda 5965 Ca 35 5,9 6 Antal invånare 0 18 år enligt Socialstyrelsens öppna jämförelser för barn och unga, 2010 7 Enligt uppgift från kommunerna själva vid kartläggningsbesöket 8 Antal familjehemsplacerade barn och unga per 1000 invånare i åldern 0 18 år Kartläggning av familjehemsvården i Jönköpings län 6

Kommun Antal invånare 0-18 år 6 Antal familjehemsplacerade barn 7 Nyckeltal 8 Eksjö 3380 25 7,4 Tranås 4010 24 6 Totalt i länet 76848 Ca 432 Medelnyckeltal: 5,6 Tabell 2: Antal placeringsdygn av barn och unga i familjehem i länets kommuner Kommun Antal invånare 0-18 år 9 Antal placeringsdygn 10 Nyckeltal 11 Aneby 1437 5633 3,9 Gnosjö 2320 3285 1,4 Mullsjö 1724 1760 1 Habo 2934 2910 1 Gislaved 7079 5796 0,8 Vaggeryd 3150 730 0,2 Jönköping 28117 57144 2 Nässjö 6648 18842 2,8 Värnamo 7559 10987 1,5 Sävsjö 2525 6769 2,7 Vetlanda 5965 11635 2,1 Eksjö 3380 3514 1 Tranås 4010 9205 2,3 Totalt i länet 76848 138210 Medelnyckeltal: 1,7 Tillgång till familjehem Samtliga kommuner skulle önska att de hade tillgång till fler familjehem, helst i form av en familjehemsbank. De flesta kommuner konstaterar dock att det i praktiken inte fungerar eftersom familjehem, när de väl bestämt sig för att bli familjehem, är så motiverade och laddade att de vill ha ett uppdrag ganska omgående. De är inte intresserade av att finnas i en familjehemsbank tills ett lämpligt uppdrag dyker upp, utan vänder sig då hellre till andra kommuner. Detta blir ett problem, främst för de kommuner som placerar barn väldigt sällan. Hur rekryteras nya familjehem? I stort sett alla kommuner upplever att det oftast brukar lösa sig så att de hittar familjehem till de barn som ska placeras, och man uppger att nätverkshem, kontaktfamiljer som kan vara lämpliga som familjehem eller kontakter som kommer genom andra familjehem är det sätt som vanligtvis genererar nya familjehem. 9 Antal invånare 0 18 år enligt Socialstyrelsens öppna jämförelser för barn och unga, 2010 10 Antal placeringsdygn enligt Socialstyrelsens öppna jämförelser för barn och unga, 2010 11 Antal placeringsdygn per 1000 invånare i åldern 0 18 år Kartläggning av familjehemsvården i Jönköpings län 7

Reklam och annonser i olika former används också av flera kommuner. Svårast är det att hitta familjehem som vill ta emot tonåringar och en utväg för kommunerna när de inte hittar familjehem är att vända sig till så kallat konsulentstödda familjehemsorganisationer. Jourhem Fyra av länets kommuner har ett eller flera kontrakterade jourhem. De kommuner som har jourhem anser att dessa är värdefulla och att de utnyttjas på ett bra sätt. Sex kommuner anser att de har för liten volym för att kunna ha jourhem. Åtta kommuner uppger att de har familjehem som utan speciellt avtal också är beredda att ta emot akutplaceringar under en kort period tills det finns en mer varaktig lösning. Arbetssätt för att garantera kvalitet Familjehemsutredningar Kälvestensmodellen 12 är den metod som dominerar vid utredningar av familjehem i Jönköpings län. Endast en kommun uppger att de i första hand använder Pride 13 istället. Däremot är det flera kommuner som inte är modelltrogna i arbetet med Kälvestensutredningarna. Åtta uppger att de utför utredningar fullt ut enligt Kälvestensmodellen. Tre kommuner gör modifierade Kälvestensutredningar, t ex använder två kommuner FoU Blekinges variant av Kälvestensmodellen. Ett par kommuner har tillägg till Kälvestensutredning med t ex samtal med biologiska barn, IAS-intervju 14 mm. Åtta kommuner anser att familjehemsutredandet skulle behöva utvecklas. Utbildning till familjehem Enligt Socialstyrelsens öppna jämförelser är det två kommuner som i dagsläget har en plan för familjehemmens kompetensutveckling. Det motsvarar 15 procent av länets kommuner jämfört med att 31 procent av rikets kommuner har sådana kompetensutvecklingsplaner. Flertalet kommuner har i olika konstellationer gjort föreläsningssatsning och tillsammans bjudit in sina familjehem till intressanta föreläsningar. Kommunerna vittnar dock om att det är svårt att få familjehemmen att komma. Några kommuner har arrangerat tillställningar för sina familjehem som har karaktären av trivsam gemenskap och erfarenhetsutbyte. Stöd och handledning I de flesta kommunerna är det främst socialsekreteraren för familjehemmet som står för stödet till familjehemmet. Omfattningen på stödet varierar men samtliga kommuner uppger att någon form av kontakt upprätthålls även mellan överväganden/ 12 En intervjumetod för att utreda familjehem. Metoden bygger på psykodynamisk teori. 13 Pride = Parents Resources for Information Development Education, en metod för att utreda och utbilda familjehem. 14 Intervju i anknytningsstil Kartläggning av familjehemsvården i Jönköpings län 8

omprövningar 15 och att omfattningen anpassas till familjehemmens behov i olika perioder. I elva av kommunerna köps handledning främst in till familjehemmen från en extern aktör. Flera kommuner använder främst Familjerådgivarna i Småland och övriga använder andra privata handledare. Två kommuner handleder i första hand själva sina familjehem. Synen på familjehemmens behov av handledning är olika i kommunerna. En del kommuner motiverar, och nästan kräver, att deras familjehem ska ta emot handledning, medan andra ger handledning vid behov, vilket bedöms antingen av socialsekreteraren eller av familjehemmet. Familjehemsplacerade barns skolgång I dagsläget finns det två kommuner i länet som arbetar mer strategiskt med skolfrågorna för familjehemsplacerade barn. En av dessa har en pedagog anställd inom socialförvaltningen och en har med befintliga resurser byggt upp ett arbete enligt Skolfams 16 idéer. Övriga kommuner har inte så tydliga riktlinjer för hur de ska arbeta med de placerade barnens skolgång och insatser för barnens skolsituation görs vid behov i det enskilda fallet. Kommunerna har olika strategier för att hålla sig ajour med barnens utveckling i skolan. De flesta använder BBIC:s konsultationsdokument, antingen vid varje övervägande eller mer sporadiskt. Vissa socialsekreterare deltar vid utvecklingssamtal för barnen eller begär in dokumentationen från utvecklingssamtalet. De flesta kommunerna anser att de familjehemsplacerade barnens skolgång får den uppmärksamhet som behövs medan några kommuner anser att arbetet med skolfrågorna behöver utvecklas. Rutiner och riktlinjer kring familjehemsvården Kommunspecifika rutiner och riktlinjer Särskilda rutiner för att förebygga sammanbrott, våld, sexuella övergrepp eller vanvård inom familjehemsvården finns inte i någon kommun. Däremot har enstaka kommuner riktlinjer och rutiner t ex för hur man ska agera när något av ovanstående redan hänt eller hur man kan arbeta för att ge barnet bästa möjliga förutsättningar att kunna berätta om svårigheter i placeringen. För övrigt finns i olika kommuner rutiner och riktlinjer t ex för handledning till familjehem. Gemensamma rutiner och riktlinjer 2009 togs det fram ett gemensamt dokument för länet Minneslista att använda vid familjehemsplaceringar. Detta dokument används mer eller mindre i de flesta kommunerna. Några kommuner har gjort vissa ändringar i minneslistan utifrån sina egna förutsättningar och behov. 15 Vid vård enligt Socialtjänstlagen samt enligt 2 Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) skall socialnämnden var sjätte månad överväga om vården fortfarande behövs (se 6 kap 8 SoL och 13 andra stycket LVU). Vid vård enligt 3 LVU skall socialnämnden minst var sjätte månad pröva om vård med stöd av LVU ska upphöra (se 13 tredje stycket LVU). 16 Skolfam: skolsatsning inom familjehemsvården syftar till att skapa bättre framtidsutsikter för familjehemsplacerade barn genom satsningar på goda utbildningsresultat. Kartläggning av familjehemsvården i Jönköpings län 9

Samtliga länets kommuner har permanent BBIC-licens och använder därmed BBIC:s material för uppföljning. De flesta kommunerna påpekar i detta sammanhang att delar av materialet är omfattande och svåranvänt. Särskilt samrådsdokumenten verkar svåra att använda då det finns ett motstånd hos familjehem, barn och föräldrar. Många av dem säger att de hellre vill prata om frågorna, svarar väldigt kortfattat eller påpekar att det är för ofta att svara på samma frågor inför varje övervägande. Kommunerna tycker också att det är svårt att få till gemensamma uppföljningsmöten, särskilt i de fall där familjehemmet haft uppdrag sedan lång tid tillbaka och inte är vana vid arbetssättet. Samverkan En av anledningarna till att genomföra kartläggningen var att utröna om det finns områden inom familjehemsvården där kommunerna skulle vinna på att samverka, och hur inställningen till sådan samverkan är från kommunernas sida. De områden som diskuterades mest redovisas i tabellen nedan. Utbildning till familjehem Rekrytering Handledning Jourhem Antal kommuner som vill samverka kring området Antal kommuner som ev. vill samverka 11 8 2 1 4 3 4 Utöver dessa framkom ytterligare förslag på lämpliga utvecklingsområden att samverka kring: Ett gemensamt familjehem som kan ta emot förälder och barn under utredningstid Utforma material till placerade barn, t ex en livsbok Gemensamma träffar för familjehem Utbildning för socialsekreterare som arbetar med familjehemsvård Gemensamt jourstöd till familjehem på kvällar och helger t ex som konsulentorganisationer Rutiner för att förebygga sammanbrott, övergrepp och vanvård, rutiner för att underlätta för barnet att berätta om missförhållanden, samt rutiner för Kartläggning av familjehemsvården i Jönköpings län 10

handläggningen vid misstanke om övergrepp eller vanvård i familjehemsvården Diskussion Insatsen familjehemsvård innebär att familjer, ofta utan särskild utbildning eller erfarenhet, tar emot barn med psykosocial problematik och förväntas göra det på ett professionellt sätt. Det är ett stort ansvar kommunen tar på sig vid en familjehemsplacering för att garantera att barnet får bättre uppväxt och bättre förutsättningar att klara sig i framtiden, än barnet hade haft i sin ursprungsmiljö. Familjehemsvården står inför stora utmaningar där fler barn, ofta med svårare problematik, placeras. Det är svårare att rekrytera familjehem och kraven på vården blir högre. I denna situation kan det vara en god idé att fundera över om det går att dra nytta av andras erfarenheter och att samarbeta i lämpliga frågor. Länets kommuner varierar stort i storlek på kommunen men också i familjehemsvårdens omfattning. Antalet familjehemsplaceringar varierar från 3 till 160 i länets olika kommuner. Om hänsyn tas till antalet invånare i åldern 0-18 år är antalet familjehemsplacerade barn klart fler i höglandskommunerna 17 jämfört med kommunerna i övriga länet. De fem högsta nyckeltalen innehas av höglandskommuner. Vad beror det på? Är det benägenheten att placera barn i familjehem som skiljer sig åt, är det större andel barn på höglandet med så stora behov att de behöver placeras, eller är det andra faktorer som styr detta? Placeras det för många barn i höglandskommunerna eller för få i övriga kommuner? Antalet familjehemsplacerade barn som kommunerna har påverkar arbetet på en mängd olika sätt. Det påverkar organisationens storlek och hur stora resurser som satsas på familjehemsvården. När en kommun har få familjehemsplacerade barn har de lättare en god överblick och känner sina ärenden väl. Har kommunen istället en större mängd familjehemsplacerade barn så ställer det större krav på att rutiner och riktlinjer finns för att på så sätt ha kontroll på handläggningen. Det verkar också finnas ett samband mellan att de kommuner som sällan placerar barn i familjehem har svårare att få tag på familjehem medan de kommuner som mer eller mindre ständigt har behov av familjehem också har lättare att hitta familjehem. Logiken i det kan möjligtvis vara att familjehemmen som hört av sig inte behöver vänta särskilt länge på att bli utredda och eventuellt få ett uppdrag i de kommuner som oftare placerar, medan de familjehem som hör av sig till kommuner som mer sällan placerar barn tröttnar på väntan och istället vänder sig till andra kommuner. I kommuner med få familjehemsplacerade barn blir det också svårare att anordna utbildningar eller aktiviteter för familjehemmen. 17 Höglandskommunerna är: Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås och Vetlanda Kartläggning av familjehemsvården i Jönköpings län 11

Anmärkningsvärt är att bara fyra av länets tretton kommuner anser att personalresursen som är avsatt för familjehemsvård är rätt dimensionerad till antalet familjehemsplacerade barn. Det är inte bara riktlinjer, rutiner och metoder som upprätthåller kvalitet i arbetet utan en viktig faktor är självklart också att det personalmässigt är möjligt att utföra arbetsuppgifterna enligt de lagar, rutiner, riktlinjer och metoder som ska följas för att upprätthålla rättssäkerhet och kvalitet. Värt att fundera närmare på är också ifall de kommuner som anser att de har en tillräcklig personalresurs för familjehemsvården också anser att personalresursen är rätt dimensionerad för hela barn- och ungdomsområdet eller om det är så att familjehemsvården prioriteras på bekostnad av något annat. Alla kommuner tycker att de har behov av att hitta fler familjehem, eller att ha fler att välja mellan. Bristen på familjehem och konsekvenserna av det är oroande. Det är viktigt att inte låta det snäva urvalet påverka så att bedömningen av familjehemmet brister, utan att det ändå finns utrymme för en kritisk hållning gentemot familjehemmet i en utredningsprocess. Frågan om en länsgemensam rekrytering av familjehem har varit uppe till diskussion vid flera tillfällen de senaste åren. Åsikterna från kommunerna är alltifrån mycket positiva till mycket skeptiska. I kartläggningen uttryckte åtta kommuner att man ville, och fyra kommuner att man kanske kunde tänka sig att samverka kring rekrytering av familjehem. För att en mer ingående process och utredning av frågan ska göras krävs att kommunerna är genuint intresserade och frågan ska därför tas upp i socialchefsgruppen. Länets familjehemsnätverk skulle eventuellt kunna fördjupa sig i frågan och mer ingående ta fram styrkor, svagheter, möjligheter och hot 18 med en länsgemensam rekrytering. Kommunerna använder sig av Kälvestensmetoden i olika varianter, eller Pride för att utreda familjehem. Ingen av dessa metoder har något direkt stöd i forskningen 19. Genom finansiering från Allmänna barnhuset pågår ett projekt där dessa metoder studeras närmare. I USA har det arbetats fram standardiserade bedömningsmetoder för utredandet av familjehem och fem av dem har vetenskapligt stöd. Efter att ha studerat dessa har Socialstyrelsen nyligen tagit fram ett bedömningsinstrument för den initiala delen av utredningsprocessen 20. Under 2011 kommer det tas fram en manual med instruktioner till instrumentet och dessutom är planeringen att ett bedömningsinstrument för hela utredningsprocessen avseende familjehem ska tas fram. Åtta av länets kommuner anser att det finns ett stort behov av att utveckla arbetet med utredning av familjehem. För att upprätthålla kvalitet i utredning av familjehem är det också viktigt att få med andra delar såsom referenstagning, registerkontroller och utredning om det finns tillräckligt bra samhällsresurser i familjehemmets närhet (t ex lämplig skola/förskola). 18 SWOT analys som står för Strengths, Weaknesses, Opportunities och Threats 19 Enell, S, Hultman, M & Jergeby, U, (2009) 20 Socialstyrelsen (2011). Initial bedömning vid socialtjänstens rekrytering av familjehem Kartläggning av familjehemsvården i Jönköpings län 12

Enligt Dartingtonprojektet 21 som Socialstyrelsen bedrev 1995-1997 konstaterades att hälften av alla placerade barn som intervjuats hade någon form av skolproblem, antingen kring själva inlärningssituationen eller kring den skolsociala situationen. I Social Rapport 2010 22 framkommer att det finns stora problem med skolprestationerna för de familjehemsplacerade barnen. De familjehemsplacerade barnen lämnar i genomsnitt grundskolan med mycket lägre betyg än andra barn, även när man tar hänsyn till kognitiv förmåga. Pojkars prestationer ligger lägre än flickors. Skolframgång bedöms som den viktigaste skyddsfaktorn och omvänt är dåliga skolresultat den starkaste riskfaktorn när det gäller gynnsam utveckling avseende olika psykosociala problem. När det gäller placerade barns skolgång är det både intressant och förvånande att de flesta kommunerna i länet bedömer att denna fråga i hög utsträckning får den uppmärksamhet som behövs, trots att dessa kommuner inte har några särskilda arbetsmetoder för att uppmärksamma de placerade barnens skolprestationer. Antingen fungerar skolgången bättre för barnen som kommunerna i Jönköpings län placerat än för barnen i andra delar av landet, eller så finns det problem som kommunerna inte är medvetna om. Stöd, handledning och utbildning är de sätt som kommunerna använder för att höja kompetensen hos familjehemmen och därigenom förmågan att klara uppdraget, och genom att öka förståelse för barnet hjälpa familjehemmet att stå ut i svåra situationer. Det är svårt att hitta svensk forskning som tittar på huruvida olika stöd-, handlednings- och utbildningsinsatser ger effekt eller inte. Synen på handledning skiljer sig åt mellan kommunerna i länet. I vissa kommuner motiveras familjehemmen till att delta i handledning, i andra kommuner erbjuds alla familjehem handledning, medan ytterligare andra kommuner erbjuder handledning till familjehemmen då socialsekreteraren eller familjehemmet själva bedömer att behov finns. Det är oklart om synen på handledning till familjehem skiljer sig åt pga. att handledning bedöms olika viktigt i olika kommuner eller om det är en ekonomisk aspekt som styr. Gällande grundutbildning och fortbildning för familjehem så uppger nästan samtliga av länets kommuner att de brister på området. Många av kommunerna har här problemet att den egna kommunens underlag är för litet för att hålla igång utbildningar av god kvalitet. Denna fråga vill i stort sett alla kommuner samverka kring. Sammanbrott i familjehemsplaceringar är vanligare än vid institutionsplaceringar. Flera studier 23 har visat att andelen tonårsplaceringar som slutar i sammanbrott varierar beroende på vilken sorts familjehemsplacering det gäller. Andelen 21 Socialstyrelsen (2000). Dartingtonprojektet. En försöksverksamhet för att stärka och utveckla familjehemsvården. 22 Socialstyrelsen (2010). Social rapport 2010. 23 Leoson, T. (2007). Vinnerljung, Sallnäs, & Kyhle Westermark. (2001). Åkerlund, N. (2009). Kartläggning av familjehemsvården i Jönköpings län 13

sammanbrott för tonåringar i familjehem ligger på drygt hälften, vilket är den högsta siffran. Många sammanbrott leder till återplaceringar efter en tid. Sammanbrott är framförallt känslomässigt kostsamt för barnet, men också kostsamt i handläggarresurser. Det borde därför vara angeläget att försöka reducera antalet sammanbrott. Upprättelseutredningen 24 visar att förekomsten av övergrepp av sexuell art och i form av våld, samt annan vanvård förekommer även i modern tid. Det är en tragedi varje gång ett barn i samhällsvård blir utsatt för något liknande och det måste vara angeläget att även här lägga ner kraft och arbete på att hitta arbetsformer för att undvika detta i framtiden. I kartläggningen fick kommunerna frågan om de har rutiner för att förebygga sammanbrott, våld, sexuella övergrepp och vanvård i familjehemmen. Ingen kommun hade sådana rutiner. I Barnskyddsutredningen 25 föreslås att kommunerna ska vara skyldiga att ha rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda missförhållanden för placerade barn och unga. Samma förslag tas upp i Upprättelseutredningen. Kommunerna uppger att de mer eller mindre använder Minneslista att använda vid familjehemsplaceringar som är framtagen i ett länssamarbete. Flera kommuner har gjort ändringar i minneslistan för att bättre anpassa den till lokala förhållanden. Minneslistan behöver följas upp och ses över för att vara helt uppdaterad. Det finns i länet många tankar inom vilka områden som kvalitetshöjning och utvecklingsarbete behövs. I diskussion med kommunerna är känslan att varje enskild kommun har svårt att arbeta med kvalitetsfrågorna utan istället har de fullt upp att klara av den nödvändiga handläggningen kring familjehemmen och de placerade barnen. Därför är det troligtvis både angeläget och nödvändigt att framöver samverka över kommungränserna i både små och stora frågor. Engagemang i samverkan kommer att krävas från familjehemsnätverk, barn- och ungdomschefer, socialchefer och till viss del också från politiker. Samverkan är något som kommunerna överlag ställer sig positiva till. Efter kartläggningens genomförande kan det konstateras att det finns en mängd intressanta områden att diskutera när det gäller familjehemsvård. Så här i efterhand skulle det ha varit spännande att också ta del av kommunernas tankar och erfarenheter av t ex placerade barns hälsa samt kommunens inställning till och erfarenheter av när vården avslutas samt vid vårdnadsöverflyttning. Inom familjehemsvården finns det stora utmaningar att hantera, och det kanske kan kännas som att denna kartläggning bara tar upp brister och svårigheter. Därför känns det viktigt att också lyfta upp att det görs mycket bra inom familjehemsvården i länet. Vid besöken i länets kommuner har jag mött otroligt många engagerade och 24 SOU 2011:9. 25 SOU 2009:68. Kartläggning av familjehemsvården i Jönköpings län 14

kompetenta socialsekreterare som använder all sin energi och uppfinningsrikedom för att förbättra familjehemsvården och ge de familjehemsplacerade barnen bästa möjliga förutsättningar. Relativt små kommuner som trots en liten organisation försöker göra det allra bästa av sina resurser och anpassar sig och sin organisation till forskning och nationella krav. Som exempel kan nämnas en kommun som tagit fasta på det viktiga i att uppmuntra läslusten hos barnen och varje år ger en personligt utvald bok i julklapp till varje familjehemsplacerat barn. Detta och många andra exempel gör mig varm inombords och det ger också förutsättningar för oss att tillsammans göra ytterligare framsteg inom familjehemsvården framöver. Framtida planering Vid samma tillfälle som kartläggningen presenterades för familjehemsnätverket i Jönköpings län så beslutade nätverket att de långsiktigt, gemensamt vill arbeta vidare med en del frågor. Det bestämdes att nätverket skulle delas in i arbetsgrupper som får till uppgift att bereda olika frågor där kommunerna vill samverka. Dessa arbetsgrupper ska bl a arbeta med att ta fram en grundutbildning för familjehem, ta fram rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda sammanbrott, övergrepp och vanvård samt arbeta med material till familjehemsplacerade barn och unga. Referenser Enell, S, Hultman, M & Jergeby, U, (2009) Bedömningsmetoder vid rekrytering av familjehem, en systematisk kunskapsöversikt. Artikelnr 2008-126-117. Socialstyrelsen, Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete. Publicerad på www.socialstyrelsen.se, januari 2009. Leoson, T. (2007). Avslutade institutions- och familjehemsplaceringar av ungdomar 2004-2005. FoU-rapport 39:2007. FoU Centrum för vård, omsorg och socialt arbete, Linköpings kommun: Unitryck. Socialstyrelsen (2000). Dartingtonprojektet. En försöksverksamhet för att stärka och utveckla familjehemsvården. SoS-rapport 2002:2. Artikelnr: 2000-03-002. Socialstyrelsen (2010). Öppna jämförelser för den sociala barn och ungdomsvården 2010, socialtjänstens förutsättningar att möta utsatta barns behov. Publicerad på www.socialstyrelsen.se. Socialstyrelsen (2010). Social rapport 2010. Publicerad på www.socialstyrelsen.se. Socialstyrelsen (2011). Initial bedömning vid socialtjänstens rekrytering av familjehem. Artikelnr 2011-1-11. Publicerad på www.socialstyrelsen.se, januari 2011. SOU 2009:68. Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU). Betänkande av Barnskyddsutredningen. Kartläggning av familjehemsvården i Jönköpings län 15

SOU 2011:9. Barnen som samhället svek åtgärder med anledning av övergrepp och försummelser i samhällsvården. Betänkande av upprättelseutredningen. Vinnerljung, B. Sallnäs, M. & Kyhle Westermark, P. (2001). Sammanbrott vid tonårsplaceringar - om ungdomar i fosterhem och på institution. Stockholm: CUS/Socialstyrelsen. Åkerlund, N. (2009). Avslutade institutions- och familjehemsplaceringar av ungdomar 13-20 år, 2004 2006 i Jönköpings kommun. Publicerad på: http://www.jonkoping.se/download/18.d0a29a6120422420e480003016/uppfoljning +av+avslutade+placeringar.pdf Kartläggning av familjehemsvården i Jönköpings län 16

Referens Sofia Lager Millton 042soflag Datum 2010-11-0310-11-03 Antal sidor 1(2) Frågor kring familjehemsvård Personalsituation/ organisation. Hur många arbetar med familjehem och familjehemsplacerade barn? Hur ser rollfördelningen ut? Anser ni att personalresursen motsvarar behovet? Antal familjehem Hur många familjehemsplaceringar har er kommun? Hur brukar flödet se ut under ett år (nya-avslutade)? Har ni gott/ ont om familjehem? Hur brukar ni göra när det saknas familjehem? Jourhem Har ni jourhem? I s f hur många platser? Om inte, hur gör ni annars när ni akutplacerar? Finns behov och volym nog för jourhem i er kommun? Familjehemsutredningar Hur görs en familjehemsutredning i er kommun? Vilka moment ingår? Finns det något flödesschema? Finns det behov av att utveckla formerna för familjehemsutredningar? Utbildning till familjehem Ger ni familjehemmen utbildningar? I s f vilken sorts utbildningar, innehåll, hur ofta osv. Ser ni utbildningsbehov som inte uppfylls? Stöd och handledning Vilket stöd och/eller handledning får era familjehem? På vilket sätt? Upplever ni att ni lever upp till familjehemmens behov och förväntningar? Familjehemsplacerade barns skolgång Hur arbetar ni med skolfrågor för de placerade barnen? Särskilt stöd i skolan, uppföljning av skolprestationer, tillgodose barnens behov. Finns det behov inom detta område som inte tillgodoses? Kommunens rutiner och riktlinjer. Har kommunen några särskilda rutiner för att förebygga sammanbrott, våld, övergrepp eller annan vanvård i familjehem? Finns andra viktiga rutiner kring familjehemsärenden? Gemensamma rutiner och riktlinjer Används Pias minneslista kring familjehemsvården? Vilka uppföljningsdelar i BBIC:s material använder ni som regel och hur fungerar det? REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Postadress: Box 255, SE-551 14 Jönköping Besöksadress: Västra Storgatan 18 A Tel: 036-10 75 57 Fax: 036-10 20 16 E-post: regionforbundet@regionjonkoping.se www.regionjonkoping.se

Referens Sofia Lager Millton 042soflag Datum 2010-11-0310-11-03 Antal sidor 2(2) Samverkan Finns det moment i familjehemsarbetet där ni skulle vilja samverka med andra kommuner? Ge gärna konkreta exempel.

Kommunal utveckling