Representativitet i en föränderlig omvärld

Representativitet i en föränderlig omvärld En jämförande studie Kandidatuppsats i statskunskap, Statsvetenskapliga institutionen Författare: Yann Irigoyen, handledare: Pär Nyman Höstterminen 2017, Uppsala universitet Antal ord: 10124

Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Syfte... 5 1.2 Avgränsning... 7 1.2.1 Val av parti... 7 1.2.2 Tidsperiod... 9 1.2.3 Politikområden... 10 1.3 Empiriskt material... 10 1.3.1 Materialinsamling... 12 2 Metod och design... 13 2.1 Analysinstrument... 14 2.2 Reliabilitet och validitet... 15 3 Teoretiskt ramverk... 16 3.1 Adam Prezworski, Susan C. Stokes och Bernard Manin... 16 4 Resultatredovisning och jämförelse... 18 4.1 Asyl... 19 4.1.1 Alliansen 2013/2014... 19 4.1.2 Sverigedemokraterna 2013/2014... 21 4.1.3 Moderaterna 2015/2016... 21 4.1.4 Jämförelse: Asyl... 22 4.2 Anhöriginvandring... 23 4.2.1 Alliansen 2013/2014... 23 4.2.2 Sverigedemokraterna 2013/2014... 24 4.2.3 Moderaterna 2015/2016... 25 4.2.4 Jämförelse: Anhöriginvandring... 25 4.3 Arbetskraftsinvandring... 26 4.3.1 Alliansen 2013/2014... 26 4.3.2 Sverigedemokraterna 2013/2014... 26 4.3.3 Moderaterna 2015/2016... 27 4.3.4 Jämförelse: Arbetskraftsinvandring... 28 4.4 Gränskontroller... 28 4.4.1 Alliansen 2013/2014... 28 4.4.2 Sverigedemokraterna 2013/2014... 28 2

4.4.3 Moderaterna 2015/2016... 29 4.4.4 Jämförelse: Gränskontroller... 29 4.5 Resultatsammanfattning av jämförelse: migrationspolitik... 30 5 Resultatanalys... 30 5.1 Frågeställning ii)... 31 5.1.1 Svar: fråga ii)... 32 5.2 Frågeställning iii)... 32 5.2.1 Operationalisering... 34 5.2.2 Svar: fråga iii)... 35 6 Slutsats... 38 7 Referenslista... 39 8 Bilagor... 43 8.1 Bilaga 1... 43 8.2 Bilaga 2... 44 3

1 Inledning Under den svenska valrörelsen 2013 2014 var det migrationspolitiken som stod på agendan. Migration och en kapplöpning om vilket av partierna som skulle framstå som mest humant och minst som Sverigedemokraterna. Ni ska inte få något inflytande 1 proklamerade Fredrik Reinfeldt i Almedalen och syftade på Sverigedemokraterna som han i talet vägrade att nämna vid namn. I Sveriges televisions partiledardebatt innan valet rådde ovanlig konsensus mellan de båda blocken gällande migrationsfrågan. Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven förtydligade partiets ställning under debatt mot Sverigedemokraterna Sverige ska inte kännetecknas utav enfald, utan mångfald 2. Nu är verkligheten annorlunda. Under mandatperiodens gång har invandringen till Sverige stigit och i dess kölvatten har kraven på hårdare migrationsregler ökat. Kraven kommer från båda blocken och så väl inrikes som i övriga Europa. Det år 2014 öppna och humana Sverige har under mandatperiodens gång gått från EU:s mest generösa asylpolitik till att lägga sig på EU:s miniminivå. 3 Vad det gäller den år 2014 så populära folksporten att ta avstånd från Sverigedemokraterna har det även här skett förändringar. Den stora utmaningen som flyktingströmmen bestått i för svensk politik har medfört ett närmande från regeringen (S, MP) samt de borgerliga partierna (M, L, C, KD) mot Sverigedemokraternas migrationspolitik, samma politik som under valrörelsen så starkt förkastades. Vidare har Moderaterna öppnat upp för samarbete med Sverigedemokraterna. Detta väcker frågor. Var väljare som lade sin tillit till att Sverige ska kännetecknas av mångfald beredda på att rösten skulle ge mandat åt motsatsen? Skulle moderata väljare röstat som de gjort om de vetat att deras mandat skulle öppna upp för samarbete med Sverigedemokraterna? Ett samarbete som, rakt emot vad Fredrik Reinfeldt proklamerade i Almedalen 2013, skulle ge partiet inflytande. Frågorna ovan kretsar kring legitimiteten i den förändrade politiken och huruvida väljarna kan 1 TT, Svenska Dagbladet, 2013 2 Gerdfeldter. Sveriges television. 2014 3 Lycke, Migrationsinfo, 2016 4

anse sig representerade av de folkvalda. Den representativa demokratin ger manöverutrymme för de folkvalda, ingen demokrati i världen har lagar som förbjuder policyskiften 4 och de folkvalda förväntas arbeta efter egna initiativ. Men trots det lagliga utrymmet bör det ligga i den representativa demokratins natur att representativitet kan härledas från den förda politiken. Samtidigt finns det röster som menar att representativiteten i svensk migrationspolitik historiskt varit låg. Statsvetarna Peter Esaiasson och Carl Dahlström visar i en studie med data från 1970 till 2006 att svenska riksdagspartier drivit en mer inkluderande migrationspolitik än partiernas väljaropinion i frågan. Undersökningen visar dock att åsiktsklyftan mellan representanter och väljare sakta men stadigt har krympt på grund av att färre svenskar uttryckt stöd för en mer restriktiv migrationspolitik. 5 Situationen ämnar jag undersöka utifrån de svenska Moderaternas migrationspolitiska utveckling under mandatperioden 2014 2018. Fallet är intressant då Moderaternas önskade samarbete med Sverigedemokraterna var, med utgångspunkt i partiernas meningsskiljaktigheter under valåret, förvånande. Situationen är intressant att undersöka då; om partiernas nuvarande relation även avspeglas i Moderaternas politik bör närmandet lämpa sig väl för diskussion kring gränsvärdet mellan opinionssvängningar, representativitet och de folkvaldas handlingsutrymme. Uppsatsen beskriver och analyserar Moderaternas migrationspolitik. Detta genom en komparativ studie mellan Sverigedemokraternas migrationspolitik år 2013/2014, Alliansens migrationspolitik från samma period samt Moderaternas migrationspolitik år 2015/2016. Resultatet kommer analyseras med teoretisk utgångspunkt i Prezworski, Stokes och Manins kriterier kring representativ demokrati utförligt beskrivna under rubrik 3. 1.1 Syfte Representativ demokrati är en kompromiss mellan fullt medborgarinflytande och funktionalitet. Kompromissen medför att medborgarna ej behöver spendera omfattande tid och engagemang i att styra landet men samtidigt ger medborgarna makten över riktningen för den förda politiken. Konsekvensen blir att ansvarsutkrävandet ej sker per fråga utan, som i Sverige, var fjärde år. Systemet ger möjligheten till medborgarna att spendera tid på arbete och fritid och samtidigt få tid till informerade val på valdagen. Systemet ger även de folkvalda möjligheten att anpassa 4 Prezworski, Stokes, Manin. 1999. s. 38 5 Esaiasson, Dahlström. 2011 5

politiken efter externa omständigheter, som i undersökningens fall är en ökad invandring. Medborgarna ger därför mandat till det parti som bäst förväntas föra en politik representativ för deras åsikter. Undersökningen ämnar beskriva ett fall där de svenska Moderaterna under den pågående mandatperioden (2014 2018) misstänkas frångått den migrationspolitik partiet gick till val med i riktning mot socialkonservativa Sverigedemokraternas migrationspolitik. En politik som under valrörelsen målades upp av Moderaterna som en moderat antites. Genom en jämförelse mellan Moderaternas nuvarande (2015/2016) och Alliansens och Sverigedemokraternas dåvarande (2013/2014) migrationspolitik ämnar uppsatsen undersöka om en migrationspolitisk förändring skett. Utöver ett beskrivande ideal är uppsatsens syfte att undersöka om Moderaternas migrationspolitik kan anses vara i enlighet med givna mandat och därmed representativ. En analys baserad Prezworski, Stokes och Manins kapitel Elections and Representation från boken Democracy, Accountability and Representation kommer föras i syfte att besvara frågan om representativitet. Frågeställningar har utformats utifrån det teoretiska materialet som, i korthet, fastslår att representativitet vid oförutsedda utmaningar som kräver policyskifte endast uppnås om policyskiftet kan motiveras med att vara i enlighet med mandatgivarnas nytta. Sammanfattningsvis ämnar undersökningen beskriva Moderaternas nuvarande migrationspolitik i relation till migrationspolitiken partiet gick till val med 2014 samt med Sverigedemokraternas migrationspolitik inför valet 2014. Jämförelsepunkten Sverigedemokraterna ämnar addera riktning för potentiellt policyskifte (närmare eller längre ifrån SD) samt symbolisera den politik Moderaterna under valrörelsen utlovade att ej närma sig. Resultatet kommer analyseras utifrån ovan nämnda teoretiska ramverk i syfte att undersöka om det i) skett ett moderat policyskifte och om så är fallet ii) undersöka om policyskiftet kan anses vara efter mandatgivarnas preferenser och därmed representativt. Undersökningens syfte är således: Beskriva Moderaternas migrationspolitiska förändring Undersöka frågeställningarna: 1. Är Moderaternas migrationspolitik förd i enlighet med år 2014 mandatstärkta politik? 6

2. Om nej, kan policyskiftet anses vara efter mandatgivarnas preferenser? 1.2 Avgränsning Avgränsningar har utförts i syfte att skapa en för omfattningen anpassad undersökning med möjlighet till uttömmande ambitioner. 1.2.1 Val av parti Sedan valet 2014 går det att misstänka policyskiften hos både Moderaterna och Socialdemokraterna. Undersökningen avgränsas till ett parti utöver Sverigedemokraterna, vars funktion i undersökningen är som jämförelsepunkt. Det går att argumentera för att Socialdemokraterna, vilka under mandatperioden innehar regeringsställning, bör anses mer intressant att studera än Moderaterna då en policyförändring i högre grad bör leda till samhällelig förändring i och med Socialdemokraternas starkare riksdagsstöd. Dock ämnar uppsatsen ej undersöka konsekvenserna av policyskifte utan ska undersöka policyskifte i kontexten representativitet vilket i ett flerpartisystem ej bör påverkas av regeringsställning. Detta då möjlighet till politiskt inflytande är högst reell, särskilt under en minoritetsregering vilket är fallet för den aktuella perioden. Vidare kan det anses att Socialdemokraterna är intressantare att undersöka då de tillhör den röda blocket vilka ideologiskt kan förväntas föra en öppnare migrationspolitik än partier från det blåa blocket. Anledningen till valet att jämföra Moderaterna i relation till Sverigedemokraterna beror främst av två anledningar. 1. Det går att misstänka, utan undersökning, att Moderaterna har närmat sig Sverigedemokraterna till högre grad än Socialdemokraterna. Detta då den före detta partiledaren Anna Kinberg Batra i januari 2017 öppnade upp för samarbete med Sverigedemokraterna i Riksdagen, något som Socialdemokraterna ej gjort. 6 2. Moderaterna har förlorat väljare till både Centerpartiet och Sverigedemokraterna i hög grad. Partiet har förlorat fler väljare än vad Socialdemokraterna har gjort sedan 2014. 7 Detta gör partiet intressant då förlust av väljare bör vara ett uttryck av missnöje över del eller delar av förd politik. 6 Öjemar, Dagens industri, 2017 7 SVT Pejl. 2014 7

I uppsatsens komparativa del har jag valt att använda mig av Alliansens propositioner som representativa för Moderaternas migrationspolitik 2013/2014 då detta var politiken Moderaterna gick till val med och baserade sina vallöften på. Alliansens migrationspolitik var resultatet av ett samarbete mellan Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna vilket medför att migrationspolitiken ej kan antas vara fullt ut representativ för Moderaterna 2013/2014. Anledningen till valet av Alliansen som representativt för Moderaterna 2013/2014 är på grund av en rad faktorer. Den mest slående är att Moderaternas mandat i Riksdagen stod för 54,4% 8 av Alliansens samlade mandat vilket bör gynna moderat politik i Allianssamarbetet. Vidare var både statsminister, finansminister, utrikesminister och migrationsminister moderater 9 där statsministern, Fredrik Reinfeldt, måste anses som en av de största representanterna för Alliansens ställning i migrationsfrågan under valåret 2013/2014. Att finansministern och utrikesministern var moderater berättar inget om Moderaternas inflytande över just migrationspolitiken men berättar desto mer om Moderaternas inflytande i Allianssamarbetet. Detta då finans- och utrikesministerposterna normalt anses som de mest inflytelserika i en regering efter statsministerposten. Migrationsministerposten är desto tydligare då migrationsministern är personen med huvudansvaret för migrationspolitiken. Utöver detta är alla propositioner använda i undersökningen endast signerade av statsministern, Fredrik Reinfeldt, samt för området berörd minister, som i materialet uteslutande är moderat. Även valet av Sverigedemokraterna som jämförelsepunkt bör motiveras. Det mest intuitiva bör vara att använda sig av en skala med inkluderande samt restriktiv som värden för att beskriva policyförflyttningar inom migrationsområdet. Detta då det är så den politiska debatten är förd - huruvida Sverige ska välkomna fler eller färre migranter. Jämförelsepunkten Sverigedemokraterna är intressant av flera anledningar. Mest markant är att Moderaterna under valkampanjen 2014 beskrev Alliansens migrationspolitik i relation till Sverigedemokraterna. Moderaterna lovade att föra en öppen migrationspolitik och ta ansvar för de flyende, samt att de lovade att inte vara som Sverigedemokraterna eller att ge deras politik 8 Val.se, Val till riksdagen 9 Munck, Aftonbladet, 2010 8

inflytande. Att ta ansvar för de flyende och att föra en öppen migrationspolitik är mer diffust än det konkreta löftet att ej anamma Sverigedemokraterna politik eller ge dem inflytande. Det är svårt att mäta om ett skifte från att ta ansvar till att ej ta ansvar skett, vilket gör Sverigedemokraterna till en tydligare jämförelsepunkt. Detta då Moderaterna gick till val med att ej anamma deras politik. Att använda ett partis politik som jämförelsepunkt möjliggör även jämförelser i detaljnivå istället för en mer generell bedömning av politikens inkluderande eller exkluderande karaktär. Vidare menar jag att den valda jämförelsepunkten adderar bredd till uppsatsen. Uppsatsen undersöker en händelserik period i svensk politik där jag menar att det finns ett värde i att illustrera båda partiers politik. Det är tydligt att den migrationspolitiska debatten hade sett annorlunda ut utan Sverigedemokraterna och det är mycket möjligt att deras opinionsbildande har påverkat resterande partiers migrationspolitik. Detta menar Esaiasson och Dahlström har skett i många europeiska länder. De påvisar i artikeln The immigration issue and antiimmigrant party success in Sweden 1970 2006: A deviant case analysis att migrationspolitiken tenderar påverkas restriktivt i länder där migrationspolitik är högt prioriterat i den politikiska debatten. Således kan jämförelsepunkten Sverigedemokraterna addera förståelse för Moderaternas migrationspolitiska ställningstaganden samtidigt som jämförelsepunkten används för att besvara fråga ii). 1.2.2 Tidsperiod Materialet i undersökningen är avgränsat till två tidpunkter. Tidpunkt ett är perioden innan riksdagsvalet 2014 och tidpunkt två är perioden för Moderaternas potentiella policyskifte. Tidpunkt ett avgränsas till perioden mellan 2013-01-01 och 2014-09-13 (dagen innan riksdagsvalet). Avgränsningen ämnar exkludera material efter valet samt inkludera material från år 2013 i syfte att omfatta politik förd under hela valrörelsen. Under denna period samlas material från Alliansen och Sverigedemokraterna in. Moderaternas nuvarande migrationspolitik avgränsas till perioden 2015/2016 vilket är perioden från riksmötet 2015 till riksmötet 2016 (september 2015 - september 2016). Denna period är vald då det är samtidigt som migrationsbelastningen nådde sin pik i Sverige 10 och debatten 10 Migrationsverket. Antal asylsökande aktuell statistik. 2017 9

kring migrationsfrågor var som mest aktuell. Detta leder till antagandet att om Moderaterna genomfört ett policyskifte bör skiftet bäst observeras under perioden 2015/2016. Mer aktuellt material finns att tillgå men beroende av migrationsdiskursens pik under 2015/2016 förväntas det potentiella policyskiftet kulminerat parallellt. 1.2.3 Politikområden Begreppet migrationspolitik definieras i undersökningen genom en avgränsning till fyra politikområden inom migrationspolitik; Asyl, Anhöriginvandring, Arbetskraftinvandring och Gränskontroller. Partiernas migrationspolitik kommer därför beskrivas uppdelat efter de fyra politikområdena för att även jämföras efter område. På detta sätt blir jämförelsen mer specifik och möjliggör ett mer nyanserat resultat. Exkluderat från undersökningen är frågor kring EU:s ansvarstagande kontra statligt ansvarstagande, statligt kontra kommunalt ansvarstagande, integration, preventiv migrationspolitik (hjälp på plats), arbetsmarknadsåtgärder etc. Detta är frågor med relevans för migrationspolitiken men är exkluderade på grund av politikområdenas begränsade påverkan för antalet personer som tillåts invandra till Sverige. Politikområdena Asyl, Anhöriginvandring, Arbetskraftinvandring är valda i syfte att inkludera de områden inom migrationspolitiken som direkt reglerar möjligheten till invandring. Det vill säga de områden som reglerar regelverken kring uppehållstillstånd. Dessa områden är valda just på grund av deras uppehållsreglerande karaktär. Gränskontroller är inkluderat då det varit en starkt debatterad fråga under mandatperioden och då gränskontroller normalt inte ska existera inom Schengen. Vidare har förslagen om upprättande av gränskontroller motiverats med att reglera och minska invandringen till Sverige vilket tydligt visar politikområdets påverkan för möjligheten till invandring. 1.3 Empiriskt material Under rubrikerna 1.3 1.3.2 presenteras det ramverk som används för materialinsamling. Allt material inom ramverket kommer läsas. Allt material relevant för undersökningen kommer inkluderas och ej relevant material exkluderas. I syfte att addera transparens till undersökningen listas allt material som inkluderats genom ramverket i bilaga 2. 10

Uppsatsens material består av: Budgetmotion eller budgetproposition från respektive parti gällande aktuell tidsperiod (Alliansen: 2013/14, Moderaterna: 2015/16 och Sverigedemokraterna: 2013/14) Migrationspolitiska motioner/propositioner från respektive parti för aktuell tidsperiod (Alliansen: 2013/14, Moderaterna: 2015/16 och Sverigedemokraterna: 2013/14) o De migrationspolitiska motionerna/propositionerna avgränsas till dokument endast signerade partiledare och/eller migrationspolitiska talespersoner och migrationsminister Valmanifest för Alliansen 2014 Valmanifest för Sverigedemokraterna 2014 Materialet är avgränsat till motioner/propositioner, valmanifest och efter tidpunkt. Materialet är jämnt insamlat vilket säkerställs då motsvarande information hämtas från alla partier med uttömmande ambitioner. Detta i syfte att insamla ett material lämpligt för en komparativ studie. De migrationspolitiska motionerna/propositionerna är avgränsade till motioner/propositioner signerade av minst en av följande: partiledare, migrationspolitisk talesperson, migrationsminister. Avgränsningen syftar till att, via motionerna/propositionerna, skapa en representativ bild av partiernas migrationspolitik. Utan avgränsningen riskerar samma vikt läggas vid alla motioner/propositioner oberoende vem som står bakom förslaget. Detta kan leda till att en persons åsikter som ej påverkar partiets förda politik beskrivs i undersökningen som representativa för partiet. Genom att endast inkludera motioner/propositioner av personer valda, av partierna, att representera partierna (partiledare) och partiernas migrationspolitik (migrationspolitisk talesperson/migrationsminister) möjliggörs en korrekt beskrivning av Alliansens, Moderaternas och Sverigedemokraternas migrationspolitik. Valmanifest från år 2014 av Alliansen och Sverigedemokraterna är inkluderat då det är information direkt från partierna i syfte att kommunicera planerad politik till mandatgivarna. Det bör spegla vilken politik partierna gick till val med och är därför intressant för undersökningen. Om undersökningen finner ett policyskifte inom den moderata migrationspolitiken kommer undersökningen fortgå till fråga iii). kan policyskiftet anses vara i mandatgivarnas intresse? 11

Svaret på frågan finner vi i den moderata opinionen; huruvida en majoritet av Moderaternas väljare finner att det potentiella skiftet har följt deras åsikter i frågan och därmed kan anses vara representativt. Eller om skiftet frångått politiken väljarna vill se partiet framföra och således ej kan anses representativt. De nationella SOM-undersökningarna är opinionsundersökningar utförda av SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Statistik från dessa kommer lämpa sig väl för att besvara fråga iii). Undersökningarna beskriver bland annat svenska medborgares åsikter om riksdagspartiernas politik inom olika områden med redogörelse för partisympati. 1.3.1 Materialinsamling Valmanifest och budgetmotioner har hämtats från Alliansens, Moderaternas och Sverigedemokraternas webbplatser. Migrationspolitiska motioner hämtas från regeringens databas för Dokument & lagar och migrationspolitiska propositioner hämtas från regeringens databas för propositioner. I syfte att nå rätt material används databasernas filterfunktioner där följande filter matas in: Filter för Moderaternas migrationspolitiska propositioner 2013/2014 Endast från perioden 2013-01-01 till 2014-09-13. Endast från politikområde: migration, asyl. Signerad av minst en av följande: Fredrik Reinfeldt, Tobias Billström (Partiledare, Migrationspolitisk talesperson 11 ). Filter för Sverigedemokraternas migrationspolitiska motioner 2013/2014 Endast från sverigedemokratiska ledamöter. Endast från perioden 2013-01-01 till 2014-09-13. Innehållande minst ett av följande ord: asyl, migration, invandring, nyanländ, invandrare. Signerad av minst en av följande: Jimmie Åkesson, David Lång (Partiledare 12, Migrationspolitisk talesperson 13 ). 11 Munck, Aftonbladet, 2010 12 Sverigedemokraterna, Jimmie Åkesson 13 Bilaga 1 12

Filter för Moderaternas migrationspolitiska motioner 2015/2016 Endast från moderata ledamöter. Endast från Riksmöte/år: 2015/2016. Innehållande minst ett av följande ord: asyl, migration, invandring, nyanländ, invandrare. Signerad av minst en av följande: Anna Kinberg Batra, Mikael Cederbratt, (Partiledare 14, Migrationspolitisk talesperson 15 ). Filterramverket för Alliansen 2013/14 skiljer sig från ramverken för Moderaterna 2015/16 och Sverigedemokraterna 2013/14 vilket beror av att sökfunktionerna skiljer sig mellan databaserna för propositioner och motioner. Alliansen satt under perioden 2013/14 i regering vilket medför att materialet hämtas från databasen för propositioner till skillnad från resterande partier. De olika filterramverken bör vara motsvarande inkluderande och exkluderande. Detta då ramverket för propositioner inkluderar alla propositioner inom politikområdena migration och asyl samtidigt som sökorden i ramverket för motioner är av den karaktären att de bör nämnas i alla motioner gällande migration och asyl. 2 Metod och design Som metod används kvalitativ textanalys med systematiserande ambitioner för att skapa materialet. Resultatet av textanalysen kommer därefter redovisas i resultatredovisningen samt jämföras utifrån en studie med komparativ design. Kvalitativ textanalys med systematiserande ambitioner kan användas i olika syften. Denna undersökning ämnar via textanalysen att logiskt ordna innehållet i texterna 16 efter politikområdena; Asyl, Anhöriginvandring, Arbetskraftinvandring och Gränskontroller. Metoden lämpar sig bra för att sammanställa en helhetsbild över förd politik från flertalet 14 Moderaterna, Anna Kinberg Batra 15 Moderaterna, Mikael Cederberg 16 Esaiasson et al. 2005. s. 235 13

texter 17 vilket är anledningen till metodvalet. Konkret kommer materialet noga läsas och relevant information sammanfattas under tillhörande politikområde. Den komparativa analysen är baserad på resultaten från textanalysen. För varje politikområde kommer Moderaternas förda politik från år 2015/2016 jämföras enligt analysinstrumentet (se rubrik 2.1) med Moderaternas och med Sverigedemokraternas, på området förda, politik år 2014. Analysinstrumentet fastslår sedan om förändring inom politikområdet har skett och, i fall av förändring, hur förändringen tett sig. Resultatet av den komparativa analysen kommer sedan användas som material i en teorikonsumerande fallstudie i syfte att besvara frågeställningarna ett och två. Teorigrunden finns utförligt beskriven under rubrik 3. 2.1 Analysinstrument Undersökningen ämnar beskriva Moderaternas migrationspolitik och undersöka om partiet genomfört ett policyskifte under mandatperioden 2014 2018. Under rubrik 3 beskrivs utförligt vad ett policyskifte är. Kort sammanfattat är ett policyskifte en förändring i syftet med förd politik. Således bör analysinstrumentet användas för att mäta förändringen. En förändring sker över tid och för att upptäcka en förändring behövs något att jämföra med. Då undersökningen behandlar ett potentiellt policyskifte från politiken Alliansen gick till val med år 2014 i riktning mot Sverigedemokraternas migrationspolitik från samma år kommer analysinstrumentet inkludera följande jämförelsepunkter: Alliansens migrationspolitik innan valet 2014. Sverigedemokraternas migrationspolitik innan valet 2014. I syfte att göra en mer exakt och lättförståelig jämförelse har politikområdet migration definierats i de fyra politikområdena beskrivna i rubrik 1.2.3. För varje område kommer Moderaternas migrationspolitik 2015/2016 jämföras med politiken Alliansen gick till val med samt politiken Sverigedemokraterna gick till val med. Materialet som används är motioner och propositioner vilket är kanalen för partier att föra politik genom. Ändringar i lag kan ej ske via 17 Esaiasson et al. 2005. s. 236 14

någon annan väg än riksdagen. Detta medför att all politik beskriven i materialet är föreslagna förändringar och har således en riktning och syfte. Mätinstrument är utformat för att undersöka huruvida den motionerade politiken för 2015/2016 är förd i enlighet med Alliansens migrationspolitik för 2014 eller om motionerna frångår Alliansens 2014 politik i riktning mot Sverigedemokraternas 2014 politik. Således bedöms Moderaternas migrationspolitik från 2015/2016 per underkategori om den: 1. Är i linje med jämförelsepunkten Alliansen 2014. 2. Frångår jämförelsepunkten Alliansen 2014 i a. riktning mot jämförelsepunkten Sverigedemokraterna 2014. b. riktning från jämförelsepunkten Sverigedemokraterna 2014. 3. Är i linje med jämförelsepunkten Sverigedemokraterna 2014. Utöver detta kommer diskussion föras angående styrkan i en potentiell förändring. Detta kommer ske per underkategori och på grund av materialets kvalitativa form kommer ej en gradering utöver diskussionen vara möjlig. Om material behandlas för Moderaterna 2015/2016 som ej behandlas i någon av jämförelsepunkterna kommer en riktningsbedömning utföras i syfte att bedöma om förändringen är av restriktiv eller av inkluderande karaktär. Bedömningen kommer sedan jämföras med den generella riktningen för Alliansens politik inom politikområdet. 2.2 Reliabilitet och validitet Validitet och reliabilitet främjas genom materialinsamlingens utformning samt de fyra politikområden som definierar migrationspolitik i undersökningen. Vid materialinsamling har ett ramverk av filter skapats. Ramverket är utformat för att inkludera relevant material och exkludera irrelevant material och beskrivs utförligt under rubrikerna 1.3 1.3.2. Motsvarande ramverk appliceras på alla tre analysobjekt (Alliansen, Sverigedemokraterna och Moderaterna) vilket medför att motsvarande information insamlas från alla analysobjekten vilket är nödvändigt för en jämförande studie. Detta stärker reliabiliteten då det är ramverket och ej författaren som väljer material vilket säkerställer att samma material skulle användas vid återupprepning av denna studie. Ramverket minskar även risken för slarvfel i den mån att det är tydligt vad som ska inkluderas i materialet. 15

Materialet inkluderat i ramverket består av motioner, propositioner och valmanifest vilka alla är förstahandsinformation från partierna. Detta minskar risken för att materialet är bias viket även detta stärker reliabiliteten i undersökningen. Det av ramverket inkluderade materialet genomläses sedan och relevant information inkluderas i undersökningen och irrelevant exkluderas. Här finns en risk för osystematiska fel då det är upp till den som utför arbetet att värdera materialet efter relevans. I syfte att vägleda arbetet har begreppet migrationspolitik definierats genom de fyra politikområdena vilka beskrivs uppdelat efter område i materialredovisningen. Detta höjer reliabiliteten då tolkningsutrymmet för vad som anses vara relevant information för undersökningen minskas på grund av att de fyra politikområdena fungerar som riktlinjer vid materialinsamlingen. Politikområdena operationaliserar även begreppet migrationspolitik för undersökningen då punkterna bestämmer vad som utgöra begreppet. På så sätt beror undersökningens validitet av att punkterna godtagbart operationaliserar migrationspolitik, att materialinsamlingen bedrivs objektivt och uttömmande samt inkluderar och exkluderar allt material insamlat enligt Politikområdena. 3 Teoretiskt ramverk Under rubrik 5.1 och 5.2 kommer resultatet av den jämförande studien analyseras utifrån Prezworski, Stokes och Manins arbete kring policyskiften i en representativ demokrati. Analysen ämnar besvara undersökningens frågeställningar samt bidra till diskursen om de folkvaldas handlingsutrymme inom representativ demokrati. Nedan presenteras den teoretiska grund som kommer användas vid analys av undersökningens resultat. 3.1 Adam Prezworski, Susan C. Stokes och Bernard Manin I boken Democracy, Accountablity and Representation (1999) beskriver författarna sin syn på representativ demokrati och dess demokratiska funktioner. Författarna börjar med att tilldela val av representant två funktioner. De menar att politiska val ska tolkas som en kombination av ett ställningstagande till utlovad politik och en utvärdering av förd politik. Röstberättigade medborgare lyssnar därför till vallöften och tilldelar mandat åt det alternativ som väljaren anser kommer gynna hen mest. Valet är även resultatet av en utvärdering av kandidaternas, under 16

föregående mandatperiod, förda politik. Valet har således även en ansvarsutkrävande funktion. 18 Författarna fortsätter med att definiera politisk representation genom två punkter som båda ska uppfyllas för att de givna mandaten ska anses representerade. Punkterna är: Valkampanjen är informativ, det vill säga, väljarna kan förvänta sig att partiet genomför vad partiet lovat. Genomförandet av den vinnande politiken ska alltid vara i väljarnas bästa intresse. 19 Punkterna ovan kan endast uppfyllas i tre potentiella situationer vilket betyder att mandat kan endast anses representerade under följande tre omständigheter: Väljarna och partiet delar politiska preferenser. Detta medför att politikerna för politik efter eget intresse samtidigt som politiken är enligt väljarnas intresse och efter politikernas vallöften. 20 Politikerna vill bli omvalda och tror att de blir det om de för politik i enlighet med vallöftena och följer därför policyn partiet gick till val med. Politikerna tror även att den förda policyn är bäst för väljarna. 21 Politikerna vill att de ska framstå som trovärdiga i framtiden och vet att en avvikelse från vallöftena kommer skapa misstro till kommande vallöften. Politikerna kommer därför följa policyn de gick till val med. 22 Under oförberedda situationer som ej beräknades i den presenterade policyn under valet och som gör den mandatstärkta policyn ineffektiv får undantag från mandatstärkt policy göras (policyskifte). I en sådan situation har partiet två alternativ: Partiet kan ändra sin policy i syfte att stärka mandatgivarnas nytta. Partiet kan fortsätta på den mandatstärkta policyn trots att detta ej gynnar mandatgivarna. 18 Prezworski, Stokes, Manin. 1999. s. 29 19 Prezworski, Stokes, Manin. 1999. s. 30 20 Prezworski, Stokes, Manin. 1999. s. 31 21 Prezworski, Stokes, Manin. 1999. s. 32 33 22 Prezworski, Stokes, Manin. 1999. s. 33 17

Prezworski, Stokes och Manin menar att enda sättet att agera representativt för mandatgivarna i en sådan situation är att frångå den mandatstärkta policyn i syfte att stärka väljarnas nytta. De menar att väljare ogillar att de folkvalda bryter vallöften men de kommer ej straffa politiker som genom skiftet fört en politik gynnsam för dem. 23 Vad är då ett policyskifte? Prezworski, Stokes och Manin menar att valda politiker måste inneha möjlighet att frångå mandatstärkt policy under en mandatperiod då politiken måste vara anpassningsbar efter aktuella omständigheter. Detta utan att förändringen anses som ett policyskifte. Det måste därför finnas en gradering i hur mycket förändring i policy som är ett policyskifte. Författarna definierar ej vad ett policyskifte är men porträtterar ett sådant genom ett exempel. I exemplet finns två policyalternativ där policy S är för ekonomiskt trygghet och policy E är för ekonomiskt effektivitet. 24 Ett skifte från den ena till den andra policyn är enligt författarna ett policyskifte 25. Således bör ett policyskifte anses vara ett skifte där syftet med politiken ändras. Detta är även hur begreppet kommer användas i undersökningen. 4 Resultatredovisning och jämförelse Nedan följer beskrivning av Moderaternas 2015/16, Alliansens 2013/14 och Sverigedemokraternas 2013/14 migrationspolitik. Beskrivningarna är uppdelade efter parti och politikområde. Beskrivningen av Moderaternas migrationspolitik år 2015/16 kommer inom varje politikområde jämföras med de två jämförelsepunkterna i syfte att undersöka om policyförändring skett och om så är fallet, i vilken riktningen förändringen skett. Slutsats av jämförelse kommer ske inom varje politikområde. En samlad slutsats för Moderaternas migrationspolitik i sin helhet presenteras efter de fyra politikområdena presenterats och jämförts. Slutsatser baseras på bedömning utifrån analysinstrument beskrivet under rubrik 2.1. Material använt är propositioner, motioner och valmanifest utvalda i enlighet med ramverket beskrivet under rubrikerna 1.3 1.3.2. 23 Prezworski, Stokes, Manin. 1999. s. 35 38 24 Prezworski, Stokes, Manin. 1999. s. 31 25 Prezworski, Stokes, Manin. 1999. s. 36 18

4.1 Asyl 4.1.1 Alliansen 2013/2014 Alliansen beskrev flyktingmottagande som en moralisk skyldighet och planerade därför ett utökat flyktingmottagande och utlovade att staten tar sitt ekonomiska ansvar för flyktingmottagandet 26. I vårbudgetpropositionen 2014 anslog Alliansen 12 612 miljoner SEK för utgiftsområdet migration vilket var en ökning från året innan med 2742 miljoner SEK. 27 Alliansen ville förenkla omvandlingen från tillfälliga till permanenta upphålltillstånd för personer som tilldelats tillfälligt uppehållstillstånd för arbete, EU-blåkort utfärdat av Sverige eller studier på forskarnivå. De ändrade kravet från att personen i sammanlagt fyra år under de senaste fem åren haft tillfälligt uppehållstillstånd till att personen i sammanlagt fyra år under de senaste sju åren haft tillfälligt uppehållstillstånd. Vidare tillät Alliansen personer som tilldelas permanenta uppehållstillstånd att ha annan försörjning än genom arbete. 28 En person som fått sin ansökan om uppehållstillstånd som flykting avslagen på grund av otillräckliga skyddsskäl skulle tilldelas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om personen sedan fyra månader innehaft en anställning hen kunde försörja sig på eller hade en stark anknytning till en person som beviljats uppehållstillstånd. 29 Vidare skulle extra hänsyn tas till barn så att även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd ska beviljas vuxna personer kan barn tilldelas uppehållstillstånd om omständigheterna är särskilt ömmande. 30 Omständigheterna som togs i beaktning var hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet. 31 26 Alliansen. 2014. Valmanifest. s. 50 51 27 Reinfeldt, Borg. 2014. Proposition: 2013/14:100 s. 159 28 Reinfeldt, Billström. 2014. Proposition: 2013/14:213 s. 6 29 Reinfeldt, Billström. 2014. Proposition: 2013/14:213 s. 6 7 30 Reinfeldt, Billström. 2014. Proposition: 2013/14:216. s. 4 5 31 Reinfeldt, Billström. 2014. Proposition: 2013/14:216. s. 12 19

Personer som tilldelats uppehållstillstånd i egenskap av flyktig eller annat skyddsbehov skulle, vid förnyelse av uppehållstillståndet, tilldelas ett uppehållstillstånd för minimum två år. Detta gällde även anhöriga till personen i fråga. 32 Alliansen föreslog en ändring av asylrätten. Tidigare var en flyktingstatus helt beroende av tillståndet i landet personen flytt ifrån. År 2014 presenterade Alliansen undantag som skulle ge en person med uppehållstillstånd som flykting rätt att behålla sin flyktingstatus trots att det skett väsentliga och bestående förändringar i hemlandet. Detta om personen på grund av tidigare förföljelse har tungt vägande skäl att inte vilja använda sig av det landets skydd. 33 Detta gällde även personer som tilldelats uppehållstillstånd i egenskap av skyddsbehövande. 34 Alliansen ville även se möjligheten att neka personer med flyktingstatus uppehållstillstånd i Sverige om personen förklarats vara flykting eller skyddsbehövande samt erbjudits uppehållstillstånd i annan EU-stat eller i tredjeland (stat utanför EU). Vidare kunde en person på flykt nekas uppehållstillstånd i Sverige om det fanns möjlighet att sända personen till ett annat land där hen: inte riskerar att utsättas för förföljelse. inte riskerar att utsättas för dödsstraff, kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. är skyddad mot att sändas vidare till ett land där han eller hon inte har motsvarande skydd. har möjlighet att ansöka om skydd som flykting. har en sådan anknytning till det aktuella landet att det är rimligt för honom eller henne att resa dit. 35 Om personen hade familj (maka/make, förälder eller barn) i Sverige och ej hade lika starka familjeband i annat land som uppfyllde kraven ovan kunde asyl ej nekas personen i Sverige. 32 Reinfeldt, Billström. 2014. Proposition: 2013/14:248. s.42 33 Reinfeldt, Billström. 2014. Proposition: 2013/14:248. s.36 34 Reinfeldt, Billström. 2014. Proposition: 2013/14:248. s.39 35 Reinfeldt, Ask. 2014. Proposition 2013/14:197 s.4 5 20

Vidare kunde asyl ej nekas personen om hen hade vistats långvarigt i Sverige med uppehållstillstånd och ej besuttit samma anknytning till annat land. 36 4.1.2 Sverigedemokraterna 2013/2014 Sverigedemokraterna ville stoppa alla permanenta uppehållstillstånd. Alla som flydde till Sverige skulle få sin flyktingstatus prövad. Om giltiga asylskäl bevisades, enligt Genèvekonventionen eller om personen var kvotflykting från UNHCR 37, ville Sverigedemokraterna erbjuda personen ett begränsat uppehållstillstånd i upp till sex månader. Efter sex månader föreslog Sverigedemokraterna att en ny prövning skulle ske i syfte att undersöka om de ursprungliga asylskälen på något sätt förändrats. 38 Sverigedemokraterna nämner ej hur länge följande uppehållstillstånd skulle gälla eller hur processen tänktes fortskrida. Däremot tyder förslaget om att helt stoppa permanenta uppehållstillstånd på att kontinuerlig upprepning av asylprövningen var ämnad. Dublinförordningen fastställer att det första EU-land en flyende person anländer till är det landet ansvarigt för mottagandet av personen. Sverigedemokraterna ville nyttja förordningen i den mån att personer på flykt som anlänt till Sverige via annat EU-land ej skulle mottagas av Sverige utan deporteras till det EU-land som personen först anlänt till. 39 4.1.3 Moderaterna 2015/2016 Moderaterna motionerar för anpassa Sveriges migrationsregler till EU:s miniminivå 40. Detta innebär att partiet förespråkar tillfälliga uppehållstillstånd som standard för alla personer som söker asyl i Sverige 41 med undantag för kvotflyktingar från UNHCR. 42 Partiets förslag är att införa tillfälliga uppehållstillstånd på tre år som kan omvandlas till permanent om personen kan uppvisa anställning med inkomst i sex månader i Sverige. Tillfälliga uppehållstillstånd kan även 36 Reinfeldt, Ask. 2014. Proposition 2013/14:197 s. 4 5 37 Åkesson, Lång m.fl. 2013. Motion: Sf314 s. 6 38 Åkesson m.fl. 2014. Motion: 2013/14:SD500 s. 117 39 Lång. 2014. Motion 2013/14:Sf10 40 Forssell m.fl. 2016. Motion: 2015/16:3418 s. 5 41 Lycke, Migrationsinfo, 2016 42 Forssell m.fl. 2015. Motion: 2015/16:2489 s. 3 21

omvandlas till permanenta efter tre år om skyddsskäl kvarstår och personen har genomfört sin etableringsplan. En person som erhållit ett tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige under sex år (två perioder) tilldelas vid sin tredje period permanent uppehållstillstånd om skyddsskäl kvarstår. 43 Utöver detta vill Moderaterna möjliggöra tillfälliga pauser i flyktingmottagandet. Lagförslaget tillåter asylansökan för kvotflyktingar från UNHCR och konventionsflyktingar som kommer direkt till Sverige utan att ta vägen via annat EU-land. Utöver dessa grupper vill Moderaterna att lagen helt ska stoppa migrationsflödet tillfälligt som ett medel för det svenska mottagandet att återhämta sig. Personer som ej är konventionsflyktingar från tredjeland eller kvotflyktingar ska direktavvisas till det land de senast kom ifrån. 44 Moderaterna skriver i 2016 års vårbudgetmotion att Moderaterna vill därför att Sverige tillfälligt ska begränsa mottagandet till kvotflyktingar och asylsökande som kommer direkt till Sverige från ett tredje land. 45 4.1.4 Jämförelse: Asyl Moderaterna 2015/2016 har frångått Alliansens politik i riktning mot Sverigedemokraterna inom: Uppehållstillstånd. Moderaterna har ändrat sin politik från att vilja förenkla omvandlingen från tillfälligt till permanent uppehållstillstånd (arbete och studier) till att vilja införa tillfälligt uppehållstillstånds som standard. Detta i likhet med Sverigedemokraterna. Moderaternas politik på området måste anses graderad mellan Alliansens och Sverigedemokraternas. Detta då Sverigedemokraterna förespråkade avskaffande av permanenta uppehållstillstånd medan Moderaterna endast försvårat tillförskaffandet av permanent uppehållstillstånd genom höjda krav för skyddsskäl och krav på försörjning. Flyktinginvandring. Moderaternas förslag att lagstifta om tillfälligt stopp i flyktinginvandringen för personer som kommit vägen via EU-land är identiskt med 43 Kinberg Batra m.fl. 2015. Motion: 2015/16:3241 s. 9 44 Forssell m.fl. 2016. Motion: 2015/16:3418 s. 4 45 Kinberg Batra, Kristersson. 2016 Motion: 2015/16:3406 s. 104 22

Sverigedemokraternas förslag om implementering av Dublinförordningen med undantag för att Moderaternas förslag är av tillfällig karaktär. Detta är en stark förflyttning från Alliansens politik som inom detta område förespråkade möjlighet till nekad asyl om den flyende redan registrerats som flykting i annan EU-stat eller garanterades skydd av tredjestat. Tilläggas bör att en stor majoritet av flyende personer som anländer till Sverige har gått vägen via annat EUland vilket ger en stor negativ effekt gällande antalet mottagna flyktingar vilket även är syftet med lagen 46. Detta frångår Alliansens ambitioner att öka flyktingmottagandet i Sverige. Utöver de behandlade punkterna arbetade Alliansen för förmildrande omständigheter för asylsökande barn samt möjlighet för personer med otillräckliga skyddsskäl för flyktinginvandring att tilldelas tillfälliga uppehållstillstånd. Dessa punkter är ej jämförbara då de ej behandlas i motioner/propositioner från Moderaterna eller Sverigedemokraterna. Dock bör förslagen ses som ytterligare en beskrivning av den inkluderande ambitionen i Alliansens politik och bör jämföras med Moderaternas politik som generellt går åt motsatt riktning. Sammanfattningsvis kan vi fastslå att Moderaterna har genomfört en förändring inom området asyl i riktning mot jämförelsepunkten Sverigedemokraterna. Moderaternas politik är ej i linje med Sverigedemokraternas men bör anses ligga mellan Alliansen och Sverigedemokraterna i punkten Uppehållstillstånd och mycket nära Sverigedemokraterna i punkten Flyktinginvandring. För hela politikområdet Asyl bör Moderaternas politik anses ligga nära jämförelsepunkten Sverigedemokraterna 2014. 4.2 Anhöriginvandring 4.2.1 Alliansen 2013/2014 Alliansen förenklade anhöriginvandringen så att anhöriga till personer som beviljats uppehållstillstånd för arbete, studier eller näringsverksamhet fick rätt till uppehållstillstånd. 47 Vidare fick föräldrar, eller personer som trätt i föräldrarnas ställe, rätt till uppehållstillstånd i Sverige om deras barn tilldelats uppehållstillstånd som flykting eller som person med skyddsbehov. 48 46 Kinberg Batra, Kristersson. 2016 Motion: 2015/16:3406 s. 103 104 47 Reinfeldt, Billström. 2014. Proposition: 2013/14:213 s. 7 48 Reinfeldt, Billström. 2014. Proposition: 2013/14:248. s. 42 23

Alliansen arbetade för att personer på flykt skulle tilldelas uppehållstillstånd via anhöriginvandring om personen hade en familj (maka/make, förälder och/eller barn) i Sverige och lika starka familjeband ej fanns i annat tryggt land som erbjöd uppehållstillstånd åt personen. 49 En familjemedlem till en EES-medborgare hade rätt till uppehållstillstånd om EES medborgaren hade svenskt uppehållstillstånd. Personer som ingått äktenskap, samboskap eller adopterats av EES medborgare endast i syfte att tilldelas svenskt uppehållstillstånd ville Alliansen ej tilldela uppehållsrätt. 50 4.2.2 Sverigedemokraterna 2013/2014 Sverigedemokraterna motionerade för att reformera reglerna kring anhöriginvandring i enlighet med Europeiska rådets direktiv om rätt till familjeåterförening. Detta innebär att följande krav önskades uppfyllas för att bevilja en person uppehållstillstånd via anhöriginvandring: Anknytningspersonen har en gällande sjukförsäkring som täcker alla de risker som svenska medborgare täcks av i egenskap av medborgare och som omfattar såväl anknytningspersonen själv som dennes familjemedlemmar. Anknytningspersonen har stabila, regelbundna och tillräckliga försörjningsmedel för sig själv samt för dennes familjemedlemmar för att undvika att en anhöriginvandrare behöver nyttja försörjningsstöd. Anknytningspersonen kan uppvisa en bostad som anses normal för en familj av jämförbar storlek och som uppfyller gällande bestämmelser om säkerhet och sanitära förhållanden. Sverige har rätt att kräva att en tredjelandsmedborgare följer olika integrations eller introduktionsåtgärder i enlighet med nationell lagstiftning. 51 Utöver direktiven från Europeiska rådet motionerade Sverigedemokraterna för att personer som beviljas asyl via anhöriginvandring behövde ha en äkta maka eller make boende i Sverige som 49 Reinfeldt, Ask. 2014. Proposition 2013/14:197 s. 4 5 50 Reinfeldt, Billström. 2014. Proposition: 2013/14:81. s. 5 6 51 Åkesson m.fl. 2014. Motion: 2013/14:SD500 s. 117 118 24

kunde garantera försörjning för den nyanlände partnern fem år framåt. Partiet ville att parets anknytning till Sverige behövde vara större än till något annat land. Vidare behövde båda partnerna vara över 24 år och den mottagande partnern fick ej ha mottagit försörjningsstöd under den närmaste tolv-månaders perioden. Den mottagande partnern skulle även betala ett prisbasbelopp till staten som betalning för den nyanländes svenskundervisning och övriga anpassningskostnader. Utöver detta motionerade partiet för att båda personerna i paret skulle underteckna en samhällsförklaring i syfte att binda makarna till att delta i det svenska samhällslivet efter bästa förmåga och att följa svenska lagar och regler. 52 4.2.3 Moderaterna 2015/2016 Moderaterna vill utöka försörjningskravet för anhöriginvandring till specifika grupper. Vid anhöriginvandring där i) anknytningspersonen själv har arbetskraftinvandrat ii) relationen är nyetablerad det vill säga personer som väljer att ta en ny partner till Sverige 53 iii) anknytningspersonen är svensk medborgare eller bott i Sverige i mer än fyra år 54 ska anknytningspersonen inneha en ordnad bostad och försörjning. Utöver detta vill Moderaterna att samma regler gäller för uppehållstillstånd under anhöriginvandring som vid annat asylsökande. Anknytningspersonen behöver endast ha tillfälligt uppehållstillstånd. 55 4.2.4 Jämförelse: Anhöriginvandring Moderaterna har genomgått en politikförändring där de gått från att arbeta för enklare regler kring anhöriginvandring till att motionera för ökade försörjningskrav för anknytningspersonen. Detta är en förändring i riktning mot Sverigedemokraterna men den föreslagna politiken skiljer sig väsentligt från Sverigedemokraternas motionerade politik. Detta då Moderaternas ökade försörjningskrav är bundna till grupper som i två av tre fall (arbetskraftinvandrad anknytningsperson och sedan fyra år etablerad anknytningsperson) har förutsättningar för inkomst och därmed försörjning av anhörig medan Sverigedemokraternas ökade försörjningskrav gäller all form av anhöriginvandring. Vidare delar Moderaterna ej Sverigedemokraternas krav på prisbasbelopp eller samhällsförklaring. 52 Åkesson, Lång m.fl. 2013 Motion: Sf314 s. 5 53 Kinberg, Batra m.fl. 2015. Motion: 2015/16:3241 s. 10 54 Kinberg, Batra. 2015. Motion: 2015/16:3043 s. 73 55 Kinberg Batra m.fl. 2015. Motion: 2015/16:3241 s. 10 25

Utöver detta motionerade Sverigedemokraterna för höjda krav gällande civilstånd och ålder vilket ej är krav som behandlas i Moderaternas motioner på området. Sammanfattningsvis har Moderaterna gjort en förflyttning i politikområdet Anhöriginvandring där partiet frångått Alliansens inkluderande politikriktning med politik förd i motsatt riktning, det vill säga en mer restriktiv anhöriginvandringspolitik. I relation till båda jämförelsepunkterna bör Moderaternas anhöriginvandringspolitik anses vara närmare Alliansens än Sverigedemokraternas trots förändringen i riktning mot Sverigedemokraterna. Vidare ska nämnas att allmänna asylregler behandlat under rubrik 4.1 även gäller för anhöriginvandring i fallet Moderaterna 2015/16. 4.3 Arbetskraftsinvandring 4.3.1 Alliansen 2013/2014 År 2008 stiftade Alliansen regler kring arbetskraftsinvandring. Dessa nämns ej i propositioner från perioden 2013/2014 men beskrivs utförligt i motioner från Moderaterna år 2015/2016 där det framgår att Moderaterna stått bakom de instiftade lagarna sedan 2008. Utöver de år 2008 instiftade lagarna kring arbetskraftsinvandring införde Alliansen EU:s blåkortsdirektiv. 56 EU:s blåkortsdirektiv finns redovisat i Sverigedemokraternas arbetskraftinvandringspolitik från 2014 och är ett system för att främja högkvalificerad arbetskraftinvandring till EU. 4.3.2 Sverigedemokraterna 2013/2014 Sverigedemokraterna ville avskaffa den generella arbetskraftinvandringen 57 och införa ett blåkortssystem utformat för att möjliggöra en arbetskraftinvandring av uteslutande högkvalificerad arbetskraft. Regleringarna gällde ej medborgare omfattande av EU:s och EES:s fria rörlighet. Alla uppehållstillstånd via arbetskraftinvandring bör enligt Sverigedemokraterna vara temporära. Partiet föreslog följande krav för beviljande av uppehållstillstånd för arbete. Personen kan: 56 Reinfeldt, Billström. 2013. Proposition: 2012/13:148 57 Sverigedemokraterna. Valmanifest. s. 7 26