Natura 2000 Lagstiftningen EG-direktivet 7:28 a och 7:28 b (16 OF) 6:1 och 6:7 4:8 Övergångsreglerna p. 2 Rättpraxis Hägerums Kvarn Carlanders båtvarv Långforsen Hallandsåsen Lervik (NVs yttrande) Infarten till Göteborg Broarna över Ljusnan Fältpiplärkorna vid Fylleån 1
Natura 2000 förarbeten och annat material RÅDETS DIREKTIV 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter Kommissionens tolkningsguide: Skötsel och förvaltning av Natura 2000-områden. Artikel 6 i art- och habitatdirektivet 92/43/EEG. Europeiska kommissionen 2000. Metodik för bedömningar enligt artikel 6(3) 6(4) i habitatdirektivet. Bedömning av planer och projekt som på ett betydande sätt kan påverka Natura 2000-områden. Oxford Brookes University, november 2001. DS 2000:29 Genomförande av habitatdirektivet och fågeldirektivet (Bengtsson) Prop. 2000/01:111 Skyddet av vissa djur- och växtarter och deras livsmiljöer Naturvårdsverkets Allmänna Råd: Natura 2000 i Sverige - Handbok med allmänna råd (NV 9/12-03) Natura 2000: Promemoria När och hur ska artikel 6 i Habitatdirektivet tillämpas? Naturvårdsverket 1999. 2
RÅDETS DIREKTIV 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter Artikel 6 3. Alla planer eller projekt som inte direkt hänger samman med eller är nödvändiga för skötseln och förvaltningen av ett område, men som enskilt eller i kombination med andra planer eller projekt kan påverka området på ett betydande sätt ( likely to have a significant effect ), skall på lämpligt sätt bedömas med avseende på konsekvenserna för målsättningen vad gäller bevarandet av området. Med ledning av slutsatserna från bedömningen av konsekvenserna för området och om inte annat följer av punkt 4, skall de behöriga nationella myndigheterna godkänna planen eller projektet först efter att ha försäkrat sig om att det berörda området inte kommer att ta skada och, om detta är lämpligt, efter att ha hört allmänhetens åsikt. MILJÖBALKEN 7 kap. Skydd av områden Särskilda skyddade områden 28 a Tillstånd krävs för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett naturområde som har förtecknats enligt 27 första stycket 1 eller 2. 28 b Tillstånd enligt 28 a får lämnas endast om verksamheten eller åtgärden ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter eller åtgärder inte 1. Kan skada den livsmiljö eller de livsmiljöer i området som avses att skyddas, 2. Medför att den art eller de arter som avses att skyddas utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av arten eller arterna. Lag (2001:437). Jfr. 16 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. (OF) som talar om att en gynnsam bevarandestatus bibehålls eller återställs för berörda livsmiljöer eller arter. 3
6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag När det krävs en miljökonsekvensbeskrivning 1 En miljökonsekvensbeskrivning skall ingå i en ansökan om tillstånd att anlägga, driva eller ändra verksamheter enligt 9, 11 eller 12 kap. eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av bestämmelser i dessa kapitel. En sådan beskrivning skall finnas även vid tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. samt i en ansökan om tillstånd enligt 7 kap. 28 a. ( ) Lag (2002:175). Vad en miljökonsekvensbeskrivning skall innehålla 7 ( ) För verksamheter eller åtgärder som kan antas påverka miljön i ett naturområde som har förtecknats enligt 7 kap. 27 första stycket 1 eller 2 skall en miljökonsekvensbeskrivning alltid innehålla de uppgifter som behövs för prövningen enligt 7 kap. 28 b och 29. Om miljökonsekvensbeskrivningen har upprättats enbart för en prövning enligt 7 kap. 28 b och 29, behöver beskrivningen endast innehålla de uppgifter som behövs för den prövningen. 4 kap. Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet 8 En användning av mark och vatten som kan påverka ett naturområde som har förtecknats enligt 7 kap. 27 första stycket 1 eller 2 och som omfattar verksamheter eller åtgärder som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a får komma till stånd endast om sådant tillstånd lämnats. Övergångsbestämmelser ( ) 2. För verksamheter som påbörjats före den 1 juli 2001 krävs inte tillstånd enligt 7 kap. 28 a. 4
Miljööverdomstolens praxis Hägerums kvarn (MÖD beslut 2002-11-15 i mål M 4880-01) Den i målet upprättade miljökonsekvensbeskrivning tar inte sikte på en prövning enligt 7 kap. 28 a miljöbalken. Vid en jämförelse mellan länsstyrelsens beskrivning av Natura 2000- området och miljökonsekvensbeskrivningen framgår att den senare i stora stycken saknar en redovisning av den livsmiljö och de vilda djur och växter som skall skyddas i området. Beskrivningen borde innehålla uppgifter i dessa hänseenden. Den planerade verksamheten skall nämligen kunna bedömas med avseende på konsekvenserna för det syfte som områdesskyddet avser (jfr prop. 2000/01:111 s. 54). Den upprättade miljökonsekvensbeskrivningen ger inte tillräckligt underlag för den prövning som blir följden av att Virån förtecknats enligt 7 kap. 27 miljöbalken. Carlanders Båtvarv (MÖD dom 2003-04-25 i mål M 5772-00) Det område inom vilket hamnen avses att anläggas är inte orört utan båtvarvet bedriver redan i dag en relativt omfattande verksamhet där. Anläggandet av hamnen medför olägenheter för det marina livet främst genom de grumlande arbeten som kommer att genomföras samt riskerna för föroreningar av bl.a. oljespill och drivmedel. Då båtvarvet har att efterkomma de av miljödomstolen föreskriva villkorspunkterna 6 och 9 bedöms dock risken för påverkan på den marina miljön som liten. Inte heller i övrigt kan anläggandet av hamnen och tryckbanken antas komma medföra någon betydande negativ påverkan på de livsmiljöer till skydd för vilka Gullmarsfjorden har föreslagits till Natura 2000. Eftersom anläggandet av småbåtshamnen inte bedöms påverka miljön i Gullmarsfjorden på ett betydande sätt är verksamheten inte tillståndspliktig enligt 7 kap. 28 a miljöbalken. Långforsen (MÖD beslut 2003-10-08 i mål M 3729-03) Regeringens beslut 2000-05-18 att tillåta det vattenföretag varom i målet är fråga innebär att regeringen bedömt att företaget inte skulle föranleda mer än en obetydlig miljöpåverkan. Några omständigheter som skulle leda till en annan bedömning har enligt Miljööverdomstolen inte framkommit i målet. Slutsatsen av detta är att företaget inte på ett betydande sätt kan anses påverka miljön i det utpekade Natura 2000-området Långan; nedströms Landösjön. Vid sådant förhållande är företaget inte tillståndspliktigt enligt 7 kap. 28 a miljöbalken och något skäl att undanröja den överklagade domen och återförvisa målet föreligger således inte. 5
Hallandsåsen (MÖD dom 2003-10-17 i mål M 1894-03) Påverkan på naturmiljön Bortledning av stora mängder grundvatten är en verksamhet som typiskt sett kan antas påverka miljön i närliggande områden som är känsliga för torka. En grundvattenbortledning av i medeltal 100 l/s är av den omfattningen att den sannolikt kan komma att påverka miljön inom i vart fall de Natura 2000-områden på Hallandsåsen som ligger i närheten av tunnelsträckningen, dvs. i första hand Lyabäcken, Ledtorpet och delar av Korup. Den omständigheten att det inte kan uteslutas att det bortledande av grundvatten som redan skett påverkat miljön i Natura 2000-området Hallandsåsens nordsluttning ger stöd för denna uppfattning. Beträffande övriga områden ( ) Sammanfattningsvis kan dock naturmiljön inom i vart fall vissa av Natura 2000-områdena på Hallandsåsen antas komma att påverkas på ett betydande sätt varför tillstånd till den sökta verksamheten krävs enligt 7 kap. 28 a miljöbalken. Som ovan anförts är det i huvudsak naturmiljön i Lyabäcken, Ledtorpet och delar av Korup som riskeras att på ett betydande sätt påverkas av grundvattenbortledningen. För att tillstånd skall kunna lämnas enligt 7 kap. 28 b miljöbalken fordras att den sökta verksamheten, ensam eller tillsammans med andra pågående eller planerade verksamheter, inte kan skada de livsmiljöer som avses att skyddas. ( ) Sammantaget finns det skäl att anta att de utpekade livsmiljöerna som är känsliga för torka och som ligger i närheten av tunnelsträckningen skulle kunna skadas av grundvattenbortledningen. Det ankommer därmed på Banverket i enlighet med försiktighetsprincipen i 2 kap. 3 andra stycket miljöbalken att vidta åtgärder så att risken för skada begränsas. Den fråga som därefter uppkommer är om det är möjligt att genom vidtagande av skyddsåtgärder förhindra att grundvattenbortledningen skadar de skyddade livsmiljöerna i nämnda Natura 2000-områden. Både Naturvårdsverket och SLU har bedömt att det genom tillförsel av vatten går att undvika eller minska den skada som en grundvattensänkning kan förorsaka i områden känsliga för torka. Miljööverdomstolen gör ingen annan bedömning i detta avseende och delar miljödomstolens uppfattning att verksamheten kan tillåtas enligt 7 kap. 28 b miljöbalken. 6
Lervik (MÖD beslut 2003-11-07 i mål M 607-03) I Naturvårdsverkets förteckning över förekommande naturtyper i det aktuella Natura 2000- området finns emellertid inte denna biotop angiven, trots att den förekommer i mer än obetydlig utsträckning. Detta förhållande som närmast förefaller bero på ett förbiseende från länsstyrelsens sida är enligt Miljööverdomstolens uppfattning inte avgörande för bedömningen av om de ansökta åtgärderna kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a miljöbalken. Av avgörande betydelse är i stället att den aktuella vattenverksamheten om den kommer till stånd innebär att ett i huvudsak orört grundområde med hög artdiversitet och varierande bottnar omvandlas till en småbåtshamn. Såsom Länsstyrelsen påpekat kommer bottenområdet till största delen att ligga konstant under vatten på grund av muddringen, vilket leder till att den skyddsvärda naturtypen helt försvinner. Mot denna bakgrund instämmer Miljööverdomstolen i den bedömning som gjorts av Länsstyrelsen och Naturvårdsverket att den ansökta vattenverksamheten på ett betydande sätt kan påverka miljön i Natura 2000-området Koster-Väderöfjorden. Verksamheten skall således tillståndsprövas enligt 7 kap. 28 a miljöbalken. Då så inte skett föreligget hinder enligt 4 kap. 8 miljöbalken att lämna tillstånd till den ansökta vattenverksamheten. Miljödomstolens dom skall därför undanröjas och målet återförvisas till miljödomstolen för fortsatt behandling. För domstolens prövning är det därvid nödvändigt att sökanden kompletterar miljökonsekvensbeskrivningen med avseende på miljöeffekterna av såväl anläggandet som driften av småbåtshamnen. Göteborgs hamn (MÖD dom 2003-11-13 i mål M 6782-01) Miljööverdomstolen delar miljödomstolens bedömning i frågan om verksamheten kan tillåtas med hänsyn till dess möjliga påverkan på miljökvalitetsnormerna för luft i Göteborg. Miljööverdomstolen instämmer också i bedömningen att miljön i de angränsande Natura 2000-områdena inte kan komma att påverkas på ett sådant sätt som förutsätts i 7 kap. 28 a miljöbalken. Det villkor som miljödomstolen föreskrivit angående synlig grumling i dessa områden (villkor 9) framstår som tillräckligt för att säkerställa att påverkan inte uppstår p.g.a. muddringsarbetena. 7
Broarna över Ljusnan (MÖD dom 2003-11-19 i målen M 5005-02 och M 5008-02) De båda järnvägsbroarna berör Natura 2000-området Mellanljusnan, Korskroken Edeforsen (Naturvårdsverkets objektkod SE0630223). Reglerna om särskilda skyddade områden i 7 kap. MB är följaktligen tillämpliga, men frågan har inte redovisats i miljödomstolens domar. Detta utvisar emellertid inte att miljödomstolen underlåtit att behandla frågan och utgör därmed inget hinder mot att nu pröva om verksamheterna är tillståndspliktiga enligt 7 kap. 28 a MB. I denna del gör Miljööverdomstolen följande bedömning. Av Naturvårdsverkets beskrivning av Natura 2000-området framgår att Ljusnan är känslig för all slags påverkan på vattenregimen, för förorening och för alla slags aktiviteter i det omgivande landskapet som kan influera älven och de organismer som lever i den. Det framgår också att två nya broar avses att byggas över älven inom en nära framtid, varav den ena är den vid Edänge. Miljökonsekvensbeskrivningen har efter föreläggande av Miljööverdomstolen kompletterats med utredning om verksamheternas påverkan på Natura 2000-området. Av den sålunda kompletterade beskrivningen och övrig utredning i målet får anses framgå att anläggandet av järnvägsbroarna m.m. över Torpartjärnen och Ljusnan vid Edänge med de villkor som meddelats för byggandet inte kan påverka miljön inom Natura 2000-området på ett betydande sätt. Detsamma gäller för driften av järnvägen. Tillstånd enligt 7 kap. 28 a MB krävs därför inte. Beaktansvärt är även det förhållande att bron vid Edänge redan anges i den beskrivning av området som gjordes i samband med att Natura 2000-området förtecknades samt att denna ersätter den befintliga järnvägsbron i området. När det slutligen gäller täkten vid Edeberget kommer den sammantagna påverkan på Natura 2000-området av täkten och bron att bedömas i det pågående täktmålet. Timmerterminalen har inte ett sådant samband med de ansökta verksamheterna att dess påverkan på Natura 2000-området skall bedömas i förevarande mål. 8
Fältpiplärkorna vid Fylleån (MÖD dom 2004-02-06 i mål nr M 5388-03) I det planerade gång- och cykelvägsprojektet ingår även byggande av en bro över Fylleån. Bron omfattas emellertid inte av kommunens nu aktuella ansökan. Kommunen har uppgett att man avser att hos miljödomstolen ansöka om tillstånd för bron enligt 11 kap. miljöbalken samt att man i samband med den prövningen även kommer att söka dispens från bestämmelserna om områdesskydd såvitt avser brofästet på den sida av bron som ligger inom reservatsområdet. Fylleån är klassificerad som Ramsar-område samt utgör Natura 2000-område. Naturvårdsverket har gjort bedömningen att projektet i sin helhet kommer att ha en betydande inverkan på miljön i Natura 2000-området. ( ) Genom det planerade projektet, och då främst genom bron, ökar förvisso möjligheten att ta sig till reservatet söderifrån. Det är dock rimligt att anta att det samlade projektet skulle komma att leda till ett ökat antal besökare, i synnerhet till den södra delen av området, med negativ inverkan på fågellivet. De planerade åtgärderna skulle därmed inte komma att få en i huvudsak positiv inverkan på områdets bevarandevärden. Vad gäller möjligheten att företa en avvägning mellan de olika intressen som reservatet avser att skydda konstaterar Miljööverdomstolen att en sådan prövning måste ha gjorts i samband med att reservatet bildades och att den inte får ändras genom att det ena intresset gynnas på bekostnad av det andra i en dispensprövning. Sammantaget finns därför inte särskilda skäl att medge dispens från föreskrifterna för naturreservatet. 9
FRÅGOR: 1. Miljökonsekvensbeskrivningen; 6:1 jfr. med 6:7 MB 2. Förhållandet mellan tillståndsplikten och förutsättningarna för tillstånd, 3. Varje liten skada eller en bedömning enligt 16 OF, 4. Med eller utan villkor 5. Hur ska den samordnade bedömningen göras, bindande verkan? 6. Övergångsregeln 10