HANDLEDNINGSMATERIAL UPPSALA>>>> STADSTEATER FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA HURRA VAD JAG ÄR RÄDD! Illustration: Michelle Hammenfeldt

Relevanta dokument
F Ö R L ÄR AR E O C H A N D RA VUXNA. Foto: Micke Sandström F N I SS V Ä R L D E N S T RÅKIGASTE PJÄS UP PSALA>>> > ST ADSTEATE R

HANDLEDNINGSMATERIAL UPPSALA>>>> STADSTEATER FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA BRÖDERNA LEJONHJÄRTA. Foto: Micke Sandström

HANDLEDNINGSMATERIAL FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA KÄRLEK. Foto: Micke Sandström

INFÖR TEATERBESÖKET. Av Ann-Christine Magnusson Foto Martin Skoog

KLÄ PÅ KLÄ AV (2-4 år)

PEDAGOGMATERIAL - SKA VI VA?

INFÖR TEATERBESÖKET. skådespelarna blir. Av Ann-Christine Magnusson Illustration Johanna Oranen

BOULEVARDTEATERNS. Handledarmaterial. till föreställningen av dramapedagog Ami Hallberg-Pauli

>>HANDLEDNINGSMATERIAL >>SYSTRAR FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA. Affischbild: Pia Nilsson Grotherus

HANDLEDNINGSMATERIAL UPPSALA>>>> STADSTEATER FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA KARL-BERTIL JONSSONS JULAFTON. Foto: Micke Sandström

HANDLEDNINGSMATERIAL FÖR LÄRARE & ANDRA VUXNA >>FRANKENSTEINS R-R-RÄDDA MONSTER. Foto: Micke Sandström

Välkomna till Teater Eksem! Kontaktuppgifter. Om det här materialet

> > ENSAM BLA N D A N D R A. Foto: Micke Sandström

Pedagogiskt material Jag är inte rädd för någonting som inte finns

> > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Filmhandledning Lilla spöket Laban Världens snällaste spöke

Lärarhandledning. funkar. KoreografI Robin Dingemans. Björn Johansson Boklund och Gabrielle Cook Foto: Lina Alriksson

VÄGVISAREN SAMARBETSÖVNINGAR. SYFTE Att träna på samarbete och lyhördhet. Att hjälpa varandra.

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

BOULEVARDTEATERN: Sagan om den lilla farbrorn Av Barbro Lindgren

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

PEDAGOGMATERIAL till föreställningen Peka Trumma Dansa Urpremiär december 2014

Vardag Äldreboendet Björkgården

Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b Simrishamn nimmi.se. Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald

BOULEVARDTEATERNS. Handledarmaterial. till föreställningen. av Daniel Goldmann

INSPIRATIONSMATERIAL OM ATT GÅ PÅ TEATER

Detta är en bilaga till Prata om ditt barn med autism Raelene Dundon och Gothia Fortbildning På vilka sätt är vi lika?

LÄRARHANDLEDNING FÖR FÖRESTÄLLNINGEN ZIGGY OCH ISPRINSESSAN

KÄNSLOR. med kompismonstren

Kapitel 2 Kapitel 3 Brevet Nyckleln

LÄSGUIDE till Boken om Liten

LÄSGUIDE till Boken Liten

Verktygslåda för mental träning

VERKTYGSLÅDA TILL FÖRESTÄLLNINGEN DU GNISSLAR

Sexårskören 2015 Min vän i Rymden Sångtexter

HANDLEDNINGSMATERIAL UPPSALA>>>> STADSTEATER FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA >>DET FINNS INGENTING ATT VARA RÄDD FÖR. Foton: Jonas Jörneberg

Läsnyckel. Mingla och Errol av Åsa Storck. Copyright Bokförlaget Hegas

Lärarmaterial. Resan hem av Bodil Malmberg. VästmanlandsTeater

Skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material.

BOULEVARDTEATERNS. Handledarmaterial. till föreställningen av Daniel Goldmann

- Små skrivuppgifter som kan bli något stort, sätt inga gränser för fantasin och låt pennan glöda!

TEATER TR3 PEDAGOGMATERIAL. (2-4 år)

DRÖMMAR OCH MINNESLUCKOR EN SAGA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Ön Av Benjamin

INSPIRATIONSMATERIAL ATT GÅ PÅ TEATER

Aktiviteter förskolan

Svalans Verksamhetsberättelse Naturens skatter

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

PEDAGOGMATERIAL ALLT SOM FINNS (4-9 år)

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Rapport från klassrummet: Glasblåsarns barn

DANS OCH RÖRELSE med äldre

Trevlig helg Monika och Helene

Minnesrunda. Samtala om föreställningen och analysera. Diskutera

AD/HD självskattningsskala för flickor

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.

SPRÅKSTÖD TILL FÖRESTÄLLNINGEN

LÄRARHANDLEDNING Fatimas resa

Katten Bus. B Mus C Bus A B C A B C. A i en vas B på ett bord C på ett fat. Vad heter katten? Lus. Vad vill Bus? sova leka äta. Vad ser du på bordet?

Sida 1 Presentation Sida 2-8 Förstå andras känslor Sida 9-17 Redo att lära Sida Leka med andra

Flerspråkighet och interkulturalitet

"Andra resan till Vetlingarna"

Varma hälsningar, Susanna Vildehav och Mia Kjellkvist, skådespelare och konstnärliga ledare.

Lärarmaterial. Himladrumlar. en roadmovie ovan molnen

Musikteater Unna EN BIT AV MIG EN LÄRARHANDLEDNING. av Anna Holmlin-Nilsson. Formgivning av Johan Theodorsson

HANDLEDNING FÖR LÄRARE

Läsnyckel Skot på barnhem av Oscar K. illustrationer av Dorte Karrebæk översättning av Marie Helleday Ekwurtzel

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar

Jag är så nyfiken på den konstiga dörren. Jag frågar alla i min klass om de vet något om den konstiga dörren, men ingen vet något.

Kursens namn: Bild LOK... 2 Kursens namn: Datorkunskap... 3 Kursens namn: English drama and music LOK... 4 Kursens namn: Idrott LOK...

Barnen får genom övningen känna att de spelar roll på förskolan, och att era gemensamma upplevelser är viktiga.

Det här är en övning för de barn som har förmåga till visst abstrakt tänkande.

HANDLEDNING FÖR LÄRARE

Veckobrev v 43 Några KOM IHÅG:

Lärarmaterial. Rosa och Sally. Vem handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Mål att arbeta med utifrån Lgr11

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, Stockholm info@mittiprickteatern.se

Läskort 2. Läskort 1. Läskort 4. Läskort 3


HANDLEDNING LÄS EN FILM. Kulturutveckling. Filmtitel: Jaguaren Regissör: Mattias Gordon. Boktitel: Jaguaren Författare: Ulf Stark

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun

Lingonets kvalitetsredovisning Normer och värden.

FÖRSKOLA. Utbud våren FICKSPÖKEN med Hedmans Teater. KULTUR OCH EVENEMANG Kultur- och fritidsförvaltningen

Vardag - Äldreboendet Björkgården

Hjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok.

Välkommen till Angereds Teater! angeredsteater.se. angeredsteater.se

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

SPRÅKSTÖD FÖR HÖGSTADIET

VERKTYGSLÅDA TILL FÖRESTÄLLNINGEN TROLLKARLEN FRÅN OZ

Skapande skola- projekt Allt är möjligt på teatern

PEDAGOGISKT MATERIAL TILL FÖRESTÄLLNINGEN HEMLIGT

Hej alla föräldrar och barn!

Extramaterial till skola och förskola

Inspiration till Bamses må bra tidning

Vi går på teater. en lärarhandledningdn

Hemliga Clowndocka Yara Alsayed

Transkript:

HANDLEDNINGSMATERIAL FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA HURRA VAD JAG ÄR RÄDD! UPPSALA>>>> STADSTEATER Illustration: Michelle Hammenfeldt

VÄLKOMNA Det här materialet består av tips på hur du kan förbereda klassens teaterbesök samt framförallt efterarbeta föreställningen och teaterbesöket. Det består både av samtalsfrågor, uppgifter samt tips på en del praktiska övningar. Du behöver inte använda alla delar utan kan plocka det du vill ha. Det viktiga är att på olika sätt samtala efter teaterbesöket för att träna sig i att fundera över upplevelsen. Självklart kan även föräldrar eller andra vuxna använda materialet för att prata med ditt barn efteråt. Om du har frågor kring föreställningen eller det här materialet kan du maila någon av Uppsala stadsteaters dramapedagoger: Maria Trost maria.trost@uppsalastadsteater.se Sara Waller sara.waller@uppsalastadsteater.se ATT ARBETA MED INNAN TEATERBESÖKET Vad är teater? För en del barn kan det vara första gången de går på en teaterföreställning. Prata gärna med barnen innan om vad teater är, kanske har de spelat teater själva i skolan. Prata om skillnaden mellan att gå på bio och teater. De flesta har ju varit på bio, men kanske aldrig på teater. Teater är ju live, allt som händer sker ju i samma stund som du tittar. Hur påverkar det oss? och vad ställer det för krav på de medverkande och på publiken? Praktisk information som kan vara bra att ta del av på förhand: Får vi ta med oss matsäck? Vad händer när vi kommer till teatern? Vad händer om bussen blir försenad? Titta gärna på teaterns hemsida, där finns info om hur det fungerar när skolklasser besöker teatern: http://www.uppsalastadsteater.se/infor-besoket/ 2. Copyright 2018 Uppsala stadsteater

FORTS. ATT ARBETA MED INNAN TEATERBESÖKET Om föreställningen Hurra vad jag är rädd! är en delvis improviserad och interaktiv föreställning. Föreställningen har en handling men inget skrivet manus. De två medverkande lyssnar på barnen och låter barnen få komma med idéer och förslag på lösningar. Därför är det självklart tillåtet att barnen pratar och låter under föreställningen framförallt att de svarar och kommer med idéer. Hurra vad jag är rädd! handlar om Sara och Maria som ska leta efter en låda med spel i deras fasters källare. En källare kan vara skrämmande att gå ner ensam i, det kan vara mörkt och finnas konstiga ljud. Vi jobbar under föreställningen med dels att bemästra våra rädslor och dels med att använda vår fantasi för att hitta lösningar. Vår intention är att förmedla att det är okej att vara rädd ibland. Syftet med föreställningen är inte att barnen ska bli rädda. Det är vi på scenen som kan bli lite rädda. En del barn kan ju uppleva bara scenrummet och lamporna på en teater som skrämmande eller att vi vuxna på scenen klär ut oss. Här följer några tips på förberedelser till er som ni vet att ni har barn med er som kan bli rädda. Titta på bilder. På vår hemsida finns det bilder att skriva ut och visa barnen innan så de vet lite om hur rummet ser ut och hur Sara och Maria som är på scen ser ut. Hur ser det ut? Prata om vad en teater är och hur det ser ut.»ettan«heter scenen som vi spelar på, den ligger en trappa ner och väggarna inne i scenrummet är svarta. I taket hänger starka lampor, de är till för att vi ska se bra. Hur sitter publiken? Publiken kommer att sitta på mattor bakom en gräns. Det som händer på scenen stannar alltid på scenen. Bakom gränsen sitter bara barnen och pedagogerna. Prata om vad en källare är. Varför upplever vi att en källare kan vara skrämmande? Prata om rädslor. Förbered er gärna genom att göra en del av lekarna och övningarna som kommer senare i materialet. Titta gärna på vår monstersång som finns på hemsidan innan ni kommer. Allt film-och bildmaterial kring föreställningen finns här: https://uppsalastadsteater.se/hurra-vad-jag-ar-radd/ 3. Copyright 2018 Uppsala stadsteater

ATT ARBETA MED EFTER TEATERBESÖKET PRATA OM TEATERUPPLEVELSEN Det finns inget facit, inget rätt och fel i hur man upplever konst. Alla har rätt till sina egna upplevelser. Men det är ändå värdefullt att dela med sig av sina tankar och lyssna på hur andra upplevde samma sak. Det kan ju vara så olika upplevelser fast alla såg samma pjäs och vi lär oss av varandras olikheter. Tänk därför på att inte värdera barnens upplevelser. 1. Gör en minnesrunda Låt barnen blunda och tänka tillbaka på pjäsen. Vad minns du? Vilken bild får du i huvudet? 2. Karaktärerna i pjäsen Karaktärerna i pjäsen hette Sara och Maria. Vad minns barnen om dem? Här är några frågor man kan ställa för att hjälpa minnet på traven. Vad skulle Sara och Maria hämta i faster Astas källare? Vad hände när de öppnade lådor? Vad var de rädda för? Hade de några tips på vad man kunde göra om man blev rädd? 3. Rita Låt barnen rita en teckning av det de minns. 4. Innan och efter Minns du hur du kände dig innan ni tittade på teatern? Minns du hur du kände dig efteråt? RÄDSLOR ÖVNINGAR OCH LEKAR Sara och Maria blev rädda för olika saker i källaren. Här följer några övningar som handlar om rädslor. Det handlar mer om att lära sig hantera, acceptera och bejaka rädslor, inte nödvändigtvis bli av med dem. Innan man gör första övningen kan man prata om vad rädslor kan vara och att det inte är något fel i att vara rädd. Alla blir ju rädda någon gång, ibland för samma sak och ofta för helt olika saker. 1. Rädsla-runda Sätt alla barnen i en cirkel på golvet och ta fram t.ex. en sten som får gå runt i tur och ordning i ringen. Det är bara den personen som håller stenen i handen som får prata. När man får stenen i sin hand får man berätta något man är rädd för. Låt sedan stenen gå runt ett varv till så får alla berätta ett bra tips på vad man kan göra för att det ska kännas bättre när man är rädd. 4. Copyright 2018 Uppsala stadsteater

2. Stå på linje Lägg ut lapparna med de tre ansiktena som finns längst bak i detta handledningsdokument på golvet, med ett ganska stor mellanrum. Fråga sedan barnen hur skrämmande tex spöken är. De kan välja mellan att ställa sig vid en lapp med ett glatt ansikte (inte skrämmande alls) ett ansikte som ser lite skraj ut, eller det ansikte som är rädd. De ska ställa sig vid en lapp med ett ansikte som ser ut som de känner inför tex spöken. När barnen ställt sig vid en av ansiktslapparna frågar man varje grupp hur de tänkte. Förslag på saker man kan vara rädd för. Hur skrämmande är det med: Spindlar Spöken Monster Vilda djur Ensamhet Mörker 3. Hand i påsen Lägg exempelvis okokt ris, kokt spagetti eller sand i en plast- eller tygpåse som man inte ser in i. Fråga om det är någon av barnen som skulle våga sticka ner handen i påsen och känna fast de inte vet vad som finns i. Fråga sen hur det kändes och om det var skrämmande att känna i påsen. 4. Bindel över ögonen Fråga om någon av barnen vågar följa ett ljud som läraren gör, med ögonbindel på sig. När barnet satt på sig ögonbindeln gör läraren ett ljud som barnet kan följa, de båda går genom rummet. När ett nytt barn kommer upp och vill prova kan man byta ljud. Man kan testa olika svårighetsgrader beroende på hur modig den som följer känner sig. När barnet hinner fram till pedagogen kan hen säga Hurra vad jag är rädd! precis som i pjäsen. 5. Kan det vara kul att bli lite rädd? Att bli rädd kan ju vara både obehagligt och roligt. Det kan vara en känsla man bara vill bort från eller en kittlande känsla man vill ha mer av. Men när är det kul att bli rädd? Och vad är det som avgör? Fråga gruppen om det kan vara kul att bli rädd om man: Åker karusell? Tappat bort sig i mataffären? Blir jagad i en lek? Blir skrämd? Ligger ensam i sin säng Får höra en läskig historia? 5. Copyright 2018 Uppsala stadsteater

LEKAR SOM ÄR LITE LÄSKIGA 1. Drakens skatt Alla barnen sitter i en ring förutom ett barn som börjar i mitten. Barnet i mitten är en drake som står på alla fyra och blundar. Under barnet ligger en skramlig skatt (t.ex. en plåtburk med något i, eller en nyckelknippa). När draken somnat pekar läraren på de barn i ringen som ska så tyst det går smyga fram och försköka ta skatten under draken utan att draken märker det. Om draken hör att någon låter fortsätter den blunda men pekar åt det håll som det hörs ifrån. Lyckas draken peka på den som smög får de barnet gå tillbaka och sätta sig i ringen, annars är det bara att fortsätta. Den som lyckas ta skatten är nästa drake. Fråga sen drakarna hur det kändes. Var det skrämmande att stå där och varför? 2. Rövarskogen Läraren börjar med att berätta att alla barnen är små, glada och glömska troll som bor i skogen. Trollen sjunger alltid en sång och dansar runt i ring. Det finns också en rövare, som gömmer sig i skogen, men trollen tror inte att rövaren finns. Såhär går sången:»det är så härligt i våran skog för här finns inga rövare. Det är så härligt i våran skog för här finns inga rövare. Och det var 1 och det var 2 och det var 3 och det var 4 och det var 5 och det var 6 och det var 7 och det var 8 och det var 9 och det var 10.«Ett av barnen kan börja med att stå vid en vägg och vara rövare. Det barnet bestämmer tyst för sig själv en siffra mellan 1 10. Sen när trollen sjunger olika siffror kommer rövaren börja springa när trollen säger den siffra som bestämts.på någon av sifforna kommer rövaren springades. Alla små troll måste då ta sig till en vägg och nudda den, som är pax. Om rövaren lyckas ta någon är de också rövare. 3. Häxdansen Den här gången berättar läraren att de små trollen ska ha disco i skogen. Dessvärre finns det en elak häxa som också bor i skogen (en pedagog tar på sig någon kappa eller en peruk och klär ut sig till häxan). När musiken sätts på dansar alla barnen men då väcker de den arga häxan. När hon tittar upp stannar musiken och alla barnen måste stå blixtstilla, för då kan inte häxan se dem. Häxan går runt bland barnen och spanar och försöker se ett barn som rör sig. När häxan inte gör det går hen iväg och somnar igen. Musiken startar och alla barn dansar men då vaknar häxan och musiken stannar igen och så fortsätter leken. Vad var läskigast? Prata med barnen om vad som var läskigast. I»Rövarskogen«var alla tvungna att springa för att komma undan den otäcka rövaren, medan man i»häxdansen«var tvungen att stå helt blixtstilla när häxan kom och spanade. Vad var läskigast, att springa eller stå kvar? Prata med alla i helgrupp eller om det finns fler pedagoger dela upp gruppen i mindre delar så varje mindre grupp har en pedagog var. 6. Copyright 2018 Uppsala stadsteater

FANTASI 1. Förvandlingspennan Sätt barnen i en ring på golvet. Skicka runt en penna i ringen och berätta att den är magisk och att den kan förvandlas till vad som helst. När man får den i sin hand berättar man vad den förvandlats till och visar man hur man kan använda saken. 2. Magiska prylar I pjäsen hittade Maria och Sara massa konstiga saker i källaren, som de med sin fantasi kunde bestämma var något helt annat. Testa om ni kan hitta saker på förskolan som också kan förvandlas till något nytt. Du kan visa själv, eller fråga barnen vad saker kan bli eller ha för egenskaper om fantasin får bestämma. GÖR SOM I PJÄSEN 1. Kan det bli mindre läskigt? Sätt barnen i ring på golvet. Fråga om det är någon eller några i gruppen som kan visa hur någon av de läskiga varelserna som dök upp ur lådorna i pjäsen såg ut och lät. Låt dem visa i mitten. I pjäsen fanns: spöken, monster, vilda djur och spindlar Fråga därefter de andra barnen om någon sak på förskolan kan förvandlas till något som skulle kunna användas för att det ska bli lite mindre läskiga. Det är barnens förslag men det är du som pedagog som tar sakerna och testar om det känns bättre, som att exempelvis äta magisk soppa eller krama ett gosedjur. 2. Gör en egen monstersång På slutet av pjäsen sjöng Maria och Sara en sång om vad de var rädda för. Fråga barnen om fyra saker de är rädda för och bestäm rörelser till dem. Ta sedan Saras och Marias monstersång och byt ord och rörelser till barnens förslag. Behöver ni hjälp att komma ihåg sången och melodin så finns den på vår hemsida: https://uppsalastadsteater.se/hurra-vad-jag-ar-radd/ 7. Copyright 2018 Uppsala stadsteater

Foto: Micke Sandström Om du vill skicka in teckningar eller brev till oss gör det till denna adress: Uppsala stadsteater Att. Maria Trost Box 1001 751 40 Uppsala Om ni vill titta på bilder/film/sång från föreställningen gå in på: https://uppsalastadsteater.se/ hurra-vad-jag-ar-radd/ Frågor kring föreställningen eller detta material? E-posta: maria.trost@uppsalastadsteater.se sara.waller@uppsalastadsteater.se UPPSALA>>>> STADSTEATER BILJ/INFO: 018-14 62 00 WWW.UPPSALASTADSTEATER.SE