MBR för bättre avloppsrening Erfarenheter från Bua ARV. Alexander Keucken



Relevanta dokument
HUBER Membranteknologi

MembranBioreaktor (MBR) Tekniken som ger en ökad kapacitet och bättre rening

INTRODUKTION GRUNDLÄGGANDE MBR- TEKNOLOGI

HUBER Vakuum Roterande Membran VRM Bioreaktor

Pilotförsök med ett keramiskt mikrofilter med vatten från Mälaren

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering

BIO P PÅ KÄLLBY ARV. Elin Ossiansson Processingenjör

Ultrafilter för att säkra den framtida kvaliteten på dricksvattnet i Varberg

Magnus Arnell, RISE Erik Lindblom, Stockholm Vatten och Avfall

Kombinera skivfilter med kemisk fällning. Pille Kängsepp

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk

Nordens första anläggningar med aerobt granulärt slam De första resultaten från Strömstad & Tanum

Årsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo. Jäderfors Järbo Gysinge. Carin Eklund

Vägen till en förbättrad biologisk rening på ett koksverk. Erika Fröjd, SSAB Oxelösund

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad Uppdragsnummer

Pilotförsök med membranbioreaktor för avloppsvattenrening

MBBR - Nu och i framtiden

Statens naturvårdsverks författningssamling

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Ombyggnation av Hamburgsunds ARV


Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD

Utredningsrapport MBR-teknik. Slutgiltig handling. Delfinansierad av

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK

Är aeroba granuler något för svensk avloppsrening? Britt-Marie Wilén Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Vatten Miljö Teknik


Reningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT

2. TEKNISK BESKRIVNING

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

Vatten Avlopp Kretslopp

VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR

årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk

Effektiv onlinemätning ger energibesparingar och minskade utsläpp

ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND, ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND,

Avloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål. Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Varför byggde vi skivfilter och MBBR?

Räkneuppgifter i Vattenreningsteknik - 2

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Skeden i ett VA-Projekt

Reningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT

Entreprenörsfredag Borås

Haninge går mot strömmen i Stockholm - och bygger om Fors ARV

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk

HUBER Vakuum Roterande Membran VRM Bioreaktor

SBR, Effektiv och erfaren

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Ny föreskrift NFS 2016: :14 (kontroll) och 1994:7 (rening) upphörde att gälla :6 började gälla

GenoMembran för avskiljning av NOM i svenska ytvatten. Kenneth M Persson och Alexander Keucken

Miljöinvestering i Borås - läge att låna grönt

Energieffektiv vattenrening

Införande av kväverening i Örebro

NK-projektet på Syvab Kristina Stark-Fujii

drift av små, privata avloppsreningverk

OMBYGGNATION AV GAMLEBY AVLOPPSRENINGSVERK

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm vvd Produktchef

Examensarbete Näs avloppsreningsverk

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

Miljörapport. Kvicksund 2014.

Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk. Laholms kommun

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

Vilka utmaningar ser vi framöver? Vad har gjorts för att möta dem? KARIN JÖNSSON

MBR. Premium. framtidens reningsverk

Membranbioreaktorteknik- En framtida lösning på Lundåkraverket?

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

HÖVIKSNÄS AVLOPPSRENINGSVERK

Nr , Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun

Biologisk råvattenbehandling med avseende på järn och mangan vid dricksvattenproduktion

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Bilaga 1 Anslutning och belastning Gustaf Collin Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Förbättrad fosforavskiljning i enskilda avlopp. Ola Palm

Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2010.

B 2 Processteknik Berndt Björlenius

Möjlighet att uppnå 50 % reduktion av totalkväve vid Bergkvara avloppsreningsverk

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.

Inledning. Humusavskiljning med sandfilter. Humusavskiljning med sandfilter. -Focus på kontinuerliga kontaktfilter för bättre COD-reduktion

BAGA Easy. Avloppsanläggningar för hög skyddsnivå. Kretsloppsanpassat

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB

RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger)

ÄNGHOLMENS AVLOPPSRENINGSVERK

Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning

KEMISK FÄLLNING AV DAGVATTEN

NFS 2006:7 normal skyddsnivå, miljöskydd. Minst 90% reduktion av BOD7

Nytt miljötillstånd för Stadskvarn ARV

MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 309/15. Verksamhet Avloppsreningsverk / Skolan Åva by Lappo

Nya processlösningar för resurseffektiv kväveavskiljning

Finsilning - en alternativ metod för försedimentering. Trumsil LIQUID-Mesh

Svar på fråga 4 b och c till länsstyrelsens begäran om komplettering

Sweco Environment AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

Passiva system Infiltrationer och markbäddar. nafal ab. Naturens egen reningsmetod

IN-DRÄN BIOBÄDD 5ce ANVISNING FÖR

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

ORUST KOMMUN TILLSTÅNDSANMÄLAN

Transkript:

MBR för bättre avloppsrening Erfarenheter från Bua ARV Alexander Keucken

Innehåll Bakgrund Pilotanläggning VRM: roterande membranfilter Försöksresultat Membranprestanda Biologisk reduktionsgrad Bakteriell barriärverkan Energiförbrukning Framtida processlösningar

Bakgrund Varberg Vatten AB planera att modernisera och bygga ut befintligt avloppsreningsverk (ARV): Pågående VA-utbyggnad i norra upptagningsområdet Löftaskog Allmän hög exploateringstakt Prognostiserad befolkningsutveckling i de kustnära norra kommundelarna => Krav på ökad anläggningskapacitet: från 3700 personekvivalenter (PE) till 5500 (PE)

Förutsättningar Viktiga faktorer vid framtida uppgradering av befintlig ARV: Lokalisering (strandskydd, Natura 2000-område) Befintlig utsläppspunkt (badvatten, havsmiljön) Prognoser för befolkningsänderingar i upptagningsområdet för Bua ARV (+ 2700 fysiska personer inom 10 20 år) => Platsbrist, bakteriereduktion, stegvis belastningsökning

Membranbioreaktor En kombinerad aktivslamprocess med membranmoduler förväntas uppfylla: Kompakt reningsprocess (användning av bef. bassänger) Utökad biologisk reningsgrad (höga slamhalter ~ 12 g/l) God partikelavskiljning, stabila utsläppsvärden Möjlighet till stegvis kapacitetsökning utan ombyggnad God bakteriell barriärverkan, badvattenkvalitet (porstorlek ca 40 nm) => Tillståndsansökan baseras på membranteknologin (MBR) som framtida processlösning, daterad 07-05-30

Nytt miljötillstånd, 09-04-23 Maximal belastning: 5500 pe Oförändrad utsläppspunkt via befintlig utloppstub (i mynningen av Båtafjorden) Utsläppsvillkor för reduktion av näringsämnen: BOD 7 : 10 mg/l (på årsbasis inkl. bräddning) P tot : 0,3 mg/l (på årsbasis inkl. bräddning) Anläggningen skall utformas baserad på MBRteknik Hög reningsgrad genom utökad biologisk rening Bakteriell barriärverkan

Tidplan för projektgenomförande År 2009 Sept. Dec. År 2010 Feb. År 2011 Dec. Urvalsupphandling, pågår Entreprenadsupphandling, prel. slutförd Byggstart Om-/utbyggnad med provisorisk drift Idrifttagande av MBR-anläggning

Framtida avloppsrening?! Konventionell processutformning MBR-process: aktivslamprocess i kombination med membran

Membran för avloppsvattenrening (0,04 µm) Filtreringsspektra

Viktiga driftparametrar Fouling (micro fouling) Gross flux (momentant permeatflöde) [l/(m 2.h)] Net flux (nettopermeatflöde under 24 h inkl. cleaning/relaxation) Total Surface Area (membranyta) [m 2 ] Transmembrane Pressure (TMP-fouling indikator) [bar] Permeability (flux/tmp) [l/(m 2.h.bar)]

Typiska membranavlagringar: Irreversible cake layer Adsorption, compaction precipitation, inclusion of colloids, etc. Pore blocking Particle diameter ~ Pore diameter Inner pore adsorption Permeable substances with affinity for the membrane material Biofouling Microorganisms in film consisting of EPS Source: Melin, T., Membranverfahren, Springer, 2004.

Försöksverksamhet Syfte Studera den hydrauliska kapaciteten och membranprestanda under den kalla årstiden Samla drifterfarenheter/processdata för val av membranteknik samt framtida anläggningsdimensionering

Pilotanläggning VRM 20/108 Försöksperiod: 8 månader (uppstart nov. 07): Q max : 2,7 m 3 /h (~ 5% av Q medel av ink. flöde) A membranmodul : 3 m 2 /modul 6 moduler per element (diameter: 2,3 m) A membranyta : 108 m 2 (36 element) Biosteg: 14 m 3 Filtrationskammare: 10 m 3 Drivenhet: 0,9/1,8 rpm Flux net : 30 l/m 2 *h TMP: 300 mbar Luftspolning: ~350 l/m 2 *h (2 m/sek över membranytan)

Förbehandling Roterande skruvsil 3 mm perforerad plåt Maskinellt renat råvatten efter trappgaller (6 mm) och sandfång Periodvis förfällning med Alsalter före inpumpning till biosteget

Pilotanläggning: utformning VacuumRotationMembrane (VRM ) Biosteg (luftning/omrörning) Filtrationskammare VRM-unit PLC MLSS Nivå Nivå MLSS Permeatpump O 2 Temp. NO 3 -N NH 4 -N Blåsmaskin

Pilotanläggning: processchema Permeat Biosteg Bräddning Drivmotor Aktivslam Recirkulationspump Filtrationskammare Spolluft Inlopp (efter skruvsil) Luftning Överskottsslam

Roterande vacuummembran VacuumRotationMembrane (VRM ) Permeatledningar (vacuumpump/hydrostatiskt tryck) Anslutningar för luftspolning VRM membranmoduler

VRM-membranmoduler Asymmetrisk komposit membran (UF-membran P150F) Stödmaterial: PP (300 µm) Membranmaterial: PES (0,038 µm) Membranplatta: Moplen Membranmodul består av 4 plattor (3 m 2 ) Membranelement består av 6 membranmoduler

VRM-reaktor: konstruktion Permeatuppsamling Drivmotor Spolluftledningar Permeatledningar Permeatlager Permeatlager Membranelement med membranmoduler Ramkonstruktion

Processövervakning PLC-styrning Övervakningsdator SRÖ-system (speglat) Dataloggning Mätvärdesbehandling Säkerhetskopiering Fjärrstyrning via modem Larmdistribution Remote control

Processtyrning

Processuppföljning/-utvärdering Parameter Provpunkt Provtagning Frekvens Syfte BOD, COD, P tot, PO 4 -P, SUSP, alkalinitet, ph Flöde, tryck, nivå, TS Temp., TS, NH 4 -N, NO 3 -N INK, permeat Stickprov 2 ggr./vecka Karakterisering av inloppsvatten, reningsgrader Filtrationskammare Givare On-line Membranprestanda avseende flux, TMP och permeabilitet Biosteg/Permeat Givare On-line Biologiska reduktionsgrader Inlopp (belastning) Biosteget (närsaltreduktion) Filtration (membranfunktion)

Försöksprogram Försöksperiod Processtrategier Åtgärder 1 4 veckor (9/11 15/12-07) 2 6 veckor (16/12-08 9/3-09) 3 5 veckor (10/3 16/4-08) 4 1 vecka (17/4-27/4-08) 5 2 veckor (28/4-13/5-08) Stabilisering av biosteget/filtreringsprocessen Intrimning av max. dygnsbelastning Stabil permeatproduktion och biologisk reningsgrad vid max. dygnsbelastning och låga vattentemperaturer Membranvila inför KAPACITETSTEST 1 KAPACITETSTEST 1: max. flux/max TMP Nollpunkt: 11 lmh Ympning med bioslam, låg permeatproduktion Stegvis höjning av flux, ändring av filtreringstider Flux: 15,7 lmh TMP:~ 55 mbar Minskning av flux: 11 lmh Stegvis ökning: + 2 lmh/d Max. flux: 24 lmh 6 1d (14/5-08) 8 2,5 veckor (28/5-16/6-08) Membranrekonditionering inför KAPACITETSTEST 2 KAPACITETSTEST 2: max. flux/max TMP Nollpunkt: 11 lmh CIP med NaOCl, kontroll av membranmoduler Stegvis ökning: + 2 lmh/d Max. flux: 30 lmh 9/10 1,5 veckor (17-30/6-08) Extremtester: max. hydraulisk belastning Flux: 30 lmh (7d) Flux: 35 lmh (5)

Fas 2: Membranprestanda i kritiskt område

Fas 3: Steady state operation Flux 15,7 lmh (5v), 8 10 ºC

Fas 5: kapacitetstest 1 (översikt) Fluxmax : 24 lmh

Fas 6: Membranrengöring-CIP (efter kapacitetstest 1) Nedtömning av filtrationskammare efter 7 månaders kontinuerlig drift (varav 6 veckor: flux 15,7 lmh, 8-10 C) Okulär inspektion före och efter rengöring med 12%ig NaOCl (200 ppm, reaktionstid: 2h) => Mycket avlagringar (gammalt och nytt täckskickt) på delområden av de enskilda membranplattorna!

Inspektion av membranmoduler

Membranavlagringar (före CIP)

Membranavlagringar (efter CIP)

Fas 8: kapacitetstest 2 Fluxmax : 30 lmh 26 11 28 lmh 28 11 30 lmh

Fas 9 och10: extremtester Fluxmax : 30-35 lmh 30 lmh (7d) 35 lmh (5d)

Reningsresultat Reduktionsgrad av närsalter BOD 7 = 98,8 % COD = 86,1 % Ntot = 45, 0 % Ptot = 81,7 % Fullständig nitrifikation Periodvis biologisk fosforreduktion Tendenser till skumbildning

Karakterisering av slamegenskaper Sedimenteringsegenskaper är oväsentliga för MBRprocesser (OBS! Skumbildning) Slamkvalitén och filtrerbarheten är viktiga faktorer för membranprestanda! Vad menas med filtrerbarhet? Hur bestämmer jag slamkvalitén? Hur förbättrar jag slamkvalitén?

Biohydraulics Biofilm Tjocklek Fysikaliskt/kemiskt Flux TMP Luftning Kemikalier Viskositet Temperatur Poröshet Biologiskt EPS Kolloidala partiklar Partikulära substanser Temperatur The interdependency between biological process conditions and membrane hydraulic performance through a biofilm

Parametrar som påverkar MBR-fouling TTF DSVI MLSS Specific cake resistance Silt density index (SDI) Fouling index (FI) Modified fouling index (MFI) Particle size distribution (>1.5 µm) Filterability of the cake layer dominates in low-shear condition Colloidal TOC Soluble EPS Soluble carbohydrate Soluble protein Soluble humic acid Temperature Bound EPS Zeta-potential Fouling potential of colloidal particles dominates in highshear condition

TTF Time To Filter test Enkel metod för att mäta filtrerbarheten av bioslam Filtreringstid av en viss mängd bioslam genom ett filterpapper med 1.5 µm i porstorlek

ctoc colloidal Total Organic Carbon Mätmetod som indikerar koncentrationen av kolloidala ämnen i bioslammet. Skillnaden mellan TOC-koncentrationen i TTF-filtratet (1.5 µm filter) och TOCkoncentrationen i MBR-permeatet (0.04 µm membran) mät i [mg/l].

MBR sludge quality spectrum => Mycket bra filtrerbarhet av bioslammet under hela försöksperioden

Badvattenkvalitet = bakteriell barriär Provtagningspunkt efter MBRreaktorn => Mycket hög barriärverkan trots stigande vattentemperatur och utan återkommande desinficering av permeatsystemet!

Energiförbrukning för filtration Kontinuerlig registrering/beräkning av flöden, gångtider och energiförbrukning i SCADA-system Processinställningar Recirkulationskvot: 5x Q ink Spolluftflöde: 350 l/m2*h (permanent) VRM-rotation: 1,8 rpm (permanent) Permeatproduktion: 1,0 3,78 m3/h Uppmätt effekt Recirkulationspump: ~1,27 kw Blåsmaskin (spolluft): ~1,21 kw Drivmotor (filterenhet): ~0,68 kw Permeatpump: ~0,46 kw => Överdimensionerad maskinpark av filtrationen resulterar i en ej representativ energiförbrukning för en fullskalig MBR-anläggning!

Energiprofil för filtration

Huvudalternativet Processlösning Förbehandling med sandfång och fingaller Bräddning för Q>2 Qdim strax efter förbehandling Reduktion av organiskt material i befintlig aktivtslambassäng Simultanfällning av fosfor i befintlig aktivtslambassäng Separation av flock i MBR-tankar Slam hanteras med befintligt system

Retrofit-lösning: VRM-moduler (1) Dimensionering 3 separata VRM-linjer VRM 30/560 = 3360 m 2 /linje Total membranyta: 10.080 m 2 Hydraulisk belastning: 9,3 lmh (94 m 3 /h) 18,7 lmh (188 m 3 /h) Vid två linjer i drift (6720 m 2 ) 14 lmh (94 m 3 /h) 28 lmh (188 m 3 /h)

Retrofit-lösning: VRM-moduler (2)

Tack för uppmärksamheten!