Biologisk undersökning av 9 sjöar och 15 vattendrag i Örebro län 2003

Biologisk undersökning av 9 sjöar och 15 vattendrag i Örebro län 23 Huvudrapport Kvarnbäcken Kroktjärnsbäcken Hecklanbäcken [ [ [ Rönnhöjdsbäcken [ Ljusnarsberg Gränsjöälven [µ Bornsälven Hällefors [µ Brattforsbäcken Uskenån [µ "S Lerkesån [µ [ [ [ Hammarskogsån Knäppabäcken Nora Järleån Saxen [µ Lindesberg Karlskoga "S "S [µ Håkanbolbäcken [µ Lekeberg Degerfors Stor-Björken Leken Lekhytteån Kumla Örebro Hallsberg Åsebolbäcken [ Unden Borasjön "S "S Laxå Grytsjön Stora Trehörningen "S "S "S Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr 16-24/188 "S Östersjön Askersund Norra Asplången "S Nätfiske [µ Bottenfauna + Elfiske [ Elfiske Kommun www.t.lst.se Publ. nr 24:15

Innehåll Förord... 1 Sammanfattning... 2 Inledning... 4 Andra undersökningar under 23... 5 Temperatur, nederbörd och vattenföring september år 22 - september år 23 (källa: SMHI).... 5 Översiktligt Mörtkontrollfiske... 7 Metoder... 7 Sammanfattande resultat Mörtkontrollfiske... 7 Borasjön, 121-281... 8 Grytsjön, 121-261... 8 Leken, 121-81... 9 Norra Asplången, 67-51... 9 Saxen, 122-343... 1 Stora Trehörningen, 67-153... 1 Stor-Björken, 121-151... 11 Unden, 67-52... 12 Östersjön, 121-252... 12 Bottenfauna... 13 Metoder...13 Utvärdering...13 Elfiske... 15 Metoder...15 Sammanfattande bedömning, elfiske och bottenfauna...16 Bornsälven, 122-495... 16 Brattforsbäcken, 122-382... 17 Gränsjöälven, 122-547... 18 Hammarskogsån, 122-616... 2 Hecklanbäcken, 138-486... 21 Håkanbolbäcken, 138-3... 22 Järleån, 122-248... 23 Knäppabäcken, 122-352... 24 Kroktjärnsbäcken, 138-(564)... 26 Kvarnbäcken, 138-575... 26 Lekhytteån, 121-68... 27 Lerkesån, 122-263... 29 Rönnhöjdsbäcken, 122-(789)... 3 Uskenån, 122-369... 31 Åsebolbäcken, 67-6... 32 Redovisning... 33 Referenser... 34

Förord Denna rapport redovisar resultat från biologiska undersökningar av förekomst av mört och dess reproduktion i 9 sjöar, fiskfaunan i 15 vattendrag i Örebro län samt bottenfaunan i 7 av dessa vattendrag. Projektet genomfördes under 23. Syftet med undersökningarna är att bedöma eventuell inverkan på fiskbestånd och bottenfauna på grund av försurning eller annan påverkan. Undersökningarna utgör också effektkontroll i de vatten som kalkats och där biologisk återställning i kalkade vatten utförts. Flertalet av undersökningarna ingår i länets miljöövervakningsprogram, där respektive vattendrag generellt undersöks vart femte år. Undersökningstyperna planeras ingå i uppföljningen av miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Mörtkontrollfiske i sjöar som ingår i kalkningsprogrammet är en för länet ny undersökningsmetod. Syftet är att utifrån förekomst eller icke förekomst av mört mindre än 1 cm få en indikation på om kalkningsinsatserna skapat förutsättningar för att en naturlig fauna kan återetableras med tiden. Undersökningen har finansierats via anslagen för miljöövervakning samt effektuppföljning i kalkade vatten. Analys och utvärdering av bottenfaunaproverna har främst utförts av limnolog Per Mossberg. Ansvariga för undersökningarnas genomförande har varit, Mikael Nyberg (fältarbete och dataregistrering), Martin Engström (fältarbete och utvärdering) och Pelle Grahn (utvärdering och sammanställning). Fyra av vattendragen har undersökts av Vattenbruksskolan, Hällefors kommun. Örebro i april 24 Jan Johansson Miljöskyddsdirektör 1

Sammanfattning Rapporten redovisar resultat från år 23 om biologiska undersökningar av förekomst av mört och dess reproduktion i 9 sjöar, fiskfaunan i 15 vattendrag (totalt 22 stationer) samt bottenfaunan i 7 vattendrag i Örebro län. Fisk utgör en väsentlig del av sötvattnens ekosystem, varför det är viktigt att bedöma fisksamhällenas status och eventuella förändringar i dessa. Kunskapen om de enskilda fiskarternas livshistoria och miljökrav är oftast god, vilket innebär att fisksamhällenas struktur och funktion också utgör ett viktigt instrument för att bedöma om förändringar i miljön föreligger. Bottenfaunan är en annan viktigt miljöindikator i sjöar och vattendrag. Utifrån bottenfaunan kan man bedöma t.ex. eventuell försurningspåverkan och påverkan genom tillförsel av näringsämnen eller organiska ämnen. De biologiska undersökningarna innebär även att man skapar referensdata för framtida kontrollverksamhet. Syftet med undersökningarna är att bedöma eventuell negativ inverkan på fiskbestånd och bottenfauna med anledning av försurning eller annan påverkan. Dessutom utförs undersökningarna som effektkontroll i de vatten som kalkats och där ev. biologisk återställning i kalkade vatten utförts. Undersökningstyperna planeras att ingå i uppföljningar av det nationella miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Resultatet från de biologiska undersökningarna visar generellt inga tecken på försurningspåverkan och påverkan genom tillförsel av näringsämnen eller organiska ämnen. Glädjande är att mört med storleken 1 cm eller mindre fångades i samtliga 9 undersökta sjöar. 3,5 3 Shannon index (H') 2,5 2 1,5 1,5 Bornsälven Gränsjöälven Hammarskogsån Håkanbolbäcken Järleån Knäppabäcken Lekhytteån Bottenfaunans diversitet, H, från de 7 stationerna. Den horisontella linjen motsvarar de för regionen förväntade värdet för opåverkade rinnande vatten (Naturvårdsverket, 1999 - tabell 43). 2

Flertalet av vattendragen bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse från förväntad öringtäthet, men mycket stor avvikelse av reproduktion i förhållande till andra jämförbara öringförande bäckar. Öringbeståndens försämrade reproduktion överensstämmer i stort med elfiskeresultaten från andra elfiskade vattendrag i mellersta och södra delarna av landet (E.Degerman Fiskeriverkets elfiskeregister, muntligt meddelande). Orsaken till denna nedgång var vattenbrist p.g.a. den torra sommaren hösten 22. Ingen bedömning har utförts av de vattendrag där endast en fiskeomgång, s.k. kvalitativt elfiske, genomförts. Syftet vid kvalitativt elfiske har varit att konstatera eventuell öringförekomst. Öringtäthet Öringreproduktion Bornsälven Brattforsbäcken Gränsjöälven Hammarskogsån Hecklanbäcken stn 1&2 Håkanbolbäcken stn 1 Järleån Knäppabäcken Kroktjärnsbäcken Kvarnbäcken Lekhytteån Lerkesån Rönnhöjdsbäcken Uskenån Åsebolbäcken stn 3 Åsebolbäcken stn 4 1 2 3 4 5 Klass Klass Benämning Ingen bedömning 1 Ingen eller obetydlig avvikelse 2 Liten avvikelse 3 Tydlig avvikelse 4 Stor avvikelse 5 Mycket stor avvikelse Avvikelse från jämförvärde, reproduktion och täthet (Naturvårdsverket, 1999 tabell 48). 3

Inledning Denna rapport redovisar resultat från år 23 om biologiska undersökningar av förekomst av mört och dess reproduktion i 9 sjöar, fiskfaunan i 15 vattendrag (totalt 22 stationer) samt bottenfaunan i 7 vattendrag i Örebro län. Av förteckningen nedan samt på rapportens framsida redovisas de sjöar och vattendrag som ingår i undersökningen. Station Lst nr X-koord Y-koord El-fiske Bottenfauna Mörtfiske Borasjön 121-281 653948 142889 1 Bornsälven 122-495 6629 1442 1 1 Brattforsbäcken 122-382 661777 145633 1 Grytsjön 121-261 652729 14331 1 Gränsjöälven 122-547 66398 143835 1 1 Hammarskogsån 122-616 66276 145935 1 1 Hecklanbäcken stn 1 138-486 66456 142884 1 Hecklanbäcken stn 2 138-486 66471 142875 1 Hecklanbäcken stn 3 138-486 66492 142867 1 Hecklanbäcken stn 4 138-486 66415 142857 1 Håkanbolbäcken stn 1 138-3 65636 141875 1 1 Håkanbolbäcken stn 3 138-3 6565428 1416465 1 Järleån stn 1 122-248 659968 146298 1 1 Järleån stn 2 122-248 659965 1463 1 Knäppabäcken 122-352 665 1445 1 1 Kroktjärnsbäcken 138 - (564) 664736 14284 1 Kvarnbäcken 138-575 66528 14285 1 Leken 121-81 657224 144245 1 Lekhytteån 121-68 65684 14469 1 1 Lerkesån 122-263 659545 14552 1 Norra Asplången 67-51 651899 14391 1 Rönnhöjdsbäcken 122 - (789) 665224 143769 1 Saxen 122-343 659888 14484 1 Stora Trehörningen 67-153 65199 142774 1 Stor-Björken 121-151 655695 142624 1 Unden 67-52 651567 141795 1 Uskenån stn 1 122-369 66125 145495 1 Uskenån stn 2 122-369 66133 14554 1 Åsebolbäcken stn 3 67-6 652485 141595 1 Åsebolbäcken stn 4 67-6 652288 14162 1 Östersjön 121-252 653175 143759 1 Summa 22 7 9 Anm. Lst nr som börjar med 67 = Vattendrag till N Vättern, 67 = Forsviksåns vattensystem, 121 = Eskilstunaåns vattensystem, 122 = Arbogaåns vattensystem och 138 =Gullspångsälvens vattensystem. 4

Syftet med undersökningarna är att bedöma eventuell negativ inverkan på fiskbestånd och bottenfauna med anledning av försurning eller annan påverkan. Dessutom utförs undersökningarna som effektkontroll i de vatten som kalkats och där eventuell biologisk återställning i kalkade vatten utförts. Undersökningstyperna planeras att ingå i uppföljning av det nationella miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Viss anknytning finns även till uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Giftfri miljö. Andra undersökningar under 23 Under 23 har även Långsjön (67-14) i Tiveden provfiskats med nät. Långsjön har provfiskats varje år sedan 1989. Dessutom sker elfiske varje år sedan 21 i Trösälven. Fiskeriverket ansvarar för de båda undersökningarna, dataregistrering samt eventuella utvärderingar. Temperatur, nederbörd och vattenföring september år 22 - september år 23 (källa: SMHI). Temperatur och nederbörd Första halvan av september 22 var 4-5 grader varmare än normalt. I mitten av månaden blev det betydligt kallare, och det kyliga vädret dominerade sedan månaden ut. I större delen av länet fortsatte den mycket nederbördsfattiga vädertyp som inletts i augusti. Under större delen av oktober 22 täcktes Sverige av kall och torr luft. Hela landet hade kallare än normalt och därmed bröts den svit av ovanligt varma månader, som vi haft ända sedan årsskiftet. Kylan dominerade under november 22. Mildare luft kunde dock vid flera tillfällen kortvarigt utbreda sig över hela landet. I gränsområdena mellan luftmassorna bildades nederbördsområden, varför det ofta var mulet och antalet soltimmar färre än normalt. Då nederbördsmängderna som regel var små blev månaden ändå nederbördsfattig. Det förhållandevis kalla väder, som dominerat sedan mitten av september, fortsatte också under december 22. Mest utmärkande för månaden var dock ett mäktigt högtryck som kom att påverka vädret, och på många håll noterades rekordhöga medellufttryck för en decembermånad. Högtrycket medförde dock mestadels grått väder, men då molntäcket lättade sjönk temperaturen snabbt. Detta var fallet under slutet av månaden då både jul- och nyårshelgerna bjöd på bistert vinterväder i hela landet. Månaden var också nederbördsfattig. Sträng kyla och svaga vindar under den första tredjedelen av januari 23 ledde till kraftig istillväxt. Vintern kom dock delvis av sig omkring den 11, då en markant och varaktig omläggning av väderläget medförde blåsigt och milt väder. I slutet av månaden återkom kylan. 5

Under februaris första vecka berördes vi av en del nederbördsområden. Efter den 5 föll nästan ingen nederbörd, då vädret kom att domineras av ett mäktigt högtryck. Månaden blev kallare än normalt. Efter några kalla dygn i början av mars höll sig temperaturen mestadels rejält över den för årstiden normala. Månaden dominerades av främst uppehållsväder och i Sydsverige sattes rekord i solskenstid. Påskhelgen den 17-21 april bjöd på mycket sol och värme. Månaden blev på de flesta håll som helhet mildare än normalt. I slutet av månaden kom efterlängtat regn, som i södra Sverige var rikligt på många håll. Månaden blev solig i hela landet. Vårvärmen i maj ökade ungefär i samma takt som normalt. I gränsområdet till varmluften bildades lågtryck med nederbördsområden som drog upp över landet och tillsammans med stor skuraktivitet gav det ofta ostadigt väder. Sommaren gjorde en rivstart i början av juni med sol och temperaturer på upp till 3, men sedan kom den snabbt av sig och under resten av månaden rådde ofta mycket ostadigt väder. För årstiden intensiva lågtryck förde med sig stora regnmängder vid flera tillfällen, ofta i samband med åska. Regn och blåst präglade också inledningen av midsommarhelgen. Den 23 fick Kilsbergen den största nederbörden i hela landet med 43 mm. Juli inleddes månaden med ihållande regn. Månaden som helhet blev mycket varm. Augusti inleddes i större delen av landet och som varade till mitten av månaden. Vädret blev då ostadigare men det var fortsatt skön sommar fram till den 25, när den plötsligt tycktes ta slut i och med att det blev kallare än normalt. Under månaden bildades många kraftiga åskväder och lokalt föll stora nederbördsmängder. September 23 var varm, men ett par närmast rekordkalla perioder i månadens början och slut drog ner medelvärdet för månaden som helhet. Det var torrt i större delen av landet. Vattenföring Vattenföringen i länets vattendrag under september, oktober t.o.m. i slutet av november 22 var lägre än normalt. Sista veckan av november t.o.m. första veckan i december 22 var vattenföringen något högre än normalt. Därefter noterades låga flöden t.o.m. andra veckan i mars då det ökade till något högre än normalt, för att sedan över gå till normala flöden ändra fram till slutet av april. I början av maj 23 var det en flödestopp med höga flöden som varade i ca 2 veckor. Från mitten av maj minskade flödet generellt successivt, från normala till mycket låga flöden, t.o.m. september 23. Under september noterades att vissa mindre vattendrag var torrlagda. 6

Översiktligt Mörtkontrollfiske Metoder Syftet med undersökningen var att konstatera förekomst av mört och reproduktion av mört i 9 utvalda sjöar inom kalkningsprogrammet. Närvaron av småmört (reproduktion av mört) kan användas som indikator för att en sjö har återhämtat sig från försurning. Ett av de biologiska målen för kalkningsprogrammet är att mört mindre än (<) 1 cm ska finnas i de sjöar som ingår i programmet och i vilka mört tidigare har funnits (Naturvårdsverket, 22). Undersökningsmetoden som har använts har hämtats från Undersökningstyp: Provfiske i sjöar - Inventeringsfiske (Naturvårdsverket, 21). Vi har emellertid modifierat metoden för att rikta fisket mot fångst av mört. Grundidéen är att fiska maximalt antal nätnätter jämt fördelade på grundområden med vattenvegetation och att använda nät med en maskstorlek på 8 mm. Fisket avbröts när vi fått mört < 1 cm eller när vi fiskat det antal nätnätter som vi ansett vara maximalt för den specifika sjön. Vi hade endast 4 stycken nät med 8 mm maskstorlek så vi har i den här studien kompletterat med nät med en maskstorlek på 1 mm. Sammanfattande resultat Mörtkontrollfiske Ljusnarsberg Hällefors Lindesberg Saxen "S Nora Karlskoga Leken "S Örebro Degerfors Stor-Björken "S Lekeberg Kumla Hallsberg Borasjön "S Laxå Grytsjön "S "S Östersjön Askersund Unden "S Stora Trehörningen "S Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr 16-24/188 Sjöar där mörtkontrollfiske utförts under året. "S Norra Asplången "S Nätfiske Kommun 7

Borasjön, 121-281 Fisket utfördes med 5 bottensatta (4 st maskstorlek 8 mm och 1 st 1 mm) nät. Vid fisket fångades mört, abborre, gers och gädda. En av de sex fångade mörtarna var < 1 cm. Mörtarnas längdfördelning var inom intervallet 7-11 cm. MÖRT (n=6 ) Borasjön 121-281 5 4 ANTAL 3 2 1 4 6 8 1 12 14 16 18 2 LÄNGD cm Borasjön har kalkats 1984, 199, 1994, 1998, 2 och 23. Borasjöns = 261,5 ha. Grytsjön, 121-261 Fisket utfördes med 5 bottensatta (4 st maskstorlek 8 mm och 1 st 1 mm) nät. Vid fisket fångades mört, abborre, gers och gädda. Ingen av de 2 fångade mörtarna var < 1 cm. Mörtarnas längdfördelning var inom intervallet 1-11 cm. MÖRT (n=2 ) Grytsjön 121-261 ANTAL 16 14 12 1 8 6 4 2 4 6 8 1 12 14 16 18 2 LÄNGD cm 198 utfördes nätprovfiske med 9 översiktsnät. Provfisket upprepades 1984. 198 fångades 1 mört, 7 gersar och 58 abborrar. Den mört som fångades 198 var 29 cm lång. Mörtens storlek såväl att bara en mört fångades bör vara en indikation att Grytsjön varit försurad under en längre tid före kalkningen 1979. 1984 fångades 57 mört- 8

ar, 123 abborrar, 5 gersar och 1 gädda. Ingen av de fångade mörtarna var < 1 cm. Grytsjön har kalkats 1979, 1986, 199, 1996 och 21. Grytsjön = 16 ha. Leken, 121-81 Fisket utfördes med 5 bottensatta (4 st maskstorlek 8 mm och 1 st 1 mm) nät. Vid fisket fångades mört, abborre och gädda. 95 % av de 152 fångade mörtarna var < 1 cm. Mörtarnas längdfördelning var inom intervallet 7,5-11 cm. MÖRT (n=152 ) Leken 121-81 ANTAL 8 7 6 5 4 3 2 1 4 6 8 1 12 14 16 18 2 LÄNGD cm Leken har kalkats 1976, 1978, 1983, 1988, 1994 och 1999. Leken = 119 ha. Norra Asplången, 67-51 Fisket utfördes med 5 bottensatta (4 st maskstorlek 8 mm och 1 st 1 mm) nät. Vid fisket fångades mört, abborre, gers och gädda. 88 % av de 59 fångade mörtarna var < 1 cm. Mörtarnas längdfördelning var inom intervallet 8-19,5 cm. MÖRT (n=59 ) Norra Asplången 67-51 25 2 ANTAL 15 1 5 4 6 8 1 12 14 16 18 2 LÄNGD cm Norra Asplången har kalkats 1984, 1989, 1994 och 1999. N Asplången = 112,3 ha. 9

Saxen, 122-343 Fisket utfördes med 5 bottensatta (4 st maskstorlek 8 mm och 1 st 1 mm) nät. Vid fisket fångades mört, abborre, benlöja och gers. 74 % av de 35 fångade mörtarna var < 1 cm. Mörtarnas längdfördelning var inom intervallet 8-11 cm. MÖRT (n=35 ) Saxen 122-343 ANTAL 14 12 1 8 6 4 2 4 6 8 1 12 14 16 18 2 LÄNGD cm I Saxen har nätprovfiske utförts 1983 och 1986. Vid båda fiskena fångades abborre, braxen, gers, gädda, mört och siklöja. 1983 fångades dessutom en lake. Av de 51 mörtar som fångades 1983 var 1 mört < 1 cm (2 %). Av de 23 mörtar som fångades 1986 var ingen mört < 1 cm ( %). Saxen och sjöarna uppströms har kalkats 1982 och 1987. Sjöarna uppströms har även kalkats 1994, 1999 och 22. Dessutom har kalkning utförts med doserare i den tillrinnande Knäppabäcken sedan 1989. Saxen = 174 ha. Stora Trehörningen, 67-153 Fisket utfördes med 5 bottensatta (4 st maskstorlek 8 mm och 1 st 1 mm) nät. Vid fisket fångades mört, abborre och gädda. Alla utom en av de 323 fångade mörtarna var < 1 cm. Mörtarnas längdfördelning var inom intervallet 7-14,5 cm. Stora Trehörningen har kalkats 1973, 1974, 1977, 1981, 1991, 1995 och 2. Stora Trehörningen = 18 ha. 1

MÖRT (n=323 ) Stora Trehörningen 67/-153 ANTAL 14 12 1 8 6 4 2 4 6 8 1 12 14 16 18 2 LÄNGD cm Stor-Björken, 121-151 Fisket utfördes med 7 bottensatta (4 st maskstorlek 8 mm och 3 st 1 mm) nät. Vid fisket fångades mört, abborre och gädda. 95 % av de 133 fångade mörtarna var < 1 cm. Mörtarnas längdfördelning var inom intervallet 7-16,5 cm. MÖRT (n=133 ) Stor-Björken 121-151 6 5 ANTAL 4 3 2 1 4 6 8 1 12 14 16 18 2 LÄNGD cm 1976 och 1981 utfördes provfiske i Stor-Björken. Vid båda fiskena fångades abborre, benlöja, braxen, gers, gädda, lake och mört. Vid fisket 1976 fångades även, gös och siklöja. 49 (11 %) av de fångade mörtarna år 1976 var < 1 cm. Ingen av de fångade mörtarna år 1981 var < 1 cm. Stor-Björken har kalkats 1985. Sjöarna uppströms Stor-Björken har kalkats 1977, 1983, 1984, 1989, 1992, 1994, 1998, 1999, 22 och 23. Stor-Björken = 437,5 ha. 11

Unden, 67-52 Fisket utfördes med 6 bottensatta (4 st maskstorlek 8 mm och 2 st 1 mm) nät. Vid fisket fångades mört, abborre, benlöja, gers och stensimpa. Alla utom en av de 26 fångade mörtarna var < 1 cm. Mörtarnas längdfördelning var inom intervallet 7-1 cm. MÖRT (n=26) Unden 67/ - 52 12 1 ANTAL 8 6 4 2 4 6 8 1 12 14 16 18 2 LÄNGD cm Vid provfiske i Unden 1986 fångades 12 arter, bl.a. mört, röding och sik. Av de 83 mörtarna som fångades var medellängden 17,3 cm. Sjöarna uppströms Unden har kalkats 1978-198, 1991, 1995 och 2. Dessutom har kalkning utförts med doserare i en tillrinnande bäck sedan 1983 och från två andra tillrinnande bäckar sedan 1986 respektive 1993. Unden = 9 54 ha. Östersjön, 121-252 Fisket utfördes med 5 bottensatta (4 st maskstorlek 8 mm och 1 st 1 mm) nät. Vid fisket fångades mört, abborre och gers. Alla av de 5 fångade mörtarna var < 1 cm. Mörtarnas längdfördelning var inom intervallet 7,5-8 cm. Östersjön har kalkats 198, 1987 och 2. Östersjön = 12 ha. 12

MÖRT (n=5 ) Östersjön 121-252 4 3 ANTAL 2 1 4 6 8 1 12 14 16 18 2 LÄNGD cm Bottenfauna Metoder Bottenfaunaundersökning utfördes i sju vattendrag. Proverna har insamlats av Länsstyrelsen. Utplockning av djuren har gjorts under lupp med 6 ggr. förstoring. Proverna sållades först genom ett såll med 1 mm maskvidd. Ur dessa sållrester plockades samtliga djur ut. Det material som passerade genom 1 mm s nätet sållades med nät med,5 mm maskor. Av dessa sållrester analyserades först ett subsampel. Subsamplingen utfördes genom vägning. Ur subsamplet plockades samtliga djur ut. Resten av provet genomsöktes efter djurarter som inte påträffats i större antal i subsamplet. Subsampelstorleken varierade mellan 1 till 2 % av totalprovet. Subsampelprocent samt djurantal för grovsållat, subsampel, provrest och det totala provet framgår av tabellen för resp. vattendrag. Om det står en siffra under rubriken rest, innebär det att hela provet är genomsökt efter arten ifråga, och totalvärdet är summan av subsampel plus rest. Om ingen siffra finns under rest, är totalsumman det uppmultiplicerade värdet för subsamplet. Ett frågetecken efter ett artnamn innebär att artbestämningen är osäker. Utvärdering Vid utvärderingen har djuren klassificerats med avseende på känslighet för försurning och organisk förorening. Dessutom har vid bedömningen av artrikedomen (mångformigheten) använts Shannons diversitetsindex, som redovisas endast under avsnittet Sammanfattning. Försurningskänslighet BpHI (Lingdell och Engblom 22), beskriver resp. taxas känslighet för surt vatten. Indexet varierar från 1 till 1. Värdet 1 innebär att taxat är mycket tålig mot surt vatten, och 1 att taxat är mycket känsligt. Påträffas taxa med BpHI 6 eller högre i 13

tillräckligt antal har vattnets årslägsta ph-värde med stor sannolikhet inte understigit 5,5. Dessa taxa är understrukna i tabellerna (se avsnittet Elfiske- samt ev. bottenfaunaprotokoll). BpHI innebär att taxats försurningskänslighet är okänd. Vid utvärderingen har dessutom studerats om bottenfaunaindikatorer (Naturvårdsverket, 22) finns med i provet. Bottenfaunaindikatorerna som ingår är speciellt framtagna för att indikera måluppfyllelse efter kalkning. Föroreningskänslighetsindex Indexet visar resp. taxas känslighet för organisk förorening. Klassificering och index är enligt Degerman, Fernholm och Lingdell 1994. Index Okänd känslighet. 1 Extremt tåliga. 2 Mycket tåliga. 3 Normalt tåliga. 4 Känsliga. 5 Mycket känsliga. En utförligare redovisning av indexvärdenas betydelse finns i Lingdell och Engblom (199). För organisk förorening har ett sammanfattande index beräknats. Detta är definierat som: summa (N * I) / summa N, där N är antalet av ett taxa, och I taxats indexvärde enligt ovan. Vid beräkning av detta index har enbart de taxa använts som är bestämda till art eller släkte, och är känslighetsbedömda som art eller släkte. Indexet varierar mellan 1 (extremt förorenat) till 5 (extremt rent). Organisk förorening omfattar i detta sammanhang även ämnen som leder till ökad organisk produktion i vattnet. Artrikedom Vid bedömningen av artrikedom (mångformighet) har använts Shannons diversitetsindex (H ) (Shannon, 1948), som redovisas endast under avsnittet Sammanfattning. Indexet tar hänsyn till både antalet arter (S) samt abundansen av dessa (N). Indexet tar inte hänsyn till vilka arter som förekommer på en viss station. Användandet av indexet bygger på att ett mera stabilt samhälle har ett större artantal och att arterna är mera jämt fördelade än i ett samhälle som är utsatt för någon form av stress. Shannons diversitetsindex har räknats fram med: där H = - sum [ (n i / N) x ln (n i / N) ] n i = antalet individer av arten S i N = totala antalet individer av alla arter 14

Bottenfauna, Shannons diversitetsindex (H') för olika naturgeografiska regioner (Naturvårdsverket, 1999 - tabell 42 och 43). Klass Benämning H', Mellanboreal H', Sydlig boreal H', Boreonemoral 1 Ingen eller obetydlig avvikelse> 2,11 > 1,9 > 1,77 2 Liten avvikelse 1,87-2,11 1,69-1,9 1,58-1,77 3 Tydlig avvikelse 1,4-1,87 1,27-1,69 1,18-1,58 4 Stor avvikelse,7-1,4,63-1,27,58-1,18 5 Mycket stor avvikelse,7,63,59 Naturgeografisk region Mellanboreal 2,34 Sydlig boreal 2,11 Boreonemoral 1,97 Shannons diversitets index Figuren till höger visar Naturgeografiska regioner för beräkning av jämförvärden (Nordiska ministerrådet, 1984) JÄMFÖRVÄRDEN (vattendrag) för olika naturgeografiska regioner. Jämförvärden utgörs av 25:e percentilen i data från så långt möjligt opåverkade vattendrag (Naturvårdsverket, 1999 tabell 43). Elfiske Metoder Huvudsyftet med elfiskeundersökningen var att i de 15 utvalda vattendragen konstatera eventuell förekomst av öring och dess reproduktion. Undersökningsmetodiken har anpassats till detta. Det elfiskeaggregat som använts har varit motordrivet elfiskedon av firmamärket LUGAB (L-1) samt batteridrivet elfiskedon av firmamärket Geomega (Vattenbruksskolan). Elfiskeundersökningarna genomfördes under hösten vilken utgör den lämpligaste tiden för den här typen av undersökningar. Årsungar av öring har då nått fångstbar 15

storlek och dessutom är det normalt lågvattensperioder som ger bästa möjligheten att fånga fisk av olika storleksklasser i vattendragen. Avfiskning inom lokalerna har normalt utförts 3 gånger, s.k. kvantitativt elfiske. Den fångade fisken har protokollförts med avseende på art och antal. Varje individ har längdmätts av öring till närmaste,5 cm medan för övriga arter vanligtvis storleksintervallet har noterats. Den fångade fisken har efter avslutat fiske återutsatts i vattendraget. I samband med elfisket har förutom fångsten, även uppgifter om lokalens läge, biotop, vattenföring m.m. protokollförts. Dessa uppgifter tillsammans med fångstdata framgår av respektive elfiskeprotokoll. Nya lokaler, eller de som inte tidigare avbildats, fotograferades. Vid elfiskena har en successiv utfiskning av ett bestämt område utförts. Metoden bygger på att fångsterna, efter hand sjunker. Fångsteffektiviteten varierar härvid med en rad faktorer såsom fiskart, fiskens storlek, fiskesträckans karaktär (djup, strömhastighet, grumlighet m.m.) samt fiskarens skicklighet. Vid upprepat fiske (>2 avfiskningar) kan fångsteffektiviteten och därmed populationsstorleken inom det avfiskade området beräknas. För skattning av öringtätheten på de olika elfiskelokalerna, har beräkning enligt Zippin använts. De avfiskade provytorna har varierat mellan 54 376 m 2. Vid beräkning av öringtätheten på de undersökta ytorna har en uppdelning gjorts på årsungar (+) samt två-somriga och äldre fiskar (>1+). Längdfördelningen av öringfångsten redovisas i tabell samt i diagramform. Elfiskestationernas läge framgår av de koordinat- och övriga lägesangivelser som återfinns i redovisade elfiskeprotokoll. Bedömning av resultatet har utförts enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket, 1999). Sammanfattande bedömning, elfiske och bottenfauna Bornsälven, 122-495 Bottenfauna: Artrik fauna. Riklig förekomst av BpHI 8 arter tyder på att årslägsta ph bör ligga en bit över 5,5. Bottenfaunaindikatorerna Baetis rhodani, Hirudinea och Cheumatopsyche lepida påträffades 1994, 1998 och 23. Baetis exkl. B. Rhodani påträffades 1994 och 23. Adicella reducta påträffades 1998. 1 taxa inom föroreningsklass 4 5 indikerar liten påverkan av näringsämnen/organisk förorening. Fiske: Vid elfisket fångades 8 öringar (18,5-37,5 cm), vilket utgör en besättningstäthet av 2 öringar per 1 m 2 (endast >+). Vid fisket fångades även 17 lakar och 1 gers. Vattendraget bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet, men mycket stor avvikelse av reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande bäckar. Öringbeståndets föryngring kan under senare år ha påverkats negativt av vattenregleringar uppströms. 16

Fångst öring per 1 m 2 i Bornsälven +öring >+öring 4 3 Antal 2 1 1989 1994 1998 23 Resultat från elfisket år 23 jämfört med tidigare år. Bäckens vatten kommer från ett relativt stort sjösystem med drygt 5 sjöar/tjärnar. Kvisseln Bornsälven Hjulsjön [µ St och L Grängen Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr 16-24/188 Bottenfauna- och elfiskelokalen i Bornsälven. Brattforsbäcken, 122-382 Fiske: Vid elfisket fångades 1 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 83 öringar per 1 m 2. De fångade öringarna visar på god överlevnad av de 15. öringynglen av Brunnshyttestam som sattes ut i bäcken år 21. I Brattforsbäcken pågår i Uskens fiskevårdsområdes regi ett projekt med att återintroducera ett vandrande öringbestånd och någon större reproduktion av öring kan inte förväntas fram till dess att vandringshindret i bäckens nedre del har åtgärdats. Ingen övrig fiskart fångades. Vattendraget bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet, men mycket stor avvikelse av reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande bäckar. 17

Under juli 21 utplanterades 15 öringyngel. Under 23 utfördes arbeten med att uppföra en tröskel vid sjön Aspen som ska ge bäcken en bättre vattenföring under torrperioder. Fångst öring per 1 m 2 i Brattforsbäcken +öring >+öring Antal 1 8 6 4 2 21 23 Resultat från elfisket år 23 jämfört med tidigare år. Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Aspen, som ingår i länets kalkningsprogram. Aspen har kalkats 1986, 1989, 1996 och 2. Aspen [ Brattforsbäcken Usken Elfiskelokalen i Brattforsbäcken. Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr 16-24/188 Gränsjöälven, 122-547 Bottenfauna: Mycket artrik fauna. Riklig förekomst av BpHI 8 arter tyder på att årslägsta ph bör ligga en bit över 5,5. Bottenfaunaindikatorerna Baetis rhodani, Baetis exkl. B. Rhodani och Hirudinea påträffades 1988, 1994, 1998 och 23. Gastropoda 18

påträffades 1988, Ceraclea påträffades 1998 och Centroptilum luteolum påträffades 23. 1 taxa inom föroreningsklass 4 indikerar liten påverkan av näringsämnen/ organisk förorening. Fiske: Vid elfisket fångades 14 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 13 öringar per 1 m 2. Vid fisket fångades även 6 gäddor. Vattendraget bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet, men mycket stor avvikelse av reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande bäckar. Öringbeståndets föryngring kan ha påverkats negativt av vattenregleringar uppströms. Fångst öring per 1 m 2 i Gränsjöälven +öring >+öring 2 15 Antal 1 5 1988 1994 1998 23 Resultat från elfisket år 23 jämfört med tidigare år. Älvens vatten kommer huvudsakligen från Gränsjön, som ingår i länets kalkningsprogram. Gränsjön har kalkats 1981, 1986, 1993, 1998 och 23. Gränsjön Gränsjöälven [µ Bjursjön St Skytjärnen Myrsjön Bottenfauna- och elfiskelokalen i Gränsjöälven. St Bredsjön Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr 16-24/188 19

Hammarskogsån, 122-616 Bottenfauna: Mycket artrik fauna. Förekomsten av två BpHI 1 arter tyder på att årslägsta ph bör ligga klart över 5,5. Bottenfaunaindikatorerna Baetis rhodani, Centroptilum och Hirudinea påträffades 1994. 1989, 1998 och 23 påträffades bottenfaunaindikatorerna Baetis exkl. B. Rhodani och Baetis rhodani. 13 arter inom föroreningsklass 4, samt ett normalt högt sammanfattande index tyder på liten påverkan av näringsämnen/organisk förorening. En ovanlig art, bäcksländan Perlodes dispar påträffades. Arten är ej rödlistad. Fiske: Vid elfisket fångades 2 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 1 öring per 1 m 2. Vid fisket fångades även 57 stensimpor, 9 elritsor och 1 lake. Vattendraget bedöms ha tydlig avvikelse av öringtäthet, men ingen eller obetydlig avvikelse av reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande bäckar. Öringbeståndets täthet kan ha påverkats negativt av vattenregleringar uppströms. Fångst öring per 1 m 2 i Hammarskogsån +öring >+öring Antal 1 8 6 4 2 1989 1994 1998 23 Resultat från elfisket år 23 jämfört med tidigare år. Åns vatten kommer huvudsakligen från ett relativt stort sjösystem, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 198. 2

Andsjön Rösjön Valsjön Gränsjön Hammarskogsån [µ Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr 16-24/188 Bottenfauna- och elfiskelokalen i Hammarskogsån. Råsvalen Hecklanbäcken, 138-486 Fiske: Vid elfiskestation 2 fångades 2 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 24 öringar per 1 m 2. Vid fisket fångades även 1 elritsa. Vid de övriga stationerna fångades totalt 42 öringar och 1 lake. Vattendraget bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet, men mycket stor avvikelse av reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande bäckar. Öringbeståndets föryngring kan ha påverkats negativt av den kalla senhösten 22 samt perioder med vattenbrist. Fångst öring per 1 m 2 i Hecklanbäcken, stn 2 +öring >+öring Antal 12 1 8 6 4 2 1993 1995 1998 22 23 Resultat från elfisket år 23 jämfört med tidigare år. Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Hecklan, som ingår i länets kalkningsprogram. Hecklan har kalkats 1983, 199 och 23. 21

Hecklan Sävenforsdammen Hecklanbäcken Stn 4 [ [ [ [ Stn 3 Stn 2 Stn 1 Norr-Älgen Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr 16-24/188 Elfiskelokalerna i Hecklanbäcken. Håkanbolbäcken, 138-3 Bottenfauna: Artrik fauna. Det låga antalet individer av BpHI 6-8 arter (24 st.) tyder på att årslägsta ph bör ligga i närheten av 5,5. Bottenfaunaindikatorn Hirudinea påträffades 1993, 1997 och 23. 1993 påträffades även bottenfaunaindikatorerna Baetis rhodani och Baetis exkl. B. Rhodani. Dominans av tåliga arter, samt lågt sammanfattande index tyder på viss påverkan av näringsämnen/organisk förorening. En relativt ovanlig art, nattsländan Lype reducta, påträffad. Arten är ej rödlistad. Fiske: Vid elfiskestation 1 fångades 44 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 37 öringar per 1 m 2. Vid fisket fångades även 1 abborre. Vid elfiskestation 3, som inte fiskats tidigare, fångades 14 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 12 öringar per 1 m 2 (endast >+). Fångst öring per 1 m 2 i Håkanbolbäcken +öring >+öring Antal 12 1 8 6 4 2 1986 1993 1997 23 Resultat från elfisket år 23 jämfört med tidigare år. 22

Vattendraget bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet, men mycket stor avvikelse av reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande bäckar. Öringbeståndets föryngring kan ha påverkats negativt av vattenregleringar uppströms. Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Björksjön, som ingår i länets kalkningsprogram. Björksjön samt bäckstränder har kalkats generellt vart tredje år sedan 1981. Teckenförklaring [µ Bottenfauna + Elfiske [ Elfiske Sävsjön [ Håkanbolbäcken stn 3 Letälven Håkanbolbäcken stn 1 [µ Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr 16-24/188 Elfiskelokalerna och bottenfaunalokalen i Håkanbolbäcken. Järleån, 122-248 Bottenfauna: Mycket artrik fauna. Förekomsten av två BpHI 1 arter, samt den stora mängden BpHI 8 arter, visar att årslägsta ph bör ligga betydligt över 5,5. Bottenfaunaindikatorerna Gastropoda, Hirudinea, Amphipoda, Baetis exkl. B. Rhodani, Baetis rhodani och Cheumatopsyche lepida påträffades 1997 och 23. 15 påträffade FOI-klass 4-5 arter, samt ett högt sammanfattande index tyder på liten påverkan av näringsämnen/organisk förorening. Fiske: Vid elfiskestation 1 fångades 4 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 1 öring per 1 m 2. Vid fisket fångades även 73 stensimpor, 2 lakar och 4 benlöjor. Vid elfiskestation 2 fångades 44 gäddor och 1 stensimpa. Vid 1986 och 1997 års elfisken vid station 2 fångades bl.a. 1 öring respektive 3 öringar. Någon bedömning av reproduktion respektive öringtäthet har inte gjorts därför att endast en fiskeomgång, s.k. kvalitativt elfiske, genomfördes p.g.a. att fiskets syfte var att konstatera eventuell öringförekomst vid lokalerna. 23

Fångst öring per 1 m 2 i Järleån, station 1 +öring >+öring Antal 6 5 4 3 2 1 1986 1997 23 Resultat från elfisket år 23 jämfört med tidigare år. Järleåns vatten kommer huvudsakligen från Norasjön. Lillsjöbäcken Norasjön Järleån [µ [ Teckenförklaring [µ Bottenfauna + Elfiske [ Elfiske Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr 16-24/188 Elfiskelokalerna och bottenfaunalokalen i Järleån. Knäppabäcken, 122-352 Bottenfauna: Artrik fauna. Fem BpHI 6-8 arter påträffades, vilket tyder på att årslägsta ph bör ligga över 5,5. Bottenfaunaundersökningar har utförts i Knäppabäcken 1987, 1994, 1998 och 23. Bottenfaunaindikatorn Baetis rhodani påträffades 1987 1998 och 23. 1994 påträffades Hirudinea och Centroptilum. 23 påträffades Baetis exkl. B. Rhodani. Antalsmässig dominans av normalt tåliga arter, tio FOI-klass 4 arter, samt ett normalt sammanfattande index tyder på liten påverkan av näringsämnen/organisk förorening. En relativt ovanlig art, nattsländan Hydropsyche saxonica, påträffad. Arten var tidigare rödlistad. 24

Fiske: Vid elfisket fångades 15 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 8 öringar per 1 m 2. Vid fisket fångades även 11 stensimpor och 1 gädda. Vattendraget bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet, men mycket stor avvikelse av reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande bäckar. Öringbeståndets föryngring kan ha påverkats negativt av den kalla senhösten 22 samt perioder med vattenbrist. Fångst öring per 1 m 2 i Knäppabäcken +öring >+öring Antal 5 4 3 2 1 1987 199 1994 1998 23 Resultat från elfisket år 23 jämfört med tidigare år. Knäppabäcken samt den uppströms belägna Dammsjön ingår i länets kalkningsprogram. Dammsjön har kalkats 1982, 1987, 1994, 1999 och 22. Dessutom har kalkning utförts med doserare i Knäppabäcken sedan 1989. Teckenförklaring Dammsjön ]^ Knäppabäcken [µ Bottenfauna + Elfiske ]^ Doserare [µ Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr 16-24/188 Saxen Bottenfauna- och elfiskelokalen i Knäppabäcken. 25

Kroktjärnsbäcken, 138-(564) Fiske: Vid elfisket fångades 1 lake. Någon bedömning av reproduktion respektive öringtäthet har inte gjorts därför att endast en fiskeomgång, s.k. kvalitativt elfiske, genomfördes p.g.a. att fiskets syfte var att konstatera eventuell öringförekomst vid lokalen. Fångst öring per 1 m 2 i Kroktjärnsbäcken +öring >+öring 2 15 Antal 1 5 1996 23 Resultat från elfisket år 23 jämfört med tidigare år. Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Kroktjärn, som ingår i länets kalkningsprogram. Kroktjärn har kalkats 1978, 1986, 1995 och 22. Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr 16-24/188 Kroktjärnen Kroktjärnsbäcken [ N Svensken Elfiskelokalen i Kroktjärnsbäcken. Kvarnbäcken, 138-575 Fiske: Vid elfisket fångades 8 bäckrödingar, vilket utgör en besättningstäthet av 2 bäckrödingar per 1 m 2. Ingen övrig fiskart fångades. Någon bedömning av repro- 26

duktion respektive bäckrödingtäthet har inte gjorts därför att endast en fiskeomgång, s.k. kvalitativt elfiske, genomfördes p.g.a. att fiskets syfte var att konstatera eventuell bäckrödingförekomst vid lokalen. Fångst öring per 1 m 2 i Kvarnbäcken +bäckröding >+bäckröding 3 Antal 2 1 23 Resultat från elfisket år 23. Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Fräkentjärn, som ingår i länets kalkningsprogram. Bäckstränderna har kalkats 1979, 1986, 1989. Fräkentjärn har kalkats 1995 och 22. Från och med 26 planeras kalkning ske varje år i Fräkentjärn. Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr 16-24/188 Kvarnbäcken [ Likalampi Skäftkulldammen Elfiskelokalen i Kvarnbäcken. Lekhytteån, 121-68 Bottenfauna: Artrik fauna. Sex indikatortaxa för årslägsta ph över 5,5 påträffades. Av dessa fanns BpHI 1 arten Gammarus pulex i stort antal, varför årslägsta ph bör ligga klart över 5,5. Bottenfaunans sammansättning vid undersökningar 1987, 1993, 27

1997 och 23 visar att Lekhytteån ej är försurad. Bottenfaunaindikatorerna Gastropoda, Baetis exkl. B. Rhodani och Baetis rhodani påträffades vid de fyra undersökningarna. Dessutom påträffades Amphipoda 1987. Förekomsten av tio FOI-klass 4, samt en FOI-klass 5 art tyder på att påverkan av näringsämnen/organisk förorening bör vara liten. Fiske: Vid elfisket fångades 3 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 1 öringar per 1 m 2. Vid fisket fångades även 62 stensimpor, 1 lake och 1 gädda. Vattendraget bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet, men mycket stor avvikelse av reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande bäckar. Öringbeståndets föryngring kan ha påverkats negativt av den kalla senhösten 22 samt perioder med vattenbrist. Fångst öring per 1 m 2 i Lekhytteån +öring >+öring Antal 35 3 25 2 15 1 5 1988 1993 1997 23 Resultat från elfisket år 23 jämfört med tidigare år. Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr 16-24/188 Leken Skärmartorpsdammen [µ Lekhytteån Svartån Bottenfauna- och elfiskelokalen i Lekhytteån. 28

Åns vatten kommer huvudsakligen från Leken, som ingår i länets kalkningsprogram. Leken har kalkats 1976, 1978, 1983, 1988, 1994 och 1999. Lerkesån, 122-263 Fiske: Vid elfisket fångades 33 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 21 öringar per 1 m 2. Ingen övrig fiskart fångades. Vattendraget bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet, men mycket stor avvikelse av reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande bäckar. Öringbeståndets föryngring kan ha påverkats negativt av vattenregleringar uppströms. Åns vatten kommer huvudsakligen från Rammsjön, som ingår i länets kalkningsprogram. Rammsjön har kalkats 1981, 1982, 1985, 1988, 1993, 1997 och 21. Fångst öring per 1 m 2 i Lerkesån +öring >+öring Antal 35 3 25 2 15 1 5 1993 1994 23 Resultat från elfisket år 23 jämfört med tidigare år. Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr 16-24/188 [ Lerkesån L Rammsjön Rammsjön Elfiskelokalen i Lerkesån. 29

Rönnhöjdsbäcken, 122-(789) Fiske: Vid elfisket fångades 8 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 9 öringar per 1 m 2. Ingen övrig fiskart fångades. Vattendraget bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet, men mycket stor avvikelse av reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande bäckar. Öringbeståndets föryngring kan ha påverkats negativt av den kalla senhösten 22 samt perioder med vattenbrist. Utsättning av 25 st yngel av Brunnshytteöring har utförts under åren 1994-98. Bäcken saknar källsjöar. Bäcken och bäckstränder har kalkats 1996 och år 2. Fångst öring per 1 m 2 i Rönnhöjdsbäcken år 1996 endast en fiskeomgång + öring >+ öring Antal 2 15 1 5 163 66 37 43 41 243 31 33 15 6 5 9 1995 1996 1997 1998 2 21 23 Resultat från elfisket år 23 jämfört med tidigare år. Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr 16-24/188 Rönnhöjdsbäcken [ Silken Elfiskelokalen i Rönnhöjdsbäcken. 3

Uskenån, 122-369 Fiske: Vid elfisket fångades 4 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 3 öringar per 1 m 2. Vid fisket fångades även 4 stensimpor och 2 signalkräftor. Ett elfiske utfördes även vid station 2, där 1 stensimpor och 1 signalkräfta fångades. Vattendraget bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet, men mycket stor avvikelse av reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande bäckar. Öringbeståndets föryngring kan ha påverkats negativt av vattenregleringar uppströms. Uskenåns vatten kommer huvudsakligen från Usken. Fångst öring per 1 m 2 i Uskenån +öring >+öring Antal 12 1 8 6 4 2 1988 199 23 Resultat från elfisket år 23 jämfört med tidigare år. Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr 16-24/188 Usken Uskenån stn 2 [ [ Uskenån stn 1 Fåsjön Elfiskelokalerna i Uskenån. 31

Åsebolbäcken, 67-6 Fiske: Vid elfiskestation 1 fångades 18 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 12 öringar per 1 m 2. Vid fisket fångades även 3 signalkräftor. Station 1 bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet, men mycket stor avvikelse av reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande bäckar. Vid elfiskestation 2 fångades 19 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 7 öringar per 1 m 2. Vid fisket fångades även 1 signalkräfta, 1 abborre, 3 bäcknejonögon och 3 lakar. Station 2 bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet samt reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande bäckar. Under våren 199 utplanterades 5 st yngel av Brunnshytteöring. Yngel av Brunnshytteöring utplanterades våren 1991 och 1992 inom området. Vid elfisket 1997 noterades att det fanns hålor som var djupare än 16 cm i bäcken p.g.a. att det förekom guldvaskning under sommaren. Fångst öring per 1 m 2 i Åsebolbäcken, stn 3 samtliga år, utom 23, endast en fiskeomgång + öring >+ öring Antal 1 8 6 4 2 1991 1992 1995 1997 21 23 Resultat från elfisket år 23 jämfört med tidigare år. Åns vatten kommer från Gårdsjön, som ingår i länets kalkningsprogram. Gårdsjön har kalkats 1978, 1988, 1991, 1994, 1995 och 2. Dessutom tillförs kalk f.o.m. 1985 från en kalkdoserare belägen ca 7 m uppströms elfiskelokalen, station 3. 32

Fångst öring per 1 m 2 i Åsebolbäcken, stn 4 samtliga år, utom 23, endast en fiskeomgång + öring >+ öring Antal 1 8 6 4 2 1995 1997 23 Resultat från elfisket år 23 jämfört med tidigare år. Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr 16-24/188 Gårdsjön Långtjärn ]^ [ Åsebolbäcken stn 3 Teckenförklaring [ Elfiske ]^ Doserare Elfiskelokalerna i Åsebolbäcken. Åsebolbäcken stn 4 [ Unden Redovisning I separat rapportbilaga redovisas nätens placering på karta för respektive sjö där mörtkontrollfiske utförts. Dessutom redovisas resultatet från undersökningarna i de 15 vattendragen på blanketter. Vattendragen har ordnats i bokstavsordning. 33

Referenser Degerman, E., Fernholm, B. och Lingdell, P-E. 1994. Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Rapport 4345. -Naturvårdsverket. Lingdell, P-E. och Engblom, E. 199. Försurningssituationen i några sjöar och vattendrag i Kopparbergs län. -Limnodata HB. Lingdell, Per Erik och Engblom, Eva. 22. Bottendjur som indikatorer på kalkningseffekter. Rapport 5235. Naturvårdsverket. Naturvårdsverket, 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag. Rapport 4913. Naturvårdsverket, 21. Undersökningstyp: Provfiske i sjöar. Version 1:2. Handbok för miljöövervakning. Naturvårdsverket, 22. Kalkning av sjöar och vattendrag. Handbok 22:1. Nordiska ministerrådet, 1984. Naturgeografisk regionindelning av Norden. - Berlings, Arlöv. Shannon, D E, 1948. A mathematical theory of communication. Bell System Technological Journal 37:379 423. 34

Postadress Besök Fax Internet E-poet Tfn växel 71 86 Stortorget 22 19-19 3 1 www.t.lst.se lansstyrelsen@t.lst.se 19-19 3

Biologisk undersökning av 13 sjöar och 18 vattendrag i Örebro län 24 Huvudrapport Rönnhöjdsbäcken Nordtjärnsälven Laxbäcken Mången Sköttviksbäcken Gränsjön-Hällefors Meshattbäcken Brunnshyttebäcken Limmingsbäcken Björnlidenbäcken Övartjärnsbäcken Imälven Storsjön [ [ [ [ [µ "S Karlskoga [µ [ [µ "S Hällefors [µ Ljusnarsberg [ "S "S [ "S "S [ [µ [ Nora [ "S Bredsjöbäcken Ölsjön Dam msjön Gränsjön-Lindesberg Aspen Lindesberg Bälgsjön Lillsjöbäcken Lerkesån Bondabrobäcken Gårdsjöbäcken Lillsjön Li llån Velamshyttebäc ken Degerfors "S "S [ [µ [ Lekeberg Kumla Örebro Lekhytteån Hallsberg www.t.lst.se Trehörningen Södra Asplången "S Laxå "S "S Askersund Teckenförklaring [µ Bottenfauna +E lfiske [ Elfiske "S Mörtkontrollfiske "S Nätprovfiske Kommun Copyright Lantmäteriet 24. Ur GSD-Översiktskartan ärende 16-24/188 T "S Hissjön Kvarnsjön Publ. nr 25:23

Innehåll Förord... 1 Sammanfattning... 2 Inledning... 5 Andra undersökningar under 24... 7 Temperatur, nederbörd och vattenföring september år 23 - september år 24 (källa: SMHI).... 7 Nätprovfiske och översiktligt mörtkontrollfiske... 9 Metoder... 9 Sammanfattande resultat Nätprovfiske och Mörtkontroll...1 Aspen, 122-385... 1 Bälgsjön, 122-291... 11 Dammsjön, 122-644... 12 Gränsjön (Hällefors), 122-548... 13 Gränsjön (Lindesberg), 122-641... 13 Hissjön, 675-41... 14 Kvarnsjön, 67-122... 14 Lillsjön (Lekeberg), 121-95... 15 Mången, 138-53... 15 Storsjön (Lekeberg), 121-1... 16 Södra Asplången, 67-21... 16 Trehörningen (Finnerödja), 138-4... 17 Ölsjön (Ramsberg), 122-27... 17 Bottenfauna... 18 Metoder...18 Utvärdering...19 Elfiske... 2 Metoder...2 Sammanfattande bedömning, elfiske och bottenfauna...22 Björnlidenbäcken, 138-(598)... 22 Bondabrobäcken, 122-311... 23 Bredsjöbäcken, 122-727... 25 Brunnshyttebäcken, 138-284... 27 Gårdsjöbäcken, 121-19... 28 Imälven, 138-15... 3 Laxbäcken, 138-58... 31 Lekhytteån, 121-68... 32 Lerkesån, 122-263... 34 Lillsjöbäcken, 122-253... 35 Lillån (Lillsjöbäcken), 121-84... 37 Limmingsbäcken, 138-241... 38 Meshattbäcken, 122-412... 39 Nordtjärnsälven, 122-786... 4 Rönnhöjdsbäcken, 122-(789)... 41 Sköttviksbäcken, 138-477... 43 Velamshyttebäcken, 121-113... 45 Övartjärnsbäcken, 138-592... 46 Redovisning... 48 Referenser... 48

Förord Denna rapport redovisar resultat från biologiska undersökningar av förekomst och reproduktion av mört i 13 sjöar och öring i 18 vattendrag i Örebro län. Förutom mört i sjöarna och öring i vattendragen undersöktes även fiskfaunan i 3 av sjöarna och bottenfaunan i 6 av vattendragen. Undersökningarna genomfördes under 24. Syftet med undersökningarna är att bedöma eventuell inverkan av försurning eller annan påverkan på fiskbestånd och bottenfauna. Undersökningarna utgör också effektkontroll i de vatten som kalkats och där biologisk återställning i kalkade vatten utförts. Flertalet av undersökningarna ingår i länets miljöövervakningsprogram, där respektive vattendrag generellt undersöks vart femte år. Undersökningstyperna planeras ingå i uppföljningen av miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Mörtkontrollfiske i sjöar som ingår i kalkningsprogrammet är en för länet ny undersökningsmetod sedan år 23. Syftet är att utifrån förekomst eller icke förekomst av mört mindre än 1 cm få en indikation på om kalkningsinsatserna skapat förutsättningar för att en naturlig fauna kan återetableras. Under 24 har dessutom ett examensarbete utförts som fokuserats på betydelsen av vattenfärg för rumslig fördelning och beteende hos mört i näringsfattiga sjöar. Undersökningen har finansierats via anslagen för miljöövervakning samt effektuppföljning i kalkade vatten. Analys och utvärdering av bottenfaunaproverna har främst utförts av limnolog Per Mossberg. Ansvariga för undersökningarnas genomförande har varit, Mikael Nyberg (fältarbete och dataregistrering), Martin Engström (utvärdering) och Pelle Grahn (utvärdering och sammanställning). Tre av vattendragen har undersökts av Vattenbruksskolan, Hällefors kommun. Fyra av vattendragen har undersökts av Martin Österling, Karlstads universitet. Örebro i maj 25 Jan Johansson Miljöskyddsdirektör 1

Sammanfattning Rapporten redovisar resultat från år 24 av förekomst och reproduktion av mört i 13 sjöar och öring i 18 vattendrag i Örebro län. Förutom mört i sjöarna och öring i vattendragen undersöktes även fiskfaunan i 3 av sjöarna och bottenfaunan i 6 av vattendragen. Fisk utgör en väsentlig del av sötvattnens ekosystem, varför det är viktigt att bedöma fisksamhällenas status och eventuella förändringar i dessa. Kunskapen om de enskilda fiskarternas livshistoria och miljökrav är oftast god, vilket innebär att fisksamhällenas struktur och funktion också utgör ett viktigt instrument för att bedöma om förändringar i miljön föreligger. Bottenfaunan är en annan viktigt miljöindikator i sjöar och vattendrag. Utifrån bottenfaunan kan man bedöma t.ex. eventuell försurningspåverkan och påverkan genom tillförsel av näringsämnen eller organiska ämnen. De biologiska undersökningarna innebär även att man skapar referensdata för framtida kontrollverksamhet. Syftet med undersökningarna är att bedöma eventuell negativ inverkan på fiskbestånd och bottenfauna med anledning av försurning eller annan påverkan. Dessutom utförs undersökningarna som effektkontroll i de vatten som kalkats och där ev. biologisk återställning i kalkade vatten utförts. Undersökningstyperna planeras att ingå i uppföljningar av det nationella miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Mört med storleken 1 cm eller mindre fångades i 1 av 13 undersökta sjöar. I de tre sjöarna där mört saknas är det troligt att reproduktionen upphörde innan kalkningarna påbörjades i dessa sjöar (Länsstyrelsen, 25). Antal mört < 1 cm/nät 2 48,2 52,25 126,75 18 < 1 cm mört/nät 16 14 12 1 8 6 8,5 1,6 14,5 4 3,2 2,4,33,5 Aspen Bälgsjön Dammsjön Gränsjön-Hällefors Gränsjön-Lindesberg Hissjön Kvarnsjön Lillsjön Mången Storsjön Södra Asplången Trehörningen Ölsjön Antal mört mindre än 1 cm per nät i de undersökta sjöarna. 2

Resultatet från bottenfaunaundersökningarna i vattendragen visar generellt inga tecken på försurningspåverkan och påverkan genom tillförsel av näringsämnen eller organiska ämnen. Bottenfauna Försurningskänslighet BpHI (Lingdell och Engblom 22), beskriver resp. 18 taxas känslighet för surt 16 14 vatten. Indexet varierar från 12 1 till 1. Värdet 1 innebär 1 att taxat är mycket tålig mot 8 surt vatten, och 1 att taxat 6 är mycket känsligt. Påträffas 4 taxa med BpHI 6 eller högre 2 i tillräckligt antal har vattnets årslägsta ph-värde med BpHI BpHI 1 BpHI 2 BpHI 3 BpHI 4 BpHI 5 BpHI 6 BpHI 7 BpHI 8 BpHI 9 BpHI 1 stor sannolikhet inte understigit 5,5. Dessa taxa är understrukna Bondabrobäcken stn 1 Brunnshyttebäcken Imälven i tabellerna (se Nordtjärnsälven Velamshyttebäcken Övartjärnsbäcken avsnittet Elfiske- samt ev. bottenfaunaprotokoll). BpHI innebär att taxats försurningskänslighet är okänd. Antal påträffade taxa (bottenfauna) och dess försurningskänslighet i de undersökta vattendragen. Antal påträffade taxa Bottenfauna Föroreningskänslighetsindex Föroreningskänslighetsindex 5 4 3 2 1 Bondabrobäcken stn 1 Brunnshyttebäcken Imälven Nordtjärnsälven Velamshyttebäcken Övartjärnsbäcken Okänd känslighet. 1 Extremt tåliga. 2 Mycket tåliga. 3 Normalt tåliga. 4 Känsliga. 5 Mycket känsliga. Föroreningskänslighetsindexet visar resp. taxas (bottenfauna) känslighet för organisk förorening. Klassificering och index är enligt Degerman, Fernholm och Lingdell 1994. 3

Shannons diversitetsindex (H') 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 Bondabrobäcken stn 1 Bottenfauna Brunnshyttebäcken Imälven Velamshyttebäcken Övartjärnsbäcken Nordtjärnsälven Shannons diversitetsindex är ett mått på djursamhällets mångformighet. Detta index är högt om artrikedomen är stor och flera arter delar på dominansen, medan det är lågt om arterna är få och faunan helt domineras av någon eller några enstaka arter. Bottenfaunans diversitet, H, från de 6 stationerna. Den horisontella linjen motsvarar de för regionen förväntade värdet för opåverkade rinnande vatten (Naturvårdsverket, 1999 - tabell 43). Vattendragen bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse från förväntad öringtäthet samt reproduktion i förhållande till andra jämförbara öringförande bäckar. Ingen bedömning har utförts av de vattendrag där endast en fiskeomgång, s.k. kvalitativt elfiske, genomförts. Syftet vid kvalitativt elfiske har varit att konstatera eventuell öringförekomst. 4

Öringtäthet Öringreproduktion Björnlidenbäcken Bondabrobäcken stn 1 Bondabrobäcken stn 2 Bredsjöbäcken Brunnshy ttebäcken Gårdsjöbäcken Imälv en Lax bäcken stn 1 Lax bäcken stn 2 Lax bäcken stn 3 Lekhytteån stn 3 Lekhytteån stn 4 Lerkesån stn 5 Lerkesån stn 6 Lerkesån stn 7 Lillsjöbäckn stn 3 Lillsjöbäckn stn 4 Lillån Limmingsbäcken stn2 Meshattbäcken stn 1 Meshattbäcken stn 2 Nordtjärnsälv en Rönnhöjdsbäcken Sköttviksbäcken Velamshy ttebäcken Öv artjärnsbäcken 1 2 3 4 5 Klass Klass Benämning Ingen bedömning 1 Ingen eller obetydlig avvikelse 2 Liten avvikelse 3 Tydlig avvikelse 4 Stor avvikelse 5 Mycket stor avvikelse Avvikelse från jämförvärde, täthet och reproduktion (Naturvårdsverket, 1999 tabell 48). Inledning Denna rapport redovisar resultat från biologiska undersökningar av förekomst och reproduktion av mört i 13 sjöar och öring i 18 vattendrag (totalt 26 stationer) i Örebro län. Förutom mört i sjöarna och öring i vattendragen undersöktes även fiskfaunan i 3 av sjöarna och bottenfaunan i 6 av vattendragen. I förteckningen nedan samt på rapportens framsida redovisas de sjöar och vattendrag som ingår i undersökningen. 5

Station Lst nr Y-koord X-koord Elfiske Bottenfauna Mörtfiske Aspen 122-385 145439 661844 1 Bälgsjön 122-291 144897 66495 1 Dammsjön 122-644 145395 662554 1 Gränsjön 122-548 14386 66413 1 Gränsjön 122-641 1456 662474 1 Hissjön 675-41 146164 653448 1 Kvarnsjön 67-122 144374 653145 1 Lillsjön 121-95 143863 656823 1 Mången 138-53 143232 664612 1 Storsjön 121-1 143696 65685 1 Södra Asplången 67-21 143978 651636 1 Trehörningen 138-4 142172 653919 1 Ölsjön 122-27 14751 662876 1 Björnlidenbäcken 138-(598) 142834 659613 1 Bondabrobäcken stn 1 122-311 14512 65877 1 1 Bondabrobäcken stn 2 122-311 14573 658839 1 Bredsjöbäcken 122-727 145652 663171 1 Brunnshyttebäcken 138-284 1439 66155 1 1 Gårdsjöbäcken 121-19 145219 658191 1 Imälven 138-15 143135 657925 1 1 Laxbäcken stn 1 138-58 142932 665276 1 Laxbäcken stn 2 138-58 142926 66537 1 Laxbäcken stn 3 138-58 14292 665322 1 Lekhytteån stn 3 121-68 144637 656876 1 Lekhytteån stn 4 121-68 144644 65688 1 Lerkesån stn 5 122-263 145514 659566 1 Lerkesån stn 6 122-263 145514 659583 1 Lerkesån stn 7 122-263 145514 659575 1 Lillsjöbäcken stn 3 122-253 146122 66343 1 Lillsjöbäcken stn 4 122-253 146122 6639 1 Lillån 121-84 14397 656719 1 Limmingsbäcken stn 2 138-241 14285 66789 1 Meshattbäcken stn 1 122-412 14552 66241 1 Meshattbäcken stn 2 122-412 14567 66268 1 Nordtjärnsälven 122-786 1445 66519 1 1 Rönnhöjdsbäcken 122-(789) 143769 665224 1 Sköttviksbäcken 138-477 14316 663952 1 Velamshyttebäcken 121-113 143345 656315 1 1 Övartjärnsbäcken 138-592 14328 659447 1 1 Summa 26 6 13 Anm. Lst nr som börjar med 67 = Vattendrag till N Vättern, 675 = Skyllbergsån vattensystem, 121 = Eskilstunaåns vattensystem, 122 = Arbogaåns vattensystem och 138 =Gullspångsälvens vattensystem. Syftet med undersökningarna är att bedöma eventuell negativ inverkan på fiskbestånd och bottenfauna av försurning eller annan påverkan. Dessutom utförs undersökningarna som effektkontroll i de vatten som kalkats och där eventuell biologisk återställning i kalkade vatten utförts. Undersökningstyperna planeras att ingå i uppföljning av det nationella miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Viss 6

anknytning finns även till uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Giftfri miljö. Andra undersökningar under 24 Under 24 har Långsjön (67-14) i Tiveden provfiskats med nät (Dahlberg, M. 25). Långsjön har provfiskats varje år sedan 1989. Långsjön ingår i det nationella s.k. IKEU-programmet. Varje år sedan 1995 utförs bottenfaunaundersökningar i Fagertärn och Limmingssjön. Dessutom sker elfiske- och bottenfaunaundersökningar varje år sedan 2 i Trösälven. Fagertärn, Limmingssjön och Trösälven ingår i det nationella tidsserieprogrammet. Fiskeriverket ansvarar för fiskeundersökningarna, dataregistrering samt redovisning. SLU ansvarar, på uppdrag av Naturvårdsverket, för bottenfaunaundersökningarna, dataregistrering samt redovisning. I den Samordnade recipientkontrollen (SRK) ingår bl.a. bottenfaunaundersökningar, vilka respektive vatten(vårds)förbund ansvarar för. Förekomst av nissöga har inventerats. Provfiske har genomförts i sjöarna Tisaren, Sottern, Toften, Teen, Tysslingen, Norasjön och Väringen och vattendragen Svartån och Kvismare kanal. Nissögainventeringen fortsätter under 25 och då kommer resultatet att sammanställas i rapport tillsammans med inventeringen 24 plus inventeringen i länets del av Vättern 24. Temperatur, nederbörd och vattenföring september år 23 - september år 24 (källa: SMHI). Temperatur och nederbörd September 23 var varm, men ett par närmast rekordkalla perioder i månadens början och slut drog ner medelvärdet för månaden som helhet. Det var torrt i större delen av landet. Under större delen av oktober 23 täcktes Sverige av kall och torr luft. Inledningen var dock blöt, med bl.a. resterna av den före detta tropiska stormen Kate som rörde sig in mot norra Skandinavien den 1-11. Det gav regn i större delen av landet med de största mängderna i Närke med omnejd. Hela landet hade kallare än normalt. Arktisk kyla bredde ut sig över hela landet och det var extremt kallt den 2-27 oktober. Det klara och kalla vädret gav även rekordmånga frostdagar. Den tidiga vintern tog dock hastigt slut under månandens sista dagar. Både november och december var milda med högre medeltemperaturer än normalt, ca -5. December var tämligen nederbördsrik i form av både regn och snö. Januari 24 var något kallare än normalt, men med normal nederbörd. Februari bjöd på ganska typiskt vinterväder. Milda och kalla perioder växlade på ett sätt som är typiskt för en svensk vinter, men varmluftsframstötarna var lite vassare, och 7

månaden blev därför som helhet varmare än normalt. I mitten av månanden noterades temperaturer över 1. Nederbörden var normal för månaden. Våren gjorde en tidig entré i mitten av mars, vilket medförde en varmare månad, men mindre nederbörd, ca 75 %, än normalt. Under större delen av april 24 rådde högtrycksbetonat väder med sol och höga eftermiddagstemperaturer. Medeltemperaturen för april blev betydligt över den normala. Månaden blev mycket torr, 5-75 % av normal nederbörd. Tidigt i maj kom sommarvarm luft söderifrån in över hela landet. Mellan den 9 och 11 ersattes den dock av kall luft, som strömmade ner från norr, varvid temperaturen mitt på dagen sjönk drastiskt med 1-15 grader på ett dygn. Vädret var ofta ostadigt med kraftiga, och liksom förra året, ovanligt många åskväder för att vara så tidigt på säsongen. Som helhet var dock både temperatur och nederbörd nära det normala. Vädret under både juni och juli var mycket lågtrycksbetonat och ostadigt. Bortsett från några dagar i början av juni var det mestadels kyligt med mycket åska och regn. Större fick delen av landet färre soltimmar än vanligt. Medeltemperaturen var lägre och nederbörden större än normalt. Ett par dagar in i augusti kom den efterlängtade långvariga värmen, som gav oss sommarens första värmebölja. Den mattades dock av och mot slutet av månaden rådde mer normala temperaturer. Antalet solskenstimmar var också några fler än normalt. Som helhet var temperaturen högre och nederbörden mindre än det normala. September 24 blev som helhet varmare än normalt med normala nederbördsmängder. Vattenföring Under september 23 noterades mycket låga flöden i länets vattendrag och vissa mindre vattendrag var torrlagda. De låga flödena fortsatte hela oktober och ända fram till i slutet av november. Sista veckan i november ökade flödena snabbt till över det normala. I början av december avklingade vattenföringen till normala flöden, för att i slutet av månaden övergå till mycket höga flöden. I början av januari 24 avklingade vattenföringen till normala flöden och som fortsatte under februari, med undantag av en flödes-topp under februaris andra vecka. Under första veckorna av mars var flödena något under det normala. Från mitten av mars ökade vattenföringen från höga till mycket flöden. De höga flödena fortsatte till mitten av april, då de övergick till normala förhållanden. Under maj minskade flödena successivt från normala till låga flöden. De låga flödena fortsatte juni, juli, augusti t.o.m. sista veckan i september, då flöden vara normala. 8

Nätprovfiske och översiktligt mörtkontrollfiske Metoder Nätprovfiske: Vid provfisket har bottensatta översiktsnät av typ Norden använts. Näten är sammansatta av 12 olika maskstorlekar varierande mellan 5 mm och 55 mm maskstolpe i en geometrisk serie (Appelberg et al., 1995) samt pelagiska (maskstorlek 6,25-55 mm) provfiskenät. Antalet nät bestäms i förhållande till areal och djup enligt Sötvattenslaboratoriets rekommendationer. Näten utsattes slumpmässigt fördelade i olika djupzoner. Översiktligt mörtkontrollfiske: Syftet med undersökningen var att konstatera förekomst av mört och reproduktion av mört i utvalda sjöar inom kalkningsprogrammet. Närvaron av småmört (reproduktion av mört) kan användas som indikator för att en sjö har återhämtat sig från försurning. Ett av de biologiska målen för kalkningsprogrammet är att mört mindre än (<) 1 cm ska finnas i de sjöar som ingår i programmet och i vilka mört tidigare har funnits (Naturvårdsverket, 22). Undersökningsmetoden som har använts har hämtats från Undersökningstyp: Provfiske i sjöar - Inventeringsfiske (Naturvårdsverket, 21). Vi har emellertid modifierat metoden för att rikta fisket mot fångst av mört. Grundidéen är att fiska maximalt antal nätnätter jämt fördelade på grundområden med vattenvegetation och att använda nät med en maskstorlek på 8 mm. Fisket avbröts när vi fått mört < 1 cm eller när vi fiskat det antal nätnätter som vi ansett vara maximalt för den specifika sjön. Under 24 har dessutom ett examensarbete utförts som fokuserats på betydelsen av vattenfärg för rumslig fördelning och beteende hos mört i näringsfattiga sjöar. I examensarbetet framgår bl.a. att en större andel av mört väljer att söka föda i pelagialen i sjöar med hög vattenfärg gentemot de med klart vatten (Lind, 25). 9

Sammanfattande resultat Nätprovfiske och Mörtkontroll "S Mången "S Gränsjön-Hällefors Hällefors Ljusnarsberg Aspen Dammsjön "S "S "S Ölsjön "S Gränsjön-Lindesberg Teckenförklaring "S Mörtkontrollfiske "S Nätprovfiske Kommun "S Bälgsjön Nora Lindesberg Karlskoga Degerfors Lillsjön Storsjön "S "S Lekeberg Kumla Örebro Hallsberg Trehörningen "S Laxå Hissjön Kvarnsjön"S "S Askersund "S Södra Asplången Copyright Lantmäteriet 24. Ur GSD-Översiktskartan ärende 16-24/188 T Sjöar där prov- och mörtkontrollfiske utförts under året. Aspen, 122-385 Fisket utfördes med 4 bottensatta nät, maskstorlek 8 mm. Vid fisket fångades mört, abborre och gädda. Samtliga 32 fångade mörtarna var < 1 cm. Mörtarnas längdfördelning var inom intervallet 7,8-9,8 cm. 1

MÖRT (n=32 ) Aspen 14 12 1 ANTAL 8 6 4 2 4 6 8 1 12 14 16 18 2 22 24 26 28 3 32 34 LÄNGD cm Aspen har kalkats 1986, 1989, 1996, 2 och 24. ph-värdet i Aspen var 5,3 i oktober 21, men för övrigt har inte ph varit lägre än 6 från de fem senaste årens vattenundersökningar. Aspen = 162 ha. Bälgsjön, 122-291 Fisket utfördes med 5 bottensatta nät, maskstorlek 8 mm. Vid fisket fångades mört, abborre, gers och gädda. 98 % av de 246 fångade mörtarna var < 1 cm. Mörtarnas längdfördelning var inom intervallet 6,5-11,1 cm. MÖRT (n=246 ) Bälgsjön 122-291 ANTAL 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 4 6 8 1 12 14 16 18 2 22 24 26 28 3 32 34 LÄNGD cm 1978 utfördes nätprovfiske med 38 översiktsnät. Vid fisket med fångades 6 mörtar, 37 siklöjor, 5 gäddor och 165 abborrar. Ingen av de 6 fångade mörtarna var < 1 cm (18-3 cm). Mörtens storlek bör vara en indikation att Bälgsjön varit försurad under en längre tid före kalkningen 1978. 11

Bälgsjön har kalkats 1978, 1983 och 1989. Den direkt uppströms belägna Holmsjön har även kalkats 1994, 1997 och 21. ph har varit högre än 6,3 i Bälgsjön enligt de fem senaste årens vattenundersökningar. Bälgsjön = 282 ha. 8,,3 7,5,25 7,,2 ph 6,5,15 Alk 6,,1 5,5,5 5,, aug- jul-1 aug-2 maj-3 okt-3 maj-4 okt-4 ph Mål ph Alk (mekv/l) Riktvärde högsta alk ph och alkalinitet de senaste fem åren i Bälgsjön. Dammsjön, 122-644 Fisket utfördes med 4 bottensatta nät, maskstorlek 8 mm. Vid fisket fångades mört och abborre. Alla de 29 fångade mörtarna var < 1 cm. Mörtarnas längdfördelning var inom intervallet 6,8-9,8 cm. MÖRT (n=29 ) Dammsjön 122-644 14 12 1 ANTAL 8 6 4 2 4 6 8 1 12 14 16 18 2 22 24 26 28 3 32 34 LÄNGD cm Dammsjön har kalkats 198, 1986, 1991, 1996 och 21. ph har varit högre än 6,1 i Dammsjön enligt de fem senaste årens vattenundersökningar. Dammsjön = 19 ha. 12

Gränsjön (Hällefors), 122-548 Fisket utfördes med 5 bottensatta nät, maskstorlek 8 mm. Vid fisket fångades mört, abborre och benlöja. 2 av de 5 fångade mörtarna var < 1 cm. Mörtarnas längdfördelning var inom intervallet 8,7-16,8 cm. MÖRT (n=5 ) Gränsjön 122-548 5 4 ANTAL 3 2 1 4 6 8 1 12 14 16 18 2 22 24 26 28 3 32 34 LÄNGD cm Gränsjön har kalkats 1981, 1986, 1993, 1998 och 23. ph-värdet i Gränsjön var 5,9 i september 22, men för övrigt har inte ph varit lägre än 6 från de fem senaste årens vattenundersökningar. Gränsjön = 374 ha. Gränsjön (Lindesberg), 122-641 Fisket utfördes med 5 bottensatta nät, maskstorlek 8 mm. Vid fisket fångades mört, abborre, benlöja, gers och gädda. 95 % av de 56 fångade mörtarna var < 1 cm. Mörtarnas längdfördelning var inom intervallet 7,1-19,1 cm. MÖRT (n=56 ) Gränsjön 122-641 25 2 ANTAL 15 1 5 4 6 8 1 12 14 16 18 2 22 24 26 28 3 32 34 LÄNGD cm 13

Provfiske har utförts i Gränsjön 1978, 1979, 198 och 1985 (7). Fångsten vid samtliga fisken bestod av abborre, gädda, mört och siklöja. Vid fisket 1979 och 1985 fångades även lake och 1985 fångades även gers. Ingen av de 72 resp. 18 mörtar som fångades 1978 och 1979 var < 1 cm. Av de 123 mörtar som fångades 198 var 19 st (15 %) < 1 cm. Av de 96 mörtar som fångades 1985 var 29 st (3 %) < 1 cm. Gränsjön har kalkats 198, 1986, 1991 och 21. ph har varit högre än 6,1 i Gränsjön enligt de fem senaste årens vattenundersökningar. Gränsjön = 183 ha. Hissjön, 675-41 Fisket utfördes med 8 bottensatta översiktsnät och 2 pelagiska provfiskenät. Vid fisket fångades mört, abborre, gers och nors. 22 % en av de 146 fångade mörtarna var < 1 cm. Mörtarnas längdfördelning var inom intervallet 6-23 cm. Detaljerade uppgifter över fisket redovisas i bifogade tabeller och diagram. MÖRT (n=146) Hissjön 675-41 Alla nät 3 25 2 ANTAL 15 1 5 4 6 8 1 12 14 16 18 2 22 24 26 28 3 32 34 LÄNGD cm Hissjön har kalkats 1985, 199, 1996 och 21. ph har inte varit lägre än 6, i Hissjön enligt de fem senaste årens vattenundersökningar. Stora Hissjön = 91 ha. Kvarnsjön, 67-122 Fisket utfördes med 8 bottensatta översiktsnät och 2 pelagiska provfiskenät. Vid fisket fångades mört, abborre och gers. 36 % en av de 42 fångade mörtarna var < 1 cm. Mörtarnas längdfördelning var inom intervallet 5-19,5 cm Kvarnsjön har kalkats 1988 och 23. ph-värdet i Kvarnsjön var 5,9 i maj 21, men för övrigt har inte ph varit lägre än 6,3 från de fem senaste årens vattenundersökningar. Kvarnsjön = 97 ha. 14

MÖRT (n=42 ) KVARNSJÖN 67-122 Alla nät 6 5 4 ANTAL 3 2 1 4 6 8 1 12 14 16 18 2 22 24 26 28 3 32 34 LÄNGD cm Lillsjön (Lekeberg), 121-95 Fisket utfördes med 2 bottensatta nät, maskstorlek 8 mm. Vid fisket fångades ingen mört, men 73 abborrar och 3 gäddor. I en förfrågan till 13 markägare runt sjön har två markägare svarat att det fanns mört i början av 197-talet (Länsstyrelsen, 25). En tolkning av markägarnas svar är att reproduktionen av mört upphörde innan den första kalkningen utfördes. Lillsjön har kalkats 1981, 1985, 1989, 1994, 1999, 23 och 24. ph-värdet i Lillsjön var 5,4 i maj 22, men för övrigt har inte ph varit lägre än 6,1 från de fem senaste årens vattenundersökningar. Lillsjön = 34 ha. Mången, 138-53 Fisket utfördes med 6 bottensatta nät, maskstorlek 8 mm. Vid fisket fångades mört och abborre. 2 av de 5 fångade mörtarna var < 1 cm. Mörtarnas längdfördelning var inom intervallet 8,5-15 cm. 15

MÖRT (n=5 ) Mången 138-53 5 4 ANTAL 3 2 1 4 6 8 1 12 14 16 18 2 22 24 26 28 3 32 34 LÄNGD cm Mången har kalkats 1981, 1987, 1989, 1992, 1996 och 21. ph-värdet i Mången var 5,1 i maj 22 och 5,3 i maj 23, men för övrigt har inte ph varit lägre än 6, från de fem senaste årens vattenundersökningar. Mången = 399 ha. Storsjön (Lekeberg), 121-1 Fisket utfördes med 4 bottensatta nät, maskstorlek 8 mm. Vid fisket fångades ingen mört, men 81 abborrar och 1 gädda. I en förfrågan till 2 markägare fanns inte mört för 3 år sedan i sjön (Länsstyrelsen, 25). Mört fanns dock i sjön i början av 196- talet (Nyman, G., 25). I den nedströms belägna Lillsjön svarade 2 av 13 markägare att det fanns mört i början av 197-talet. Storsjön har kalkats 1981, 1985, 1989, 1994, 1999, 23 och 24. ph-värdet i Storsjön var 5,8 i september 21 och 5,9 i maj 22, men för övrigt har inte ph varit lägre än 6,1 från de fem senaste årens vattenundersökningar. Storsjön = 14 ha. Södra Asplången, 67-21 Fisket utfördes med 4 bottensatta nät, maskstorlek 8 mm. Vid fisket fångades mört, abborre, benlöja, gers, gädda och sarv. Alla utom 4 av de 511 fångade mörtarna var < 1 cm. Mörtarnas längdfördelning var inom intervallet 6-1,5 cm. 16

MÖRT (n=511 ) Södra Asplången 67-21 25 2 ANTAL 15 1 5 4 6 8 1 12 14 16 18 2 22 24 26 28 3 32 34 LÄNGD cm Södra Asplången har kalkats 1984, 1989, 1994, 1999 och 24. ph har inte varit lägre än 6,2 i Södra Asplången enligt de fem senaste årens vattenundersökningar. Södra Asplången = 15 ha. Trehörningen (Finnerödja), 138-4 Fisket utfördes med 3 bottensatta nät, maskstorlek 8 mm. Vid fisket fångades ingen mört, men 97 abborrar. I en förfrågan till 2 markägare runt sjön har det inte funnits någon mört de senaste 35 åren (Länsstyrelsen, 25). Trehörningen har kalkats 1987, 1991, 1995, 1998, 2, 23 och 24. ph-värdet i Trehörningen var 5,6 i maj 24, men för övrigt har inte ph varit lägre än 6, från de fem senaste årens vattenundersökningar. Trehörningen = 37 ha. Ölsjön (Ramsberg), 122-27 Fisket utfördes med 8 bottensatta översiktsnät och 4 pelagiska provfiskenät. Vid fisket fångades mört, abborre, benlöja, siklöja och gers. 25 % en av de 24 fångade mörtarna var < 1 cm. Mörtarnas längdfördelning var inom intervallet 7,5-19,5 cm 17

MÖRT (n=24 ) Ölsjön 122-27 Alla nät 5 4 ANTAL 3 2 1 4 6 8 1 12 14 16 18 2 22 24 26 28 3 32 34 LÄNGD cm Vid ett modifierat provfiske i slutet av 198-talet noterades föryngring av mört i Ölsjön. Ölsjön har kalkats 1981, 1987, 1988, 1996 och 21. ph har inte varit lägre än 6,2 i Ölsjön enligt de fem senaste årens vattenundersökningar. Ölsjön = 75 ha. Bottenfauna Metoder Bottenfaunaundersökning utfördes i sex vattendrag. Proverna har insamlats av Länsstyrelsen. Utplockning av djuren har gjorts under lupp med 6 ggr. förstoring. Proverna sållades först genom ett såll med 1 mm maskvidd. Ur dessa sållrester plockades samtliga djur ut. Det material som passerade genom 1 mm s nätet sållades med nät med,5 mm maskor. Av dessa sållrester analyserades först ett subsampel. Subsamplingen utfördes genom vägning. Ur subsamplet plockades samtliga djur ut. Resten av provet genomsöktes efter djurarter som inte påträffats i större antal i subsamplet. Subsampelstorleken varierade mellan 1 till 2 % av totalprovet. Subsampelprocent samt djurantal för grovsållat, subsampel, provrest och det totala provet framgår av tabellen för resp. vattendrag. Om det står en siffra under rubriken rest, innebär det att hela provet är genomsökt efter arten ifråga, och totalvärdet är summan av subsampel plus rest. Om ingen siffra finns under rest, är totalsumman det uppmultiplicerade värdet för subsamplet. Ett frågetecken efter ett artnamn innebär att artbestämningen är osäker. 18

Utvärdering Vid utvärderingen har djuren klassificerats med avseende på känslighet för försurning och organisk förorening. Dessutom har vid bedömningen av artrikedomen (mångformigheten) använts Shannons diversitetsindex, som redovisas endast under avsnittet Sammanfattning. Försurningskänslighet BpHI (Lingdell och Engblom 22), beskriver resp. taxas känslighet för surt vatten. Indexet varierar från 1 till 1. Värdet 1 innebär att taxat är mycket tålig mot surt vatten, och 1 att taxat är mycket känsligt. Påträffas taxa med BpHI 6 eller högre i tillräckligt antal har vattnets årslägsta ph-värde med stor sannolikhet inte understigit 5,5. Dessa taxa är understrukna i tabellerna (se avsnittet Elfiske- samt ev. bottenfaunaprotokoll). BpHI innebär att taxats försurningskänslighet är okänd. Vid utvärderingen har dessutom studerats om bottenfaunaindikatorer (Naturvårdsverket, 22) finns med i provet. Bottenfaunaindikatorerna som ingår är speciellt framtagna för att indikera måluppfyllelse efter kalkning. Föroreningskänslighetsindex Indexet visar resp. taxas känslighet för organisk förorening. Klassificering och index är enligt Degerman, Fernholm och Lingdell 1994. Index Okänd känslighet. 1 Extremt tåliga. 2 Mycket tåliga. 3 Normalt tåliga. 4 Känsliga. 5 Mycket känsliga. En utförligare redovisning av indexvärdenas betydelse finns i Lingdell och Engblom (199). För organisk förorening har ett sammanfattande index beräknats. Detta är definierat som: summa (N * I) / summa N, där N är antalet av ett taxa, och I taxats indexvärde enligt ovan. Vid beräkning av detta index har enbart de taxa använts som är bestämda till art eller släkte, och är känslighetsbedömda som art eller släkte. Indexet varierar mellan 1 (extremt förorenat) till 5 (extremt rent). Organisk förorening omfattar i detta sammanhang även ämnen som leder till ökad organisk produktion i vattnet. Artrikedom Vid bedömningen av artrikedom (mångformighet) har använts Shannons diversitetsindex (H ) (Shannon, 1948), som redovisas endast under avsnittet Sammanfattning. Indexet tar hänsyn till både antalet arter (S) samt abundansen av dessa (N). Indexet tar inte hänsyn till vilka arter som förekommer på en viss station. Användandet av indexet bygger på att ett mera stabilt samhälle har ett större artantal och att arterna är 19

mera jämt fördelade än i ett samhälle som är utsatt för någon form av stress. Shannons diversitetsindex har räknats fram med: där H = - sum [ (n i / N) x ln (n i / N) ] n i = antalet individer av arten S i N = totala antalet individer av alla arter Bottenfauna, Shannons diversitetsindex (H') för olika naturgeografiska regioner (Naturvårdsverket, 1999 - tabell 42 och 43). Klass Benämning H', Mellanboreal H', Sydlig boreal H', Boreonemoral 1 Ingen eller obetydlig avvikelse> 2,11 > 1,9 > 1,77 2 Liten avvikelse 1,87-2,11 1,69-1,9 1,58-1,77 3 Tydlig avvikelse 1,4-1,87 1,27-1,69 1,18-1,58 4 Stor avvikelse,7-1,4,63-1,27,58-1,18 5 Mycket stor avvikelse,7,63,59 Naturgeografisk region Mellanboreal 2,34 Sydlig boreal 2,11 Boreonemoral 1,97 Shannons diversitets index Figuren till höger visar Naturgeografiska regioner för beräkning av jämförvärden (Nordiska ministerrådet, 1984) JÄMFÖRVÄRDEN (vattendrag) för olika naturgeografiska regioner. Jämförvärden utgörs av 25:e percentilen i data från så långt möjligt opåverkade vattendrag (Naturvårdsverket, 1999 tabell 43). Elfiske Metoder Huvudsyftet med elfiskeundersökningen var att i de 18 utvalda vattendragen konstatera eventuell förekomst av öring och dess reproduktion. Undersökningsmetodiken har anpassats till detta. Det elfiskeaggregat som använts har varit 2

motordrivet elfiskedon av firmamärket LUGAB (L-1) samt batteridrivet elfiskedon av firmamärket Geomega (Vattenbruksskolan). Elfiskeundersökningarna genomfördes under hösten vilken utgör den lämpligaste tiden för den här typen av undersökningar. Årsungar av öring har då nått fångstbar storlek och dessutom är det normalt lågvattensperioder som ger bästa möjligheten att fånga fisk av olika storleksklasser i vattendragen. Avfiskning inom lokalerna har normalt utförts 3 gånger, s.k. kvantitativt elfiske. Den fångade fisken har protokollförts med avseende på art och antal. Varje individ har längdmätts av öring till närmaste,5 cm medan för övriga arter vanligtvis storleksintervallet har noterats. Den fångade fisken har efter avslutat fiske återutsatts i vattendraget. Vid elfiskena har en successiv utfiskning av ett bestämt område utförts. Metoden bygger på att fångsterna, efter hand sjunker. Fångsteffektiviteten varierar härvid med en rad faktorer såsom fiskart, fiskens storlek, fiskesträckans karaktär (djup, strömhastighet, grumlighet m.m.) samt fiskarens skicklighet. Vid upprepat fiske (>2 avfiskningar) kan fångsteffektiviteten och därmed populationsstorleken inom det avfiskade området beräknas. För skattning av öringtätheten på de olika elfiskelokalerna, har beräkning enligt Zippin använts. De avfiskade provytorna har varierat mellan 42 585 m 2. Vid beräkning av öringtätheten på de undersökta ytorna har en uppdelning gjorts på årsungar (+) samt två-somriga och äldre fiskar (>1+). Längdfördelningen av öringfångsten redovisas i tabell samt i diagramform. Elfiskestationernas läge framgår av de koordinat- och övriga lägesangivelser som återfinns i redovisade elfiskeprotokoll. Bedömning av resultatet har utförts enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket, 1999). I samband med elfisket har förutom fångsten, även uppgifter om lokalens läge, biotop, vattenföring m.m. protokollförts. Dessa uppgifter tillsammans med fångstdata framgår av respektive elfiskeprotokoll. Nya lokaler, eller de som inte tidigare avbildats, fotograferades. 21

Sammanfattande bedömning, elfiske och bottenfauna Laxbäcken Rönnhöjdsbäcken [ [ [µ Nordtjärnsälven Sköttviksbäcken [ Bredsjöbäcken [ Hällefors Ljusnarsberg Meshattbäcken [ [µ Brunnshyttebäcken Limmingsbäcken [ Lillsjöbäcken Nora[ Björnlidenbäcken Lerkesån [ [µ [ Övartjärnsbäcken Bondabrobäcken [µ Karlskoga [ Gårdsjöbäcken [µ Imälven Lillån Lekhytteån Örebro [ [ [µ Lekeberg Degerfors Velamshyttebäcken Kumla Lindesberg Teckenförklaring [µ Bottenfauna +Elfiske [ Elfiske Kommun Hallsberg Laxå Askersund Copyright Lantmäteriet 24. Ur GSD-Översiktskartan ärende 16-24/188 T Vattendrag där bottenfauna- och elfiskeundersökningar utförts under året. Björnlidenbäcken, 138-(598) Fiske: Vid elfisket erhölls ingen fångst. Bäcken saknar sjö uppströms och inga kalkningar har utförts. När elfisket utfördes var ph-värdet 4,6 och alkaliniteten mekv/l. 22

Hållsjön Djupedalsbäcken Trösälven [ Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr 16-24/188 Copyright Lantmäteriet 24. Ur GSD-Fastighetskartan ärende 16-24/188 T Elfiskelokalen i Björnlidenbäcken. Bondabrobäcken, 122-311 Bottenfauna, station 1: Artrik fauna. Förekomsten av en BpHI 1 art tyder på att årslägsta ph bör ligga klart över 5,5. Bottenfaunaindikatorerna Baetis rhodani och Nigrobaetis påträffades 1997 och 24. Dessutom påträffades Hirudinea 24. 13 arter påträffade I föroreningsklass 4, samt ett normalt högt sammanfattande index tyder på liten påverkan av näringsämnen/organisk förorening. Fiske: Vid elfiskestation 1 fångades 4 öringar (6,5-16,5 cm), vilket utgör en besättningstäthet av 4 öringar per 1 m 2. Vid fisket fångades även 3 flodkräftor och 1 gädda. Vid elfiskestation 2 (Högforsen), som är belägen ca 9 m nedströms station 1 och direkt nedanför en brant forssträcka, fångades 57 öringar (6,5-19,5 cm), vilket utgör en besättningstäthet av 34 öringar per 1 m 2. Inga övriga fiskarter fångades. Vattendraget bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet samt reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande bäckar. 23

Fångst öring per 1 m 2 i Bondabrobäcken, station 1 +öring >+öring Antal 25 2 15 1 5 199 1993 1997 1998 24 Resultat från elfiskestation 1 år 24 jämfört med tidigare år. Fångst öring per 1 m 2 i Bondabrobäcken, station 2 +öring >+öring Antal 35 3 25 2 15 1 5 24 Resultat från elfiskestation 2 år 24. Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Bocksbodasjön, som ingår i länets kalkningsprogram. Sjöarna uppströms har kalkats sedan 1986. När elfisket utfördes var ph-värdet 6,1 och alkaliniteten,1 mekv/l. 24

8,,3 7,5,25 7,,2 ph 6,5,15 Alk 6,,1 5,5,5 5,, apr- sep- maj-1 maj-2 okt-2 maj-3 nov -3 apr-4 sep-4 ph Mål ph Alk (mekv/l) Riktvärde högsta alk ph och alkalinitet de senaste fem åren i Bocksbosjöns utlopp. [ Elfiske [µ Bottenfauna + Elfiske [ Station 2 St Ryggsjön Bocksbosjön [µ Station 1 Copyright Lantmäteriet 24. Ur GSD-Fastighetskartan ärende 16-24/188 T Elfiskelokalerna och bottenfaunalokalen i Bondabrobäcken. Bredsjöbäcken, 122-727 Fiske: Vid elfisket fångades 3 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 2 öringar per 1 m 2. Vid fisket fångades även 28 elritsor och 1 signalkräfta. Vattendraget bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet, men kan ha mycket stor avvikelse av reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande bäckar. Elfiskelokalerna 22 och 24 är olika. 22 år fiske gjordes straxt uppströms Rällsälven och 24 års fisk straxt nedströms Bredsjön. 25

Antal 5 4 3 2 1 Fångst öring per 1 m 2 i Bredsjöbäcken. Observera att 22 är stn 1 och 24 är stn 2 +öring >+öring 22 24 Resultat från elfisket år 24 jämfört med tidigare år, dock från olika stationer. Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Bredsjön, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1987. När elfisket utfördes var ph-värdet 6,5 och alkaliniteten,15 mekv/l. 8,,3 7,5,25 7,,2 ph 6,5,15 Alk 6,,1 5,5,5 5,, maj- okt- jun-1 okt-1 maj-2 okt-2 jun-3 okt-3 jun-4 sep-4 ph Mål ph Alk (mekv/l) Riktvärde högsta alk ph och alkalinitet de senaste fem åren i Bredsjöns utlopp. 26

Rällsälven [ Bredsjön Copyright Lantmäteriet 24. Ur GSD-Fastighetskartan ärende 16-24/188 T Elfiskelokalen i Bredsjöbäcken. Brunnshyttebäcken, 138-284 Bottenfauna: Artrik fauna. Fem BpHI 8 arter, samt hög individtäthet av dessa, tyder på att årslägsta ph bör ligga väl över 5,5. Bottenfaunaindikatorerna Baetis rhodani, och Nigrobaetis påträffades 1987, 1995, 21 och 24. Dessutom har Procloeon påträffats 1995. Antalsmässig dominans av känsliga arter, förekomst av mycket känslig art, samt högt sammanfattande index tyder på att bäcken ej är påverkad av näringsämnen/organisk förorening. Fiske: Vid elfisket fångades 61 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 89 öringar per 1 m 2. Vattendraget bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet samt reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande bäckar. Fångst öring per 1 m 2 i Bunnshyttebäcken +öring >+öring 2 15 Antal 1 5 1987 1995 21 24 Resultat från elfisket år 24 jämfört med tidigare år. 27

Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Vasselsjön, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1979. När elfisket utfördes var ph-värdet 6,4 och alkaliniteten,15 mekv/l. 8,,3 7,5,25 7,,2 ph 6,5,15 Alk 6,,1 5,5,5 5,, maj- sep- maj-1 sep-1 maj-2 sep-2 maj-3 sep-3 maj-4 sep-4 ph Mål ph Alk (mekv/l) Riktvärde högsta alk ph och alkalinitet de senaste fem åren i Vasselsjöns utlopp. [µ Lundsfjärden Vasselsjön Copyright Lantmäteriet 24. Ur GSD-Fastighetskartan ärende 16-24/188 T Bottenfauna- och elfiskelokalen i Brunnshyttebäcken. Gårdsjöbäcken, 121-19 Fiske: Vid elfisket fångades 4 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 51 öringar per 1 m 2. Vattendraget bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet samt reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande bäckar. 28

Fångst öring per 1 m 2 i Gårdsjöbäcken +öring >+öring 4 3 Antal 2 1 24 Resultat från elfisket år 24. Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Gårdsjön, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1979. 8,,3 7,5,25 7,,2 ph 6,5,15 Alk 6,,1 5,5,5 5,, maj- okt- maj-1 okt-1 maj-2 okt-2 maj-3 okt-3 maj-4 okt-4 ph Mål ph Alk (mekv/l) Riktvärde högsta alk ph och alkalinitet de senaste fem åren i Gårdsjöns utlopp. 29

St o L Gårdsjön [ Copyright Lantmäteriet 24. Ur GSD-Fastighetskartan ärende 16-24/188 T Elfiskelokalen i Gårdsjöbäcken. Imälven, 138-15 Bottenfauna: Mycket artrik fauna. Åtta BpHI 6-8 arter, plus högindividtäthet av dessa, tyder på att årslägsta ph bör ligga väl över 5,5. Bottenfaunaindikatorerna Gastropoda, Hirudine, Baetis rhodani och Nigrobaetis påträffades 1987, 1995, 21 och 24. 24 påträffades även bottenfaunaindikatorn Setodes argentipunctellus. En mycket känslig och 11 känsliga arter, samt högt sammanfattande index tyder på obetydlig påverkan av näringsämnen/organisk förorening. En relativt ovanlig art, nattsländan Setodes argentipunctellus, påträffad. Arten är ej rödlistad. Fiske: Vid elfisket fångades 13 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 3 öringar per 1 m 2. Vid fisket fångades även 2 gäddor, 1 signalkräfta och 6 stensimpor. Vattendraget bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet samt reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande bäckar. Fångst öring per 1 m 2 i Imälven +öring >+öring Antal 3 25 2 15 1 5 1987 1993 1994 1999 24 Resultat från elfisket år 24 jämfört med tidigare år. 3

Älvens vatten kommer huvudsakligen från Älgsimmen, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1984. När elfisket utfördes var ph-värdet 6,4 och alkaliniteten,16 mekv/l. 8,,3 7,5,25 7,,2 ph 6,5,15 Alk 6,,1 5,5,5 5,, nov - maj-1 nov -1 maj-2 nov -2 jun-3 okt-3 maj-4 okt-4 ph Mål ph Alk (mekv/l) Riktvärde högsta alk ph och alkalinitet de senaste fem åren i Älgsimmens utlopp. Älgsimmen Svartälven [µ Möckeln Copyright Lantmäteriet 24. Ur GSD-Fastighetskartan ärende 16-24/188 T Elfiske- och bottenfaunalokalen i Imälven. Laxbäcken, 138-58 Fiske: Vid elfisket fångades endast 1 gädda vid station 2. Någon bedömning av reproduktion respektive öringtäthet har inte gjorts därför att endast en fiskeomgång, s.k. kvalitativt elfiske, genomfördes p.g.a. att fiskets syfte var att konstatera eventuell öringförekomst vid lokalerna. Laxbäckens vatten kommer huvudsakligen från Laxtjärn. Till Laxtjärn kommer vattendrag från Svantjärn och Velamstjärn, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1979. Dessutom finns en kalkdoserare, sedan 1992, vid ett tillflöde till Velamstjärn. 31

8,,3 7,5,25 7,,2 ph 6,5,15 Alk 6,,1 5,5,5 5,, maj- sep- maj-1 sep-1 maj-2 sep-2 maj-3 sep-3 maj-4 sep-4 ph Mål ph Alk (mekv/l) Riktvärde högsta alk ph och alkalinitet de senaste fem åren i Laxbäckens utlopp. Velamstjärnen Laxtjärnen Copyright Lantmäteriet 24. Ur GSD-Fastighetskartan ärende 16-24/188 T Elfiskelokalerna i Laxbäcken. Laxbäcken stn 3 [ Laxbäcken stn 2 [ Laxbäcken stn 1 [ Sävälven Lekhytteån, 121-68 Fiske: Vid elfisket fångades 17 öringar och 7 stensimpor vid station 3 samt 26 öringar, 1 stensimpor och 1 gädda vid station 4. Vattendraget bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet samt reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande bäckar. Elfisken har tidigare genomförts, ca 7 m nedströms årets undersökningar, 1988, 1993, 1997 och 23. 32

Fångst öring per 1 m 2 i Lekhytteån, stn 3 +öring >+öring Antal 6 5 4 3 2 1 24 Resultat från elfisket år 24. Fångst öring per 1 m 2 i Lekhytteån, stn 4 +öring >+öring Antal 1 8 6 4 2 24 Resultat från elfisket år 24. 8,,3 7,5,25 7,,2 ph 6,5,15 Alk 6,,1 5,5,5 5, maj- sep- maj-1 sep-1 apr-2 okt-2 maj-3 okt-3 apr-4 nov -4, ph Mål ph Alk (mekv/l) Riktvärde högsta alk ph och alkalinitet de senaste fem åren i Lekens utlopp som rinner ut i Lekhytteån. 33

Åns vatten kommer huvudsakligen från sjön Leken, som ingår i länets kalkningsprogram. Leken Garphytteån [ [ Lekhytteån stn 3 Lekhytteån stn 4 [ Svartån Copyright Lantmäteriet 24. Ur GSD-Fastighetskartan ärende 16-24/188 T Elfiskelokalerna i Lekhytteån. Lerkesån, 122-263 Fiske: Vid elfisket fångades 18 öringar vid station 5, 8 öringar vid station 6 samt 12 öringar och 1 mört vid station 7. Vid station 5 och 6 utfördes endast en fiskeomgång. Vattendraget bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet samt reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande bäckar. Elfisken har tidigare genomförts, ca 2 m uppströms årets undersökningar, 1993, 1994 och 23. Fångst öring per 1 m 2 i Lerkesån, stn 7 +öring >+öring 8 6 Antal 4 2 24 Resultat från elfisket år 24. Åns vatten kommer huvudsakligen från Rammsjön, som ingår i länets kalkningsprogram. 34

8,,3 7,5,25 7,,2 ph 6,5,15 Alk 6,,1 5,5,5 5, maj- okt- maj-1 okt-1 apr-2 okt-2 maj-3 okt-3 maj-4 okt-4, ph Mål ph Alk (mekv/l) Riktvärde högsta alk ph och alkalinitet de senaste fem åren i Rammsjöns utlopp som rinner ut i Lerkesån. Lerkesån stn 6 Lerkesån stn 7 [ [ [ Lerkesån stn 5 Rammsjön Copyright Lantmäteriet 24. Ur GSD-Fastighetskartan ärende 16-24/188 T Elfiskelokalerna i Lerkesån. Lillsjöbäcken, 122-253 Fiske: Vid elfisket fångades 12 öringar och 16 stensimpor vid station 3 samt 16 öringar och 12 stensimpor vid station 4. Vattendraget bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet samt reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande bäckar. Elfisken har tidigare genomförts, ca 25 m uppströms station 3, 1993 och 21. Åns vatten kommer huvudsakligen från Lillsjön och rinner vidare ned i Järleån. 35

Fångst öring per 1 m 2 i Lillsjöbäcken 24, stn 3 & 4 + öring >+ öring Antal 7 6 5 4 3 2 1 Stn 3 Stn 4 Resultat från elfisket år 24. 8,,3 7,5,25 7,,2 ph 6,5,15 Alk 6,,1 5,5,5 5, apr- okt- apr-1 sep-1 maj-2 maj-3 okt-3 maj-4 nov -4, ph Alk (mekv/l) ph och alkalinitet de senaste fem åren i Lillsjöbäcken. Lillsjön Lillsjöbäcken stn 4 [ Lillsjöbäcken stn 3 [ Norasjön Järleån Copyright L antmä teriet 2 4. Ur GSD-Fast ighet skart an ärende 16-24/ 188 T Elfiskelokalerna i Lillsjöbäcken. 36

Lillån (Lillsjöbäcken), 121-84 Fiske: Vid elfisket fångades 5 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 3 öringar per 1 m 2. Vid fisket fångades även 13 stensimpor. Vattendraget bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet samt reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande bäckar. Fångst öring per 1 m 2 i Lillån +öring >+öring 3 Antal 2 1 24 Resultat från elfisket år 24. Lillåns vatten kommer huvudsakligen från Lillsjön, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1981. 8,,3 7,5,25 7,,2 ph 6,5,15 Alk 6,,1 5,5,5 5,, maj- sep- maj-1 sep-1 apr-2 okt-2 maj-3 okt-3 apr-4 ph Mål ph Alk (mekv/l) Riktvärde högsta alk ph och alkalinitet de senaste fem åren i Lillsjöns utlopp. 37

Lillsjön [ Elfiskelokalen i Lillån. Träntjärnen Copyright Lantmäteriet 24. Ur GSD-Fastighetskartan ärende 16-24/188 T Limmingsbäcken, 138-241 Fiske: Vid elfisket fångades 27 öringar vid station 2. Vattendraget bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet samt reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande bäckar. Elfisken har tidigare genomförts, ca 1 km uppströms station 2, 1995. Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Limmingssjön och rinner vidare ned i Halvarsnoren. Fångst öring per 1 m 2 i Limmingsbäcken, stn 2 +öring >+öring 8 6 Antal 4 2 24 Resultat från elfisket år 24. 38

8,,3 7,5,25 7,,2 ph 6,5,15 Alk 6,,1 5,5,5 5,, 99 99 99 1 1 1 2 2 2 m ar- 99 apr- aug- okt- feb- maj- aug- okt- m ar- 1 maj- aug- okt- m ar- 2 apr- aug- okt- feb- maj- aug- okt- 3 3 3 3 ph Alk (mekv/l) ph och alkalinitet åren 1993-23 i Limmingssjön. Limmingssjön Limmingsbäcken stn 2 [ Halvarsnoren Copyright Lantmäteriet 24. Ur GSD-Fastighetskartan ärende 16-24/188 T Elfiskelokalen i Limmingsbäcken. Meshattbäcken, 122-412 Fiske: Vid elfisket fångades 1 öring med storleken 13 cm vid station 1 och 5 stensimpor vid station 2. Någon bedömning av reproduktion respektive öringtäthet har inte gjorts därför att endast en fiskeomgång, s.k. kvalitativt elfiske, genomfördes p.g.a. att fiskets syfte var att konstatera eventuell öringförekomst vid lokalerna. Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Meshatten, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1983. När elfisket utfördes var ph-värdet 6,6 och alkaliniteten,1 mekv/l. 39

8,,3 7,5,25 7,,2 ph 6,5,15 Alk 6,,1 5,5,5 5,, maj- okt- maj-1 okt-1 maj-2 okt-2 maj-3 okt-3 jun-4 okt-4 ph Mål ph Alk (mekv/l) Riktvärde högsta alk ph och alkalinitet de senaste fem åren i Håkansbodasjön utlopp som tillförs vatten från Meshattbäcken. Meshatten Meshattbäcken stn 2 [ [ Meshattbäcken stn 1 Håkansbodasjön Copyright Lantmäteriet 24. Ur GSD-Fastighetskartan ärende 16-24/188 T Elfiskelokalerna i Meshattbäcken. Nordtjärnsälven, 122-786 Bottenfauna: Artrik fauna. Tre mycket känsliga och 6 känsliga arter, samt relativt högt sammanfattande index tyder på obetydlig påverkan av näringsämnen/organisk förorening. Två relativt ovanliga arter, nattsländorna Ceratopsyche silfvenii och Lype reducta, påträffade. Arterna är ej rödlistade. Bottenfaunaindikatorerna Baetis rhodani och Nigrobaetis påträffades 198, 1989 och 24. Bottenfaunaindikatorn Hirudinea påträffades 1994 och Ceratopsyche 24. Fiske: Vid elfiskestationen fångades 1 öring med storleken 26 cm. Tidigare fisken har utförts på annan lokal. Någon bedömning av reproduktion respektive öringtäthet har inte gjorts därför att endast en fiskeomgång, s.k. kvalitativt elfiske, genomfördes p.g.a. att fiskets syfte var att konstatera eventuell öringförekomst vid lokalen. 4

Älvens vatten kommer huvudsakligen från Silken och Södra Nordtjärn, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1978. När elfisket utfördes var ph-värdet 5,8 och alkaliniteten,5 mekv/l. ph 8,,3 7,5,25 7,,2 6,5,15 6,,1 5,5,5 5,, maj- maj- maj-1 jun-1 okt-1 maj-2 sep-2 maj-3 jun-3 sep-3 maj-4 jun-4 sep-4 Alk ph Mål ph Alk (mekv/l) Riktvärde högsta alk ph och alkalinitet de senaste fem åren i Nordtjärnsälven. S Nordtjärnen Rönnhöjdsbäcken [ Silken Nordtjärnsälven [µ Nittälven Copyright Lantmäteriet 24. Ur GSD-Fastighetskartan ärende 16-24/188 T Elfiske- och bottenfaunalokalen i Nordtjärnsälven. Rönnhöjdsbäcken, 122-(789) Fiske: Vid elfisket erhålls ingen fångst. 41

Fångst öring per 1 m 2 i Rönnhöjdsbäcken år 1996 & 24 endast en fiskeomgång + öring >+ öring Antal 18 16 14 12 1 8 6 4 2 163 66 37 43 41 24 3 31 33 15 6 5 9 1995 1996 1997 1998 2 21 23 24 Resultat från elfisket år 24 jämfört med tidigare år. Totalt har det under åren 1994-98 satts ut 25 yngel av Brunnshytteöring. Bäcken saknar källsjöar och har ett litet avrinningsområde, vilket innebär begränsad eller ingen öringreproduktion under år med låg nederbörd. Bäcken och bäckstränder har kalkats 1996 och år 2. 8,,3 7,5,25 7,,2 ph 6,5,15 Alk 6,,1 5,5,5 5,, maj-3 sep-3 maj-4 sep-4 ph Mål ph Alk (mekv/l) Riktvärde högsta alk ph och alkalinitet de senaste två åren i Rönnhöjdsbäcken. 42

S Nordtjärnen Rönnhöjdsbäcken [ Silken Nordtjärnsälven [µ Nittälven Copyright Lantmäteriet 24. Ur GSD-Fastighetskartan ärende 16-24/188 T Elfiskelokalen i Rönnhöjdsbäcken. Sköttviksbäcken, 138-477 Fiske: Vid elfisket fångades 5 bäckrödingar. Någon bedömning av reproduktion respektive öringtäthet har inte gjorts därför att endast en fiskeomgång, s.k. kvalitativt elfiske, genomfördes p.g.a. att fiskets syfte var att konstatera eventuell öringförekomst vid lokalen. Fångst öring per 1 m 2 i Sköttviksbäcken +öring >+öring 2 15 Antal 1 5 1993 1995 1996 24 Resultat-Öring från elfisket år 24 jämfört med tidigare år. 43

Antal 25 2 15 1 5 Fångst bäckröding per 1 m 2 i Sköttviksbäcken +bäckröding >+bäckröding 1993 1995 1996 24 Resultat-Bäckröding från elfisket år 24 jämfört med tidigare år. Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Sandsjötjärn och Kotjärn (put-and-take). Inga kalkningar har utförts i avrinningsområdet. 8,,3 7,5,25 7,,2 ph 6,5,15 Alk 6,,1 5,5,5 5,, maj- sep- maj-1 sep-1 maj-2 sep-2 maj-3 maj-4 sep-4 ph Mål ph Alk (mekv/l) Riktvärde högsta alk ph och alkalinitet de senaste fem åren i Kotjärns utlopp. 44

Kotjärnen Norr-Älgen [ Sandsjötjärnen Copyright Lantmäteriet 24. Ur GSD-Fastighetskartan ärende 16-24/188 T Elfiskelokalen i Sköttviksbäcken. Velamshyttebäcken, 121-113 Bottenfauna: Artrik fauna. Sju BpHI 6-8 arter, samt hög individtäthet av vissa av dessa, tyder på att årslägsta ph bör ligga väl över 5,5. Bottenfaunaindikatorerna Hirudinea, Baetis rhodani och Nigrobaetis påträffades 1993 och 24. 1993 påträffades även Paraleptophlebia. Art- och antalsmässig dominans av tåliga arter, tyder på viss påverkan näringsämnen/organisk förorening. Dock är sammanfattande index normalt, och känsliga arter finns i riklig mängd, varför påverkan bör vara måttlig. Fiske: Vid elfisket fångades 48 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 133 öringar per 1 m 2. Vattendraget bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet samt reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande bäckar. Fångst öring per 1 m 2 i Velamshyttebäckenbäcken +öring >+öring Antal 12 1 8 6 4 2 1987 1995 1999 24 Resultat från elfisket år 24 jämfört med tidigare år. 45

Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Stora och Lilla Sirsjön, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1985. När elfisket utfördes var ph-värdet 5,9 och alkaliniteten,19 mekv/l. ph 8,,3 7,5,25 7,,2 6,5,15 6,,1 5,5,5 5,, apr- maj- maj-1 maj-1 apr-2 apr-2 maj-3 maj-3 maj-4 jun-4 okt-4 Alk ph Mål ph Alk (mekv/l) Riktvärde högsta alk ph och alkalinitet de senaste fem åren i Velamshyttebäcken. L Sirsjön St Sirsjön Mälasjön [µ Multen Copyright Lantmäteriet 24. Ur GSD-Fastighetskartan ärende 16-24/188 T Elfiske- och bottenfaunalokalen i Velamshyttebäcken. Övartjärnsbäcken, 138-592 Bottenfauna: Relativt artfattig fauna. 6 känsliga arter, samt högt sammanfattande index tyder på obetydlig påverkan av näringsämnen/organisk förorening. Den enda indikatorart för ph över 5,5 som noterats, påträffades bara i ett exemplar. Arten, nattsländan Adicella reducta, är relativt ovanlig, men ej rödlistad. A. reducta lever främst vid alrötter i strandkanten, där det lokala ph-värdet kan vara avvikande från resten av vattenmassan. Det förefaller därför troligt att huvuddelen av vattenmassan har haft ett årslägsta ph under 5,5. Adicella är dessutom en bottenfaunaindikator. 46

Fiske: Vid elfisket fångades 38 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 33 öringar per 1 m 2. Vattendraget bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet samt reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande bäckar. Fångst öring per 1 m 2 i Övartjärnsbäcken +öring >+öring Antal 3 25 2 15 1 5 24 Resultat från elfisket år 24. Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Övartjärn, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1988. När elfisket utfördes var ph-värdet 5,1 och alkaliniteten,1mekv/l. 8,,3 7,5,25 7,,2 ph 6,5,15 Alk 6,,1 5,5,5 5,, maj- sep- maj-1 sep-1 apr-2 nov -2 maj-3 okt-3 maj-4 ph Mål ph Alk (mekv/l) Riktvärde högsta alk ph och alkalinitet de senaste fem åren i Övartjärnens utlopp. 47

Övartjärnen Trösälven [µ Copyright Lantmäteriet 24. Ur GSD-Fastighetskartan ärende 16-24/188 T Bottenfauna- och elfiskelokalen i Övartjärnsbäcken. Redovisning I separat rapportbilaga redovisas nätens placering på karta för respektive sjö där mörtkontrollfiske utförts. Dessutom redovisas resultatet från undersökningarna i de 18 vattendragen på blanketter. Vattendragen har ordnats i bokstavsordning. Referenser Appelberg, M., H-M. Berger, T. Hesthagen, E. Klevien, M. Kurkilahti, J. Raitaniemi & M. Rask. 1995. Development and intercalibration of methods in Nordic freshwater fish monitoring. -Water, Air and Soil Poll. 85: 41-46. Dahlberg, M. 25. Resultat från Sötvattenslaboratoriets sjöprovfisken år 24. Fiskeriverket. Degerman, E., Fernholm, B. och Lingdell, P-E. 1994. Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Rapport 4345. -Naturvårdsverket. Lind, J., 25. Importance of water colour on roach (Rutilus rutilus) Spatial distribution and behaviour in low productivity lakes. Examensarbete i biologi, 2 p, vt 25. Scripta Limnologica Upsaliensis 25 B:3. Uppsala universitet. 48

Lingdell, P-E. och Engblom, E. 199. Försurningssituationen i några sjöar och vattendrag i Kopparbergs län. -Limnodata HB. Lingdell, Per Erik och Engblom, Eva. 22. Bottendjur som indikatorer på kalkningseffekter. Rapport 5235. Naturvårdsverket. Länsstyrelsen, 25. Mört i Lillsjön, Storsjön, Trehörningen? Enkätundersökning. Dnr: 5813-161-25 Naturvårdsverket, 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag. Rapport 4913. Naturvårdsverket, 21. Undersökningstyp: Provfiske i sjöar. Version 1:2. Handbok för miljöövervakning. Naturvårdsverket, 22. Kalkning av sjöar och vattendrag. Handbok 22:1. Nordiska ministerrådet, 1984. Naturgeografisk regionindelning av Norden. - Berlings, Arlöv. Nyman, G., 25 (f.d. Domänverket) Muntligt meddelande. Shannon, D E, 1948. A mathematical theory of communication. Bell System Technological Journal 37:379 423. 49

www.t.lst.se Postadress Besök Fax Internet E-poet Tfn växel 71 86 Stortorget 22 19-19 3 1 www.t.lst.se lansstyrelsen@t.lst.se 19-19 3

Biologisk undersökning av 11 sjöar och 12 vattendrag i Örebro län 25 Huvudrapport www.t.lst.se Publ. nr 26:14

Innehåll Förord... 1 Sammanfattning... 2 Inledning... 5 Andra undersökningar under 25... 6 Temperatur, nederbörd och vattenföring september år 24 - september år 25 (källa: SMHI).... 7 Översiktligt mörtkontrollfiske... 8 Metoder... 8 Sammanfattande resultat Mörtkontrollfiske... 9 Bredsjön, 122-728... 9 Färvilen, 122-393... 1 Immen, 138-629... 11 Kråksjön, 121-293... 11 Kölsjön, 122-673... 11 Lilla Tomsjön, 138-378... 12 Lången, 121-296... 12 Sandsjön, 138-495... 13 Stora Avlången, 125-4... 14 Stora Havsjön, 122-746... 14 Stora Tomsjön, 138-373... 14 Bottenfauna... 15 Metoder...15 Utvärdering...15 Elfiske... 17 Metoder...17 Sammanfattande bedömning, elfiske och bottenfauna...19 Flosjöbäcken, 138-217... 19 Hecklanbäcken, 138-486... 2 Hörksälven, 122-882... 21 Lillsjöbäcken, 122-253... 22 Mogruvbäcken, 122-297... 23 Nittälven, 122-734... 24 Rastälven, 122-45... 26 Rönnhöjdsbäcken, 122-(789)... 27 Sandån, 122-182... 28 Sköttviksbäcken, 138-477... 29 Svennevadsån, 65-25... 3 Särkalampibäcken, 138-451... 31 Redovisning... 32 Referenser... 32

Förord Denna rapport redovisar resultat från biologiska undersökningar av förekomst och reproduktion av mört i 11 kalkade sjöar och öring i 12 vattendrag (både kalkade och inte kalkade) i Örebro län. Förutom mört i sjöarna och öring i vattendragen undersöktes även bottenfaunan i 6 av vattendragen. Undersökningarna genomfördes under 25. Syftet med undersökningarna är att bedöma eventuell inverkan av försurning eller annan påverkan på fiskbestånd och bottenfauna. Undersökningarna utgör också effektkontroll i de vatten som kalkats och där biologisk återställning i kalkade vatten utförts. Flertalet av undersökningarna ingår i länets miljöövervakningsprogram, där respektive vattendrag generellt undersöks vart femte år. Undersökningstyperna planeras ingå i uppföljningen av miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Mörtkontrollfiske i sjöar som ingår i kalkningsprogrammet är en för länet ny undersökningsmetod sedan år 23. Syftet är att utifrån förekomst eller icke förekomst av mört mindre än 1 cm få en indikation på om kalkningsinsatserna skapat förutsättningar för att en naturlig fauna kan återetableras. Undersökningen har finansierats via Naturvårdsverkets anslag för miljöövervakning samt effektuppföljning i kalkade vatten. Analys och utvärdering av bottenfaunaproverna har främst utförts av limnolog Per Mossberg. Ansvariga för undersökningarnas genomförande har varit, Mikael Nyberg (fältarbete och dataregistrering), Martin Engström (utvärdering) och Pelle Grahn (utvärdering och sammanställning). Fyra av vattendragen har undersökts av Vattenbruksskolan, Hällefors kommun. Örebro i mars 26 Jan Johansson Miljöskyddsdirektör 1

Sammanfattning Rapporten redovisar resultat från år 25 av förekomst och reproduktion av mört i 11 kalkade sjöar och öring i 12 vattendrag (både kalkade och inte kalkade) i Örebro län. Förutom mört i sjöarna och öring i vattendragen undersöktes även bottenfaunan i 6 av vattendragen. Fisk utgör en väsentlig del av sötvattnens ekosystem, varför det är viktigt att bedöma fisksamhällenas status och eventuella förändringar i dessa. Kunskapen om de enskilda fiskarternas livshistoria och miljökrav är oftast god, vilket innebär att fisksamhällenas struktur och funktion också utgör ett viktigt instrument för att bedöma om förändringar i miljön föreligger. Bottenfaunan är en annan viktigt miljöindikator i sjöar och vattendrag. Utifrån bottenfaunan kan man bedöma t.ex. eventuell försurningspåverkan och påverkan genom tillförsel av näringsämnen eller organiska ämnen. De biologiska undersökningarna innebär även att man skapar referensdata för framtida kontrollverksamhet. Syftet med undersökningarna är att bedöma eventuell negativ inverkan på fiskbestånd och bottenfauna med anledning av försurning eller annan påverkan. Dessutom utförs undersökningarna som effektkontroll i de vatten som kalkats och där ev. biologisk återställning i kalkade vatten utförts. Undersökningstyperna planeras ingå i uppföljningar av det nationella miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Mört med storleken 1 cm eller mindre fångades i 9 av 11 undersökta sjöar. I två av sjöarna fångades ingen mört, men enligt en enkätundersökning fanns det mört i dessa sjöar under år 25 (Länsstyrelsen, 25a, Länsstyrelsen, 25b). Antalm ört< 1 cm /nät 2 18 < 1 cm m ört/nät 16 14 12 1 8 6 13 6 1 4 2 1,7,5,75,5 1,75 Bredsjön Färvilen Immen Kråksjön Kölsjön Lilla Tomsjön Lången Sandsjön Stora Avlången Stora Havsjön Stora Tomsjön Antal mört mindre än 1 cm per nät i de undersökta sjöarna. 2

Flertalet av vattendragen bedöms ha ingen eller obetydlig 1 avvikelse från förväntad öringtäthet samt reproduktion i förhållande till andra jämförbara öringförande vattendrag. Ingen bedömning har utförts av de vattendrag där endast en fiskeomgång, s.k. kvalitativt elfiske, genomförts. Syftet vid kvalitativt elfiske har varit att konstatera eventuell öringförekomst. Öringtäthet Öringreproduktion Särkalampibäcken stn 5 Särkalampibäcken stn 4 Särkalampibäcken stn 3 Särkalampibäcken stn 2 Särkalampibäcken stn 1 Svennevadsån stn 2 Svennevadsån stn 1 Sköttviksbäcken Sandån Rönnhöjdsbäcken Rastälven Nittälven stn 2 Mogruvbäcken Lillsjöbäcken Hörksälven Hecklanbäcken Flosjöbäcken 1 2 3 4 Klass 5 1) Avvikelse från jämförvärde, täthet och reproduktion (Naturvårdsverket, 1999). Klass Benämning 2) Antal/1 m 2, 1-299 möh 3) Reproduktion av laxfisk Ingen bedömning 1 Ingen eller obetydlig avvikelse 1,34 1, 2 Liten avvikelse 1,5-1,34,67-1, 3 Tydlig avvikelse,85-1,5,5 -,67 4 Stor avvikelse,34 -,85,33 -,5 5 Mycket stor avvikelse <,34 <,33 2) Biomassa och antal anges per 1 m 2. 3) För lokaler där laxfisk förekommer (öring, röding, lax, harr) beräknas hur många av de fyra arterna som hade årsungar (rekrytering). Antalet arter med reproduktion divideras med förekommande antal laxfiskar. 3

Resultatet från bottenfaunaundersökningarna i vattendragen visar generellt inga tecken på försurningspåverkan eller påverkan genom tillförsel av näringsämnen eller organiska ämnen. Bottenfauna Försurningskänslighet BpHI (Lingdell och Engblom 22), beskriver resp. 2 18 taxas känslighet för surt 16 vatten. Indexet varierar från 14 1 till 1. Värdet 1 innebär 12 att taxat är mycket tålig mot 1 surt vatten, och 1 att taxat 8 är mycket känsligt. Påträffas 6 taxa med BpHI 6 eller högre 4 2 i tillräckligt antal har vattnets årslägsta ph-värde med BpHI BpHI 1 BpHI 2 BpHI 3 BpHI 4 BpHI 5 BpHI 6 BpHI 7 BpHI 8 BpHI 9 BpHI 1 stor sannolikhet inte understigit 5,5. Dessa taxa är understrukna Flosjöbäcken Hörksälven Mogruvbäcken i tabellerna (se Nittälven stn 2 Rastälven Sandån avsnittet Elfiske- samt ev. bottenfaunaprotokoll). BpHI innebär att taxats försurningskänslighet är okänd. Antal påträffade 1 taxa och dess försurningskänslighet i de undersökta vattendragen. 1) Taxonomisk grupp = art, släkte, familj. A ntalpåträffade taxa Bottenfauna Föroreningskänslighetsindex Föroreningskänslighetsindex 5 4 3 2 1 Okänd känslighet. 1 Extremt tåliga. 2 Mycket tåliga. 3 Normalt tåliga. 4 Känsliga. 5 Mycket känsliga. Flosjöbäcken Hörksälven Mogruvbäcken Nittälven stn 2 Rastälven Sandån Föroreningskänslighetsindexet visar resp. taxas känslighet för organisk förorening. Klassificering och index är enligt Degerman, Fernholm och Lingdell 1994. 4

Shannons Bottenfauna diversitetsindex är ett mått på 3,5 djursamhällets 3 mångformighet. 2,5 Detta index är högt 2 om artrikedomen är 1,5 stor och flera arter delar på 1 dominansen, medan,5 det är lågt om arterna är få och faunan helt domineras av någon eller några enstaka arter. Bottenfaunans diversitet, H, från de 6 stationerna. Den horisontella linjen motsvarar de för regionen förväntade värdet för opåverkade rinnande vatten (Naturvårdsverket, 1999 - tabell 43). Shannons diversitetsindex (H') Flosjöbäcken Hörksälven Mogruvbäcken Rastälven Sandån Nittälven stn 2 Inledning Denna rapport redovisar resultat från biologiska undersökningar av förekomst och reproduktion av mört i 11 sjöar och öring i 12 vattendrag (totalt 17 stationer) i Örebro län. Förutom mört i sjöarna och öring i vattendragen undersöktes även bottenfaunan i 6 av vattendragen. I förteckningen nedan samt på rapportens framsida redovisas de sjöar och vattendrag som ingår i undersökningen. 5

Station Lst nr Y-koord X-koord Elfiske Bottenfauna Mörtfiske Bredsjön 122-728 1437 661871 1 Färvilen 122-393 144749 661134 1 Immen 138-629 14238 659843 1 Kråksjön 121-293 142927 652974 1 Kölsjön 122-673 146381 663672 1 Lilla Tomsjön 138-378 142563 664829 1 Lången 121-296 142797 653386 1 Sandsjön 138-495 143224 664251 1 Stora Avlången 125-4 146159 66549 1 Stora Havsjön 122-746 144162 66428 1 Stora Tomsjön 138-373 142444 664744 1 Flosjöbäcken 138-217 14344 66515 1 1 Hecklanbäcken 138-486 142875 66471 1 Hörksälven 122-882 14595 66531 1 1 Lillsjöbäcken 122-253 14614 66523 1 Mogruvbäcken 122-297 144755 659275 1 1 Nittälven stn 2 122-734 1441988 665383 1 1 Rastälven 122-45 14426 6623 1 1 Rönnhöjdsbäcken 122 -(789) 143769 665224 1 Sandån 122-182 147495 663265 1 1 Sköttviksbäcken 138-477 14316 663952 1 Svennevadsån stn 1 65-25 14693 654458 1 Svennevadsån stn 2 65-25 147339 65444 1 Särkalampibäck stn 1 138-451 142479 665461 1 Särkalampibäck stn 2 138-451 14247 665444 1 Särkalampibäck stn 3 138-451 142428 665426 1 Särkalampibäck stn 4 138-451 14239 665438 1 Särkalampibäck stn 5 138-451 142382 665445 1 Summa 17 6 11 Anm. Lst nr som börjar med 65 = Nyköpingsåns vattensystem, 121 = Eskilstunaåns vattensystem, 122 = Arbogaåns vattensystem, 125 = Kolbäcksåns vattensystem, och 138 =Gullspångsälvens vattensystem. Syftet med undersökningarna är att bedöma eventuell negativ inverkan på fiskbestånd och bottenfauna av försurning eller annan påverkan. Dessutom utförs undersökningarna som effektkontroll i de vatten som kalkats och där eventuell biologisk återställning i kalkade vatten utförts. Undersökningstyperna planeras att ingå i uppföljning av det nationella miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Viss anknytning finns även till uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Giftfri miljö. Andra undersökningar under 25 Långsjön (67-14) i Tiveden har provfiskats med nät varje år sedan 1989. Långsjön ingår i det nationella s.k. IKEU-programmet. Varje år sedan 1995 utförs bottenfaunaundersökningar i Fagertärn och Limmingssjön. Dessutom sker elfiske- och bottenfaunaundersökningar varje år sedan 2 i Trösälven. Fagertärn, Limmingssjön och 6

Trösälven ingår i det nationella tidsserieprogrammet. Fiskeriverket ansvarar för fiskeundersökningarna, dataregistrering samt redovisning. SLU ansvarar, på uppdrag av Naturvårdsverket, för bottenfaunaundersökningarna, dataregistrering samt redovisning. I den Samordnade recipientkontrollen (SRK) ingår bl.a. bottenfaunaundersökningar, vilka respektive vatten(vårds)förbund ansvarar för. Temperatur, nederbörd och vattenföring september år 24 - september år 25 (källa: SMHI). Temperatur och nederbörd September 24 blev som helhet varmare än normalt med normala nederbördsmängder. Första halvan av oktober bjöd på en del sol men också kalla nätter med en ordentlig köldknäpp den 1-12. Under den andra halvan rådde en tät lågtryckstrafik från sydväst och det regnade en hel del. Medeltemperaturen blev nära den normala i hela landet. Lågtryck medförde milt väder och nederbörd under första halvan av november och det var oftast plusgrader i större delen av landet fram till den 13. Vintern slog dock till den 18 då ett kraftigt snöoväder passerade södra Sverige följt av ett andra redan den 22. Efter en radikal omläggning av väderläget vid månadsskiftet november-december blev julmånaden mycket mild. Januari 25 präglades av mycket milt väder. Månadens i särklass dominerande väderhändelse var den våldsamma storm som bl.a. drabbade den södra länsdelen. Månaden såg länge ut att kunna bli rekordmild, med bl.a. temperaturrekord i Örebro (över 11 grader), men en kallare avslutning satte stopp för det. Nederbörden var tämligen rik. Efter en mild, nederbördsfattig och i södra Sverige vårlik inledning av februari fick hela landet känna på riktig vinter. Den började med ett oväder med kraftig vind och rikliga mängder snö, då det därefter var övervägande kallt. Vädret var högtrycksdominerat under praktiskt taget hela mars som var ovanligt solig. Under månadens tre första veckor var nätterna extremt kalla för årstiden, vilket höll nere dygnsmedeltemperaturerna trots de soliga dagarna. Den 21-23, lagom till påsk, kom dock våren i stort sett samtidigt till större delen av landet. Högtrycksvädret innebar att det var ganska torrt. Det milda vädret i slutet av mars fortsatte en bra bit in i april med små nederbördsmängder. Varm luft strömmade upp över landet med sydvästvindar. Vårvärmen avancerade snabbt norrut och snötäcket sjönk samman. Stora delar av maj och juni bjöd på kyligt väder och ostadigt väder med riklig nederbörd. Dessutom förekom frostnätter speciellt i maj. Större delen av juli präglades med varmt och torrt väder. Lågtryck med delvis kraftiga regnväder kännetecknade augustivädret fram till mitten av månaden. Från mitten av månaden blev vädret mest högtrycksbetonat och värmen återkom ungefär samtidigt som skolorna började. På de flesta håll blev nederbörden över den normala. Västvindar och endast svaga nederbördsområden gjorde att september 25 blev mild och till största delen torr. 7

Vattenföring Under större delen av september 24 noterades låga flöden i länets vattendrag. I sista veckan i september vara flödena normala. Andra veckan i oktober ökade flödena till över det normala för att sedan återgå till normala flöden i november och december. I mitten av januari 25 var flöden mycket höga för att sedan återgå till det normala. I februari avklingade flödena till under det normala. De låga flödena fortsatte i mars för att i senare delen av månaden öka till över den normala ökade vattenföringen. Vattendragens vattenföring var under april som helhet nära den för årstiden normal. I början av månaden var den något över det normala och var sedan avtagande. Under maj var vattenföringen låg för att övergå till normala flöden i juni för årstiden. Varmt och torrt väder under julis första halva gjorde att vattenföringen var allmänt sjunkande. Ostadigt väder under andra halvan av månaden ledde till stigande vattenföring på de flesta håll. Vid månadens slut var vattenföringen omkring den normala för årstiden. I vattendragen i augusti var vattenföringen låg men för månaden normal. Den låga vattenföringen fortsatte under september. Översiktligt mörtkontrollfiske Metoder Syftet med undersökningen var att konstatera förekomst av mört och reproduktion av mört i utvalda sjöar inom kalkningsprogrammet. Närvaron av småmört (reproduktion av mört) kan användas som indikator för att en sjö har återhämtat sig från försurning. Ett av de biologiska målen för kalkningsprogrammet är att mört mindre än (<) 1 cm ska finnas i de sjöar som ingår i programmet och i vilka mört tidigare har funnits (Naturvårdsverket, 22). Undersökningsmetoden som har använts har hämtats från Undersökningstyp: Provfiske i sjöar - Inventeringsfiske (Naturvårdsverket, 21). Vi har emellertid modifierat metoden för att rikta fisket mot fångst av mört. Grundidéen är att fiska maximalt antal nätnätter jämt fördelade på grundområden med vattenvegetation och att använda nät med en maskstorlek på 8 mm. Fisket avbröts när vi fått mört < 1 cm eller när vi fiskat det antal nätnätter som vi ansett vara maximalt för den specifika sjön. 8

Sammanfattande resultat Mörtkontrollfiske Sjöar där mörtkontrollfiske har genomförts under året. Bredsjön, 122-728 Fisket utfördes med 3 bottensatta nät, maskstorlek 8 mm. Vid fisket fångades 8 mörtar, 25 abborrar och 1 siklöja. 5 av de 8 fångade mörtarna var < 1 cm. Mörtarnas längdfördelning var inom intervallet 7,7-16,7 cm. 9

MÖRT (n=8 ) Bredsjön 4 3 ANTAL 2 1 4 5 6 7 8 9 1 1112 13 1415 16 1718 19 221 LÄNGD cm 22 2324 25 2627 28 293 31 3233 34 35 Vid ett modifierat provfiske i slutet av 198-talet noterades föryngring av mört i Bredsjön (Grahn, et al., 1988). Provfiske har utförts i Bredsjön 1992 (Länsstyrelsen, 1994a). Fångsten bestod av abborre, gädda, mört och siklöja. Av de 683 mörtar som fångades var 128 st (19 %) < 1 cm. Bredsjön ingår i kalkningsprogrammet sedan 1987. Bredsjön = 73 ha. Färvilen, 122-393 Fisket utfördes med 3 bottensatta nät, maskstorlek 8 mm. Vid fisket fångades 32 mörtar, 21 abborrar och 2 gersar. Samtliga mörtar som fångades var < 1 cm. Mörtarnas längdfördelning var inom intervallet 7-9 cm. MÖRT (n=32 ) Färvilen 2 18 16 14 ANTAL 12 1 8 6 4 2 4 5 6 7 8 9 1 1112 13 1415 16 1718 19 221 LÄNGD cm 22 2324 25 2627 28 293 31 3233 34 35 Färvilen ingår i kalkningsprogrammet sedan 1986. Färvilen = 63 ha. 1

Immen, 138-629 Fisket utfördes med 4 bottensatta nät, maskstorlek 8 mm. Vid fisket fångades 56 mörtar, 18 abborrar, 38 benlöjor och 4 gersar. 95 % av de fångade mörtarna var < 1 cm. Mörtarnas längdfördelning var inom intervallet 6,5-17 cm. MÖRT (n=56 ) Immen 3 25 2 ANTAL 15 1 5 4 5 6 7 8 9 1 1112 13 1415 16 1718 19 221 LÄNGD cm 22 2324 25 2627 28 293 31 3233 34 35 Immen ingår i kalkningsprogrammet sedan 1985. Immen = 188 ha. Kråksjön, 121-293 Fisket utfördes med 4 bottensatta nät, maskstorlek 8 mm. Vid fisket fångades 2 mörtar och 11 abborrar. De båda mörtarna var < 1 cm. Mörtarnas längd var 6,9 och 7,3 cm. Kråksjön ingår i kalkningsprogrammet sedan 1982. Kråksjön = 125 ha. Kölsjön, 122-673 Fisket utfördes med 4 bottensatta nät, maskstorlek 8 mm. Vid fisket fångades 3 mörtar och 45 abborrar. De 3 mörtarna var < 1 cm. Mörtarnas längdfördelning var inom intervallet 8,6-9,2 cm. Kölsjön ingår i kalkningsprogrammet sedan 198. Kölsjön = 129ha. 11

Lilla Tomsjön, 138-378 Fisket utfördes med 4 bottensatta nät, maskstorlek 8 mm. Vid fisket fångades 5 mörtar och 49 abborrar. 2 av de 5 fångade mörtarna var < 1 cm. Mörtarnas längdfördelning var inom intervallet 7,4-24,8 cm. MÖRT (n=5 ) Lilla Tom sjön 2 ANTAL 1 4 5 6 7 8 9 1 1112 13 1415 16 1718 19 221 LÄNGD cm 22 2324 25 2627 28 293 31 3233 34 35 I Lilla Tomsjön har provfiske utförts 1978 och 1984 (Länsstyrelsen, 1994b). Vid samtliga fisken fångades abborre, mört och gädda, utom vid fisket 1978 då ingen gädda fångades. Av de 5 respektive 71 mörtar som fångades 1978 (medellängd 17,9 cm) och 1984 (medellängd 18,5 cm) var ingen med storleken < 1 cm. Lilla Tomsjön ingår i kalkningsprogrammet sedan 1981. Lilla Tomsjön = 8 ha. Lången, 121-296 Fisket utfördes med 4 bottensatta nät, maskstorlek 8 mm. Vid fisket fångades 24 mörtar, 51 abborrar och 7 gersar. Samtliga mörtar som fångades var < 1 cm.. 12

MÖRT (n=24 ) Lången 14 12 1 ANTAL 8 6 4 2 4 5 6 7 8 9 1 1112 13 1415 16 1718 19 221 LÄNGD cm 22 2324 25 2627 28 293 31 3233 34 35 Lången ingår i kalkningsprogrammet sedan 1983. Lången = 128 ha. Sandsjön, 138-495 Fisket utfördes med 4 bottensatta nät, maskstorlek 8 mm. Vid fisket fångades 11 mörtar, 147 abborrar, 1 gädda och 42 sarvar. 9 % av de fångade mörtarna var < 1 cm. Mörtarnas längdfördelning var inom intervallet 7,5-18,5 cm. MÖRT (n=11 ) Sandsjön 6 5 4 ANTAL 3 2 1 4 5 6 7 8 9 1 1112 13 1415 16 1718 19 221 LÄNGD cm 22 2324 25 2627 28 293 31 3233 34 35 Sandsjön ingår i kalkningsprogrammet sedan 1981. Sandsjön = 74 ha. 13

Stora Avlången, 125-4 Fisket utfördes med 5 bottensatta nät, maskstorlek 8 mm. Vid fisket fångades ingen mört, men 6 abborrar. I en förfrågan till St Avlångens fiskevårdsförening hade det tidigare fångats sparsamt med mört under år 25 (Länsstyrelsen, 25a). Stora Avlången ingår i kalkningsprogrammet sedan 1981. Stora Avlången = 74 ha. Stora Havsjön, 122-746 Fisket utfördes med 4 bottensatta nät, maskstorlek 8 mm. Vid fisket fångades ingen mört, men 24 abborrar. I en förfrågan till Hällefors fiskevårdsförening fanns det mört år 24 (Länsstyrelsen, 25b). Stora Havsjön ingår i kalkningsprogrammet sedan 1984. Stora Havsjön = 76 ha. Stora Tomsjön, 138-373 Fisket utfördes med 4 bottensatta nät, maskstorlek 8 mm. Vid fisket fångades 1 mörtar och 2 abborrar. Alla utom 3 av de 1 fångade mörtarna var < 1 cm. Mörtarnas längdfördelning var inom intervallet 8,5-18 cm. MÖRT (n=1 ) Stora Tom sjön 4 3 ANTAL 2 1 4 5 6 7 8 9 1 1112 13 1415 16 1718 19 221 LÄNGD cm 22 2324 25 2627 28 293 31 3233 34 35 I Stora Tomsjön har provfiske utförts 1978 och 1984 (Länsstyrelsen, 1994b). Vid samtliga fisken fångades abborre, mört och gädda. Av de 56 mörtar som fångades 1978 (medellängd 17,8 cm) var ingen med storleken < 1 cm. Av de 85 mörtar som fångades 1984 (medellängd 16,8 cm) var 2 st (2 %) < 1 cm. Stora Tomsjön ingår i kalkningsprogrammet sedan 1981. Stora Tomsjön = 13 ha. 14

Bottenfauna Metoder Bottenfaunaundersökning utfördes i sex vattendrag. Proverna har insamlats av Länsstyrelsen. Utplockning av djuren har gjorts under lupp med 6 ggr. förstoring. Proverna sållades först genom ett såll med 1 mm maskvidd. Ur dessa sållrester plockades samtliga djur ut. Det material som passerade genom 1 mm s nätet sållades med nät med,5 mm maskor. Av dessa sållrester analyserades först ett subsampel. Subsamplingen utfördes genom vägning. Ur subsamplet plockades samtliga djur ut. Resten av provet genomsöktes efter djurarter som inte påträffats i större antal i subsamplet. Subsampelstorleken var 1 % av totalprovet. Subsampelprocent samt djurantal för grovsållat, subsampel, provrest och det totala provet framgår av tabellen för respektive vattendrag. Om det står en siffra under rubriken rest, innebär det att hela provet är genomsökt efter arten ifråga, och totalvärdet är summan av subsampel plus rest. Om ingen siffra finns under rest, är totalsumman det uppmultiplicerade värdet för subsamplet. Ett frågetecken efter ett artnamn innebär att artbestämningen är osäker. Utvärdering Vid utvärderingen har djuren klassificerats med avseende på känslighet för försurning och organisk förorening. Dessutom har vid bedömningen av artrikedomen (mångformigheten) använts Shannons diversitetsindex, som redovisas endast under avsnittet Sammanfattning. Försurningskänslighet BpHI (Lingdell och Engblom 22), beskriver resp. taxas känslighet för surt vatten. Indexet varierar från 1 till 1. Värdet 1 innebär att taxat är mycket tålig mot surt vatten, och 1 att taxat är mycket känsligt. Påträffas taxa med BpHI 6 eller högre i tillräckligt antal har vattnets årslägsta ph-värde med stor sannolikhet inte understigit 5,5. Dessa taxa är understrukna i tabellerna (se avsnittet Elfiske- samt ev. bottenfaunaprotokoll). BpHI innebär att taxats försurningskänslighet är okänd. Vid utvärderingen har dessutom studerats om bottenfaunaindikatorer (Naturvårdsverket, 22) finns med i provet. Bottenfaunaindikatorerna som ingår är speciellt framtagna för att indikera måluppfyllelse efter kalkning. 15

Föroreningskänslighetsindex Indexet visar resp. taxas känslighet för organisk förorening. Klassificering och index är enligt Degerman, Fernholm och Lingdell 1994. Index Okänd känslighet. 1 Extremt tåliga. 2 Mycket tåliga. 3 Normalt tåliga. 4 Känsliga. 5 Mycket känsliga. En utförligare redovisning av indexvärdenas betydelse finns i Lingdell och Engblom (199). För organisk förorening har ett sammanfattande index beräknats. Detta är definierat som: summa (N * I) / summa N, där N är antalet av ett taxa, och I taxats indexvärde enligt ovan. Vid beräkning av detta index har enbart de taxa använts som är bestämda till art eller släkte, och är känslighetsbedömda som art eller släkte. Indexet varierar mellan 1 (extremt förorenat) till 5 (extremt rent). Organisk förorening omfattar i detta sammanhang även ämnen som leder till ökad organisk produktion i vattnet. Artrikedom Vid bedömningen av artrikedom (mångformighet) har använts Shannons diversitetsindex (H ) (Shannon, 1948), som redovisas endast under avsnittet Sammanfattning. Indexet tar hänsyn till både antalet arter (S) samt abundansen av dessa (N). Indexet tar inte hänsyn till vilka arter som förekommer på en viss station. Användandet av indexet bygger på att ett mera stabilt samhälle har ett större artantal och att arterna är mera jämt fördelade än i ett samhälle som är utsatt för någon form av stress. Shannons diversitetsindex har räknats fram med: där H = - sum [ (n i / N) x ln (n i / N) ] n i = antalet individer av arten S i N = totala antalet individer av alla arter Bottenfauna, Shannons diversitetsindex (H') för olika naturgeografiska regioner (Naturvårdsverket, 1999 - tabell 42 och 43). Klass Benämning H', Mellanboreal H', Sydlig boreal H', Boreonemoral 1 Ingen eller obetydlig avvikelse> 2,11 > 1,9 > 1,77 2 Liten avvikelse 1,87-2,11 1,69-1,9 1,58-1,77 3 Tydlig avvikelse 1,4-1,87 1,27-1,69 1,18-1,58 4 Stor avvikelse,7-1,4,63-1,27,58-1,18 5 Mycket stor avvikelse,7,63,59 16

Naturgeografisk region Mellanboreal 2,34 Sydlig boreal 2,11 Boreonemoral 1,97 Shannons diversitets index Figuren till höger visar Naturgeografiska regioner för beräkning av jämförvärden (Nordiska ministerrådet, 1984) JÄMFÖRVÄRDEN (vattendrag) för olika naturgeografiska regioner. Jämförvärden utgörs av 25:e percentilen i data från så långt möjligt opåverkade vattendrag (Naturvårdsverket, 1999 tabell 43). Elfiske Metoder Huvudsyftet med elfiskeundersökningen var att i de 12 utvalda vattendragen konstatera eventuell förekomst av öring och dess reproduktion. Undersökningsmetodiken har anpassats till detta. Det elfiskeaggregat som använts har varit motordrivet elfiskedon av firmamärket LUGAB (L-1) samt batteridrivet elfiskedon av firmamärket Geomega (Vattenbruksskolan). Elfiskeundersökningarna genomfördes under hösten vilken utgör den lämpligaste tiden för den här typen av undersökningar. Årsungar av öring har då nått fångstbar storlek och dessutom är det normalt lågvattensperioder som ger bästa möjligheten att fånga fisk av olika storleksklasser i vattendragen. Avfiskning inom lokalerna har normalt utförts 3 gånger, s.k. kvantitativt elfiske. Den fångade fisken har protokollförts med avseende på art och antal. Varje individ har längdmätts av öring till närmaste,5 cm medan för övriga arter vanligtvis storleksintervallet har noterats. Den fångade fisken har efter avslutat fiske återutsatts i vattendraget. Vid elfiskena har en successiv utfiskning av ett bestämt område utförts. Metoden bygger på att fångsterna, efter hand sjunker. Fångsteffektiviteten varierar härvid med en rad faktorer såsom fiskart, fiskens storlek, fiskesträckans karaktär (djup, strömhastighet, grumlighet m.m.) samt fiskarens skicklighet. Vid upprepat fiske (>2 avfiskningar) kan fångsteffektiviteten och därmed populationsstorleken inom det av- 17

fiskade området beräknas. För skattning av öringtätheten på de olika elfiskelokalerna, har beräkning enligt Zippin använts. De avfiskade provytorna har varierat mellan 122 78 m 2. Vid beräkning av öringtätheten på de undersökta ytorna har en uppdelning gjorts på årsungar (+) samt två-somriga och äldre fiskar (>1+). Längdfördelningen av öringfångsten redovisas i tabell samt i diagramform. Elfiskestationernas läge framgår av de koordinat- och övriga lägesangivelser som återfinns i redovisade elfiskeprotokoll. Bedömning av resultatet har utförts enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket, 1999). I samband med elfisket har förutom fångsten, även uppgifter om lokalens läge, biotop, vattenföring m.m. protokollförts. Dessa uppgifter tillsammans med fångstdata framgår av respektive elfiskeprotokoll. Nya lokaler, eller de som inte tidigare avbildats, fotograferades. 18

Sammanfattande bedömning, elfiske och bottenfauna Vattendrag där bottenfauna- och elfiskeundersökningar har utförts under året. Flosjöbäcken, 138-217 Bottenfauna: Artrik fauna. Fyra BpHI 8 arter, samt hög individtäthet av två av dessa, tyder på att årslägsta ph bör ligga väl över 5,5. Art- och antalsmässig dominans av normalt tåliga arter, högt antal känsliga arter, samt förekomst av en mycket känslig art, tyder på att bäcken ej är påverkad av näringsämnen/organisk förorening. Sammanfattande index normalt. 19

Fiske: Vid elfisket fångades 79 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 37 öringar per 1 m 2. Vid fisket fångades även 1 gädda. Vattendraget bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet samt reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande vattendrag. Fångstöring per 1 m 2 iflosjöbäcken +öring >+öring Antal 4 3 2 1 1993 22 25 Resultat från elfisket år 25 jämfört med tidigare år. Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Store Flosjön, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1985. Bäcken har sitt utflöde i Halvarsnoren. 1991 utsattes ca 12 st ögonpunktad öringrom, 1994 och 1995 utplanterades 3 respektive 2 öringyngel. Ca 1 månad efter utfört fiske var ph-värdet 6,4 och alkaliniteten,9 mekv/l vid elfiskestationen. Bottenfauna- och elfiskelokalen i Flosjöbäcken. Hecklanbäcken, 138-486 Fiske: Vid elfisket fångades 49 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 57 öringar per 1 m 2. Vattendraget bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av 2

öringtäthet samt reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande vattendrag. Fångstöring per 1 m 2 ih ecklanbäcken +öring >+öring Antal 12 1 8 6 4 2 1993 1995 1998 22 23 25 Resultat från elfisket år 25 jämfört med tidigare år. Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Hecklan, som ingår i länets kalkningsprogram. sedan 1983. Drygt en vecka efter det att elfisket utfördes var ph-värdet 6,6 och alkaliniteten,16 mekv/l. Elfiskelokalen i Hecklanbäcken. Hörksälven, 122-882 Bottenfauna: Mycket artrik fauna. Nio BpHI 8 och 3 BpHI 1 arter, tyder på att årslägsta ph bör ligga betydligt över 5,5. Den antalsmässiga dominansen av mycket tåliga arter, tyder på en viss förhöjd näringstillgång. Det höga antalet klass 4 arter, och en klass 5 art tyder dock på att denna bör vara relativt liten. Sammanfattande index normalt. En ovanlig art, skalbaggen, Normandia nitens, påträffad. Arten var tidigare rödlistad i kategori 4 (sårbar). 21

Fiske: Vid elfisket fångades 34 elritsor och 11 stensimpor. Någon bedömning av reproduktion respektive öringtäthet har inte gjorts därför att endast en fiskeomgång, s.k. kvalitativt elfiske, genomfördes p.g.a. att fiskets syfte var att konstatera eventuell öringförekomst vid lokalerna. Fångstöring per 1 m 2 ih örksälven, år 2 & 25 endasten fiskeom gång +öring >+öring 2 Antal 1 1989 1994 2 25 Resultat från elfisket år 25 jämfört med tidigare år. Älvens vatten kommer huvudsakligen från N Hörken, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1983. 1997 utplanterades 1 kg (sättfisk) öring. När elfisket utfördes var ph-värdet 7,1 och alkaliniteten,19 mekv/l. Bottenfauna- och elfiskelokalen i Hörksälven. Lillsjöbäcken, 122-253 Fiske: Vid elfisket fångades 16 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 13 öringar per 1 m 2. Vid fisket fångades även 56 elritsor, 5 abborrar och 3 mörtar. 22

Vattendraget bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet samt reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande vattendrag. Fångstöring per 1 m 2 ilillsjöbäcken + öring >+ öring Antal 3 25 2 15 1 5 1993 21 25 Resultat från elfisket år 25 jämfört med tidigare år. Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Lillsjön, som inte ingår i länets kalkningsprogram, och har sitt utflöde i Järleån. När elfisket utfördes var ph-värdet 6,4 och alkaliniteten,5 mekv/l. Elfiskelokalen i Lillsjöbäcken. Mogruvbäcken, 122-297 Bottenfauna: Artrik fauna. Tre BpHI 8 arter, tyder på att årslägsta ph bör ligga över 5,5. Den antalsmässiga dominansen av känsliga arter, förekomsten 1 känsliga och 1 mycket känslig art, samt högt indexvärde, tyder på att näringstillgången inte är förhöjd. En ovanlig art, nattsländan Hydropsyche saxonica, påträffad. Arten var tidigare rödlistad i kategori 4 (sårbar). 23

Fiske: Vid elfisket fångades 28 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 12 öringar per 1 m 2. Vid fisket fångades även 19 stensimpor och 1 lake. Vattendraget bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet samt reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande vattendrag. Fångstöring per 1 m 2 im ogruvbäcken +öring >+öring Antal 12 1 8 6 4 2 1987 1994 2 25 Resultat från elfisket år 25 jämfört med tidigare år. Sjöarna i Mogruvbäckens avrinningsområde ingår i länets kalkningsprogram sedan 1986. När elfisket utfördes var ph-värdet 6,7 och alkaliniteten,23 mekv/l. Bottenfauna- och elfiskelokalen i Mogruvbäcken. Nittälven, 122-734 Bottenfauna: Art- och antalsmässigt fattig fauna. Av de fyra BpHI 8 arter som påträffades, erhölls enbart en,dagsländan Baetis rhodani, i tillräckligt antal för att få räknas som BpHI 8 art. Förmodligen ligger därför årslägsta ph i närheten av 5,5. 24

Den art- och antalsmässiga dominansen, samt låga indexvärdet, tyder på viss påverkan av organiskt material. Eftersom det samtidigt finns klass 4 (6st.) och klass 5 arter (1), samt totalmängden fauna är liten, utgörs det organiska materialet troligen av humus från omgivande skogs- och myrmarker. Fiske: Vid elfisket fångades 1 elrista och 1 mört. Någon bedömning av reproduktion respektive öringtäthet har inte gjorts därför att endast en fiskeomgång, s.k. kvalitativt elfiske, genomfördes p.g.a. att fiskets syfte var att konstatera eventuell öringförekomst vid lokalerna. Fångstöring per 1 m 2 inittälven, år 1994 & 25 endasten fiskeom gång + öring >+ öring 6 Antal 4 2 1989 1994 2 25 Resultat från elfisket år 25 jämfört med tidigare år. Älvens vatten kommer bl.a. från Yxsjön i Ljusnarsbergs kommun, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 199. Öring, ca 7 hg/st har utplanteras 1994 (2 kg), 1995 (2 kg), och sättfisk 1996 (3 kg ), 1997 (15 kg), 1998 (5 kg), 1999 (2 kg). När elfisket utfördes var ph-värdet 6,6 och alkaliniteten,12 mekv/l. Bottenfauna- och elfiskelokalen i Nittälven. 25

Rastälven, 122-45 Bottenfauna: Mycket art- och individrik fauna. Fjorton BpHI 8 och 3 BpHI 1 arter, tyder på att årslägsta ph bör ligga betydligt över 5,5. Den antalsmässiga dominansen av känsliga arter, två klass 5 arter, samt högt indexvärde, tyder på att näringstillgången inte är förhöjd. En ovanlig art, skalbaggen Stenelmis canaliculata, påträffad. Arten var tidigare rödlistad i kategori 4 (sårbar). Fiske: Vid elfisket fångades 17 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 3 öringar per 1 m 2. Vid fisket fångades även 63 stensimpor och 57 elritsor. Vattendraget bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet samt reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande vattendrag. Fångstöring per 1 m 2 irastälven +öring >+öring Antal 3 25 2 15 1 5 1988 1994 1999 25 Resultat från elfisket år 25 jämfört med tidigare år. Älvens vatten kommer huvudsakligen från Lilla Grängen, som inte ingår i länets kalkningsprogram, och rinner i genom Sången m.fl. sjöar. Utplantering av Brunnshytteöring har utförts 1987. När elfisket utfördes var ph-värdet 7, och alkaliniteten,17 mekv/l. 26

Elfiske- och bottenfaunalokalen i Rastälven. Rönnhöjdsbäcken, 122-(789) Vid elfisket fångades 12 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 12 öringar per 1 m 2. Vattendraget bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet men mycket stor avvikelse av reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande vattendrag. Den ringa fångsten beror troligen på andra orsaker än vattenkvalitén. Fångstöring per 1 m 2 irönnhöjdsbäcken år 1996 & 24 endasten fiskeom gång + öring >+ öring Antal 2 15 1 5 163 66 37 43 41 243 31 33 6 15 5 9 12 1995 1996 1997 1998 2 21 23 24 25 Resultat från elfisket år 25 jämfört med tidigare år. Totalt har det under åren 1994-98 satts ut 25 yngel av Brunnshytteöring. Bäcken saknar källsjöar och har ett litet avrinningsområde, vilket innebär begränsad eller ingen öringreproduktion under år med låg nederbörd. Bäcken och bäckstränder har kalkats ett flertal tillfällen. Bäcken ingår i länets kalkningsprogram. sedan 1996. Drygt en vecka efter det att elfisket utfördes var ph-värdet 6,8 och alkaliniteten,11 mekv/l. 27

Elfiskelokalen i Rönnhöjdsbäcken. Sandån, 122-182 Bottenfauna: Relativt art- och individfattig fauna. Tre BpHI 8 arter, tyder på att årslägsta ph bör ligga över, men förmodligen i närheten av 5,5. Kombinationen av artoch antalsmässig dominansen av mycket tåliga arter, högt artantal av känsliga och mycket känsliga arter, samt lågt indexvärde, tyder på relativt hög humushalt i vattnet. Fiske: Vid elfisket fångades 19 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 6 öringar per 1 m 2. Vid fisket fångades även 25 stensimpor. Vattendraget bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet samt reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande vattendrag. Fångstöring per 1 m 2 isandån + öring >+ öring 2 15 Antal 1 5 1983 1989 1994 2 25 Resultat från elfisket år 25 jämfört med tidigare år. 28

Åns vatten kommer från flera sjöar, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1979, och har sitt utflöde i Glien. När elfisket utfördes var ph-värdet 6,5 och alkaliniteten,11 mekv/l. Elfiske- och bottenfaunalokalen i Sandån. Sköttviksbäcken, 138-477 Vid elfisket fångades 37 bäckrödingar. Vattendraget bedöms ha mycket stor avvikelse av öringtäthet samt reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande vattendrag. Att ingen öring fångades beror troligen på de inte klarar konkurrensen med bäckrödingen. Fångstöring och bäckröding per 1 m 2 isköttviksbäcken +öring >+öring +bäckröding >+bäckröding Antal 25 2 15 1 5 1993 1995 1996 24 25 Resultat från elfisket år 25 jämfört med tidigare år. Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Sandsjötjärn och Kotjärn (put-and-take). Inga kalkningar har utförts i avrinningsområdet. 29

Kotjärnen Norr-Älgen [ Sandsjötjärnen Copyright Lantmäteriet 24. Ur GSD-Fastighetskartan ärende 16-24/188 T Elfiskelokalen i Sköttviksbäcken. Svennevadsån, 65-25 Vid station 1 fångades 24 stensimpor, 2 gäddor och 1 gärs. Vid station 2 fångades 74 stensimpor, 2 lakar, 1 gädda, 1 abborre och 1 elrista. Enligt tidigare inventeringar har det inte funnits öring i ån (Fiskenämnden, 1983). Elfisken har inte tidigare genomförts i ån. Åns vatten kommer huvudsakligen från Tisaren, som inte ingår i länets kalkningsprogram, och rinner har sitt utflöde i Sottern. När elfisket utfördes var ph-värdet 7, och alkaliniteten,55 mekv/l vid station 1 och ph-värdet var 7,3 och alkaliniteten,6 mekv/l vid station 2. Elfiskelokalerna i Svennevadsån 3

Särkalampibäcken, 138-451 Vid station 1 fångades 5 elritsor. Vid station 2 fångades 17 öringar och 26 elritsor. Vid station 3 fångades 5 öringar och 36 elritsor, vilket utgör en besättningstäthet av 32 öringar per 1 m 2. Vid station 4 fångades 1 öring och 19 elritsor. Vid station 5 fångades 2 gäddor. Endast vid station 3 utfördes mer än en fiskeomgång. Vattendraget bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet samt reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande vattendrag. Fångstöring per 1 m 2 isärkalam pibäcken, Station 1 och 3 + öring >+ öring Antal 4 3 2 1 Station 1 Station 3 1997 21 25 25 Resultat från elfisket år 25 jämfört med tidigare år. Elfiskelokalen i Särkalampibäcken. 31

Redovisning I separat rapportbilaga redovisas nätens placering på karta för respektive sjö där mörtkontrollfiske utförts. Dessutom redovisas resultatet från undersökningarna i de 12 vattendragen på blanketter. Vattendragen har ordnats i bokstavsordning. Referenser Degerman, E., Fernholm, B. och Lingdell, P-E. 1994. Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Rapport 4345. -Naturvårdsverket. Fiskenämnden, 1983. Fiskeplanering Hallsbergs kommun. Planeringsunderlag. Fiskenämnden i Örebro län. Grahn, P., Thorssell, S., Nilsson, Å. & Håkansson, L., 1988. Läget före åtgärder i Örebro län. Projekt Kalkning-Kvicksilver-Cesium. Rapport 353- -Naturvårdsverket. Länsstyrelsen, 1994a. Provfiske med nät i sjöar inom Örebro län 1969 1993. Del 1. Publikation 1994:17. Länsstyrelsen i Örebro län. Länsstyrelsen, 1994b. Provfiske med nät i sjöar inom Örebro län 1969 1993. Del 2. Publikation 1994:17. Länsstyrelsen i Örebro län. Länsstyrelsen, 25a. Mört i St Avlången? Enkätundersökning. Dnr: 5813-1442- 25. Länsstyrelsen, 25b. Mört i St Havsjön? Enkätundersökning. Dnr: 5813-1441- 25. Lingdell, P-E. och Engblom, E. 199. Försurningssituationen i några sjöar och vattendrag i Kopparbergs län. - Limnodata HB. Lingdell, Per Erik och Engblom, Eva. 22. Bottendjur som indikatorer på kalkningseffekter. Rapport 5235. Naturvårdsverket. Naturvårdsverket, 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag. Rapport 4913. Naturvårdsverket, 21. Undersökningstyp: Provfiske i sjöar. Version 1:2. Handbok för miljöövervakning. 32

Naturvårdsverket, 22. Kalkning av sjöar och vattendrag. Handbok 22:1. Nordiska ministerrådet, 1984. Naturgeografisk regionindelning av Norden. - Berlings, Arlöv. Shannon, D E, 1948. A mathematical theory of communication. Bell System Technological Journal 37:379 423. 33

w.t.lst.se Postadress Besök Fax Internet E-poet Tfn växel 71 86 Stortorget 22 19-19 3 1 www.t.lst.se lansstyrelsen@t.lst.se 19-19 3

Biologisk undersökning av 9 sjöar och 17 vattendrag i Örebro län 26 Huvudrapport w.t.lst.se Publ. nr 27:18

Information Titel: Utgivare: Biologisk undersökning av 9 sjöar och 17 vattendrag i Örebro län 26 Länsstyrelsen i Örebro län Projektledare/Redaktör: Pelle Grahn Beställningsadress: Länsstyrelsen i Örebro län, 71 86 Örebro Tfn växel: 19-19 3 E-post: lansstyrelsen@t.lst.se Kontaktperson: Pelle Grahn. Länsstyrelsen i Örebro län Telnr 19-19 35 21 e-post: pelle.grahn@t.lst.se Copyright: Länsstyrelsen i Örebro län 27 Citering: Grahn, P./Red. (27): Biologisk undersökning av 9 sjöar och 17 vattendrag i Örebro län 26, Örebro (27:18)

Förord Denna rapport redovisar resultat från biologiska undersökningar av förekomst och reproduktion av mört i 9 kalkade sjöar och alla fiskarter (främst öring) i 17 vattendrag (både kalkade och inte kalkade) i Örebro län. Förutom mört i sjöarna och fiskarterna i vattendragen undersöktes även bottenfaunan i 4 av vattendragen. Undersökningarna genomfördes under 26. Syftet med undersökningarna är att bedöma eventuell inverkan av försurning eller annan påverkan på fiskbestånd och bottenfauna. Undersökningarna utgör också effektkontroll i de vatten som kalkats och där biologisk återställning i kalkade vatten utförts. Flertalet av undersökningarna ingår i länets miljöövervakningsprogram, där respektive vattendrag generellt undersöks vart femte år. Undersökningstyperna kan även användas i uppföljningen av miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Mörtkontrollfiske i sjöar som ingår i kalkningsprogrammet är en undersökningsmetod som infördes år 23. Syftet är att utifrån förekomst eller icke förekomst av mört mindre än 1 cm få en indikation på om kalkningsinsatserna skapat förutsättningar för att en naturlig fauna kan återetableras. Undersökningen har finansierats via Naturvårdsverkets anslag för miljöövervakning samt effektuppföljning i kalkade vatten. Analys och utvärdering av bottenfaunaproverna har främst utförts av limnolog Per Mossberg. Ansvariga för undersökningarnas genomförande har varit, Mikael Nyberg (fältarbete och dataregistrering), Martin Engström (utvärdering) och Pelle Grahn (utvärdering och sammanställning). Sex av vattendragen har undersökts av Vattenbruksskolan, Hällefors kommun och två av vattendragen har undersökts av NordNatur AB. Örebro i april 27 Jan Johansson Miljöskyddsdirektör 1

Innehåll Förord... 1 Sammanfattning... 3 Inledning... 6 Andra undersökningar under 26... 8 Temperatur, nederbörd och vattenföring september år 25 - september år 26 (källa: SMHI).... 8 Översiktligt mörtkontrollfiske... 9 Metoder... 9 Sammanfattande resultat Mörtkontrollfiske...1 Angsjön, 138-44... 11 Bocksbosjön, 122-313... 11 Bosjön, 67-97... 11 Gåssjön, 138-23... 11 Håkansbodasjön, 122-411... 12 Lersjön, 138-135... 13 Rammsjön, 122-266... 13 Ölen, 121-167... 14 Örkaggen, 67-88... 15 Bottenfauna... 15 Metoder...15 Utvärdering...16 Elfiske... 18 Metoder...18 Sammanfattande bedömning, elfiske och bottenfauna...19 Brattforsbäcken, 122-382... 19 Finnängsbäcken, 138-(578)... 21 Imälven, 138-15... 21 Kvarnbäcken, 138-575... 22 Kvarntorpsbäcken, 138-37... 23 Kviddtjärnsbäcken, 138-(492)... 24 Långbrobäcken, 138-(573)... 24 Nätsjöbäcken, 138-36... 25 Rastsälven, 122-45... 25 Rällsälven, 122-725... 26 Rönnhöjdsbäcken, 122-(789)... 27 Sirsjöbäcken, 138-245... 28 Skagersholmsån, 138-2... 29 Sverkestaån, 122-112... 3 Valån, 138-43... 32 Vasslabäcken, 122-46... 32 Venaån, 122-317... 34 Redovisning... 35 Referenser... 35 2

Sammanfattning Rapporten redovisar resultat från år 26 av förekomst och reproduktion av mört i 9 kalkade sjöar och alla fiskarter (främst öring) i 17 vattendrag (både kalkade och inte kalkade) i Örebro län. Förutom mört i sjöarna och alla fiskarterna i vattendragen undersöktes även bottenfaunan i 4 av vattendragen. Fisk utgör en väsentlig del av sötvattnens ekosystem, varför det är viktigt att bedöma fisksamhällenas status och eventuella förändringar i dessa. Kunskapen om de enskilda fiskarternas livshistoria och miljökrav är oftast god, vilket innebär att fisksamhällenas struktur och funktion också utgör ett viktigt instrument för att bedöma om förändringar i miljön föreligger. Bottenfaunan är en annan viktigt miljöindikator i sjöar och vattendrag. Utifrån bottenfaunan kan man bedöma t.ex. eventuell försurningspåverkan och påverkan genom tillförsel av näringsämnen, organiska ämnen eller metaller. De biologiska undersökningarna innebär även att man skapar referensdata för framtida kontrollverksamhet. Syftet med undersökningarna är att bedöma eventuell negativ inverkan på fiskbestånd och bottenfauna med anledning av försurning eller annan påverkan. Dessutom utförs undersökningarna som effektkontroll i de vatten som kalkats och där ev. biologisk återställning i kalkade vatten utförts. Undersökningstyperna kan även användas i uppföljningar av det nationella miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Mört med storleken 1 cm eller mindre fångades i 8 av 9 undersökta sjöar. I den sjö som det inte fångades mört som var 1 cm eller mindre fångades dock en mört på 17 cm. Antal mört < 1 cm/nät 1 39 9 8 < 1 cm mört/nät 7 6 5 4 3 2 1,5 1 34 14 66 2 38 Angsjön Bocksbosjön Bosjön Gåssjön Håkansbodasjön Lersjön Rammsjön Ölen Örkaggen Antal mört mindre än 1 cm per nät i de undersökta sjöarna. 3

Flertalet av vattendragen bedöms ha ingen eller obetydlig 1 avvikelse från förväntad öringtäthet och reproduktion i förhållande till andra jämförbara öringförande vattendrag. Ingen bedömning har utförts av de vattendrag där endast en fiskeomgång, s.k. kvalitativt elfiske, genomförts. Syftet vid kvalitativt elfiske har varit att konstatera eventuell öringförekomst. Öringtäthet Öringreproduktion Venaån Vasslabäcken stn 2 Vasslabäcken stn 1 Valån Sverkestaån stn 5 Skagerhsolmsån stn 5 Skagersholmsån stn 3 Sirsjöbäcken Rönnhöjdsbäcken Rällsälv en Rastälv en, stn 2 Nätsjöbäcken Långbrobäcken stn 2 Långbrobäcken stn 1 Kv iddtjärnsbäcken Kv arntorpsbäcken Kv arnbäcken stn 4 Kv arnbäcken stn 3 Kv arnbäcken stn 2 Kv arnbäcken stn 1 Imälv en Finnängsbäcken Brattforsbäcken stn 2 Brattforsbäcken stn 1 1 2 3 4 5 Klass 1) Avvikelse från jämförvärde, täthet och reproduktion (Naturvårdsverket, 1999). Klass Benämning 2) Antal/1 m 2, 1-299 möh 3) Reproduktion av laxfisk Ingen bedömning 1 Ingen eller obetydlig avvikelse 1,34 1, 2 Liten avvikelse 1,5-1,34,67-1, 3 Tydlig avvikelse,85-1,5,5 -,67 4 Stor avvikelse,34 -,85,33 -,5 5 Mycket stor avvikelse <,34 <,33 2) Biomassa och antal anges per 1 m 2. 3) För lokaler där laxfisk förekommer (öring, röding, lax, harr) beräknas hur många av de fyra arterna som hade årsungar (rekrytering). Antalet arter med reproduktion divideras med förekommande antal laxfiskar. 4

Resultatet från bottenfaunaundersökningarna i vattendragen visar generellt inga tecken på försurningspåverkan eller påverkan genom tillförsel av näringsämnen, organiska ämnen eller metaller. Antal påträffade taxa 18 16 14 12 1 8 6 4 2 BpHI BpHI 1 BpHI 2 BpHI 3 Bottenfauna BpHI 4 BpHI 5 BpHI 6 BpHI 7 BpHI 8 BpHI 9 Brattforsbäcken stn 1 Rällsälven Sverkestaån stn 5 Vasslabäcken stn 1 Vasslabäcken stn 2 BpHI 1 Försurningskänslighet BpHI (Lingdell och Engblom 22), beskriver resp. 1 taxas känslighet för surt vatten. Indexet varierar från 1 till 1. Värdet 1 innebär att taxat är mycket tålig mot surt vatten, och 1 att taxat är mycket känsligt. Påträffas taxa med BpHI 6 eller högre i tillräckligt antal har vattnets årslägsta ph-värde med stor sannolikhet inte understigit 5,5. BpHI innebär att taxats försurningskänslighet är okänd. Antal påträffade 1 taxa och dess försurningskänslighet i de undersökta vattendragen. 1) Taxonomisk grupp = art, släkte, familj. Bottenfauna Föroreningskänslighetsindex Föroreningskänslighetsindex 5 4 3 2 1 Brattforsbäcken stn 1 Rällsälven Sverkestaån stn 5 Vasslabäcken stn 1 Vasslabäcken stn 2 Okänd känslighet. 1 Extremt tåliga. 2 Mycket tåliga. 3 Normalt tåliga. 4 Känsliga. 5 Mycket känsliga. Föroreningskänslighetsindexet visar resp. taxas känslighet för organisk förorening. Klassificering och index är enligt Degerman, Fernholm och Lingdell 1994. 5

Shannons diversitetsindex (H') 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 Brattforsbäcken stn 1 Bottenfauna Rällsälven Sverkestaån stn 5 Vasslabäcken stn 1 Vasslabäcken stn 2 Shannons diversitetsindex är ett mått på djursamhällets mångformighet. Detta index är högt om artrikedomen är stor och flera arter delar på dominansen, medan det är lågt om arterna är få och faunan helt domineras av någon eller några enstaka arter. Bottenfaunans diversitet, H, från de 6 stationerna. Den horisontella linjen motsvarar de för regionen förväntade värdet för opåverkade rinnande vatten (Naturvårdsverket, 1999 - tabell 43). Inledning Denna rapport redovisar resultat från biologiska undersökningar av förekomst och reproduktion av mört i 9 sjöar och alla fiskarter (främst öring) i 17 vattendrag (totalt 24 stationer) i Örebro län. Förutom mört i sjöarna och öring i vattendragen undersöktes även bottenfaunan i 4 av vattendragen. I förteckningen nedan samt på rapportens framsida redovisas de sjöar och vattendrag som ingår i undersökningen. 6

Station Lst nr Y-koord X-koord Elfiske Bottenfauna Mörtfiske Angsjön 138-44 1431 657632 1 Bocksbosjön 122-313 145168 658787 1 Bosjön 67-97 143155 651974 1 Gåssjön 138-23 14228 655374 1 Håkansbodasjön 122-411 144982 661868 1 Lersjön 138-135 14312 658898 1 Rammsjön 122-266 145573 65926 1 Ölen 121-167 14255 656337 1 Örkaggen 67-88 14379 65255 1 Brattforsbäcken stn 1 122-382 145633 661777 1 1 Brattforsbäcken stn 2 122-382 1455362 6618511 1 Finnängsbäcken 138-(578) 142587 665532 1 Imälven stn 4 138-15 143732 6578592 1 Kvarnbäcken stn 1 138-575 142849 665214 1 Kvarnbäcken stn 2 138-575 142841 665249 1 Kvarnbäcken stn 3 138-575 14285 665272 1 Kvarnbäcken stn 4 138-575 142786 665282 1 Kvarntorpsbäcken 138-37 142232 657198 1 Kviddtjärnsbäcken 138-(492) 143185 664375 1 Långbrobäcken stn 1 138-(573) 142828 665166 1 Långbrobäcken stn 2 138-(573) 14285 665199 1 Nätsjöbäcken 138-36 142385 6645 1 Rastälven, stn 2 122-45 144235 662175 1 Rällsälven 122-725 145685 663335 1 1 Rönnhöjdsbäcken 122 -(789) 143769 665224 1 Sirsjöbäcken 138-245 142953 66887 1 Skagersholmsån stn 3 138-2 141924 653682 1 Skagersholmsån stn 5 138-2 14253 653517 1 Sverkestaån stn 5 122-112 147935 661955 1 1 Valån 138-43 143395 6577376 1 Vasslabäcken stn 1 122-46 1458 66137 1 1 Vasslabäcken stn 2 122-46 144945 661695 1 1 Venaån 122-317 14459 659335 1 Summa 24 5 9 Anm. Lst nr som börjar med 67 = Motala ströms vattensystem, 67 = Forsviksåns vattensystem, 121 = Eskilstunaåns vattensystem, 122 = Arbogaåns vattensystem, och 138 =Gullspångsälvens vattensystem. Syftet med undersökningarna är att bedöma eventuell negativ inverkan på fiskbestånd och bottenfauna av försurning eller annan påverkan. Dessutom utförs undersökningarna som effektkontroll i de vatten som kalkats och där eventuell biologisk återställning i kalkade vatten utförts. Undersökningstyperna kan även användas i uppföljning av det nationella miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Viss anknytning finns även till uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Giftfri miljö. 7

Andra undersökningar under 26 Långsjön (67-14) i Tiveden har provfiskats med nät varje år sedan 1989. Långsjön ingår i det nationella s.k. IKEU-programmet. Varje år sedan 1995 utförs bottenfaunaundersökningar i Fagertärn och Limmingssjön. Dessutom sker elfiske- och bottenfaunaundersökningar varje år sedan 2 i Trösälven. Fagertärn, Limmingssjön och Trösälven ingår i det nationella tidsserieprogrammet. Fiskeriverket ansvarar för fiskeundersökningarna, dataregistrering samt redovisning. SLU ansvarar, på uppdrag av Naturvårdsverket, för bottenfaunaundersökningarna, dataregistrering samt redovisning. Dessutom genomförde Länsstyrelsen provfiske och makrofytinventering i Tysslingen som ingår i basinventeringen av Natura 2. I den Samordnade recipientkontrollen (SRK) ingår bl.a. bottenfaunaundersökningar, vilka respektive vatten(vårds)förbund ansvarar för. Temperatur, nederbörd och vattenföring september år 25 - september år 26 (källa: SMHI). Temperatur och nederbörd September 25 - Västvindar och endast svaga nederbördsområden gjorde att månanden blev mild och till största delen torr. I Örebro var nederbörden ca 2 mm, vilket är ca 1/3 mot det normala. Oktober blev något mildare än normalt och nederbörden var normal för månaden. November präglades av mycket milt väder med en medeltemperatur i länet 2-3 grader över det normala och nederbörd ca ¾ mot det normala. December började milt för att i mitten av månanden bli kallare och tämligen rik nederbörd i form av snö, speciellt i länets norra delar. Januari 26 präglades av att hela länet är snötäckt från mitten av månaden. Temperaturen var dock något över det normala och nederbörden var något minder än normalt. I februari var medeltemperatur lite varmare än normalt. Där växlade temperaturen ofta, för även om mild Atlantluft dominerade förekom också rejäl kyla. Normal nederbörd för månaden, men flera snöoväder förekom. Snötäcket låg kvar hela månaden. Mars blev 3-4 grader kallare än normalt, men normal nederbörd. Efter en utdragen vinter gjorde våren snabba framsteg i april och när halva månaden gått hade hela landet, utom högre terräng i västra Norrland, dygnsmedeltemperaturer varaktigt över noll grader. Det ovanligt tjocka snötäcket smälte tämligen fort och tillsammans med regn och blötsnö från ovan gav detta en riklig vårflod. Månaden var överlag solfattig. Första halvan av maj präglades av torrt och extremt varmt väder. T.ex. hade Örebro 26 grader varmt under första veckan. Andra halvan blev temperaturerna mera normala för årstiden, men nederbörden var 2-2,5 gånger mer än normalt. Medeltemperaturen och nederbörden under juni vara nära det normala för månaden. Juli bjöd på varmt, med 3-4 grader varmare än normalt, och torrt väder. Det varma vädret 8

fortsatte i augusti, dock med kraftiga regnväder, vilket medförde att nederbörden blev mycket över den normala. Västvindar och endast svaga nederbördsområden gjorde att september 26 blev rekordvarm (+ 3,5 grader över normalvärdet), mild och till största delen torr. I Örebro län var nederbörden hälften mot det normala. Vattenföring Under större delen av september 25 noterades mycket låga flöden i länets vattendrag. Den låga vattenföringen fortsatte större delen av oktober och november. Under december ökade vattenföringen något till normala flöden. Från januari 26 till och mars var flöden låga. Vattendragens vattenföring var under april påverkade av vårfloden som medförde höga och mycket höga flöden. Under sista vecka i april avklingade vattenföringen till normala förhållanden. Under maj var vattenföringen som helhet nära den normala för årstiden. Vattenföringen under juni var sjunkande och mot slutet av månaden var den i de flesta vattendragen under det normala. I juli var vattenföring mycket under den normala för årstiden. Den låga vattenföringen fortsatte under augusti och september, vilket dock är normalt för årstiden. Översiktligt mörtkontrollfiske Metoder Syftet med undersökningen var att konstatera förekomst av mört och reproduktion av mört i utvalda sjöar inom kalkningsprogrammet. Närvaron av småmört (reproduktion av mört) kan användas som indikator för att en sjö har återhämtat sig från försurning. Ett av de biologiska målen för kalkningsprogrammet är att mört mindre än (<) 1 cm ska finnas i de sjöar som ingår i programmet och i vilka mört tidigare har funnits (Naturvårdsverket, 22). Undersökningsmetoden som har använts har hämtats från Undersökningstyp: Provfiske i sjöar - Inventeringsfiske (Naturvårdsverket, 21). Vi har emellertid modifierat metoden för att rikta fisket mot fångst av mört. Grundidéen är att fiska maximalt antal nätnätter jämt fördelade på grundområden med vattenvegetation och att använda nät med en maskstorlek på 8 mm. Fisket avbröts när vi fått mört < 1 cm eller när vi fiskat det antal nätnätter som vi ansett vara maximalt för den specifika sjön. 9

Sammanfattande resultat Mörtkontrollfiske Sjöar där mörtkontrollfiske har genomförts under året. 1

Angsjön, 138-44 Fisket utfördes 26-9-9 med 2 bottensatta nät, maskstorlek 8 mm. Vid fisket fångades 1 mört, 41 abborrar, 7 gersar och 3 benlöjor. Den fångade mörten var < 1 cm (6,6 cm). Angsjön ingår i kalkningsprogrammet sedan 1984. Angsjön = 44 ha. Bocksbosjön, 122-313 Fisket utfördes 26-8-3 med 1 bottensatt nät, maskstorlek 8 mm. Vid fisket fångades 1 mörtar och 3 abborrar. Samtliga mörtar som fångades var < 1 cm. Mörtarnas längdfördelning var inom intervallet 6,5-9,4 cm. MÖRT (n=1 ) Bocksbosjön 122-313 4 3 ANTAL 2 1 4 5 6 7 8 9 1 1112 13 1415 16 1718 19 221 LÄNGD cm 22 2324 25 2627 28 293 31 3233 34 35 Bocksbosjön ingår i kalkningsprogrammet sedan 1991. Bocksbosjön = 7 ha. Bosjön, 67-97 Fisket utfördes 26-8-9 med 4 bottensatta nät, maskstorlek 8 mm. Vid fisket fångades 1 mört och 17 abborrar. Den fångade mörten var > 1 cm (17,3 cm). Bosjön ingår i kalkningsprogrammet sedan 1978. Bosjön = 114 ha. Gåssjön, 138-23 Fisket utfördes 26-8-18 med 3 bottensatta nät, maskstorlek 8 mm. Vid fisket fångades 54 mörtar, 111 abborrar och 1 gädda. 93 % av mörtarna var < 1 cm. Mörtarnas längdfördelning var inom intervallet 6,5-1,7 cm. 11

MÖRT (n=54 ) Gåssjön 138-23 25 2 ANTAL 15 1 5 4 5 6 7 8 9 1 1112 13 1415 16 1718 19 221 LÄNGD cm 22 2324 25 2627 28 293 31 3233 34 35 Gåssjön ingår i kalkningsprogrammet sedan 1988. Gåssjön = 62 ha. Håkansbodasjön, 122-411 Fisket utfördes 26-8-4 med 2 bottensatta nät, maskstorlek 8 mm. Vid fisket fångades 27 mörtar och 86 abborrar. Samtliga mörtar som fångades var < 1 cm. Mörtarnas längdfördelning var inom intervallet 6-8,5 cm. MÖRT (n=27 ) Håkansbodasjön 122-411 14 12 1 ANTAL 8 6 4 2 4 5 6 7 8 9 1 1112 13 1415 16 1718 19 221 LÄNGD cm 22 2324 25 2627 28 293 31 3233 34 35 Håkansbodasjön ingår i kalkningsprogrammet sedan 1983. Håkansbodasjön = 26 ha. 12

Lersjön, 138-135 Fisket utfördes 26-8-17 med 3 bottensatta nät, maskstorlek 8 mm. Vid fisket fångades 199 mörtar och 141 abborrar. 99 % av de fångade mörtarna var < 1 cm. Mörtarnas längdfördelning var inom intervallet 7-15,6 cm. I Lersjön har provfiske utförts 1994 och 1996 (Länsstyrelsen, 1997). Vid samtliga fisken fångades abborre, mört och gädda. Av de 7 respektive 36 mörtar som fångades 1994 (medellängd 22,4 cm) och 1996 (medellängd 25,6 cm) fångades ingen mört 1994 med storleken < 1 cm., men 2 st (5 %) var < 1 cm 1996. MÖRT (n=2 ) Lersjön 138-135 12 1 8 ANTAL 6 4 2 4 5 6 7 8 9 1 1112 13 1415 16 1718 19 221 LÄNGD cm 22 2324 25 2627 28 293 31 3233 34 35 Lersjön ingår i kalkningsprogrammet sedan 1977. Lersjön = 76 ha. Rammsjön, 122-266 Fisket utfördes 26-8-22 med 5 bottensatta nät, maskstorlek 8 mm. Vid fisket fångades 14 mörtar och 129 abborrar. 97 % av de fångade mörtarna var < 1 cm. Mörtarnas längdfördelning var inom intervallet 6,8-21 cm. I Rammsjön har provfiske utförts 198 (Naturvårdsverket, 1989), 1986, 1987, 1989 (Länsstyrelsen, 1994) och 1994 (Länsstyrelsen, 1997). Vid fisket 198 fångades abborre, gädda och siklöja. Vid fisket 1986 fångades abborre och mört ( % < 1 cm). Vid fisket 1987 fångades abborre, braxen, gädda, siklöja och mört (4 % < 1 cm). Vid fisket 1989 fångades abborre, siklöja och mört (8 % < 1 cm). 13

MÖRT (n=14 ) Rammsjön 122-266 6 5 4 ANTAL 3 2 1 4 5 6 7 8 9 1 1112 13 1415 16 1718 19 221 LÄNGD cm 22 2324 25 2627 28 293 31 3233 34 35 1981-4-29 utsattes ca 1 1 st könsmogna mörtar. 1982-4-3 utsattes ca 3 st könsmogna mörtar. Vid båda tillfällen hämtades mörtarna från Hjälmaren. Under sommarmånaderna 1981-1986 gödslades Rammsjön kontinuerligt med varierande givor av kväve och fosfor (Naturvårdsverket, 1989). Rammsjön ingår i kalkningsprogrammet sedan 1981. Rammsjön = 114 ha. Ölen, 121-167 Fisket utfördes 26-8-1 med 6 bottensatta nät, maskstorlek 8 mm. Vid fisket fångades 231 mörtar, 1 abborrar, 1 gädda, 53 gersar och 46 benlöjor. 99 % av de fångade mörtarna var < 1 cm. Mörtarnas längdfördelning var inom intervallet 6,9-15,6 cm. MÖRT (n=231 ) Ölen 121-167 1 9 8 7 ANTAL 6 5 4 3 2 1 4 5 6 7 8 9 1 1112 13 1415 16 1718 19 221 LÄNGD cm 22 2324 25 2627 28 293 31 3233 34 35 14

I Ölen har provfiske utförts 1976 och 1981 (Länsstyrelsen, 1994). Vid fisket 1976, som utfördes både under sommaren och hösten, fångades abborre, gers, gädda, lake och mört. Av de 63 mörtar som fångades var % < 1 cm. Vid fisket 1981, som utfördes både under sommaren och hösten, fångades abborre, benlöja, gers, gädda, nors och mört. Av de 736 mörtar som fångades var 1 % (8 st) < 1 cm. Ölen ingår i kalkningsprogrammet sedan 1977. Ölen = 41 ha. Örkaggen, 67-88 Fisket utfördes 26-8-8 med 5 bottensatta nät, maskstorlek 8 mm. Vid fisket fångades 1 545 mörtar, 145 abborrar och 48 gersar. Alla de fångade mörtarna utom två var < 1 cm. Mörtarnas längdfördelning var inom intervallet 6,9-15,4 cm. MÖRT (n=468 ) Örkaggen 67-88 Kommentar: Alla fångade mörtar (n=1545) är inte noggrant längdmätta. Alla mörtar var dock < 1 mm. 2 18 16 14 ANTAL 12 1 8 6 4 2 4 5 6 7 8 9 1 1112 13 1415 16 1718 19 221 LÄNGD cm 22 2324 25 2627 28 293 31 3233 34 35 Örkaggen ingår i kalkningsprogrammet sedan 1986. Örkaggen = 237 ha. Bottenfauna Metoder Bottenfaunaundersökning utfördes i fyra vattendrag. Proverna har insamlats av Länsstyrelsen. Utplockning av djuren har gjorts under lupp med 6 ggr. förstoring. Först sållades proverna genom ett såll med 1 mm maskvidd. Ur dessa sållrester plockades samtliga djur ut. Det material som passerade genom 1 mm s nätet sållades med nät med,5 mm maskor. Av dessa sållrester analyserades först ett subsampel. Subsamplingen utfördes genom vägning. Ur subsamplet plockades samtliga djur ut. Resten av provet genomsöktes efter djurarter som inte påträffats i större antal i subsamplet. Subsampelstorleken var 1 % av totalprovet. Subsampelprocent samt djurantal för 15

grovsållat, subsampel, provrest och det totala provet framgår av tabellen för respektive vattendrag. Om det står en siffra under rubriken rest, innebär det att hela provet är genomsökt efter arten ifråga, och totalvärdet är summan av subsampel plus rest. Om ingen siffra finns under rest, är totalsumman det uppmultiplicerade värdet för subsamplet. Ett frågetecken efter ett artnamn innebär att artbestämningen är osäker. Utvärdering Vid utvärderingen har djuren klassificerats med avseende på känslighet för försurning och organisk förorening. Dessutom har vid bedömningen av artrikedomen (mångformigheten) använts Shannons diversitetsindex, som redovisas endast under avsnittet Sammanfattning. Försurningskänslighet BpHI (Lingdell och Engblom 22), beskriver respektive taxas känslighet för surt vatten. Indexet varierar från 1 till 1. Värdet 1 innebär att taxat är mycket tålig mot surt vatten, och 1 att taxat är mycket känsligt. Påträffas taxa med BpHI 6 eller högre i tillräckligt antal har vattnets årslägsta ph-värde med stor sannolikhet inte understigit 5,5. BpHI innebär att taxats försurningskänslighet är okänd. Vid utvärderingen har dessutom studerats om bottenfaunaindikatorer (Naturvårdsverket, 22) finns med i provet. Bottenfaunaindikatorerna som ingår är speciellt framtagna för att indikera måluppfyllelse efter kalkning. Föroreningskänslighetsindex Indexet visar respektive taxas känslighet för organisk förorening. Klassificering och index är enligt Degerman, Fernholm och Lingdell 1994. Index Okänd känslighet. 1 Extremt tåliga. 2 Mycket tåliga. 3 Normalt tåliga. 4 Känsliga. 5 Mycket känsliga. En utförligare redovisning av indexvärdenas betydelse finns i Lingdell och Engblom (199). För organisk förorening har ett sammanfattande index beräknats. Detta är definierat som: summa (N * I) / summa N, där N är antalet av ett taxa, och I taxats indexvärde enligt ovan. Vid beräkning av detta index har enbart de taxa använts som är bestämda till art eller släkte, och är känslighetsbedömda som art eller släkte. Indexet varierar mellan 1 (extremt förorenat) till 5 (extremt rent). Organisk förorening omfattar i detta sammanhang även ämnen som leder till ökad organisk produktion i vattnet. 16

Artrikedom Vid bedömningen av artrikedom (mångformighet) har använts Shannons diversitetsindex (H ) (Shannon, 1948), som redovisas endast under avsnittet Sammanfattning. Indexet tar hänsyn till både antalet arter (S) samt abundansen av dessa (N). Indexet tar inte hänsyn till vilka arter som förekommer på en viss station. Användandet av indexet bygger på att ett mera stabilt samhälle har ett större artantal och att arterna är mera jämt fördelade än i ett samhälle som är utsatt för någon form av stress. Shannons diversitetsindex har räknats fram med: där H = - sum [ (n i / N) x ln (n i / N) ] n i = antalet individer av arten S i N = totala antalet individer av alla arter Bottenfauna, Shannons diversitetsindex (H') för olika naturgeografiska regioner (Naturvårdsverket, 1999 uträknat efter tabell 42 och 43). Klass Benämning H', Mellanboreal H', Sydlig boreal H', Boreonemoral 1 Ingen eller obetydlig avvikelse> 2,11 > 1,9 > 1,77 2 Liten avvikelse 1,87-2,11 1,69-1,9 1,58-1,77 3 Tydlig avvikelse 1,4-1,87 1,27-1,69 1,18-1,58 4 Stor avvikelse,7-1,4,63-1,27,58-1,18 5 Mycket stor avvikelse,7,63,59 Naturgeografisk region Mellanboreal 2,34 Sydlig boreal 2,11 Boreonemoral 1,97 Shannons diversitets index Kartan till höger visar Örebro län och de Naturgeografiska regioner för beräkning av jämförvärden (Nordiska ministerrådet, 1984). JÄMFÖRVÄRDEN (vattendrag) för olika naturgeografiska regioner. Jämförvärden utgörs av 25:e percentilen i data från så långt möjligt opåverkade vattendrag (Naturvårdsverket, 1999 tabell 43). 17

Elfiske Metoder Huvudsyftet med elfiskeundersökningen var att i de 17 utvalda vattendragen konstatera eventuell förekomst av öring och dess reproduktion. Undersökningsmetodiken har anpassats till detta. Det elfiskeaggregat som använts har varit motordrivet elfiskedon av firmamärket LUGAB (L-1) samt batteridrivet elfiskedon av firmamärket Geomega (Vattenbruksskolan). Elfiskeundersökningarna genomfördes under hösten vilken utgör den lämpligaste tiden för den här typen av undersökningar. Årsungar av öring har då nått fångstbar storlek och dessutom är det normalt lågvattensperioder som ger bästa möjligheten att fånga fisk av olika storleksklasser i vattendragen. Avfiskning inom lokalerna har normalt utförts 3 gånger, s.k. kvantitativt elfiske. Den fångade fisken har protokollförts med avseende på art och antal. Varje individ har längdmätts av öring till närmaste,5 cm medan för övriga arter vanligtvis storleksintervallet har noterats. Den fångade fisken har efter avslutat fiske återutsatts i vattendraget. Vid elfiskena har en successiv utfiskning av ett bestämt område utförts. Metoden bygger på att fångsterna, efter hand sjunker. Fångsteffektiviteten varierar härvid med en rad faktorer såsom fiskart, fiskens storlek, fiskesträckans karaktär (djup, strömhastighet, grumlighet m.m.) samt fiskarens skicklighet. Vid upprepat fiske (>2 avfiskningar) kan fångsteffektiviteten och därmed populationsstorleken inom det avfiskade området beräknas. För skattning av öringtätheten på de olika elfiskelokalerna, har beräkning enligt Zippin använts. Vid beräkning av öringtätheten på de undersökta ytorna har en uppdelning gjorts på årsungar (+) samt två-somriga och äldre fiskar (>1+). Längdfördelningen av öringfångsten redovisas i tabell samt i diagramform. Elfiskestationernas läge framgår av de koordinat- och övriga lägesangivelser som återfinns i redovisade elfiskeprotokoll. Bedömning av resultatet har utförts enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket, 1999). I samband med elfisket har förutom fångsten, även uppgifter om lokalens läge, biotop, vattenföring m.m. protokollförts. Dessa uppgifter tillsammans med fångstdata framgår av respektive elfiskeprotokoll. Nya lokaler, eller de som inte tidigare avbildats, fotograferades. 18

Sammanfattande bedömning, elfiske och bottenfauna Vattendrag där bottenfauna- och elfiskeundersökningar har utförts under året. Brattforsbäcken, 122-382 Bottenfauna: Ganska artrik fauna. 1 BpHI 6 och 2 BpHI 8 arter, tyder på att årslägsta ph bör ligga över, men i närheten av 5,5. Den antalsmässiga dominansen av mycket tåliga arter, indikerar en viss förhöjd näringstillgång, vilket även det sammanfattande indexet tyder på. Det höga antalet klass 4 arter, och en klass 5 art tyder dock på att denna bör vara relativt liten. Inga ovanliga arter. Fiske: Vid elfisket fångades 66 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 59 öringar per 1 m 2. Vattendraget bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet 19

samt reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande vattendrag. Dessutom utfördes ett fiske längre uppströms (station 2) där 26 öringar fångades. Någon bedömning av reproduktion respektive öringtäthet har inte gjorts vid station 2 därför att endast en fiskeomgång, s.k. kvalitativt elfiske, genomfördes p.g.a. att fiskets syfte var att konstatera eventuell öringförekomst vid lokalen. Fångst öring per 1 m 2 i Brattforsbäcken +öring >+öring Antal 1 8 6 4 2 21 23 26 Resultat från elfisket år 26 jämfört med tidigare år. Bäckens vatten kommer huvudsakligen från sjön Aspen, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1986. Bäcken har sitt utflöde i Usken. Under juli 21 utplanterades 15 öringyngel. Under 23 utfördes arbeten med att uppföra en tröskel vid sjön Aspen som ska ge bäcken en bättre vattenföring under torrperioder. 24 utfördes biotopförbättrade åtgärder som innebar undanröjande av partiellt vandringshinder. Dessutom utfördes utplantering av 15 öringyngel. När elfisket utfördes var ph-värdet 7,2 och alkaliniteten,19 mekv/l. Elfiskelokaler och bottenfaunalokalen i Brattforsbäcken. 2

Finnängsbäcken, 138-(578) Fiske: Vid elfisket fångades 1 gädda. Någon bedömning av reproduktion respektive öringtäthet har inte gjorts därför att endast en fiskeomgång, s.k. kvalitativt elfiske, genomfördes p.g.a. att fiskets syfte var att konstatera eventuell öringförekomst vid lokalen. Något elfiske har tidigare inte utförts i bäcken. Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Fräkentjärn i Ludvika kommun, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1995, och har sitt utflöde i Stora Kvarntjärn. Elfiskelokalen i Finnängsbäcken. Imälven, 138-15 Fiske: Vid elfisket fångades 2 öringar och 7 stensimpor. Någon bedömning av reproduktion respektive öringtäthet har inte gjorts, därför att endast en fiskeomgång, s.k. kvalitativt elfiske, genomfördes p.g.a. att fiskets syfte var att konstatera eventuell öringförekomst vid lokalen. 21

Fångst öring per 1 m 2 i Imälven +öring >+öring Antal 3 25 2 15 1 5 1987 1993 1994 1999 24 26 Resultat från elfisket år 26 jämfört med tidigare år. Älvens vatten kommer huvudsakligen från Älgsimmen, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1984, och har sitt utflöde i Svartälven. Drygt två veckor före det att elfisket utfördes var ph-värdet 6,6 och alkaliniteten,8 mekv/l i Älgsimmens utlopp. Elfiskelokalen i Imälven. Kvarnbäcken, 138-575 Fiske: Elfiske utfördes vid 4 stationer. Vid station 1 fångades 1 gädda och 2 lakar. Vid station 2 fångades 1 lake. Vid station 3 fångades 3 bäckrödingar och vid station 4 fångades 1 gädda. Vid ett elfiske 23 fångades 8 bäckrödingar i närheten av station 3. 22

Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Stora Kvarntjärn, som inte ingår i länets kalkningsprogram. Kvarnbäcken har sitt utflöde i Likalampi. Bäckstränderna har kalkats 1979, 1986, 1989. Två dagar efter det att elfisket utfördes var ph-värdet 6,4 och alkaliniteten,7 mekv/l. Elfiskelokalerna i Kvarnbäcken. Kvarntorpsbäcken, 138-37 Fiske: Vid elfisket fångades 1 öring (27 cm), 11 signalkräftor, 8 lakar och 6 mörtar. Något elfiske har tidigare inte utförts i bäcken. Någon bedömning av reproduktion respektive öringtäthet har inte gjorts, därför att endast en fiskeomgång, s.k. kvalitativt elfiske, genomfördes p.g.a. att fiskets syfte var att konstatera eventuell öringförekomst vid lokalen. Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Östersjön, som inte ingår i länets kalkningsprogram, och har sitt utflöde i Möckeln. När elfisket utfördes var ph-värdet 7,1 och alkaliniteten,5 mekv/l. Elfiskelokalen i Kvarntorpsbäcken. 23

Kviddtjärnsbäcken, 138-(492) Fiske: Vid elfisket fångades 12 bäckrödingar (1 avfiskning). 1993, 1994 och 1996 genomfördes 3 avfiskningar. 1993 fångades 42 bäckrödingar, 1994 fångades 3 bäckrödingar och 1996 fångades 19 bäckrödingar. Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Abborrflyet och har sitt utflöde i Lilla Sandsjön. Ett av inflödena till Abborrflyet kommer från Kviddtjärnen, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1987. Drygt en vecka efter det att elfisket utfördes var ph-värdet 6,2 och alkaliniteten,7 mekv/l i Abborrflyets utlopp. Elfiskelokalen i Kviddtjärnsbäcken. Långbrobäcken, 138-(573) Fiske: Vid elfisket fångades 2 bäckrödingar vid station 1 och vid station 2 fångades 4 bäckrödingar. Båda fiskena utfördes med 1 avfiskning. Något elfiske har tidigare inte utförts i bäcken. Bäckens vatten har ingen källsjö och har utflöde i Likalampi. Elfiskelokalerna i Långbrobäcken. 24

Nätsjöbäcken, 138-36 Fiske: Vid elfisket fångades 7 öringar, 1 abborre och 4 gäddor. Någon bedömning av reproduktion respektive öringtäthet har inte gjorts, därför att endast en fiskeomgång, s.k. kvalitativt elfiske, genomfördes p.g.a. att fiskets syfte var att konstatera eventuell öringförekomst vid lokalen. 1995 utfördes 3 avfiskningar då totalt 28 öringar fångades och 1997 utfördes 2 avfiskningar då totalt 16 öringar fångades. Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Nätsjön, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1978, och har sitt utflöde i Örlingen. Drygt en vecka efter det att elfisket utfördes var ph-värdet 6,3 och alkaliniteten,11 mekv/l i Nätsjöns utlopp. Elfiskelokalen i Nätsjöbäcken. Rastsälven, 122-45 Fiske: Vid elfisket fångades 2 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 2 öringar per 1 m 2. Vid fisket fångades även 2 elritsor, 5 gäddor, 7 signalkräftor och 99 stensimpor. Vattendraget bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet samt reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande vattendrag. 25

Fångst öring per 1 m 2 i Rastälven, station 2 +öring >+öring Antal 7 6 5 4 3 2 1 1988 1994 26 Resultat från elfisket år 26 jämfört med tidigare år. Denna del av älvens vatten kommer huvudsakligen från Grängen, som inte ingår i länets kalkningsprogram, och har sitt utflöde i Sången. När elfisket utfördes var phvärdet 7, och alkaliniteten,15 mekv/l. Elfiskelokalen i Rastälven. Rällsälven, 122-725 Bottenfauna: Artrik fauna. 4 BpHI 8 och 3 BpHI 1 arter, vilket visar att årslägsta ph bör ligga väl över 5,5. Den art- och antalsmässiga dominansen av normalt tåliga arter, tyder inte på förhöjd näringstillgång, och även det sammanfattande indexet var relativt högt. Mycket föroreningskänsliga arter saknades, men ett stort antal (11 st) känsliga arter påträffades. Inga ovanliga arter noterades. 26

Fiske: Vid elfisket fångades 6 elritsor, 5 stensimpor, 3 signalkräftor och 1 bäcknejonöga. Endast en avfiskning utfördes p.g.a. extrem hög vattenföring och brist på öring. Älvens vatten kommer huvudsakligen från Ljusnaren, som inte ingår i länets kalkningsprogram, och har sitt utflöde i Rällen. När elfisket utfördes var ph-värdet 6,7 och alkaliniteten,1 mekv/l. Bottenfauna- och elfiskelokalen i Rällsälven. Rönnhöjdsbäcken, 122-(789) Fiske: Vid elfisket fångades 2 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 14 öringar per 1 m 2. Vid fisket fångades även 1 gädda. Vattendraget bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet samt reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande vattendrag. Fångst öring per 1 m 2 i Rönnhöjdsbäcken år 1996 & 24 endast en fiskeomgång + öring >+ öring Antal 18 16 14 12 1 8 6 4 2 163 66 37 43 41 24 3 31 33 15 6 5 9 12 4 1 1995 1996 1997 1998 2 21 23 24 25 26 Resultat från elfisket år 26 jämfört med tidigare år. 27

Bäcken har utflöde i Silken och har ingen källsjö. Totalt har det under åren 1994-98 satts ut 25 yngel av Brunnshytteöring. Bäcken saknar källsjöar och har ett litet avrinningsområde, vilket innebär begränsad eller ingen öringreproduktion under år med låg nederbörd. Bäcken och bäckstränder har kalkats ett flertal tillfällen. Bäcken ingår i länets kalkningsprogram. sedan 1996. Drygt en vecka efter det att elfisket utfördes var ph-värdet 6,2 och alkaliniteten,12 mekv/l. Elfiskelokalen i Rönnhöjdsbäcken. Sirsjöbäcken, 138-245 Fiske: Vid elfisket fångades 36 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 4 öringar per 1 m 2. Vid fisket fångades även 5 gäddor. Vattendraget bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet samt reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande vattendrag. Fångst öring per 1 m 2 i Sirsjöbäcken +öring >+öring Antal 3 25 2 15 1 5 21 26 Resultat från elfisket år 26 jämfört med tidigare år. 28

Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Sirsjön, som inte ingår i länets kalkningsprogram, och har sitt utflöde i Halvarsnoren. När elfisket utfördes var phvärdet 7,5 och alkaliniteten,42 mekv/l. Elfiskelokalen i Sirsjöbäcken. Skagersholmsån, 138-2 Fiske: Vid elfisket i station 3 fångades 48 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 24 öringar per 1 m 2. Vid fisket fångades även 6 elritsor, 6 gäddor, 5 signalkräftor och 6 stensimpor. Vid elfisket i station 5 fångades 18 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 1 öringar per 1 m 2. Vid fisket fångades även 35 elritsor, 1 gädda, 1 bäcknejonöga, 22 signalkräftor och 52 stensimpor. Vattendraget bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet samt reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande vattendrag. Fångst öring per 1 m 2 i Skagersholmsån stn 3 +öring >+öring 2 15 Antal 1 5 21 26 Resultat från elfisket år 26 jämfört med tidigare år. 29

Fångst öring per 1 m 2 i Skagersholmsån stn 5 +öring >+öring Antal 1 8 6 4 2 26 Resultat från elfisket år 26. Våren 198 utsattes ögonpunktad gullspångsöringrom ca 1 km uppströms station 3. Åns vatten kommer bl.a. från den ca 5 km uppströms belägna Åbydammen, som ingår i länets kalkningsprogram. Kalkningarna bedöms dock inte nämnvärt påverka vattenkemin vid provfiskelokalerna. Ån har sitt utflöde i sjön Skagern. När elfisket utfördes var ph-värdet 6,5 och alkaliniteten,18 mekv/l vid station 3 och vid station 5 var ph-värdet 6,6 och alkaliniteten,8 mekv/l. Elfiskelokalerna i Skagersholmsån. Sverkestaån, 122-112 Bottenfauna: Ganska artrik fauna. 3 BpHI 6 och 6 BpHI 8 tyder på att årslägsta ph bör ligga klart över 5,5. Den art- och antalsmässiga dominansen av mycket tåliga arter, indikerar en förhöjd näringstillgång, vilket även det relativt låga samman- 3

fattande indexet tyder på. Dock fanns det 1 st föroreningskänsliga arter, som dessutom förekom i stort antal, varför påverkan bör vara måttlig. Lokalen påverkad av sjöutlopp? Antalsmässigt rik fauna, med dominans av filtrerande nattsländor. Inga ovanliga arter. Fiske: Vid elfisket fångades 7 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 2 öringar per 1 m 2. Vid fisket fångades även 15 abborrar, 1 mört, 4 signalkräftor och 28 stensimpor. Vattendraget bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet men mycket stor avvikelse av reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande vattendrag. Fångst öring per 1 m 2 i Sverkestaån, stn 5 +öring >+öring Antal 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 26 Resultat från elfisket år 26. Åns vatten kommer huvudsakligen från Sörmogen, som inte ingår i länets kalkningsprogram. När elfisket utfördes var ph-värdet 6,8 och alkaliniteten,1 mekv/l. Elfiske- och bottenfaunalokalen i Sverkestaån. 31

Valån, 138-43 Fiske: Vid fisket fångades 1 öring (19,5 cm). Någon bedömning av reproduktion respektive öringtäthet har inte gjorts, därför att endast en fiskeomgång, s.k. kvalitativt elfiske, genomfördes p.g.a. att fiskets syfte var att konstatera eventuell öringförekomst vid lokalen. Åns vatten kommer huvudsakligen från Angsjön, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1984, och har sitt utflöde i Möckeln. En vecka efter det att elfisket utfördes var ph-värdet 6,2 och alkaliniteten,7 mekv/l i Angsjöns utlopp. Elfiskelokalen i Valån. Vasslabäcken, 122-46 Bottenfauna: Station 1: Mycket art- och relativt individrik fauna. 8 BpHI 8 och 3 BpHI 1 arter, vilket visar att årslägsta ph bör ligga väl över 5,5. Den artmässig dominansen av normalt tåliga arter och antalsmässiga av känsliga arter, tyder inte på förhöjd näringstillgång. Även det sammanfattande indexet var relativt högt. Mycket föroreningskänsliga arter saknades, men ett stort antal (12 st) känsliga arter påträffades. En ovanlig art noterades, nattsländan Hydropsyche saxonica. Arten var tidigare rödlistad i kategori 4 ( hänsynskrävande), men är numera avförd från listan. Station 2: Mycket art- och relativt individrik fauna. 6 BpHI 8 och 1 BpHI 1 arter, vilket visar att årslägsta ph bör ligga väl över 5,5. Något färre hög-ph arter än på Vasslabäcken Stn 1. Även näringsmässigt finns en svag tendens mot högre värden på Stn 2, med artmässig dominans av mycket tåliga arter, och antalsmässig dominans av normalt tåliga arter. Mot detta talar att sammanfattande index hade ungefär samma värde på denna lokal, samt att 3 mycket känsliga arter påträffades. Inga ovanliga arter noterade. Fiske: Vid elfisket i station 1 fångades 48 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 76 öringar per 1 m 2. Vid fisket fångades även 1 mört, 6 gäddor, 1 flodkräfta och 94 stensimpor. 32

Vid elfisket i station 2 fångades 29 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 13 öringar per 1 m 2. Vid fisket fångades även 185 stensimpor. Vattendraget bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet samt reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande vattendrag. Fångst öring per 1 m 2 i Vasslabäcken, stn 1 +öring >+öring Antal 7 6 5 4 3 2 1 1988 1993 1997 22 26 Resultat från elfisket år 26 jämfört med tidigare år. Fångst öring per 1 m 2 i Vasslabäcken, stn 2 +öring >+öring Antal 35 3 25 2 15 1 5 1993 1997 22 26 Resultat från elfisket år 26 jämfört med tidigare år. Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Håkansbodasjön, som ingår i länets kalkningsprogram sedan 1983. Bäcken har sitt utflöde i Rastälven. När elfisket utfördes var ph-värdet 7,1 och alkaliniteten,24 mekv/l vid station 1 och vid station 2 var ph-värdet 7,1 och alkaliniteten,14 mekv/l. 33

Elfiske- och bottenfaunalokalerna i Vasslabäcken. Venaån, 122-317 Fiske: Vid elfisket fångades 13 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 4 öringar per 1 m 2. Vid fisket fångades även 54 elritsor, 3 lakar, 1 bäcknejonöga, 22 signalkräftor och 39 stensimpor. Vattendraget bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet samt reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande vattendrag. Fångst öring per 1 m 2 i Venaån +öring >+öring Antal 1 8 6 4 2 1987 1996 26 Resultat från elfisket år 26 jämfört med tidigare år. Åns vatten kommer huvudsakligen från Älvlången, som inte ingår i länets kalkningsprogram, och har sitt utflöde i Vikern. När elfisket utfördes var ph-värdet 7,2 och alkaliniteten,43 mekv/l. 34

Elfiskelokalen i Venaån. Redovisning I separat rapportbilaga redovisas nätens placering på karta för respektive sjö där mörtkontrollfiske utförts. Dessutom redovisas resultatet från undersökningarna i vattendragen på blanketter. Vattendragen har ordnats i bokstavsordning. Referenser Degerman, E., Fernholm, B. och Lingdell, P-E. 1994. Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Rapport 4345. -Naturvårdsverket. Länsstyrelsen, 1994. Provfiske med nät i sjöar inom Örebro län 1969 1993. Del 1. Publikation 1994:17. Länsstyrelsen i Örebro län. Länsstyrelsen, 1997. Biologisk undersökning av 6 sjöar samt 4 vattendrag inom Örebro län 1994-1996. Publikation 1997:23. Länsstyrelsen i Örebro län. Lingdell, P-E. och Engblom, E. 199. Försurningssituationen i några sjöar och vattendrag i Kopparbergs län. - Limnodata HB. Lingdell, Per Erik och Engblom, Eva. 22. Bottendjur som indikatorer på kalkningseffekter. Rapport 5235. Naturvårdsverket. 35

Naturvårdsverket, 1989. Kalkning och gösdling i Rammsjön och Ämten, Örebro län 198-1987. Ett försök att minska kvicksilverhalten i fisk. Rapport 3584 Naturvårdsverket, 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag. Rapport 4913. Naturvårdsverket, 21. Undersökningstyp: Provfiske i sjöar. Version 1:2. Handbok för miljöövervakning. Naturvårdsverket, 22. Kalkning av sjöar och vattendrag. Handbok 22:1. Nordiska ministerrådet, 1984. Naturgeografisk regionindelning av Norden. - Berlings, Arlöv. Shannon, D E, 1948. A mathematical theory of communication. Bell System Technological Journal 37:379 423. 36

w.t.lst.se Postadress Besök Fax Internet E-poet Tfn växel 71 86 Stortorget 22 19-19 3 1 www.t.lst.se lansstyrelsen@t.lst.se 19-19 3