Sammanfattning av klimatrapporten AR5 WG1

Sammanfattning av klimatrapporten AR5 WG1 1.Introduktion FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) granskar och sammanställer forskning kring klimatförändring. Det gör man på uppdrag av WMO (World Meteorological Organization) och UNEP (United Nations Environmental Programme).!! Sammanställningen presenteras i en utvärderingsrapport (Assessment Report - AR). Första gången man gjorde detta var år 1990 (First Assessment Report, FAR). Sedan har man gjort detta stora arbete tre gånger till (Second Assessment Report, SAR år 1995, Third Assessment Report, TAR år 2001 och Assessment Report 4, AR4 år 2007). IPCC fick ta emot Nobels fredspris 2007, tillsammans med Al Gore. Rapporten är uppdelad i tre delar: WG1, WG2 och WG3. WG står för Working Group, arbetsgrupp. De tre delarna är: WG1: Den naturvetenskapliga grunden WG2: Klimateffekter, anpassning och sårbarhet WG3: Åtgärder för att begränsa klimatförändringar

I september 2013 presenteras del 1 av den senaste rapporten (Assessment Report 5), AR5, i Stockholm. Del 2 och 3 presenteras under våren 2014 i Japan och Tyskland. Varje del av rapporten består av ungefär tusen sidor med svår text skriven på engelska. För att göra det lättare för personer som inte är så insatta i frågan om klimatet, men som behöver känna till de viktigaste resultaten och slutsatserna (t.ex. politiker, myndigheter, företagsledare), så skrivs till varje del en kort text som heter Sammanfattning för beslutsfattare (Summary for policymakers). Denna text finns översatt till svenska för AR4. Alla delar av rapporten kan laddas ner från IPCCs websida http://www.ipcc.ch/ De svenska sammanfattningarna från AR4 finns här: http://www.ipcc.ch/pdf/reports-nonun-translations/swedish/ar4-spm-wg1.pdf http://www.ipcc.ch/pdf/reports-nonun-translations/swedish/ar4-spm-wg2.pdf http://www.ipcc.ch/pdf/reports-nonun-translations/swedish/ar4-spm-wg3.pdf Sammanfattningen till den senaste rapporten, AR5, kommer också att översättas till svenska så snart som det är möjligt. På den här websidan skriver vi kort, och med ett lite enklare språk, om ett urval av vad sammanfattningen till AR5 WG1 Den naturvetenskapliga grunden innehåller. Rapporten AR5 WG1 bygger på resultat från vetenskapliga studier så som: Analyser av väderobservationer och historisk, biologisk och geologisk klimatinformation som går långt tillbaka i tiden Teoretiska studier av processer (händelser) som påverkar klimatets variationer Simuleringar med klimatmodeller på superdatorer I AR4 kunde man läsa att forskare är mer och mer överens om att människan påverkar klimatet genom utsläpp av koldioxid från eldning med fossila bränslen så som olja och kol. Utsläpp av koldioxid och andra så kallade växthusgaser ger en ökad växthuseffekt och det påverkar klimatet genom att temperaturen ökar för Jorden i helhet (globalt). I den nya rapporten, AR5, har man funnit ännu mer stöd för de slutsatserna och trovärdigheten har stärkts.

När man försöker ta reda på hur klimatet har förändrats förr i tiden och hur det kan förändras i framtiden så kan man inte vara alldeles säker på att man har rätt. Det finns alltså en viss del osäkerhet i det man vill ta reda på. IPCC använder särskilda ord för att beskriva hur sannolikt det är att vissa saker inträffar och hur säkra forskarna är på detta: Exceptionally unlikely (0-1 %) Ytterst osannolikt Very unlikely (0-10 %) Mycket osannolikt Unlikely (0-33 %) Osannolikt About as likely as not (33-66 %) Lika sannolikt som inte Likely (66-100 %) Sannolikt Very likely ( 90-100 %) Mycket sannolikt Virtually certain (99-100 %) Praktiskt taget säkert Low confidence Med liten säkerhet Medium confidence Med stor säkerhet High confidence Med mycket stor säkerhet Följande är en text tagen ur rapporten AR5 som kan läsas på engelska: Widespread changes in the atmosphere are observed across spatial and temporal scales. Strong evidence has emerged that the physical and biogeochemical state of the oceans has changed during the past forty years. Important parts of the cryosphere, in particular the extent and volume of snow and ice, have changed over the latter half of the 20th century. Paleoclimate archives provide quantitative information on the range of naturally driven changes in the climate system on time scales from centuries to millions of years. Förenklat innebär det att det finns starka bevis för förändringar i atmosfären, i haven och i istäcken på Jorden under de senaste 40 åren. Detta kan jämföras med de naturliga variationer som kan spåras i naturliga klimatarkiv under hundratals till miljontals års tid.

Många av de förändringar i klimatsystemet som man har kunnat mäta med bland annat instrument, observationer och satelliter är betydande, ovanliga eller till och med oöverträffade under flera hundra tusen års tid. Den globala medeltemperaturen har ökat sedan början av 1900-talet och särskilt efter 1970-talet. Vart och ett av de tre sista årtiondena var varmare än alla andra årtionden sedan 1850. Under tiden 1901-2010 har temperaturen i genomsnitt ökat med 0,8 C. 2.Om atmosfären Man kan säga att det är praktiskt taget säkert så att troposfären, det vill säga nedre delen av atmosfären, har värmts upp och att undre stratosfären, det vill säga den del av atmosfären som är mellan ca 10000 och 50000 meter upp, har kylts ner sedan mitten av 1900-talet. Det är mycket sannolikt så överlag att antalet kalla dagar och nätter har minskat och antalet varma dagar och nätter har ökat under samma tid. Det är svårt att säga bestämt om nederbörden har ökat på norra halvklotet, även om det finns vissa bevis som verkar tala för det. Det är sannolikt att storskalig vindcirkulation (hur vindar vanligen blåser över stora delar av världen) har förändrats. Många storskaliga luftflöden (stora områden där vindar vanligen blåser) har sedan 1970-talet flyttats mot polerna på båda halvkloten. Till skillnad mot vad man tidigare trott, så är det osäkert om det skett några förändringar i antalet eller styrkan hos tropiska stormar. 2.1.Om koldioxid Människans förbränning av fossila bränslen har, tillsammans med cementproduktion, skogsavverkning och ändrad användning av landområden, lett till en ökad halt av koldioxid i atmosfären som pågått sedan mitten av 1700-talet (Bilden visar sista 50 åren).

Bilden visar hur koldioxidhalten i atmosfären har ökat från mitten av 1900-talet fram till idag. Ökningen är från ungefär 310 miljondelar (ppm) till nu idag nästan 400 miljondelar (ppm). Bilden visar mätningar från två ställen; Mauna Loa på Hawaiiöarna (röd) och på sydpolen. Kurvan från Mauna Loa varierar lite (den är sicksack) och det beror på om det är vinter eller sommar på norra halvklotet. På sommaren är koldioxiden mindre i atmosfären eftersom växter tar upp en del av koldioxiden. Ökningen av mängden koldioxid i atmosfären är den viktigaste delen av påverkan på förändringen i Jordens strålningsbalans. Ungefär hälften av all koldioxid som människor släppt ut sedan 1750 har hav och främst växtlighet på land tagit upp, medan resten har lett till att koncentrationen av gasen koldioxid i atmosfären har ökat med ungefär 40 % sedan 1750. Genom att haven tar upp koldioxid (som omvandlas till svaga syror i vatten) så har haven försurats en viss del. Globalt sett (för hela Jorden) är ökningen av koldioxid den största orsaken till klimatförändringar jämfört med andra förändringar i atmosfärens sammansättning. Andra växthusgaser så som metan och lustgas har dock med stor säkerhet också ökat i koncentration sedan 1750. 3.Om hav Det är praktiskt taget säkert så att den övre delen av världshaven (ytvattnet) har värmts upp sedan 1971. Det är mycket sannolikt att havsvattnets salthalt har förändrats under de senaste 40 åren. Områden i haven som tidigare har varit salta har blivit ännu mer salta och områden i haven som inte var så salta har blivit ännu mindre salta.

Det är otvetydigt så att havsytan i världshaven stiger. Praktiskt taget säkert har havsnivån höjts med ungefär 2,7 3,7 mm varje år sedan 1993. Det är praktiskt taget säkert att havsytan stiger eftersom haven utvidgas (blir större) av uppvärmningen. 4.Om is och glaciärer Det är med mycket stor säkerhet så att Jordens glaciärer minskar i storlek, även om det är svårt att uppskatta hur snabbt minskningen sker. Goda uppskattningar säger att det rör sig om hundratals miljarder ton is som smälter varje år. Med mycket stor säkerhet är det uppmätt att Grönlands is har minskat kraftigt sedan början av 1990-talet och med stor säkerhet har också inlandsisen på Antarktis (Sydpolen) minskat. I stora områden på norra halvklotet med permafrost, det vill säga mark som är frusen året om, så har temperaturen ökat med upp till 3 C under senaste 30 åren. 5.Om historiska klimatdata Mycket sannolikt var åren 1981-2010 den varmaste 30-årsperioden på 800 år. Under de senaste 800 000 åren har inte koldioxidkoncentrationen i atmosfären någon gång varit högre än den är idag. 6.Om klimatmodeller Klimatmodeller används både för att förstå orsaker till klimatförändringar och till att försöka förutsäga hur klimatet ändras i framtiden. På moderna superdatorer görs sådana beräkningar och de klimatmodeller som används blir allt bättre tack vare ökad kunskap om hur klimatet fungerar och på grund av att datorerna blir snabbare och mer kraftfulla. Dagens modeller är mer realistiska än när de tidigare IPCC-rapporterna skrevs, till exempel när det gäller simulering av nederbörd och extrema klimathändelser. De nyaste modellerna är också bättre på att simulera havsisen i Arktis och havens värmeinnehhåll. Men trots att modellerna blivit bättre går det inte att simulera allt helt korrekt. Exempel på sådant som är relativt svårt är att simulera nederbörden över mindre områden. 6.1.Orsaker till observerade klimatförändringar

Genom att jämföra observerade och simulerade klimatförändringar, med hjälp också av speciella statistiska analysmetoder, har IPCC dragit följande slutsats: Det är praktiskt taget säkert att människans aktiviteter har orsakat mer än hälften av den observerade ökningen av jordens medeltemperatur vid mark- och havsytan sedan 1950-talet. Det är Med mycket stor säkerhet så att detta har lett till storskaliga förändringar i haven, i kryosfären (alltså allt fruset vatten på jorden), och i havsnivån under andra halvan av 1900-talet. Förändringar av vissa extrema händelser beror också på människans påverkan. 6.2.Förändringar i nära framtid (ca. 20 år) Förändringar i framtiden är svårare att förutse än att bestämma orsakerna till de förändringar som redan skett. För att över huvud taget kunna förutse framtida klimatförändringar behövs först förutsägelser både om människans utsläpp av växthusgaser och partiklar och om naturliga faktorer som påverkar klimatet. Man kan inte veta hur människans aktiviteter ser ut i framtiden och därför använder IPCC några alternativa s.k. utsläppsscenarier. Det som skiljer dem åt är olika antaganden om faktorer som framtida befolkningsökning och ekonomisk tillväxt i olika regioner. Förutsägelser av klimatets utveckling de kommande ca 20 åren skiljer sig dock inte särskilt mycket åt, men längre fram i tiden blir skillnaderna i beräknat klimat allt större mellan de olika utsläppscenarierna. Den globala medeltemperaturen kommer mycket sannolikt att vara mellan 0,4 och 1 grad varmare i genomsnitt under de kommande 20 åren jämfört med perioden 1986-2005. Det är mycket sannolikt att det blir fler varma dagar och nätter samt färre kalla dagar och nätter under de närmaste årtiondena. Det är praktiskt taget säkert så att ytvattnet i haven ökar i temperatur fram till år 2035. Mycket sannolikt kommer istäcket i Arktis (nordpolen) att fortsätta minska under samma period. Även snötäcket och glaciärer kommer mycket sannolikt att minska på norra halvklotet fram till år 2035..

Det verkar mer sannolikt än inte att det blir mer nederbörd där det redan är nederbördsrikt och mer torka där det redan är torrt i nära framtid. Det är dock mycket sannolikt att det överlag blir fuktigare nära markytan de närmsta tiotal åren. 6.3.Förändringar på längre sikt (ca. 100 år) Temperaturen vid jordytan stiger, och enligt ett lägre utsläppsscenario (till vänster) ökar temperaturen med ungefär 2 C. Enligt ett utsläppsscenario med högre utsläpp kan temperaturen öka upp till 11 C i Arktis (nordpolen). Blåa områden visar var Jordens temperatur minskar. Beräkningar av hur klimatet ändras efter ungefär mitten av 2000-talet är mer beroende av vilket utsläppsscenario man väljer att studera. Men tre av IPCCs cenarier är ändå överens om att den globala medeltemperaturen Det är sannolikt stiger med minst 2 grader fram till år 2100 jämfört med före den industriella epoken. Enligt det fjärde scenariet (det med minst mänsklig klimatpåverkan) är det lika sannolikt som inte, att uppvärmningen blir mer än 2 grader. Det är praktiskt taget säkert att det på de flesta platser på Jorden kommer att bli mer vanligt med extrema värmeböljor och mindre vanligt med extrema köldknäppar. Det betyder dock inte att tillfällen med extrem vinterkyla upphör utan bara att de blir mindre vanliga och förväntas i allmänhet bli mindre kraftiga. Nederbörden kommer praktiskt taget säkert att öka med ökande temperatur och mycket sannolikt kommer höga latituder (polarområden) få mer nederbörd, se Figur X. Mönster hos nederbörden förändras mycket sannolikt. Monsunregn kommer mycket sannolikt att öka enligt de kraftigare utsläppsscenarierna.

Nederbörden ökar i vissa områden (blå) och minskar i vissa områden (bruna). Till vänster visas ett lägre utsläppsscenario och bilden till höger ett högre utsläppsscenario. Arktis (nordpolens) istäcke kommer mycket sannolikt att fortsätta minska och Arktiska havet kommer med stor säkerhet att vara helt isfritt under sommaren. Innan slutet av detta århundrade beräknas istäcket minska med mellan 39 % och 94 % i september månad, beroende på vilket utsläppsscenario som väljs. Enligt det kraftigaste utsläppsscenariet är det alltså mycket sannolikt att Arktis is under september månad kommer vara nästan helt borta före slutet på detta århundrade. För södra halvklotet är det med liten säkerhet man kan göra förutsägelser. Mycket sannolikt så kommer takten av havsytans förhöjning att öka under 2000-talet jämfört med takten som havsnivån höjdes under perioden 1971-2010, se bilden Här visas hur mycket havsytan förväntas stiga fram till år 2100 enligt två olika scenario från klimatmodeller. Till vänster visas ett scenario med lägre förväntade utsläpp och till höger visas ett scenario med högre förväntade utsläpp. Man räknar med att fram till år 2100 så stiger havsytan med upp till 1,2 m.

Det är svårare att säga om antalet eller styrkan hos de tropiska stormarna kommer att förändras. Det är sannolikt att antalet minskar eller förblir oförändrat, samtidigt som deras högsta vindstyrkor och nederbördsmängder ökar. Figur X visar hur klimatmodeller beräknar hur världshaven kan försuras (ph minskar) på grund av att koldioxid från atmosfären löser sig i vattnet och bildar kolsyra. ph är ett mått på surhet. Ju lägre ph desto surare vatten. (13) visar hur försurningen skett fram till idag. (10) blå visar ett scenario och (11) röd ett annat scenario 7.Slutsats Vissa delar av klimatet kan inte repareras under en kortare tid, till exempel smältningen av Grönlands is och koncentrationen av koldioxid i atmosfären även om utsläppen av växthusgaser helt upphör. De kunskaper om klimatförändringar som är avsedda för makthavare, till exempel politiker och ledare inom näringsliv och föreningsvärlden är fortfarande så pass omfattande att de kan bli svåra att överblicka. Ändå destå mindre är de extremt viktiga underlag för att få klimatet och de förändringar i klimatet som kan under kortare och längre tidsintervall kunna uppstå och försvåra för oss människor i alla avseenden. Detta är vårt gemensamma uppdrag att motverka.