Biologisk markkartering av patogener

Relevanta dokument
Biologisk markkartering av patogener

Biologisk markkartering av patogener

Biologisk markkartering

Biologisk markkartering

Biologiska markkartering av jordburna patogener möjligheter idag och imorgon

Nya sätt att upptäcka skadegörare

Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta

Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter

Användning av PCR i växtodlingen. Anders Jonsson, SLU/ JTI, Skara

Klumprotsjuka - ett dolt hot

Klumprotsjuka- ett permanent hot i svensk oljeväxtodling

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster?

Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017.

Rotpatogener i åkerböna och ärt

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Biologisk markkartering

Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar

SAFEPEAS Säker ärtodling - en nyckelfaktor i ekologiskt jordbruk

Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv

Strategier mot skadegörare i ärter

PA 10 årsjubileum 18 juni 2014 Dave Servin

Forskning och Utveckling på Hushållningssällskapet. Eva Stoltz Sveakonferensen 13 jan 2016

Bakgrund. Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning. Bomullsmögel är en sjukdom som vissa år

Odlingssystemforskning för framtiden

Slutrapport, SLF H , Phytophthora-angrepp i ärt - en ny allvarlig rotsjukdom i Sverige

Vitsenap -användes som fånggröda vid tidigt vallbrott av gröngödslingsvall. Vitsenap. Viktiga sjukdomar som kan uppförökas. av gröngödslingsvall

Baljväxters sjukdomar - betrakta alla baljväxter som en och samma gröda vid planering av en växtföljd

Ekologisk produktion lantbruk

Partnerskap Alnarp. Mötesplatsen mellan akademi och näringsliv

Tredje steget i en 3-stegsraket kalkens potential för struktur, växtskydd och ekonomi;

Partnerskap Alnarp. möteplatsen mellan akademi och näringsliv

Effekten av raps och mellangrödor i sockerbetväxtföljden - försöksplatserna Ädelholm 2 och Skegrie 1 Inledning och bakgrund

Slamtillförsel på åkermark

Är vi för sent ute när vi bekämpar fleråriga ogräs?

Styrkor och svagheter med strukturkalkning, Växjö möte 6 dec Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

Mangan och zink kan hämma rotröta hos rödklöver

Baljväxtrika växtföljder i ekologisk odling konsekvenser för framtida ärt- och bönodlingar.

Gradering av patogenangrepp i vete med kvantitativ PCR-metodik

Välkomna till PA:s höstmöte En kort retrospektiv betraktelse

Författare Wallenhammar A.C., Almquist C., Redner A., Sjöberg A. Utgivningsår 2008

Rotbrandsangrepp. Aphanomyces cochlioides och andra rotbrandssvampar. Forskningsprojekt vid SBU. "Odlingssystemets inverkan på svamp- och

Inbjudan till möte i Fältforsk s ämneskommitté vall och grovfoder

Integrerat växtskydd och integrerad ogräsbekämpning I oljeväxter

Slamspridning på åkermark

Hur ofta kan vi odla höstoljeväxter? Olika frekvenser av höstraps i växtföljden inverkan på avkastning och sjukdomsangrepp

Plus och minus med strukturkalkning, Uddevalla 11 jan Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Slamspridning på åkermark

Nematoder och skördeförluster -vad kan vi göra åt dem? Åsa Olsson Nematodlaboratoriet

Ärtrotröta. Vad vet vi och vad kan vi göra åt problemet? Lars Persson. Brandsberga gård/sbu AB. Lars Persson Ekodag

Utbredning av Plasmodiophora brassicae som orsakar klumprotsjuka Distribution of Plasmodiohora brassicae causing the clubroot disease

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

SAFEPEA Säker ärtodling - en nyckelfaktor i ekologiskt jordbruk

Gunilla Nordberg Roland von Bothmer Bengt Persson

Effekt av senap och oljerättika som mellangrödor för sanering av rotröta i ärter, spenat och sockerbetor samt betcystnematoden

SLU Alnarp Håstadiusseminariet

Biologisk bekämpning räcker mikroorganismerna till? Margareta Hökeberg MASE-laboratorierna AB

3.16 Ö Rotröta hos rödklöver - dokumentation av delvis resistent sortmaterial

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Författare Ragnarsson S., Rasmussen S., Wikström M.Hökeberg M., Levenfors J., Welch C. Utgivningsår 2008

Vikten av svensk växtförädling och Lantmännens strategi för inlicensiering av sorter

LivsID Kick off (27/9) Volkmar Passoth

UAV inom precisionsodling. - några erfarenheter från SLU Mats Söderström, SLU, Inst för mark och miljö

Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer

Plantekongres 2013, Herning Dave Servin, Partnerskap Alnarp. Framgångsrikt samarbete mellan akademi och näringsliv

Prognos och Varning. - Och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralen och Jordbruksverket

Jordbruksverkets tidigare arbete med strategi för växtskydd

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Alternativa bekämpningsmetoder. Margareta Hökeberg

Välkomna till 22:a ÖSF konferensen!

för svensk och nordisk marknad

Sammanfattning. Inledning

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Metodutveckling för detektion av svårbekämpade jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärter och oljeväxter

Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige

Växtodlingskonferens Brunnby

Möjlighet till fortsatta studier

Mikronäringsämnen i spannmålsgrödor

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn, HST-1005

Manganbrist kan orsaka utvintring av höstvete och höstkorn

Möjligheter med GMO. Jens Sundström

Vad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning

Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Bibliografiska uppgifter för Ergosterolhalter - indirekt bestämning av svampförekomst. Kan odlingsåtgärder påverka?

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?

Pythium kan angripa de flesta ogräs och kulturväxter (Middleton, 1943).

Vilken roll skall SLF ta?

Bin, bidöd och neonikotinoider

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Projekt avseende undersökning av korrelationen mellan borhalt i rödklöverplanta, jord och fröproduktion

Slamspridning på Åkermark

Transkript:

Biologisk markkartering av patogener ett TEMA program vid NL fakulteten SLU 2009 2015 Biological Soil Mapping (BioSoM) Innehåll Tema-program på NL-fakulteten Målsättning och bakgrund Resultat från BioSoM I 2009-12 Planer inför BioSoM II 2013-15 Sammanfattning 1

Tema-forskning vid NL-fakulteten 2008- Tema-program skall: vara av fakultet och näringen samfinansierad större tidsbegränsande program möjliggöra hög kvalitativ forskning, kompetensuppbyggnad och vetenskaplig meritering ha hög relevans för näringen ha betydande resursmässig omslutning, relativ lång löptid (3-6 år) samt utvärderas ( efter 3 år) Tema-forskning till nytta för samhället Forskning av högsta vetenskapliga kvalitet kommer till nytta för samhället genom att NL-fakulteten och näringen samfinansierar stora Tema-forskningsprogram. Fem spännande Tema-forskningsprogram pågår: BarleyFunFood - om "funktional food" med korn, och annan spannmål, som bas BioSoM - om karteringsmetoder för jordburna patogener MicroDrivE - om bioenergi, från råvara till biodrivmedel SAMBA - om biomassaproduktion från Salix med fokus på växtförädling Stubbskörd och miljöeffekter - om miljöeffekter av stubbar som biobränsle 2

TEMA forskning vid SLU Biologisk markkartering integrerad analys av jordbundna patogener och markkemi Målsättning Bygga upp grundläggande kunskap om jordburna patogener och deras epidemiologi som i samspel med information om växtnäring, markegenskaper och sorter lägger grunden till nya effektiva odlingsstrategier. Skördarna ökar inte?! Jordpackning Undermålig växtförädling Mikronäringsbrist Jordburna patogener 3

Höstraps i april! Sveriges lantbruksuniversitet www.slu.se 4

Ny TEMA forskning vid SLU Biologisk markkartering Idag kemisk karaktär -ph - Fosfor och Kalium - Magnesium - Koppar - Bor Imorgon biologisk karaktär Växtsjukdomar: - Svampar, - Bakterier - Nematoder m.m. BioSoM ersätter bio tester Biotest Disease Severity Index (DSI) DSI och skörd Rådgivning Växtodling Växtföljd Plats-specifik Jord från fält - infekterad? på laboratoriet qpcr-kvantifiering av flera pathogen samtidigt med multiplex metod (II) 5

Nästa steg: Biological Soil Mapping Stakeholders BioSoM SLU NL-Faculty Department of Forest Mycology and Pathology Department of Soil and Environment Department of Plant Biology and Forest Genetics Department of Urban and Rural Development 6

Patogener i BioSoM fas I 2009-2012 Patogen Plasmodiophora brassicae Klumprotsjuka Verticillium longisporum Kransmögel S. sclerotiorum Bomullsmögel Phytophtora pisi Ny sjukdom i ärter Aphanomyces euteiches Ärtrotröta F. avenaceum P. exigua C. destructans Klöverröta Gaummanomyces graminis Rotdödare A. cochlioides Rotröta sockerbeta Biologisk Basic Science DNA Detektion Bio test Fält försök BioSoM Map, GIS_baserad Farm Service Eurofins SARDI Fokus i BioSoM! Användning i modernt jordbruk Kontroll och minskad förekomst Detetktion & Förekomst av viktiga patogener Provtagning 7

Resultat fas 1, 2009 12 De facto rutin för hantering av prover, från aseptisk provtagning till PCR protokoll. P. brassicae (klumprotsjuka) analys på marknaden Visat på förekomst av P. brassicae i 11/48 fältförsök med rapssorter! Först i världen med att sekvensera genomet hos P. brassicae, förutsättning för rasbestämning Hämmande effekter av Bor på ärtrotröta och klumprotssjuka i raps Med mera Stockagården klumprotsjuka Punktprovtagning DSI=sjukdomsindex 8

Provtagningsrutin På fältet: - W-provtagning över fältet, ca 2 l - Klassisk markkartering punktprovtagning, ca 0,5l Plastpåse/låda? Sanering av borr: - mellan prov på fält synlig jord - mellan fält synlig jord (+ klorin?) DNA borste! 9

Aseptisk homogenisering av jordprov innovation P. brassicae förekomst - Fältprovtagning - W-linje approx 1000 sporer /g 10

Markegenskaper och förekomst av patogener 2009 2015 Patogener påverkas av markkemiska och fysikaliska förutsättningar Tillförseln av växtnäring har ändrats under åren och kan ha differentieras över tid och inom fält! Kompetenslucka på SLU! Start: Studera effekterna av växtnäring på patogener Nov 2010 anställdes en postdoc i BioSoM! Effekt av Bor på Aphanomyces euteiches i ärt 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 48 49 44 35 37 37 31 21 0 kg B/ha 5,5 kg B/ha 11,5 kg B/ha 23 kg B/ha 31 9 15 10 Soil 1 Soil 2 Soil 3 0 kg B/ha 5,5 kg B/ha 11,5 kg B/ha 23 kg B/ha Boron influence on pea root rot severity DSI (disease severity index) 11

Bor (B) i svensk åkermark Brist på bor: Sandjord <0,5 mg B/kg Lerjordar <0,8-1,0 mg B/kg Borhalt i 181 jordar 2011 (Eurofins) 79% < 1,0 mg/kg 19% 0,7 1,0 mg/kg 60% < 0,70 I 1600 st analyser från Skaraborg (HS) 94% < 1.0 mg/kg jord Slutrapport BioSoM 2009-2012 http://www.slu.se/mark/biosom 12

Plan:Patogener i BioSoM 2013-2015 Patogen Biologisk Basic Science DNA Detektion Bio test Fält försök BioSoM Map, GIS_baserad Farm Service Plasmodiophora brassicae Klumprotsjuka Verticillium longisporum Kransmögel S. sclerotiorum Bomullsmögel Phytophtora pisi Ny sjukdom i ärter Aphanomyces euteiches Ärtrotröta Eurofins F. avenaceum P. exigua C. destructans Klöverröta Gaummanomyces graminis Rotdödare Ingår ej i BioSoM 2013 15 SARDI A. cochlioides Rotröta sockerbeta BioSoM 2013 2015 Bördighetsförsöken WP 3. Användning av biologiska kartering i modern jordbruk! WP 2. Förekomst, kontroll och nedgång av jordburna patogener WP 1. Detektion av viktiga patogener 100 80 60 40 20 0 Bor och ärtrotröta 4849 44 35 37 3731 31 21 9 1510 Soil 1 Soil 2 Soil 3 0 kg B/ha 5,5 kg B/ha 11,5 kg B/ha 23 kg B/ha 13

WP 3 Beslut baserade på BioSoM Klumprotsjuka på Ditt fält! - ett seriöst spel Vem gör jobbet Mats Söderström 14

BioSoM skall leverera följande produkter och tjänster till intressenterna * En analysservice för bestämning av jordburna patogener till lantbrukare och försöksutförare * Metoder för att effektiv presentera resultaten av biologisk markkartering med hjälp av IT och Precisionsodlingsteknik * Kunskap som förbättrar integrated pest management (IPM) i viktiga grödor och växtföljder Deltagare i BioSoM 2013 15 WP1 Detektion Charlotta Almqvist, Industridoktorand Eurofins Food & Agro AB. Lidköping Fredrik Heyman, Institutionen för skoglig mykologi och patologi, Uppsala Christina Dixelius, Inst. för Växtbiologi och Skogsgenetik (VBSG), SLU Uppsala Arne Schwelm, VBSG, SLU Louise Andersson, Industridoktorand, VBSG/Syngenta AB, Landskrona Anders Dahlqvist, Scanbi Diagnostic AB, Alnarp WP2 Förekomst Ann-Charlotte Wallenhammar, HS Konsult AB, Örebro Katarzyna Marzec-Schmidt, P&P, Mark och miljö, Skara Lars Persson, Findus R&D, Bjuv WP3 Användning Christina Lundström, Precisionsodling & Pedometri, Mark och Miljö Skara Magnus Ljung, Statskonsulent rådgivning, SLU, Skara Jessica Lindelöf, Högskolan i Skövde Robert Olsson, Åsa Olsson, NBR Ulf Axelson, HS Skaraborg, Skara Kommunikatör: Lennart Wikström, Cultimedia AB, Programchef: Anders Jonsson, Precisionsodling & Pedometri,, SLU 15

Sammanfattning Användning i modernt precisionsjordbruk! Kontroll och minskad förekomst Detektion & Förekomst av viktiga patogener Provtagning 16

Stakeholders and their commitments with the BioSoM II program Contributor/ Stakeholder Contribution Status Years NL Faculty, SLU SLF-Fältförsök &Metodik - Växtodling I - Växtodling II Lantmännens Stiftelsen SSO Financing Financing Financing Financing Financing Financing Application Application Contract Contract Contract Application 2013-15 2013-15 2013-15 2013-14 2013 (14-15) 2013 (14-15) Eurofins Food & Agro Scanbi Diagnostic AB Findus R&D HS Konsult AB Lantmännen SW Seed Nordic Beet Research Syngenta Seed AB YARA AB Agricultural Society of Skaraborg (HS) Agreement Agreement Agreement Agreement Agreement Agreement Agreement Agreemen Agreemen 2013-2015 2013-2015 2013-2015 2013-2015 2013-2015 2013-2015 2013 2013-15 2013-15 17