Anhöriga en viktig samverkanspart i vård och omsorg Socialchefsdagarna i Östersund Torsdagen den 28 september 2017 Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson Länssamordnarna anhörigstöd i Norrland Parterna samt FUB utgör styrgrupp Medlem i Eurocarers och International Alliance Carers Organisation (IACO)
Disposition Inledning Anhörigomsorg arbetsliv hälsa Arbete i partnerskap Utbildning Prioriteringar
Nka:s huvudsakliga uppgift ett nationellt expertstöd till kommuner, landsting och enskilda utförare alla anhöriga oberoende av den närstående personens ålder, sjukdom, diagnos eller funktionsnedsättning (Socialdepartementet, 2015) Nka:s verksamhetsidé bidra till skapande av evidensbaserad praktik och effektivt stöd till anhöriga arbeta i och samverkan partnerskap med anhöriga, brukare, personal och beslutsfattare. (Nka, 2007)
Huvuduppdrag stödja och underlätta ett utvecklingsarbete och implementering av anhörigstöd till kommuner, landsting och enskilda utförare fungera som en länk mellan forskning och praktik och utveckla metoder och verktyg bidra till utveckling av metoder och verktyg, systematisk spridning och uppföljning av dessa sammanställa samt förmedla forskningsresultat och bästa tillgängliga kunskap inom området råd och stöd till föräldrar och anhöriga till personer med flerfunktionsnedsättning kontaktpunkt avseende nordisk och internationell samverkan. (Socialdepartementet, 2015)
Anhöriga i Sverige Var fjärde äldre, 65+ ger hjälp, stöd och vård till en närstående närmare hälften till sin partner och var femte en föräldrar var fjärde över 80 år mer än 30 timmar/vecka. (Socialstyrelsen, 2012) En tredjedel av yrkesverksamma vuxna (45-64 år) ger hjälp, stöd och vård till en närstående två tredjedelar till sina föräldrar majoriteten 1-10 tim/v och var sjunde mer än 10 tim/vecka. (Socialstyrelsen, 2012) Barn som anhöriga 7,6% har en förälder som vårdats på grund av psykisk sjukdom och/eller missbruk av alkohol eller narkotika 17% har en förälder med riskbruk 13% har en förälder med svår somatisk sjukdom 3 500 barn per år har en förälder som avlidit. (Nka, 2013)
Lagstiftning Socialtjänstlagen Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller stödjer en närstående som har funktionshinder. (Socialtjänstlagen, 5 kap. 10 ) Hälso- och sjukvårdslagen Ett barns behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är missbrukare av alkohol eller något annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. (Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7)
Kunskapsläget Vi saknar aktuell kunskap om omfattning, konsekvenser och hälsoekonomiska aspekter av anhörigas insatser för sina närstående. Det bristande kunskap om vilken sorts stöd som fungerar bäst för olika grupper av anhöriga när i deras anhörigprocess av vem och hur de utförs. Utvärderingar av effekterna av stödet fokuserar fortfarande mest på anhörigas depression, ångest och börda. Vi behöver veta mycket mer om positiva utvärderingseffekter som resilience och tillfredsställelse i vårdandet. En stor nackdel i forskning och utveckling i Sverige för att bygga upp ett evidensbaserat utbud av stöd till anhöriga är det juridiska problemet avseende dokumentation av anhörigkonsulenternas stöd. I kommunerna saknas tillförlitlig kunskap om hur många anhöriga som får stöd hur de utvärderar detta stöd vilka effekter det har på individuell nivå och på kommunal nivå.
Anhörigomsorg - arbetsliv hälsa var tionde yrkesverksam har minskat sin arbetstid var tjugonde har slutat arbeta helt på grund av vårdandet (Socialstyrelsen, 2012) risken för ohälsa, både fysisk och psykisk ökar i relation till intensiteten och längden i tid som anhörigvårdare kvinnor tenderar att bli mera påverkade än män icke arbetande anhöriga i yrkesverksam ålder påverkas mest. (Andersson, Eurofound 2015) Tripel penalty ekonomi hälsa social delaktighet (Yeandle, 2015) Partnerskap viktigt både mellan: vården och omsorgen och anhöriga arbetsgivare och anhöriga. Anhörigskap vanligare bland vård- och omsorgspersonal (Yeandle, 2015)
Att arbeta i partnerskap att se erfarna anhöriga som experter på sin egen situation personal, anhöriga och närstående som coexperter och samarbetspartner från novis till expert information, utbildning och stöd tidsaspekten tillfredsställelse relationen (Nolan, et al. 1996, 2001, 2003, Hanson et al. 2008)
Exempel på aktiviteter skapa delaktighet involvera i beslut om den närståendes vård och omsorg bjuda in till vårdplaneringar och samtal fråga hur anhöriga har det kartlägga behov, planera och följa upp stöd IBIC, COAT (Carers Outcome Agreement Tool) kontaktpersoner anhörigråd på boenden. (Magnusson et al 2016)
Utbildning för beslutsfattare och personal - innehåll anhörigas situation och behov önskemål om stöd och strategier metoder och verktyg för att arbete i partnerskap med anhöriga utformning av stöd till anhöriga individualiserat flexibelt kvalitet exempel på stöd någon förstående att tala med tillgång till avlösning praktisk hjälp med omvårdnadsåtgärder en bra och lämpligt anpassad hemmiljö för hela familjens situation (Magnusson et al 2016)
Utbildning Nka erbjuder Blandade lärande nätverk - metodutveckling systematisk uppföljning och kvalitetsutveckling Barn som anhöriga, magisterkurs 7,5 hp Webbutbildningar utveckla stöd till anhöriga att möta barn som anhöriga anhöriga i fokus - samverkan mellan offentlig verksamhet och frivillig- och intresseorganisationer Webbinarier
Utbildning för anhöriga praktiska färdigheter att ge vård och omsorg den anhöriges sjukdom, vanliga problem och behandling hur vården och omsorgen fungerar rättigheter både närståendes och anhörigas vad det finns för hjälp och stöd att få i samhället strategier att bemästra situationen. (Magnusson & Hanson, 2012)
Forskningsprioriteter The Eurocarers Research Priorities document (Hanson et al. 2015) https://www.eurocarers.org/eurocarers-research-priorities 1. Paradigm - kulturskifte inom hälso- och sjukvård och social omsorg 2. Aspekter på anhörigas situation i lagstiftning och policy 3. Anhörigomsorgens värde och kostnad 4. Hälsa och välbefinnande 5. Integrerad vård och omsorg koordinering 6. Ny teknik 7. Civilsamhällets betydelse (vänner, grannar och frivilliga) 8. Vad fungerar bra och varför? Dokumentation och utbyte av nationella erfareheter
Kontakt och information Lennart Magnusson tel/mobil: +46 480 41 80 21, e-post lennart.magnusson@anhoriga.se www.anhoriga.se Länssamordnarna anhörigstöd i Norrland Parterna samt FUB utgör styrgrupp Medlem i Eurocarers och International Alliance Carers Organisation (IACO)