VT notat Nr: 8/93 1993-09-01 Titel: Asfaltbeläggningars nötningsresistens. Beläggningsplattor vid E4, Salem, Häggvik och Upplands-Väsby. Lägesrapport 1993 Författare: Resursgrupp: Asfaltbeläggningar Projektnummer: 60100 Projektnamn: Asfaltbeläggningars nötningsresistens Uppdragsgivare: Vägverket Distribution: Fri din Väg- och Trafik- /Ins%tutet
INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 1. INLEDNING OCH SYFTE.....1 2. MÄTNINGAR PERIODEN 1990-93.....2 2.1 Metod.....2 2.2 Trañkdata.....3 3. RESULTAT.....5 3.1 Avnötning.....5 3.2 SPS-tal.....11
VTI SAMMANFATTNING Sedan några har VTI, som ett alternativ till fullskaliga provvägar, undersökt slitlagerbeläggningars nötningsegenskaper på beläggningsplattor utplacerade på högtrafikerade vägar. Provplattoma, som har formatet 47,5 * 75 cm, är tillverkade på laboratoriet under realistiska och väl kontrollerade former. I föreliggande lägesrapport redovisas dubbavnötningen från tre olika plattserier på E4, Upplands-Väsby, Häggvik och Salem strax söder och norr om Stockholm. Redovisningen omfattar dels avnötningen vintern 1992/93, dels den totala avnötningen de senaste tre vintrarna, 1990/91, 1991/92 och 1992/93. Avnötningen, som erhållits genom noggranna tvärprofilmätningar med VTIs laserprofilometer höst och Vår redovisas som medelavnötning i millimeter per beläggningsplatta. Från trañkdata och uppmätta avnötningar har också SPS-talen beräknats. Försöken är dock upplagda som relativa, jämförande undersökningar av beläggningens resistens mot dubbade däck. Plattorna vid Upplands-Väsby omfattar olika typer av skelettasfalter med konventionellt eller polymermodifierade bindemedel. Provplattorna lades ut hösten 1989. Stenmaterialet större än 8 mm utgörs av högkvalitativ porfyr. Syftet var att studera och jämföra de slitlagerbeläggningar som då ansågs vara de bästa på marknaden. Som jämförelse ingår också några varianter av tät asfaltbetong, HABT. Plattorna vid Salem och Häggvik omfattar olika varianter av skelettasfalt (typ HABS) och några jämförande plattor med konventionell tät asfaltbetong. Syftet var bl a att studera effekten av kubisering av det grövre stenmaterialet, stenstorlek, stenkvalitet och bindemedlet Polybilt i skelettasfalt. Plattorna lades ut hösten 1990. Resultaten visar bl a att avnötningens storlek är beroende av stenmaterialkvalitet, beläggningstyp, stenhalt och maximal stenstorlek. Kubiseringskrossning innebär förbättrad slitstyrka hos beläggningen och effekten kvarstår efter tre års trafik, dock i minskad grad. Polymermodiñerade bindemedel förbättrar inte slitstyrkan hos skelettasfalt jämfört med konventionella bindemedel, åtminstone inte de tre till fyra första åren som mätningarna omfattar.
VTI 1 1. INLEDNING OCH SYFTE Som ett alternativ till fullskaliga provvägsförsök har sedan några år laboratorietillverkade provplattor placerats ut i befintliga beläggningar på vägen för studierav asfaltbeläggningars nötningsegenskaper. Sedan i slutet av 1980-talet har totalt 120 provplattor av typen HABT och HABS lagts ut vid 11 olika lokaler runt om i södra och mellersta Sverige. Provplattoma med formatet 47,5 * 75 cm tillverkas på laboratoriet under realistiska och väl kontrollerade former och kan antingen testas i fält som ovan eller genom accelererande provning i VTIs provvägsmaskin. Utborrade prov kan också testas, t. ex. genom Trögerprovningen. Den noggranna proceduren kring blandning, hantering och vältning av massorna på laboratoriet medför att provplattoma erhåller en mycket homogen sammansättning och hög packningsgrad (>97%). Föreliggande lägesrapport behandlar slitagemätningarna vintern 1992/93 på provplattoma från 1989- och 1990-års program. Plattorna är placerade på E4:an vid Upplands-Väsby, Häggvik och Salem norr resp söder om Stockholm. Vid Upplands-Väsby handlar det om fjärde vinterns slitage medan det vid Häggvik och Salem handlar om tredje vintern. Avnötningen redovisas dels för vintern 1992/93, dels för hela mätperioden från det att plattorna lades ut på vägen. Första årets mätning från Upplands-Väsby saknas dock. 1989-års plattor omfattar olika varianter av skelettasfalt (HABS) och några jämförande plattor med konventionell tät asfaltbetong, HABT. Det grova stenmaterialet, större än 4 resp 8 mm, utgörs i samtliga fall av porfyr från Älvdalen. Materialet mindre än 4 resp 8 mm kommer från Farstaverken. Syftet var att studera och jämföra de slitlagerbeläggningar som då ansågs vara de bästa på marknaden. Plattorna liksom resultaten från tre tidigare mätsäsonger finns redovisade i VTI Notaten V132, V150 och V198. 1990-års plattor omfattar i huvudsak HABS-beläggning. Syftet var bl a att studera inverkan av kubisering, stenstorlek, stenkvalitet och bindemedlet Polybilt. Några jämförande plattor med HABT16 ingår också i undersökningen. Plattorna och första årets mätningar finns redovisade i VTI Notat V162. Plattserierna vid Häggvik och Salem är identiska (dubbelprov). En utförligare beskrivning över provplattoma, bl a materialsammansättning och materialkontroller, ges i bilaga 1.
VTI 2. MÄTNINGAR PERIODEN 1990-93 2.1 Metod 2 Avnötningsmätningarna har gjorts med VTI:s laserproñlometer, som består av en1 meter lång mätbalk med stödben, figur 1 och bilaga 5. Profilometem bygger på kontaktlös avståndsmätning mellan mätbalken och vägytan genom laserteknik. Tvärprofilen registreras med en avläsningsnoggrannhet av ca 0,01 m och med en samplingstäthet av 400 mätpunkter per meter. Vid mätningen placeras laserproñlometerns ben i fixar som gjutits in i den intilliggande beläggningen. På varje platta mäts avnötningen utmed sex mätlinjer. För att kontrollera trañkens placering och fördelning i vägens sidled finns en mätlinje som täcker hela körfältsbredden placerad omedelbart efter varje plattserie. Slitaget (avnötningen) beräknas ur skillnaden mellan nollmätningen och slutmätningen som görs på hösten respektive våren strax före och efter dubbsäsongen. Figur 1. VTI:s laserprofilometerför avnötningsmätning.
VTI 3 2.2 Trañkdata Uppgifter om trañkdata harhämtats från mätningar utförda av VTI i december 1991 och från. Vägverket. Dubbfrekvensen kommer från Stockholms gatukontor. I tabellerna 1-3 och figur 2 redovisas trafikdata-underlaget som bl a ligger till grund för beräkning av SPS-talet. 1989-års plattor: Tabell 1. Trafikdata, E4 Upplands-Väsby. 1990/91 1991/92 1992/93 Mätstart: Är: 90 91 92 Mån: 1 l l 1 1 1 Dag: 8 1 l Mätslut: Är: 91 92 93 Mån: 4 4 4 Dag: 3 22 19 Skyltad hastighet: 90 90 110 Uppmätt hastighet: - 97,7 - Antal fordon per dygn: 10534 10534 10534 Dubbfrekvens: 45 3 1 38 Antal dubb. fordon: 4740 3266 4003 Slitageperiod, dygn: 146 173 169 Totalt antal dubb. fordon på platta: 346042 282469 338247
VTI 1990-års plattor: Tabell 2. Trafikdata, E4 Häggvik. 1990/91 1991/92 1992/93 Mätstart: Är: 90 91 92 Mån: 1 1 1 1 1 1 Dag: 5 1 1 Mätslut: Är: 91 92 93 Mån: 4 4 4 Dag: 16 22 19 Skyltad hastighet: 90 90 110 Uppmätt hastighet: 100,0 94,1 - Antal fordon per dygn: 14490 14490 14490 Dubbfrekvens: 45 3 1 38 Antal dubb. fordon: 6521 4492 5506 Slitageperiod, dygn: 162 173 169 Totalt antal dubb. fordon på platta: 528161 388550 465274 Tabell 3. Trafikdata, E4 Salem. 1990/91 1991/92 1992/93 Mätstart: Är: 90 91 92 Mån: 1 1 1 1 1 1 Dag: 5 1 1 Mätslut: År: 91 92 93 Mån: 4 4 4 Dag: 16 22 19 Skyltad hastighet: 90 90 110 Uppmätt hastighet: 100,0 94,1 - Antal fordon per dygn: 13794 13794 13794 Dubbfrekvens: 45 3 1 38 Antal dubb. fordon: 6207 4276 5242 Slitageperiod, dygn: 162 173 169 Totalt antal dubb. fordon på platta: 502792 369886 442926
zzzzzzzz.hm NNNNNNNN,Hm 038.3_mmmmm<2 mmmmmmmmm _.P VTI 1989 års plattor: SS 3:: 55255. 4.5-3 5 2 5 I 5 0 q d mmmmmmmmm_> Figur 3. Avno'tning vintern (färde) 1992/93, Upplands-Väsby. Figur 4. Sammanlagd avnötning vintrama (andra, tredje o fjärde) 1990/91, 1991/92 och 1992/93, Upplands-Väsby.
VTI 7 Relativt slitage Figur 5. Relativt slitage perioden 1990-93, Upplands-Väsby. Kommentarer: Resultaten från fjärde vinterns, 1992/93, mätningar stämmer väl överens med föregående års resultat från Upplands-Väsby. Avnötningen är genomgående högre än åren innan. En orsak är att dubbanvändningen ökat under vintern 1992/93 jämfört med året innan, se figur 2. Tillåten hastighet har också höjts från 90 till 110 km/tim under 1992. Hastigheten är en av de parametrar som inverkar markant på avnötningens storlek. Som tidigare nämnts saknas första vinterns avnötning från Upplands-Väsby utan uppföljningen omfattar andra, tredje och fjärde vinterns dubbavnötning. Plattan med BCS-sten invältat i gjutasfalt uppvisar avvikande resultat beroende på att en stor del av det grövre stenmaterialet lossnat från ytan. Anledningen till stensläppen är att packningen av BCS-stenen blev för dålig vid tillverkningen av plattorna på laboratoriet. Resultaten bedöms därför inte som relevanta för den här typen av massor. Försök från provvägsmaskinen har visat att gjutasfalt med BCS-sten ligger på samma nivå som skelettasfalt med motsvarande stenmaterial, i alla fall den första tiden innan BCS-stenen slitits igenom.
VTI 8 Plattan med HABT12 med BCS erhåller något accelererande avnötning jämfört med Övriga provplattor. Slitlager av typ HABS uppvisar markant lägre avnötning än slitlager av typ HABT. Polymermodifierat bindemedel verkar inte ha reducerat avnötningen nämnvärt. Som det framgår av resultaten erhåller Viacotop med konventionella bindemedel, B85 och B180, avnötning av ungefär samman storleksordning som HABS-variantema med polymermodiñerade bindemedel. Jämförs de olika skelettasfaltema inbördes är skillnaden mellan den bästa och sämsta massatypen ungefär 50 % (rel.slitage 1-1,5) efter tre års uppföljning. Skillnaden beror sannolikt på att stenhalten, material större än 8 mm, varierar mellan de olika massatypema, se figur 6. Viacotop innehåller t ex mer grovt material än Stabinor. Det innebär vidare att de olika skelettmassoma som ingår i försöket innehåller varierande halter av porfyr eftersom materialet större än 8 mm utgörs av porfyr från Älvdalen. Figur 6. Avnötningen som funktion av stenhalten (material > 8 mm). Skelettmassorfrån E4, Upplands- Väsby.
.ms 1.! VTI Plattor 1990: Häggvik å Salem W////////% "mom == l ==== l = 5 r B m m 3 Figur 7. Avno'tning vintern (tredje) 1992/93, Häggvik 0 Salem. Figur 8. Sammanlagd avnötning vintrama (första, andra 0 tredje) 1990/91, 1991/92 och 1992/93, Häggvik 0 Salem (medelvärdenfo'r båda objekten).
.w m Mmmm mm; m,mm F K Romno Düm SH.mHP VTI 10 gm wo ommbmm wmvs a&smn.cm. m cam /m m MMMW Mm mmmm% 6 Mde me üküsm få Mmmm mm.anamma.mm
VTI 1 1 framtiden kommer finkornigare massor, typ HABSS, att testas vid lägre hastighet i maskinen än hittills. Jämförs HABSIÖ med HABT16 reduceras avnötningen betydligt mera för plattorna innehållande porfyr jämfört med granit. Efter tre års trafik har avnötningen reducerats med ca 29 % för porfyren och med 17 % för graniten. Det tyder på att slitageskillnaden mellan HABSoch HABT-beläggning är störst för de högkvalitativa stenmaterialen vilket verkar rimligt. Är skillnaden stor mellan brukets (ñnandelens) och det grövre stenmaterialets kvalitet som fallet är vid porfyr ökar den relativa skillnaden mellan HABS och HABT jämfört med sämre stenmaterial, typ ortens, där skillnaden mellan brukets och det grövre stenmaterialets kvalitet är mindre. Vid den här typen av jämförelser är det viktigt att stenhalten är så lika som möjligt. Stenhalten, främst då materialet större än 8 mm, är en parameter som markant påverkar avnötningens storlek. 3.2 SPS-tal Med utgångspunkt från tidigare redovisade trañkdata och avnötningsmätningar har provbeläggningarnas SPS-tal beräknats. Eftersom försökens uppläggning i första hand bygger på jämförande studier mellan plattorna inom varje objekt samt i förhållande till referensplattan har trafikdatamätningama begränsats. Det medför att SPS-talen måste uppfattas som ungefärliga och inte absoluta värden på slitaget. SPS-talet påverkas också av hastigheten, vilket försvårar direkta jämförelser mellan olika objekt. Eftersom SPS-talet ofta efterfrågas (i brist på annat) har dock en beräkning gjorts utifrån det material som finns, t ex endast en trañkmätning. De redovisade SPS-talen bör således tolkas och användas med viss försiktighet. Resultaten redovisas i följande figurerna 10-12.
VTI 12 SPS-tal = specifikt slitage Deñnition: - bortsliten mängd beläggningen uttryckt i ton per kilometer väg, som passeras av en miljon fordon med dubbade däck eller - den mängd beläggning, uttryckt i gram, som ett fordon med dubbade däck sliter bort på en sträcka av en kilometer Beräkning: medelavnötning (mm)*2*körfältsbredd (m)*skrymdensitet SPS = * 106 antal dubbade fordon under mätperioden Antal dubbade fordon = antal personbilar = dubbfrekvens = antal mätdygn Antal personbilar = ÅDT eller trafikmätning = fördelning mellan tunga och lätta fordon = fördelning mellan körfält
SPS-tal Älvdalen 4-16, HABT, Adelöv kub. 4-16 Adelöv ej kub. 4.16 Bålsta kub. 4-16 Älvdalen 8-20 Älvdalen 8-16 Skärlunda HABS Skårlundl HABT Bellntllg beläggn. VTI 13 1989 års plattor: 25 20 ä 90/91 91/92 SPS-tal d O O! O Figur 10. Beräknat SPS-tal på plattorna vid Upplands-Väsby. 1990-års plattor: 25 20 ä 90/91 91/92 [[D 92/93 0 5 d 0 ref Bålsta e] kub. 4-16 Älvdalen 4-3 -I UI -I (II IIlIIlIIIlIIIIIIIIIIlIIIIIIIIIIIIIIIlIII L WWW IIII W _li-_ii_- IIIIIIIIIIlIIIIIIIlIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII WWW W///W///á IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII WWW [IllllllIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII WWW/á IIIIlIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII WWW IIIIIIIIIIIIIIIIlIIIlIIIIIIIIII WWW/á llllliiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiliiiiiiiiiiiiii 7///////////////////////////////////////////, HABT20 porf4-20mm IHABT20 porf8.20mm VIACOTOP 385 VIACOTOP 13180 HABSI6 Bltulastlc HABSI6 Nelastic HABSIG Carlblt HABT16 Ref. HABTI2+BCS 12-16 STABINOR12 STABlNORlö RUBlT Beflnllg Illl Il l Figur 11. Beräknat SPS-tal på plattorna vid Häggvik.
r. _ VTI 14 25 20 5 90/91 91/92 [[1]] 92/93 SPS-tal / ///////////////////////////////2 \\ ///////////////////////////%.-\\ s \ \ Älvdalen 4.16, HABT, rel' Adelöv kub. 4-16 Ad lo ej k b 4-16 Bålsta kub. 4-16 Bålsta Jkub 4-16 Älvdalen 8-20 Älvdalen 8-16 Älvdalen 4-8 Skarl nda HABS Skirlunda HABT B llntllg belaggn. Figur 12. Beräknat SPS-tal på plattorna vid Salem. Kommentarer: 1989 års plattor: Studeras utvecklingen av SPS-talen erhåller endast plattan med invältad BCS-sten en klar tendens, avnötningen accelererar p g a att stenen slitits igenom. I Övrigt är det svårt att se någon tydlig förändring av SPS-talen med tiden utan nivån är oförändrad. De variationer som föreligger verkar vara slumpmässigt betingade. Beläggningarna av typ HABS erhåller SPS-tal mellan 7-14. För HABT-beläggningarna varierar SPS-talet mellan 16-20. HABT12 med BCS-sten erhåller SPS på 11-17. 1990 års plattor: Det är svårt att se någon tydlig trend för SPS-talen utan de variationer som finns är sannolikt slumpmässigt relaterade. Det är också svårt att se att första vinterns avnötning, som bl a innehåller initialslitaget, på ett markant sätt skiljer sig från följande års avnötning. HABS-beläggningarna med porfyr från Älvdalen uppvisar SPS-tal på 6-11 medan motsvarande HABT16 (referensen) erhåller SPS på 10-14. När ortens material ingår (Bålsta
VTI 15 och Skärlunda) är SPS-talen 12-20 för HABSIÖ. Porfyr från Adelöv hanmar mellan 9-15 för kubiserat material. HABT16 med Skärlundagranit ger SPS på 18-23. Plattorna innehållande bindemedlet Polybilt erhåller SPS-tal av samma storleksordning som _ motsvarande HABS-plattoma vid Upplands-Väsby med polymermodifierat eller konventionellt bindemedel. Det föreligger ingen systematisk skillnad mellan plattorna vid Häggvik och Salem.
VTI Bilaga 1 sidl (2) Uppgifter om plattorna vid Upplands-Väsby. Beläggningstyp Stenmtrl Stenmtrl Fiber Stenhalt Hålrum Packn. Bind. ortens porfyr typ >8mm Marshall grad halt Farsta Älvdalen mm mm vikt-% vol-% % vikt-% HABT20 Porfyr >4mm 04 4-20 - 34 2,5 98,7 6,2 HABT20 Porfyr >8mm 0-8 8-20 - 35 2,3 98,7 6,1 Viacotop B85 0-8 8-16 Arbocell 67 3,9 100,2 6,9 Viacotop B 180 0-8 8-16 Arbocell 67 3,0 100,6 6,9 HABS 16 Bitulastie 0-8 8-16 - 65 4,3 99,3 5,2 HABS 16 Nelastic 0-8 8-16 - 63 3,5 99,3 5,3 HABS 16 Caribit 0-8 8-16 - 45 2,9 99,0 7,3 Stabinor 12 0-8 8-12 Inorphil 47 2,6 98,4 6,7 Stabinor 16 0-8 8-16 Inorphil 55 2,5 98,2 6,5 Rubit 16 0-8 816-55 3,1 101,2 7,6 HABT12+BCS 12-16 0-8 812 + - - 1,9 99,0 6,7 12-1 6 HABT16, referensplatta -2) 8-16 - 35 2,0 98,4 6,1 Beñntlig beläggning 1) 1) Rernixing 90HABT16, porfyr, Älvdalen 2) 0-8mm utgörs av Skärlundagranit (VTIs referens)
VTI Bilaga 1 Sid2 (2) Uppgifter om plattorna vid Salem och Häggvik. Beläggnings Bind. Stenmtrl Stenmtrl Fiber Stenhalt Hålrum Packn. Bind. typ typ grovandel ñnandel typ >8mm Marshall grad halt mm mm vikt-% vol-% % vikt-% HABT 16 ref B85 Porfyr 4- Skärlunda - 36 1,9 100 6, 1 16 0-4 Stabin0r16 B85 Adelöv Skärlunda Inorphil 60 2,5 99 6,0 kub. 4-16 0-4 Stabin0r16 B 85 Adelöv ej Skärlunda Inorphil 60 2,8 98 6,0 kub. 4- l 6 0-4 HABS 16 B85 Bålsta kub. Skärlunda Arbocell 67 1,9 98 6, 1 4-16 0-8 HABS 16 B85 Bålsta ej Skärlunda Arbocell 66 2,1 98 6,1 kub. 4-16 0-8 HABS20 B85 Porfyr Skärlunda Arbocell 67 2,4 99 6,0 8-20 0-8 - HABS 16 Polybilt Porfyr Farsta Inorphil- 60 3,2 97 6,3 8-16 0-8 HABS8 Polybilt Porfyr Farsta Inorphil 60 2) 2,8 99 6,9 4-8 0-8 HABS 16 B85 Skärlunda Skärlunda Arbocell 67 3,6 99 6,1 8-16 0-8 HABT16 B85 Skärlunda Skärlunda - 36 2,7 101 6,1 8-16 0-8 Beñntlig - - - - - - - - bel. 1) 1) Salem = Stabinor16, Remixing, porfyr, Adelöv 1) Häggvik = 60Viacotop, Heating, porfyr, Älvdalen 2) Material större än 4 mm
VTI Bilaga 2 Ufpmätta avnötningar vintrarna 1990/91, 1991/92 och 1992/93 vid Upplands- Väsby. Beläggningstyp Porfyr- Mdv Std Mdv Std Mdv Std fraktion 90/91 90/91 91/92 91/92 92/93 92/93 HABT20 Porfyr >4mm 4-20 2,49 0,29 2,15 0,27 2,53 0,36 HABT20 Porfyr >8mm 8-20 2,79 0,24 2,32 0,18 2,79 0,52 Viacotop B85 8-16 1,39 0,12 1,29 0,21 1,56 0,56 Viacotop B180 8-16 1,27 0,11 1,12 0,08 1,16 0,07 HABS 16 Bitulastic 8-16 1,20 0, 13 1,19 0,16 1,37 0,40 HABSl6 Nelastic 8-16 1,15 0,16 1,11 0,22 1,23 0,21 HABS 16 Caribit 8-16 1,68 0,22 1,45 0,15 1,66 0,30 Befintlig beläggning - 2,41 0,22 1,95 0,15 1,96 0,16 HABT16, referensplatta 8-16 2,75 0,40 2,54 0,36 2,99 0,58 HABT12+BCS 12-1 6 8-16 1,78 0,15 2,05 0,34 2,70 0,41 Stabinor 12 8-12 1,64 0,20 1,59 0,16 1,81 0,26 Stabinor 16 8-16 1,94 0,28 1,78 0,31 1,97 0,34 Rubit 16 8-16 1,58 0,19 1,51 0,13 1,81 0,09 GJAP12+BCS 12-16 8-16 1,74 0,53 2,78 1,07 4,41 1,09 Befintlig beläggning - 2,41 0,41 2,12 0,31 2,22 0,29
VTI Bilaga 3 Uppmätta avno'tningar vintrarna 1990/91, 1991/92 och 1992/93 vid Häggvik. Bel.typ Bind. Sten. Mdv Std Mdv Std Mdv Std 90/91 90/91 91/92 91/92 92/93 92/93 HABT 16 ref B85 Porfyr 4-16 2,90 0,45 1,78 0,26 2,29 0,88 Stabin0r16 B85 Adelöv kub. 2,19 0,32 1,87 0,22 2,23 0,53 4-16 Stabin0r16 B85 Adelöv ej kub. 3,33 0,34 2,44 0,51 2,67 0,74 4-16 HABS 16 B85 Bålsta kub.4-3,69 0,65 3,10 0,55 3,16 0,68 16 HABS 16 B85 Bålsta ej kub. 4,52 0,35 3,52 0,30 3,90 0,62 4-16 HABS20 B85 Pørfyr 8-20 1,62 0,35 1,25 0,16 1,22 0,38 HABS 16 Polybilt Porfyr 8-16 1,91 0,28 1,35 0,12 1,45 0,16 HABS8 Polybilt Porfyr 4-8 2,25 0,46 2,02 0,17 2,16 0,32 HABS 16 B85 Skärlunda 3,93 0,45 3,40 0,76 4,29 0,84 HABT16 B85 Skärlunda 4,94 0,28 4,09 0,40 4,60 0,55 Beñntlig bel. - Porfyr 1,78 0,33 1,45 0,12 1,60 0,20
VTI Bilaga 4 Uppmätta avno'tningar vintrama 1990/91, 1991/92 och 1992/93 vid Salem. Bel.typ Bind. Sten. Mdv Std Mdv Std Mdv Std 90/91 90/91 91/92 91/92 92/93 92/93 HABT 16 ref B85 Porfyr 4-16 3,10 0,27 1,97 0,19 2,49 0,48 Stabin0r16 B85 Adelöv kub. 2,18 0,18 2,02 0,40 3,02 0,47 4-16 Stabinorlö B85 Adelöv ej kub. 4-16 3,19 0,57 2,77 0,42 3,43 0,54 HABS 16 B85 Bålsta kub. 4-2,79 0,39 2,65 0,27 3,31 0,81 16 HABSl6 B85 Bålsta ej kub. 3,69 0,62 3,44 0,61 3,81 0,38 4-16 HABS20 B85 Porfyr 8-20 1,71 0,36 1,09 0,14 1,66 0,38 HABS 16 Polybilt Porfyr 8-16 2,19 0,31 1,51 0,26 1,91 0,55 HABS8 Polybilt Porfyr 4-8 1,64 0,41 1,66 0,47 1,88 0,30 HABS 16 B85 Skärlunda 3,11 0,37 3,05 0,26 3,63 0,51 HABT16 B85 Skärlunda 4,11 0,19 3,61 0,31 4,31 0,28 Beñntlig bel. - Porfyr 2,66 0,14 1,99 0,20 2,87 0,80
VTI Bilaga 5 sid 1 (4) A Foto 2. Provplattor, Salem.
VTI Bilaga 5 sid 2 (4) Foto 4. HABS8, P01ybilt(p0 fyr, Älvdalen). Salem.
VTI Bilaga 5 sid 3 (4) to 6. HAT16, (porfyr, Älvdal). Upplan-Vsby.
VTI 4 Bilaga 5 sid 4 (4) Foto 7. Plattor, Häggvik.