KURSDOKUMENT. Verksamhetens politiska styrning och professionell ledning Kurskod: PAAUT1 Anm.kod högskolepoäng.

Relevanta dokument
KURSDOKUMENT. Verksamhetens politiska styrning och professionell ledning. Kurskod: PAAUT1 Anm.kod KAU högskolepoäng.

KURSDOKUMENT. Att leda lokal skolutveckling Kurskod: PAAUT2 Anm.kod: högskolepoäng. Vårterminen 2014

KURSDOKUMENT. Skolan som lärande organisation Kurskod: PAAUT5 Anm.kod: högskolepoäng. Höstterminen 2016

Kursdokument PAAUT7. Kvalitativa metoder i systematisk kunskapsbildning, 15 hp Joakim Larsson HT 2015

Lärarutbildningsnämnden Svenska språket. Kursplan

PDA515 Barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik ur ledarperspektiv, 30 högskolepoäng

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN

Engelska för ämneslärare III, årskurs 7-9 och gymnasiet

SC1203, Organisationsteori och ledarskap, 15,0 högskolepoäng Organization and Management Theory, 15.0 higher education credits

LSA150, Samhällskunskap för lärare 2: Samhälle och ekonomi, 15 högskolepoäng

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits

Lärarutbildningsnämnden Idrottsvetenskap. Kursplan

LSA150, Samhällskunskap för lärare 2: Samhälle och ekonomi 15 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ, 15 högskolepoäng

Bedömning, betygsättning och VFU - 15 hp

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

Spanska med didaktisk inriktning 3, gymnasieskolan. ESGL14 Spanska med didaktisk inriktning 3, gymnasieskolan Spanish 3, Secondary Teacher Education

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

SOCB51, Organisationssociologi II, 15 högskolepoäng Sociology of Organisations II, 15 credits Grundnivå / First Cycle

LSA220, Samhällskunskap för lärare 3: Samhälle och individ 15 högskolepoäng

Pedagogik AV, Styrning och ledning, fortbildning för rektorer. Uppdragsutbildning, 7,5 hp

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

5. Fastställd Kursplanen är fastställd av FoUN:s kursplaneutskott vid Försvarshögskolan

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Lärarutbildningsnämnden Fysik. Kursplan

Medie- och kommunikationsvetenskap

FÖRETAGSEKONOMISKA INSTITUTIONEN

LYK70G, Bedömning och betygsättning för yrkeslärare, 7,5 högskolepoäng Assessment and grading in VET, 7.5 higher education credits

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

GNVA20, Genusvetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Gender Studies: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

SOCB50, Sociologi: Organisationssociologi 1, 15 högskolepoäng Sociology of Organisations 1, 15 credits Grundnivå / First Cycle

SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

Studiehandledning. Kursens syfte. Kursinnehåll

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

SOAN33, Socialt arbete med barn och unga, 15 högskolepoäng Social Work with Children and Young People, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

SC1106, Tillämpad sociologi, 15,0 högskolepoäng Applied Sociology, 15.0 higher education credits

LSA110, Samhällskunskap för lärare 1: Idéer och opinion 15 högskolepoäng

STVK02, Statsvetenskap: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Political Science: Bachelor's Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

GNVA22, Genusvetenskap: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Gender Studies: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

RÄSK02, Rättssociologi: Examensarbete för kandidatexamen, 30 högskolepoäng Sociology of Law: Bachelor Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

Kursplan. Kursens benämning: Militärteknik, Metod och självständigt arbete. Engelsk benämning: Military-Technology, Methods and Thesis

SOAN40, Socialt arbete med äldre, 15 högskolepoäng Social Work with Elderly, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

Kursen är en obligatorisk kurs inom Kandidatprogrammet för service management och ges tredje terminen.

SOAN63, Professionellt socialt arbete, 15 högskolepoäng Professional Social Work, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Medie- och kommunikationsvetenskap

INSTITUTIONEN FÖR GLOBALA STUDIER

Kursen är en obligatorisk kurs inom Kandidatprogrammet i equality and diversity management och ges termin 3.

Datum Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Sh A samt Eng B

FÖRETAGSEKONOMISKA INSTITUTIONEN

ÄFRD04, Franska 3, 30 högskolepoäng French 3, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Socionomprogrammet med storstadsprofil Socialt arbete med storstadsprofil Betygsalternativ på hel kurs: G

TYSK02, Tyska: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng German: BA Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE

SOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

Kursplan. Företagsekonomi A, 30 högskolepoäng Business Administration, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå.

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Datum Kursens benämning: Grundkurs GIS, Grundkurs i Geografiska Informationssystem

SOAN47, Socialt arbete i skolan, 15 högskolepoäng Social Work at Schools, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Undervisningsspråk: Svenska moment på andra skandinaviska språk och engelska kan förekomma. G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

A1N, Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.

Kursen ges som obligatorisk kurs inom Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng.

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng

HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

Kursplanen är fastställd av Styrelsen för centrum för genusvetenskap att gälla från och med , höstterminen 2016.

Kursen är en obligatorisk kurs inom Kandidatprogrammet i equality and diversity management och ges termin 3.

INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP

GNVK02, Genusvetenskap: Kandidatkurs, 30 högskolepoäng Gender Studies: Bachelor Thesis Course, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄRED02, Religionskunskap 2, 30 högskolepoäng Religious Education 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Pedagogik GR (C), Pedagogik, 30 hp

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP

SOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Kursplanen är fastställd av Utbildningsnämnden för Musiklärarutbildningen att gälla från och med , höstterminen 2015.

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

Lärarutbildningsnämnden Matematik. Kursplan

Självständigt arbete (examensarbete) i omvårdnadsvetenskap, 15 hp Degree Project in Nursing Science, 15 credits

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

Kursplan. Personalarbetets teori, 15 högskolepoäng Personnel Work, Theory, 15 Credits. Mål. Kursens huvudsakliga innehåll 1(5)

Kursen ingår i Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) vid Lunds Universitet. Kursen omfattar andra terminen av sammanlagt tre.

LIMP34, Betygsättning, didaktik och VFU, 15 högskolepoäng Grading, Didactics and Internship, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Transkript:

KURSDOKUMENT Verksamhetens politiska styrning och professionell ledning Kurskod: PAAUT1 Anm.kod 27407 15 högskolepoäng Höstterminen 2016 INNEHÅLL Kontaktuppgifter... 2 Kursplan... 3 Kurslitteratur... 5 Kursens uppläggning och genomförande... 6 Itslearning och Adobe Connect... 6 Lärgrupper... 6 Examination... 6 Kursvärdering... 7 Studiehandledning... 8 Beskrivning av de läraktiviteter som ingår i kursen... 8 Förberedelse inför den första närträffen... 8 Litteraturbearbetning... 9 Intervjuuppgift sätt att se på styrning och ledning i relation till skolans praktik... 10 Samtal med utgångspunkt i inspel... 10 Examinationsuppgift... 10 Återkoppling på inlämnade uppgifter... 11 Kursschema... 12 Viktiga datum... 13 Information om registrering mm... 14 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Institutionen för pedagogiska studier

Kontaktuppgifter Lärare och administration Examinator Héctor Perez Prieto 054-700 18 61 hector.perez@kau.se Program- Annika Åstrand 054-700 24 60 annika.astrand@kau.se ansvarig Kursansvarig Annika Åstrand 054-700 14 80 annika.astrand@kau.se Lärare Ami Cooper 054-700 17 88 ami.cooper@kau.se Administratör Kjell Åkerström 054-700 18 00 kjell.akerstrom@kau.se Studie- och karriärvägledare Eva Hallgren 054-700 11 42 eva.hallgren@kau.se Distanstekniska och distans-054-700 20 00 pedagogiska frågor www.kau.se/ar-student/it-stod 2

Kursplan Lärarutbildningsnämnden Pedagogiskt arbete Kursplan Beslut om inrättande av kursen Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden, 2011-03-15 och gäller från höstterminen 2011 vid Karlstads universitet. Kurskod: PAAUT1 Verksamhetens politiska styrning och professionell ledning, 15 hp (Institution, organisation and leadership, 15 ECTS Credits) Utbildningsnivå: avancerad nivå Successiv fördjupning: A1N (Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav) Undervisningsspråk Svenska Behörighetskrav Lärarexamen eller motsvarande examen om minst 180 högskolepoäng Huvudområde UVA (Utbildningsvetenskap) Lärandemål Kursens syfte är att den studerande ska fördjupa sin förståelse för de olika uppdrag som åvilar ledare i förskola och skola. I kursen relateras utbildning, lärande och ledarroll till ett vidare samhälleligt sammanhang. Kursen ger utrymme för reflektion över skolledaruppdraget i relation till aktuell politisk debatt. Efter genomgången kurs ska den studerande kunna - på vetenskaplig grund identifiera, strukturera och analysera styrning och ledning inom utbildningsområdet, - förklara hur styrning av och ledning i förskola och skola kan hanteras ur såväl institutionssom organisationsperspektiv, - analysera och problematisera skilda teoribildningar som grund för skolledarens utövande av yrket, - identifiera de huvudsakliga faktorerna i en skolas eller förskolas organisationskultur. Kursens huvudsakliga innehåll Kursen behandlar, utifrån några organisationsteoretiska perspektiv, olika typer av organisationer med tonvikt på utbildningsväsendet. Förskola och skola som samhällsinstitution behandlas, liksom de krav som decentralisering ställer på utveckling och 3

ledning i den lokala organisationen. I kursen behandlas grundläggande aspekter på styrningen av (politisk styrning) och styrningen i (professionell styrning) verksamheten. Utifrån institutions- och organisationsperspektiven diskuteras olika teorier om och perspektiv på ledarskap och dess tillämpningar i förskola och skola. Aktuell forskning om skolors kulturer behandlas. Kurslitteratur och övriga läromedel Se separat dokument. Examination Samtliga mål examineras individuellt i form av muntliga redovisningar och skriftliga inlämningsuppgifter. Alla examinerande moment är obligatoriska. Betyg Kursen bedöms enligt betygsgraderna Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U), Kvalitetsuppföljning Under och efter kursen sker en uppföljning av måluppfyllelse och förutsättningar för lärande i kursen. Dess främsta syfte är att bidra till förbättringar. Studenternas erfarenheter och synpunkter är ett av underlagen för granskningen, och inhämtas med hjälp av skriftlig kursvärdering och/eller kursvärderingsdiskussioner. Studenterna informeras om resultaten och eventuella beslut om åtgärder Kursbevis Kursbevis erhålls på begäran av studenten. Övrigt Studenter som påbörjat en utbildning enligt den studieordning som började gälla 1993-07-01 skall fullfölja sina studier enligt den utbildningsplan de är antagna till. Om de vid studiernas slut vill få ut ett kursbevis eller examensbevis enligt den nya studieordningen, som trädde i kraft 2007-07-01, skall de prövas mot de kriterier som karaktäriserar denna studieordning. Regler för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Karlstads universitet reglerar studenters och anställdas skyldigheter och rättigheter. Kursen ingår i Magisterprogram i utbildningsledning och skolutveckling Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 information@kau.se www.kau.se 4

Kurslitteratur Abrahamsson, B. & Andersen, J A. Organisation: att beskriva och förstå organisationer. Malmö: Liber ekonomi, 2005. ISBN 9789147076727. Ball, S. J., Maguire, M. och Braun, A. (2012). How schools do policy. Policy enactments in secondary schools. New York: Routledge. ISBN 9780415676274. Kapitel 1-3 och 7 samt valfritt kapitel 4, 5 eller 6 (att läsa hela boken går naturligtvis också bra). Benavot, A. Och Meyer, H-D. (Red.). (2013). PISA, Power and Policy the emergence of global educational governance. (Oxford Studies in Comparative Education 23:1) Southampton: Symposium Books Ltd. Kapitel 1, 5-8, 12 och 14 (Även här går det naturligtvis bra att läsa hela boken). Berg, G. Skolledarskap och skolans frirum. Lund: Studentlitteratur, 2011. ISBN 9789144072807. Blossing, Ulf (Red.). Skolledaren i fokus - kunskap, verktyg och värden. Lund: Studentlitteratur, 2011. Kapitel 1-6 läses under delkurs 1. Kvarvarande kapitel läses under delkurs 2. Bunar, N. När marknaden kom till förorten. Lund: Studentlitteratur. 2008. ISBN 9789144040172. Antal sidor: 248. Ekholm, M & Lindvall, K. Skolinspektioner i tid och otid. Pedagogisk Forskning 2007, 13(1), s. 41-58. http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/7678/0. OBS ny länk! Antal sidor: 17. Groth, E. Perspektiv på skolans utveckling. En tankebok för lärare, skolledare och skolpolitiker. Lund: Studentlitteratur, 2010. ISBN 9789144056784. Antal sidor: 120. Jarl, M. & Rönnberg, L. (2010). Skolpolitik Från riksdagshus till klassrum. Malmö: Liber. ISBN 9789147090761. Antal sidor: 248. Scherp, H.-Å. (2007). Styrning och ledning skolverksamheten på kommunnivå. Karlstad: Karlstad University Press. Antal sidor: 59. Vi hänvisar till itslearning för referenslitteratur gällande metodböcker. 5

Kursens uppläggning och genomförande Kursen genomförs på distans med tre närträffar vid Karlstads universitet. Därutöver sker undervisningen via itslearning som är den lärplattform vi använder oss av i programmet. Via denna plattform får den som deltar i kursen även tillgång till Adobe Connect som är ett webbkonferensverktyg för möten och föreläsningar online. En förutsättning för att genomföra kursen är att man har tillgång till dator som inte är äldre än tre år, en fast internetförbindelse, ett headset med hörlurar och mikrofon samt en webkamera. Erfarenheter från tidigare kurser visar att webkameran är viktig. Ett gruppmöte där deltagare saknar denna upplevs ofta som mindre givande för alla parter då man inte blir lika närvarande när man inte kan se alla gruppens medlemmar. Itslearning och Adobe Connect Kursens namn på itslearning är Magisterprogram i utbildningsledning och skolutveckling, där delkursen ligger i undermappen Verksamhetens politiska styrning & professionell ledning. Där finns kursplaner, litteraturlistor, uppgiftsbeskrivningar, schema för delkursen etc. Varje grupp kommer också att tilldelas ett rum för varje lärgrupp. Även i Adobe Connect har rum skapats för varje lärgrupp. Mer detaljerade kontakt- och supportuppgifter i IT-frågor, längre fram i detta dokument. Lärgrupper I samband med kursstarten kommer samtliga deltagare i kursen att delas in i lärgrupper. I lärgruppen förs reflekterande samtal utifrån de olika erfarenheter kursdeltagarna bär med sig sedan tidigare men också kring det som görs under kursens gång. Kritisk reflektion, kring den egna praktiken såväl som de teorier som behandlas i litteraturen eftersträvas i de samtal som förs. Tanken med dessa samtal är att de ska fungera som en brygga mellan teori och praktik och på så sätt bidra till fördjupad förståelse av det kunskapsfält som utgör kursens innehåll. För att underlätta arbetet i lärgruppen har samtalens innehåll definierats och knutits till de uppgifter som ska göras i kursen (se Studiehandledning nedan). För att arbetet i lärgruppen ska fungera som det är tänkt krävs planering. Varje lärgrupp ansvarar för att vid terminens start upprätta ett mötesschema samt göra överenskommelser som underlättar kontakten på itslearning. Tid för detta avsätts i samband med första närträffen. Varje lärgrupp skickar in ett ex av mötesschemat till undervisande lärare och meddelar eventuella förändringar när sådana uppstår. För att arbetet i lärgruppen ska fungera som det är tänkt är det också viktigt att du genomför den första uppgiften, Presentation (se nedan under rubriken Förberedelse inför den första närträffen). Examination Examinationen ska ses både som ett tillfälle för lärande och som ett tillfälle att bedöma att målen för kursen har uppnåtts. Examinatorn bedömer i allmänhet det slutligen inlämnade 6

examensarbetet inom tre veckor. Du kommer att se om bedömningen är klar eller om du behöver komplettera uppgiften på itslearning. Bedömningskriterier För betyget Godkänd krävs att du deltar aktivt i de läraktiviteter och samtal som förs inom ramen för den egna lärgruppen, slutför de uppgifter som ingår i kursen samt att du i den examinationsuppgift som avslutar kursen visar att du har tillägnat dig de kunskaper som beskrivs i kursmålen. De samtal som förs i lärgrupperna bör vara relevanta i förhållande till kursens och uppgiftens innehåll. Därtill ska den text, i vilken du redogör för dina kunskaper inom området, svara upp mot de krav som ställs på en vetenskaplig framställning. Med detta menas att du definierar centrala begrepp, att du motiverar dina antaganden och påståenden genom att hänvisa till egna erfarenheter, såväl som till mera vetenskapligt uppbyggd kunskap, att du tydliggör vad som är dina egna uppfattningar samt gör korrekta hänvisningar enligt ett enhetligt system (företrädesvis APA) 1 samt att du organiserar texten på ett sätt som främjar kommunicerbarheten (det bör t ex finnas en logisk struktur och en röd tråd i texten) och tillämpar allmänna skrivregler (regler för meningsbyggnad, stavning etc.). För betyget Väl godkänd krävs detsamma som ovan samt att du visar på en djupare förståelse av kursens innehåll t ex genom att integrera kursens delmoment för att lösa problem eller formulera nya frågor. Därtill ska den text, i vilken du redogör för dina kunskaper genomsyras av ett analytiskt förhållningssätt. Med detta menas att du granskar kunskapens förutsättningar, samt att du uppmärksammar det förgivettagna och drar slutsatser som sträcker sig bortom det självklara. Möjlighet till ny prövning Ytterligare ett examinationstillfälle erbjuds senast två månader efter det ordinarie examinationstillfället. Därutöver bereds studenten ytterligare ett tillfälle inom ett år. För övrigt gäller rätt att examineras enligt gammal kursplan ett år efter det att ny kursplan tagits i bruk. Student erbjuds då tillfälle till examination i samband med att kursen ges nästa gång. Kursvärdering I samband med kursavslut genomförs, i enlighet med högskoleförordningen, en kursvärdering som utgör en viktig del av underlaget för fortsatt planering och utveckling av kursen. Kursvärderingen är en form av kvalitetskontroll genom att den visar hur kursen har uppfattats av deltagarna. En förutsättning för detta är att alla deltagare delger sina erfarenheter och synpunkter i kursvärderingen. Alla synpunkter och allas kursvärderingar är viktiga då de bidrar till att utveckla kursen. 1 Om du redan är en van användare av ett annat referenssystem (t ex Oxford) ser vi inget hinder för detta. 7

Studiehandledning Beskrivning av de läraktiviteter som ingår i kursen I det följande ges en närmare beskrivning av de läraktiviteter som ingår i kursen. Aktiviteterna syftar till att förbereda dig för den examinationsuppgift som avslutar kursen. Temat för kursen är relationen mellan utbildningspolicy och praktik, ibland beskriven som styrningen av och styrningen i skolan. Under kursen kommer vi att arbeta med detta på olika sätt: med hjälp av kursens litteratur; genom att deltagarna genomför en mindre intervjuundersökning samt i den avslutande examinationsuppgiften. Aktiviteterna beskrivs nedan i den ordning de introduceras, även om arbetet med dem delvis överlappar och löper parallellt med varandra under kursens gång. Förberedelse inför den första närträffen Då närträffen hålls först några veckor in på terminen (se nedan) behöver du först komma igång med såväl lärplattformen itslearning som studierna redan innan vi träffas första gången. 1. Registrera dig om du inte redan gjort det (se anvisningar nedan). 2. Skapa ett konto på itslearning och fyll i uppgifterna i ditt kontaktkort om du inte redan gjort det (se anvisningar nedan). 3. Presentera dig för dina lärgruppskamrater genom att skriva en kort berättelse om dig själv på itslearning. Berätta till exempel hur det kommer sig att du arbetar med det du arbetar med idag. Varför valde du att bli lärare/förskollärare/ skolledare/ utvecklingsledare etc? Beskriv gärna din verksamhet och den roll du har (som ledare eller annat). Vad är du särskilt nöjd med i din verksamhet? Finns det något område som du ser behov av att förbättra/utveckla med stöd av utbildningen? Du skriver direkt i ett forum som ligger i din lärgrupp. Gå in på Gruppmappar i itslearning och till forumet Presentation av oss i lärgruppen. Gå in på Nytt inlägg, skriv i rutan och avsluta med att trycka på Spara. Ställ en fråga (eller ge en kommentar) till var och en av dina lärgruppskamrater om något som fångade ditt intresse och som du blev nyfiken på att veta mer om. 4. Läs Jarl, M. & Rönnberg, L. (2010). Skolpolitik Från riksdagshus till klassrum. Skriv läslogg till boken (se nedan). Lägg in texten i Gruppmappar - Läsloggar i itslearning. Berg, G. Skolledarskap och skolans frirum. Skriv läslogg till boken. Lägg in texten i Gruppmappar - Läsloggar i itslearning. 8

Litteraturbearbetning I kursen kommer ni att arbeta med litteraturen genom läsloggar som lämnas in och bokprat i itslearning och Adobe Connect samt i den avslutande examinationsuppgiften. Vi kommer eventuellt också att bearbeta litteratur, i seminarieform eller på annat vis, under vår andra träff i Karlstad. Ytterligare information om detta kommer att presenteras då vi ses vid vår första närträff. Läslogg Att arbeta med läslogg är ett sätt att ta till sig och bearbeta ett centralt innehåll i litteratur. Uppgiften består av att var och en gör individuella, skriftliga reflektioner av böckerna i kursens obligatoriska litteraturlista (en logg/bok, Ekholm och Lindwall (2007) undantagen). Gemensamt för samtliga läsloggar är att de ska innehålla: 1. Ett sidhuvud med ditt namn och lärgruppsnummer 2. Rubrik med bokens titel och författare 3. Ett reflektionsprotokoll innehållande Referat: Vad handlar boken om? Reflektion: Fanns något i boken som utmanade Ditt tänkande? Vad? Hur? Fanns något som bekräftade Ditt tänkande/dina idéer/dina värdebaser? Tror Du att det kommer att påverka Din vardagsverklighet på något sätt? Vad? Hur? Metareflektion: och hur kommer det sig att jag tänker så? Varje läslogg lämnas på därför avsedd plats enligt tider som anges i schemat nedan. Ett viktigt syfte med läsloggarna är också att dessa kommer att ligga till grund för den enskilda examinationsuppgiften (se nedan). Bokprat Under kursen kommer det även att finnas möjligheter (ett erbjudande) att samtala om litteraturen i de lärgruppsrum som kommer att upprättas i Adobe Connect. Efter att ett sådant litteratursamtal ägt rum, komplettera gärna med ytterligare personliga reflektioner i din läslogg som tillkommit efter samtalet. Intervjuuppgift sätt att se på styrning och ledning i relation till skolans praktik Översiktlig uppgiftsbeskrivning Uppgiften består av att var och en genomför intervjuer med personer i ledarposition i organisationen (på den enskilda, lokala skolan, på förvaltningsnivå, områdesnivå, regionnivå etcetera). Materialet bearbetas sedan såväl enskilt som gruppvis enligt kommande instruktioner. 9

Intervjun genomförs i form av en öppen intervju med utgångspunkt i en fråga (Specifik formulering presenteras under närträff 1). Arbetet med uppgiften sker i fyra steg: 1. Planering och genomförande av intervjuer (tid för planering ges under första närträffen). 2. Kategorisering av materialet (instruktioner för detta kommer på närträff 1) 3. Workshop med fortsatt kategorisering och analys under närträff 2. 4. Intervjuresultat och analys presenteras och problematiseras med hjälp av litteraturen i den enskilda examinationsuppgiften (se nedan). Lärgrupp: Använd lärgruppen som en resurs i arbetet. Kom överens om på vilket sätt ni kan hjälpas åt med och/eller vara ett stöd för varandra i arbetet med att utveckla uppgiftens olika moment och även den slutliga examinationsuppgiftstexten. Samtal med utgångspunkt i inspel Under kursen kommer inspel att läggas ut i itslearning: tre inspel på ca en timme vardera med föreläsare från Karlstads universitet samt en skriven sammanställning av en tidigare på tv visad seminarieserie i två delar från Förvaltningsakademin (se schemat nedan). 2 3 Ta del av inspelen/sammanställningen av seminarieserien innan ni samtalar med varandra i lärgruppen om innehållet i de olika inspelen (alternativt att ni ser dem tillsammans och samtalar). Samtalet dokumenteras sedan i den för ändamålet framtagna dokumentationsmallen och lämnas i era gruppmappar enligt schemat nedan. Examinationsuppgift Examinationsuppgiften utgör underlag för en samlad s.k. summativ bedömning av individens kunskaper i förhållande till kursmålen. Uppgiften består av tre delar. Varje del redovisas skriftligt i löpande text. Till grund för texten ligger läsloggarna och den intervjuundersökning som producerats under kursens gång, kursens inledande föreställningskarta samt era samtalsdokumentationer och annan för uppgiften relevant kommunikation på its. Texten utformas i enlighet med de krav som ställs på en 2 Seminarieserien har olyckligt nog tagits bort från svt på grund av rättigheter att visa programmet. Innehållet stämmer dock väldigt väl överens med innehållet i kursen, varför vi har valt att ändå behålla inslaget i schemat, om än i litterär form. Texten kommer att införlivas i den obligatoriska litteraturen, men innan detta sker har vi alltså valt denna lösning. 3 Texten Staten och granskningssamhället (Ivarsson Westerberg & Jacobsson 2013) finns som pdf i mappen Bibliotek på kurssidan på itslearning. 10

vetenskaplig framställning. Referenser hanteras i enlighet med APA (se mappen Resurser i skrivarbetet för referenshantering och övrig formalia). Del 1: Sammanfattande behandling av läsloggarna: a. Koncentrera framställningen till att beskriva likheter och skillnader i hur litteraturen utifrån olika perspektiv hanterar frågor kring relationen mellan policy och praktik. b. För ett resonemang kring vad dessa variationer kan innebära för ledning av skolverksamhet. (Max 12 000 tecken utan blanksteg, ca 4 sidor). Del 2: Redogörelse av intervjuundersökning: En specificerad beskrivning av denna del i examinationsuppgiften presenteras under närträff 1. (Max 15 000 tecken utan blanksteg, ca 5 sidor). Del 3: Med utgångspunkt i din första presentation på its för dina gruppkamrater och föreställningskartan som gjordes vid närträff 1, beskriv hur din förståelse av kunskapsfältet förändrats under kursens gång (använd dig gärna av litteraturen även i denna del). (Max 6 000 tecken utan blanksteg, ca 2 sidor). Examinationsuppgiftens tre delar samlas i ett dokument och förses med lämpliga rubriker. Försättssida kan hämtas i mappen Resurser i skrivarbetet Försättssida examinationsuppgift. Inlämning sker i mappen Uppgifter/examination Enskild examinationsuppgift under vecka 1. (Datum och tid meddelas senare). Återkoppling på inlämnade uppgifter Sättet att ge återkoppling på de inlämningar som görs i kursen varierar beroende på aktivitetens karaktär. När det gäller de samtal som förs i lärgrupperna ges som regel ingen återkoppling utöver den bekräftelse ni får via itslearning så snart kursansvarig och undervisande lärare tagit del av dokumentationen och konstaterat att det samtal som förts är relevant i förhållande till kursens och läraktivitetens innehåll. Examinationsuppgiften prövas i relation till kursmålen och bedöms enligt de kriterier som redovisats ovan. Examinationsuppgiften återkopplas på följande sätt: Den första delen (Del 1) prövas i relation till kursmålen och bedöms enligt de kriterier som redovisats ovan. Bedömningen motiveras i en kortare kommentar. Den andra delen (Del 2) prövas på samma sätt. Bedömning och återkoppling på Del 1 och 2 ges senast tre veckor efter inlämning, under förutsättning att arbetet lämnas in i tid. När det gäller den tredje delen (Del 3) ges ingen individuell återkoppling. Däremot har kursledningen för avsikt att informera kursens deltagare om de mönster som urskiljs och de lärdomar som dras så snart materialet har analyserats. Detta kommer att ske någon gång under våren 2016. 11

Kursschema Här kommer ett detaljerat schema för kursen att läggas. Viktiga datum 15-16 september Närträff 1 24 november Närträff 2 8 januari Senaste inlämning för examinationsuppgift 19-20 januari Närträff 3. Avslutning delkurs 1 och uppstart delkurs 2 Obs! att varje lärgrupp ska upprätta ett mötesschema med datum för samtal i Adobe Connect. Dokumentationen av dessa samtal lämnas in i anslutning till de datum som anges i lärgruppens mötesschema. Schemana lämnas i respektive gruppmapp Gruppens mötesschema. 12

Information om registrering mm Webbregistrering Som student måste du registrera dig vid terminsstarten på det program eller den kurs som du är antagen till. Utan registrering kan du till exempel inte få ut dina studiemedel. För att registrera dig behöver du ditt studentkonto. I regel kan du göra din webbregistrering från en vecka innan din kursstart fram till dagen före starten. Studentkonto Ditt studentkonto använder du under hela din studietid för att komma åt "Min sida", studentmejlen, hemkatalogen, studentdatorerna, det trådlösa nätverket och flera andra tjänster. Information om studentkonto och webbregistrering finner du på www.kau.se/ar-student/nystudent/forsta-veckan-som-student Lärplattformen itslearning En lärplattform är en virtuell utbildningsmiljö som du når via en webbläsare. På Karlstads universitet kan itslearning användas i kurser och program på campus eller i nätbaserad undervisning. I itslearning kan du finna kursmaterial, information och uppgifter samt kommunicera med lärare och andra studenter. Besök itslearning dagligen för att hålla dig uppdaterad med vad som händer på kursen. Detta är speciellt viktigt för dig som åker lite längre för att komma till universitetet. Vid eventuellt inställd eller flyttad föreläsning / seminarium meddelas detta här. Fördelarna med att använda en lärplattform är att studierna sker organiserat och att allt är samlat på en plats. Så snart du har blivit registrerad på kursen kan du också skapa ditt konto för itslearning. Detta gör du genom att gå till startsidan för itslearning. Välj Ny användare i högra kolumnen och följ sedan instruktionerna. Mer information om itslearning: www.kau.se/ar-student/it-stod/itslearning Startsidan för itslearning: www.its.kau.se Mer information om studentkonto: http://www.kau.se/ar-student/it-stod/studentkonto Virtuella möten i Adobe Connect Det är viktigt att du läser den tekniska kravspecifikationen, så att du har den utrustning som behövs för att delta i virtuella möten. Du behöver ha tillgång till en dator, bredband (helst fast), headset med USB-kontakt och webbkamera, se detaljerna i länken nedan. I god tid före första connect-mötet ska du ta del av den information och de manualer du finner på webbsidorna nedan. Testa kvalitén på din tekniska utrustning i testrummet eller i Café Connect - en bemannad supporttjänst som du finner på nätet. Även om du testat din utrustning före första connect-mötet och allting fungerar bra, så ska du alltid testa ditt ljud via Audio Setup Wizard inför varje möte. Den tekniska kravspecifikationen: www.kau.se/ar-student/it-stod Mer information om Adobe Connect och Café Connect: www.kau.se/ar-student/it-stod/adobeconnect Guider och manualer: http://emeetings.sunet.se/guider.html 13