JÄMFÖRANDE ANALYS AV ARKITEKTTÄVLINGAR

JÄMFÖRANDE ANALYS AV ARKITEKTTÄVLINGAR ERFARENHETER FRÅN TRE NORDISKA LÄNDER. REZA KAZEMIAN, MAGNUS RÖNN CHARLOTTE SVENSSON KTH ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNAD, 2005

2 Reza Kazemian, Magnus Rönn och Charlotte Svensson Jämförande analys av arkitekttävlingar - erfarenheter från tre nordiska länder Arbetsrapport Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad, KTH TRITA-ARK-Forskningspublikationer 2005:3 ISSN 1402-7453 ISRN KTH/ARK /FP 05:03 SE ISBN 91-7178-100-5 ABSTRACT This research report deals with architectural competitions in three Nordic countries; Denmark, Norway and Sweden during the 1999-2000. The study is based on the comparative survey of architectural competitions concerning quality estimation and quality improvement in architecture. The research method is relying on a comprehensive case-study, with a survey comprises three main sources of material: a) the rules issued by the architect organisations in the three countries as well as the EU-directive on public contracts; b) a series of interviews with persons representing the organizers of competitions, competition secretaries, jury members, and persons with great insight and knowledge in architectural competitions in their country; c) the extracted statistics from the competitions performed within the two years. The combination of rules, interviews and statistics gives a complex and informative picture of the architectural competitions in the Nordic countries. The outcomes of the research give a picture of the resemblance of the three countries, that the concepts and the courses of the competitions are quite similar. However, the statistical analyses indicate some significant cultural and organizational differences between the three countries. For instance, there are differences in the subjects of competitions as well as in their organisational forms and settings. More competitions have been carried out in Denmark than in Sweden and Norway together. Sweden has a much higher rate of competitions without continuation than the other two countries. The report should be seen as a feasibility study for a PhD dissertation on architectural competitions within the framework of a major research theme at the School of Architecture of the Royal Institute of Technology in Stockholm dealing with issues about architectural quality. Keywords: Architectural Competitions, Architectural Quality, Comparative Research Survey, Case-Study, Nordic Countries Omslaget: Illustrationer ur vinnande tävlingsförslag. Från vänster perspektiv från Arkitektkontoret Fråne Hederus Malmströms förslag till Östra Gymnasiet i Huddinge, tävling utlyst av Huddinge kommun år 2000, animation från Snøhettas förslag till operabyggnad i Oslo, utlyst av Kulturdepartementet i Norge år 1999, perspektiv från Arkitektgruppen Aarhus förslag till andra etappen av KUA i Ørestaden, utlyst av Byggedirektoratet år 2000, elevation ur Ola Månsson och Max Nybergs förslag till hemtävlingen på Bo01, arrangerad av Bo01 och Nutek år 1999, perspektiv ur HRTB Arkitketers förslag till högskola i Stavanger, utlyst av Statsbygg år 1999 och perspektiv ur Dissing + Weitlings förslag till bolig på byens tag, utlyst av By- og Boligministeriet, Århus kommune och Grundejernes Investeringsfond år 1999

3 FÖRORD Forskningsprogrammet Kvalitetsbedömning och kvalitetshöjning vid Arkitekturskolan i Stockholm innehåller två avhandlingsarbeten, ett som studerar arkitekttävlingar och ett som undersöker gestaltningsprogram i stadsutvecklingsprojekt. Gemensamt är en fokusering på begreppet arkitektonisk kvalitet och bedömningsprocessen. Temat handlar om hur professionella praktiker går tillväga för att i konkreta uppdrag finna lämpliga svar på arkitekturens grundläggande kvalitetsfrågor. Det avhandlingsarbete som behandlar arkitekttävlingar utförs av Charlotte Svensson. Denna arbetsrapport kan läsas som en inledning till Charlottes avhandlingsarbete. Arbetsrapporten tar upp erfarenheter av tävlingsverksamheten i Sverige, Norge och Danmark. Avsikten är att i nästa skede fördjupa kunskapen om tävlingar genom fallstudier. En öppen och en inbjuden arkitekttävling kommer därför att följas upp i det fortsatta avhandlingsarbetet. För det andra avhandlingsarbetet i forskningsprogrammet svarar Elisabeth Tornberg. Hennes arbete är fokuserat på utvecklingen och användningen av gestaltningsprogram i stadsutvecklingsprojekt. Också detta avhandlingsarbete genomförs som fallstudier. Det ena fallet har en kommunal infallsvinkel och undersöker hur stadsbyggnadskontor arbetar med gestaltningsprogram i detaljplaneringen av områden. Det andra fallet har ett byggherreperspektiv och skall studera hur Vägverket använder sig av gestaltningsprogram. Magnus Rönn Maj 2005 Arkitekturskolan KTH

4

5 1. INLEDNING 7 1.1 SYFTE OCH BAKGRUND 7 1.2 METOD, URVAL OCH AVGRÄN SNING 7 1.2.1 URVALSFRÅGOR 8 1.3 UPPLÄGGNING AV TEXTEN 10 2. TÄVLINGSREGLER 11 2.1 TÄVLINGSREG LERNAS FRAMVÄXT 11 2.2 HUVUDDRAG EN I REG ELVERKET 13 2.2.1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 13 2.2.2 SAMRÅD OCH ARRANGÖR 14 2.2.3 TÄVLINGSFORMER OCH TÄVLINGSSYFTEN 15 2.2.4 TVÅSTEGSTÄVLINGAR OCH PREKVALIFICERING 17 2.2.5 JÄVSFRÅGOR 17 2.2.6 JURY OCH TÄVLINGSFUNKTIONÄRER 17 2.2.7 TÄVLINGSPROGRAMMET 18 2.2.8 ANONYMITET 19 2.2.9 TÄVLINGSKOSTNADER OCH PRISSUMMA 19 2.2.10 BEDÖMNING 20 2.2.11 UTLÅTANDE 20 2.2.12 OM VINNARE INTE KAN UTSES 21 2.2.13 OFFENTLIGHET 21 2.2.14 UPPHOVSRÄTT OCH NYTTJANDERÄTT 21 2.2.15 UPPDRAG EFTER TÄVLING 22 2.2.16 TVISTER 22 2.3 SAMMANFATTNING AV LIKHETER/SKILLNADER 22 3. NORDISKA ERFARENHETER - INTERVJUER 25 3.1 MEDVERKANDE 25 3.2 ENKÄTENS UPPLÄGGN ING 25 3.3 RESULTATREDOVISNING 25 3.3.1 ARKITEKTUR, DESIGN OCH KVALITET 26 3.3.2 JURYMEDLEMMARNAS ETISKA OCH MORALISKA ANSVAR 27 3.3.3 ARKITEKTTÄVLINGARNAS SYFTE OCH PROGRAM 29 3.3.4 NÅGRA SKILLNADER MELLAN TÄVLINGSFORMERNA 30 3.3.5 OM TÄVLINGSUPPGIFTERNA 31 3.3.6 VALET AV TÄVLANDE I INBJUDNA TÄVLINGAR 34 3.3.7 BEDÖMNINGEN AV TÄVLINGSFÖRSLAG 36 3.3.8 JURYMEDLEMMARNA OCH DERAS PERSONLIGA EGENSKAPER 40 3.3.9 JURYNS INTRÄDE I TÄVLINGSPROCESSEN OCH ARBETE MED PROGRAMMET.. 43 3.3.10 OM DELADE FÖRSTAPRIS 43 3.3.11 GENOMFÖRANDET AV DET VINNANDE FÖRSLAGET 44 3.3.12 OM JURYNS UPPDRAG 45

6 3.3.13 JURYNS REKOMMENDATIONER 46 3.3.14 OM TÄVLINGARS PÅVERKAN PÅ DESIGN OCH ARKITEKTUR 47 4. DISKUSSION OCH SLUTSATSER 49 4.1 FRÅGAN OM ARKITEKTERN AS ERSÄTTNING 50 4.2 TÄVLINGSFOR M OCH TÄVLINGSUPPGIFT 50 4.3 BEGRÄNSN INGAR OCH HANDLINGSFRIHET I TÄVLINGAR 51 4.4 TÄVLANDETS DEMOKRATISKA DIMENSION 52 4.5 ARKITEKTER, LEKMÄN OCH EXPERTER I JURYN 54 4.6 MELLAN TRYGGHET OCH FÖRNYELSE 54 4.7 EU-DIREKTIVENS P ÅVERKAN 55 4.8 TÄVLINGSPROCESSEN 56 KÄLLOR 59 BILAGA: FRÅGEFORMULÄR/ENKÄT OM ARKITEKTURTÄVLINGAR I NORDEN

7 KAPITEL 1 INLEDNING 1.1 SYFTE OCH BAKGRUND Denna rapport behandlar arkitekttävlingar i Sverige, Norge och Danmark. Det är tre länder som ligger nära varandra både kulturellt och geografiskt med en tradition av samarbete länderna emellan i många frågor. Samtidigt finns en rad skillnader mellan länderna inom områdena arkitektur och stadsbyggnad. Arkitekternas organisationsformer och antalet tävlingar är exempel på punkter där länderna skiljer sig åt. Det finns även en rad spridda föreställningar om arkitekturen, arkitektens ställning och arkitekturens kvalitet i de olika nordiska länderna. I denna studie har vi sökt kunskap om arkitekttävlandet i Norden genom intervjuer och granskning av dokument. Centralt i redovisningen är personliga erfarenheter av tävlingar förmedlade genom intervjuer av erfarna jurymedlemmar, tävlingssekreterare och företrädare för arrangörer. Rapporten bygger på intervjudata och granskning av dokument som samlats in i Sverige, Norge och Danmark. Studien har haft ett undersökande syfte. Hur ser arkitekttävlandet ut i Norden? Var finns skillnader och var finns likheter? Vilka erfarenheter finns av tävlingar? Arbetet har utförts på uppdrag av Statens Fastighetsverk och pågått från november 2004 till och med mars 2005. Undersökningen är samtidigt en upptakt till ett nystartat avhandlingsarbete vid Arkitekturskolan i Stockholm som behandlar arkitekttävlingar. Vi vill med denna rapport presentera intervjuresultat och diskutera några frågeställningar om arkitekttävlingar, som är av särskilt intresse för fortsatta studier. 1.2 METOD, URVAL OCH AVGRÄNSNING Vi har använt oss av en serie öppna intervjuer med personer med stor erfarenhet av arkitekttävlingar. Detta dels för att få en överblick över tävlingar som fenomen och dels för att kunna ta del av personliga erfarenheter från arkitekttävlingar i Norden. Intervjuerna har utgått från ett formulär med öppna frågor som strukturerats i olika teman. Formuläret redovisas som bilaga till rapporten. Intervjuerna har skrivits ut från bandade samtal och anteckningar som förts vid respektive intervjutillfälle. Utskrifterna har sedan översänts till de intervjuade personerna för kontroll,

8 förtydligande eller justering av eventuella felskrivningar och missuppfattningar. Talspråket i intervjusituationen har i samband med utskrifter och redigering av texten omvandlats till skriftspråk. Förutom intervjuer har vi sökt efter litteratur och skriftligt material som tävlingsprogram, juryutlåtanden och tävlingsregler i de aktuella länderna. Tävlingsprogram är informationsrika dokument. Det finns emellertid ingen systematisk och lätt åtkomlig arkivering av tävlingsprogrammen i Norden. Vi har erhållit dokument från arkitektorganisationerna, arrangörer och arkitektkontor som vunnit tävlingar. Att införskaffa samtliga tävlingsprogram från de av organisationerna godkända tävlingarna under undersökningsperioden har visat sig vara en alltför tidsödande uppgift, varför bara ett begränsat antal program kunnat studeras inom ramen för uppdraget. Kompletterande data om tävlingar har erhållits via sökning av litteratur och tillgängligt material på internet. 1.2.1 URVALSFRÅGOR Urvalet i denna studie fokuserar på länder, intervjupersoner och avgränsning i tiden. Den inledande sökningen efter tävlingsdokument i Norden visade att materialet till övervägande del enbart var tillgängligt på respektive lands språk. Endast i några få allmänna tävlingar, riktade mot internationellt verksamma arkitekter, hade engelska använts som språk i tävlingsprogram och juryutlåtanden. Språket blev därmed en avgränsande faktor i valet av länder genom att vi inte behärskar finska. Av detta skäl begränsades undersökningen till att gälla arkitekttävlingar i Sverige, Norge och Danmark. Den andra urvalsfrågan handlar om vilka nyckelpersoner som borde intervjuas. En bärande idé var att personerna skulle representera olika kategorier av jurymedlemmar. Fyra urvalsprinciper identifierades som grund för valet av nyckelpersoner. Vi valde att intervjua personer som varit: - tävlingssekreterare hos arkitektorganisationerna, - juryledamöter i flera tävlingar (erfarna jurymedlemmar), - företrädare för byggherrar i juryn, - företrädare för kommuner i juryn. Ett bakomliggande krav var att informanterna skulle ha deltagit i minst tre tävlingar. Detta på grund av att vi önskade intervjua erfarna jurymedlemmar. Vi ville dessutom få en så jämn könsfördelning som möjligt, vi har följaktligen frågat efter kvinnliga informanter. Detta är värt att nämna när könsfördelningen slutligen blev två kvinnor och nio män. Sammanlagt har elva inter-

9 vjuer genomförts. Genom att kommuner och statliga byggherrar är dominerande tävlingsarrangörer blev det naturligt att söka intervjupersoner hos stadsbyggnadskontor och statliga fastighetsförvaltare. Det är här som erfarenheterna av genomförda tävlingar är som störst. Informanterna har också medverkat i ett mycket stort antal arkitekttävlingar i egenskap av tävlande, jurymedlemmar och arrangörer. Det förhållande att intervjupersonerna haft en positiv inställning till användningen av arkitekttävlingar kan delvis vara en följd av att vi sökt efter personer med personliga erfarenheter av tävlingar. Den som ogillar tävlingar deltar knappast i verksamheten. Principen för val av informanter kan diskuteras utifrån denna synvinkel. Men personliga erfarenheter av tävlingar kan dock inte erhållas på något annat sätt än genom samtal med dem som deltagit i verksamheten som jurymedlemmar, jurysekreterare eller tävlande. Frågan är om erfarenheterna varit annorlunda om vi aktivt sökt efter juryledamöter som deltagit i tävlingar där juryn inte kunnat finna en vinnare, eller fall där byggherren avstått från att genomföra vinnande förslag. Men då sådana fall är i minoritet tror vi att genomförda intervjuer av erfarna jurymedlemmar ger en god bild av arkitekttävlingarna i Norden. Den tredje urvalsfrågan gäller avgränsningen i tid. Studien behandlar två år, perioden 1999-2000. Tävlingen skulle vara utlyst under denna tidsperiod. Perioden har valts för att det skall bli möjligt att följa upp om arkitekttävlingarna lett till fortsatt uppdrag för vinnaren. Det som söks är svaret på frågan i vilken grad som tävlingar genomförs. När det gäller idétävlingar så är kravet på genomförande att tävlingen skall ha lett till en vinnare och att de intentioner som anges i programmet skall ha uppfyllts. Detta kriterium förutsätter en individuell bedömning av idétävlingar för att kunna avgöra genomförandet. Villkoret för att en projekttävling avseende byggnad skall räknas som genomförd är att vinnaren erhållit projekteringsuppdraget och att byggnaden blivit uppförd utifrån huvudidén i det vinnande förslaget. En projekttävling avseende planer bedöms som genomförd om vinnaren fått i uppdrag att utarbeta planen i enlighet med plankonceptet i tävlingen. Till detta kommer ett krav på att planen skall vara antagen eller godkänd av berörd myndighet. Sista december 2004 används här som datum för bedömning av i vilken grad som arkitekttävlingar lett till praktiskt genomförande under aktuell tidsperiod.

10 1.3 UPPLÄGGNING AV TEXTEN Kapitel 2 i rapporten presenterar en bakgrund till hur reglerna för arkitekttävlingar växte fram i modern tid. Sedan följer en jämförelse av gällande regler i Norden. Jämförelsen behandlar tävlingsregler som bärs upp av följande tre arkitektorganisationer i Norden: Sveriges Arkitekter i Sverige, Norske Arkitekters Landsforbund (NAL) i Norge och Akademisk Arkitektforening (AA) i Danmark. Sveriges Arkitekter är en intresseorganisation för arkitekter, inredningsarkitekter, landskapsarkitekter och fysiska planerare. Föreningen bildades 2002 och har cirka 9 300 medlemmar. Kriteriet för att bli invald i Sveriges Arkitekter är att sökanden har examen i arkitektur, landskapsarkitektur, inredning, design eller fysisk planering eller en i huvudsak avslutad sådan utbildning vid någon av de svenska lärosätena eller motsvarande utländskt. Också den som är yrkesverksam i något av områdena och har förvärvat motsvarande kunskap genom studier eller praktik kan bli medlem 1. Norske Arkitekters Landsforbund är en organisation för arkitekter med mastergrad i arkitektur. NAL har 3 300 medlemmar 2. Akademisk Arkitektforening har cirka 6 700 medlemmar, kravet för medlemskap är arkitektexamen från ett EU-land 3. Därefter följer i kapitel 3 en redovisning av erfarenheter som bygger på den serie av intervjuer av jurymedlemmar, tävlingsarrangörer och tävlingssekreterare som genomförts i de tre länderna. Det är en resultatredovisning som utgår från uppläggningen av frågeformuläret. Kapitel 4 är en avslutande diskussion. Här lyfter vi fram några intressanta dilemman som finns inbyggda i tävlingskulturen. Det är dilemman som hänger samman med risktagande, trygghet, begränsningar och handlingsfrihet. För utvecklingen av enkätformulär och genomförandet av intervjuer svarar Reza Kazemian, Magnus Rönn och Charlotte Svensson. Forskargruppen är gemensamt ansvarig för texten i kapitel 1 och kapitel 4. Charlotte Svensson är huvudansvarig för innehållet i kapitel 2 och kapitel 3. Magnus Rönn har varit projektledare för undersökningen. 1 Sveriges Arkitekter bildades år 2002. Samtidigt upplöstes organisationerna SAR (Sveriges Arkitekters Riksförbund), SIR (Sveriges Inredningsarkitekters Riksförbund), LAR (Landskapsarkitekternas Riksförbund), FPR (Fysiska Planerares Riksförbund) och Arkitektförbundet. Se www.arkitekt.se/s4327 2www.arkitektur.no/page/Forsiden_detaljer/Medlemskap/8616/18244.html?PHPSESSID=5a2e45d1016ee5a21b83 cc0d4f849be0 3 Akademisk Arkitektforening ingick tidigare i Danske Arktiekters Landsforbund som splittrades upp 2003 i två olika organisationer; Akademisk Arkitektforening och Arkitektforbundet. Se www.arkitketforeningen.dk

11 KAPITEL 2 TÄVLINGSREGLER 2.1 TÄVLINGSREGLERNAS FRAMVÄXT Arkitekttävlingar är ett sätt att hitta den optimala arkitektoniska lösningen för en byggnad. I Europa uppstod den moderna tävlingen under artonhundratalets samhällsomvälvningar. De nordiska länderna har följt den gängse utvecklingen av arkitekttävlingen, vars senaste steg är införandet av EU:s upphandlingsdirektiv som bland annat innefattar arkitekttävlingar. Arkitekttävlingar har använts för att få fram förslag på lösningar i åtminstone 2500 år 4. Det finns fragment bevarade av tävlingsprogram från det antika Grekland, ett samhälle som på många sätt hyllade det ädla tävlandet. Intresset för arkitekttävlingar upphörde dock med den demokrati som fanns i Aten. Rasmus Wærn skriver i sin avhandling Tävlingarnas tid att detta är kännetecknande för tävlandets karaktär. Om det inte finns intresse för ett offentligt samtal och kollektiva beslut så finns inte heller utrymme för tävlingar. 5 Det medeltida samhället saknade tävlingskultur. Enligt Wærn kan förklaringen till detta dels bero på den kollektivistiska människosyn som rådde och dels på skråstrukturen, som snarare innebar ett stävjande av den fria konkurrensen. Renässansen innebar en förhöjning av arkitekters och konstnärers status, det konstnärliga geniet uppstod. Tävlandet växte fram samtidigt med det förändrade synsättet på arkitekten och konstnären som individ. Mellan femton- och artonhundratalet var arkitekttävlingen grundstenen i utbildningen av arkitekter vid konstakademierna i Frankrike och Italien. 6 Från mitten av sjuttonhundratalet startades liknande konstakademier även i de nordiska länderna. Akademiernas tävlingar skiljde sig på många sätt från de moderna, men de kan ändå ses som början på en utveckling av tävlandet så som vi ser det idag. 7 Den moderna arkitekttävlingen växte fram i och med den ekonomiska tillväxten i Europa och 4 Elisabeth Tostrup, Architecture and Rhetoric : text and design in architectural competitions, Oslo 1939-1997, (London, Andreas Papadakis, 1999), s. 17 5 Rasmus Wærn, Tävlingarnas tid, Arkitekttävlingarnas betydelse i borgerlighetens Sverige (Stockholm Arkitektur Förlag 1996), s 17 6 Wærn 1996, s 17 f. Se även Tostrup, 1999, s. 17 7 Tostrup, 1999, s. 18

12 borgerlighetens ökade makt under artonhundratalet. England var med sin starka borgerliga kultur föregångslandet för utvecklingen av arkitekttävlingar, och därifrån spreds tävlandet i Europa inklusive de nordiska länderna. Utvecklingen av tävlandet på artonhundratalet blev ett av de viktigaste skälen för arkitekterna att organisera sig i yrkesbaserade sammanslutningar. Från uppdragsgivarnas sida handlade arkitekttävlingarna om att utnyttja konkurrensen arkitekter emellan. Kåren insåg snart detta, med reglering av tävlingsväsendet som följd. Tävlingarna hade skapat ett behov av etiska regler som de professionella yrkesutövarna kunde ansluta sig till. Arkitekterna lät då konstakademiernas pristävlingar stå som förebild. I Sverige presenterades år 1877 de första reglerna för tävlingar av Byggnadssamfundet, en då nybildad intresseorganisation för arkitekter. Dessa regler innebar bland annat att en allmän tävling uteslutande skulle handla om själva priset, medan en inbjuden tävling avsåg utförandet av uppgiften. Denna princip grundade sig på tyska förebilder som skiljde på tävling och utförande. Reglerna vid denna tid innehöll även krav på anonymitet och att resultaten skulle bedömas av arkitekter. Tävlingsreglerna visar på framväxten en ny arkitektroll med professionella krav på kontroll över tävlingsinstrumentet; arkitektur skall i första hand kvalitetsbedömas av arkitekter. 8 År 1892 presenterade Tekniska Samfundet i Göteborg en bearbetning av Byggnadssamfundets regler. Infordran av kostnadsförslag skulle inte längre få förekomma. Den tyska principen, att en allmän tävling endast skulle utmynna i en prisvinnare medan byggnadsuppdraget skulle utses genom en inbjuden tävling, togs bort. Många arkitekter engagerade sig vid sekelskiftet 1900 för förbättringar av tävlingsreglerna. Problemet var dels de osanktionerade tävlingarna och dels förekomsten av plagieringar i tävlingsförslagen. Juryn borde ha rätt att utesluta förslag som kunde betraktas som plagiat. Ivar Tengbom menade att alla byggnader som uppfördes med statsmedel skulle föregås av en arkitekttävling, vilket var fallet i Danmark. 9 År 1907 tillsatte Teknologförbundet en kommitté för att föreslå regler som skulle gynna tävlandet. Ett förslag till nya reviderade tävlingsregler lades fram av en grupp bestående av arkitekterna Gunnar Asplund, Ivar Tengbom och Ragnar Östberg. Efter att ha kompletterat reglerna till att även gälla stadsplaner antogs dessa år 1916. 10 Grundprinciperna gäller fortfarande, skillnaden mot nuvarande tävlingsregler ligger främst i den 8 Wærn 1996, s. 59-61 9 Wærn 1996, s. 61 f. 10 Wærn 1996, s. 61 f.

13 högre detaljeringsgrad som finns idag. Tendensen har varit densamma i flera europeiska länder; de tävlingsregler som finns idag är i sina huvuddrag desamma som de som fastlades under nittonhundratalets första hälft. 11 De förändringar som skett under senare år är en följd av EU-inträdet. Regleringen har införts genom att arkitekttävlingar tagits upp som en godkänd upphandlingsform i EU:s direktiv om offentlig upphandling och vidare applicerats i Lagen om offentlig upphandling (LOU). Direktiven gäller bland annat juryns sammansättning, regler om prekvalificering och upphandling av arkitekttjänster. 12 Av intresse i sammanhanget är att införandet av EU:s regelverk i Danmark sammanfaller med kraftig ökning av antalet inbjudna tävlingar. 13 2.2 HUVUDDRAGEN I REGELVERKET De tävlingsregler som vi har undersökt finns på de tre ländernas arkitektorganisationers hemsidor: Sveriges Arkitekter, Norske Arkitekters Landsforbund och Akademisk Arkitektforening. Organisationernas tävlingsregler jämförs här med de svenska reglernas struktur som utgångspunkt. Samtliga tre länder är bundna till EU:s upphandlingsdirektiv, 14 och vi har därför tagit upp dessa direktiv på de punkter där det är intressant. Organisationernas tävlingsregler spänner dock över ett vidare fält än bara tävlingar som offentlig upphandling. 2.2.1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE De regler som Sveriges Arkitekter använder sig av har rubriken Tävlingsregler för svenska tävlingar inom arkitekternas, ingenjörernas och konstnärernas verksamhetsfält. Reglerna är utarbetade och godkända 1998 av representanter för både arrangörer och tävlande. Arrangören representeras av Statens Konstråd och Byggandets kontraktskommitté, som består av byggherrar, fastighetsägare, entreprenörer och organisationer/föreningar 15. De tävlande företräds av Sveriges Teknik och Design, Sveriges Arkitekter, Föreningen Svenska Industridesigner, Konstnärernas Riksorganisation och Svenska Väg- och Vattenbyggares Riksförbund. 16 11 Wærn 1996, s. 66 ff. 12 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfaranden vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster, 2004, tillgänglig på Europeiska kommissionens webbplats för offentlig upphandling: europa.eu.int/comm/internal_market/publicprocurement/legislation_en.htm 13 Registrant, Arkitektkonkurrencer 1993-2001, Konkurrancesekretariatet och Rotne, (Köpenhamn, DAL/AA, 2002) s.4 14 Sverige och Danmark genom EU-medlemskapen och Norge genom EES-avtalet 15 Kontraktskommittén består av Byggherreföreningen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Staten, Sveriges Fastighetsägarförbund, HSB:s riksförbund, Riksbyggen, SABO, Byggentreprenörerna, Elektriska Installatörsorganisationen, Föreningen Ventilation-Klimat-Miljö, Isolerfirmornas förening, VVS-installatörerna. 16 Tävlingsregler för svenska tävlingar inom arkitekternas, ingenjörernas och konstnärernas verksamhetsfält, 1998, tillgängliga på Sveriges Arkitekters hemsida: www.arkitekt.se/s12794, Arrangörer och tävlande

14 De danska reglerna är fastställda på AA:s representantskapsmöte den 5 december 2003. Regelverket riktar sig till medlemmarna av AA, vilket formuleras som att Reglerne gælder for medlemmer af Akademisk Arkitektforening (AA) og deres virksomheder samt filialer og datterselskaber af samme. Når et medlem af AA deltager i konkurrence med andre arkitekter om en given opgave, eller på anden måde indgår i en konkurrences afholdelse, skal medlemmet medvirke til at sikre, at konkurrencen afvikles i overensstemmelse med nærværende regler. 17 De norska reglerna är Vedtatt av NALs Representantskap 22.11.1997, med senere endringer 18 Dessa regler har följande tillämpningsområde: NALs regler for arkitektkonkurranser gjelder for konkurranser innenfor arkitekters virksomhetsområde, dvs. idé - og prosjekt-konkurranser om arkitektoniske kvaliteter knyttet til planer, konstruksjoner og bygninger. Reglene gjelder for arkitektkonkurranser innenfor offentlig og privat sektor. 19 Medan Sveriges och Norges regler är formulerade som att de riktar sig mot själva tävlingen som fenomen så vänder sig reglerna i Danmark ensidigt mot arkitekterna, även om det i det inledande stycket finns ett tillägg om att alla tävlingar bör hållas på ett för alla parter tillfredställande sätt. 20 Alla tre regelverken innehåller bestämmelser som det åligger arrangören att följa. 2.2.2 SAMRÅD OCH ARRANGÖR Den första paragrafen i de svenska reglerna anger att en arrangör kan vara en enskild eller juridisk person. 21 Denna hänvisning finns inte med i de danska och norska reglerna. I de svenska reglerna står vidare att tävlingen bör genomföras i samråd med en eller flera av de organisationer som representerar de tävlande. Skillnaderna i ordval beror på att de svenska reglerna är en branschgemensam överenskommelse Frågan om samråd med arrangörer och yrkesorganisationer är gemensam för de granskade regelverken. Fördelningen av tävlingsarrangörer i de olika länderna visas i nedanstående diagram: 17 Regler, 2003, tillgängliga på Danske Arkitekters Landsforbunds hemsida: www.arkitektforeningen.dk/, Inledning 18 Konkurranseregler, 1997, tillgängliga på Norske Arkitekters Landsforbunds hemsida: www.arkitektur.no/page/konkurranseside/konkurranser_om_meny/7654/18589.html 19 Konkurranseregler, 1997, 1.2 20 Regler, 2003, Inledning 21 Tävlingsregler för svenska tävlingar, 1998, 1

15 NORGE (29 TÄVLINGAR) DANMARK (63 TÄVLINGAR) SVERIGE (41 TÄVLINGAR) Figur 1: Fördelning av tävlingsarrangörer i de tre länderna i undersökningsperioden. Sverige har en betydligt större andel privata arrangörer (41%) jämfört med Danmark (21%) och Norge (10%). Under denna period har Sverige en betydligt lägre andel statligt arrangerade tävlingar (7%) än Danmark (34%) och Norge (28%). I både Danmark och Norge finns tävlingar som arrangeras som samarbete mellan offentliga och privata arrangörer, vilket inte förekommer i Sverige under den granskade perioden. 2.2.3 TÄVLINGSFORMER OCH TÄVLINGSSYFTEN Projekttävling och idétävling är de två dominerande formerna för arkitekttävlingar. Samtliga regelverk tar upp dessa två former av tävlingar med samma betydelse. Det är avsikten med tävlingen som definierar skillnaden mellan en projekttävling och en idétävling. En projekttävling skall användas när [ ] syftet är att få fram ett förslag som grund för förverkligande, med anlitande av upphovsrättsinnehavaren för genomförande. 22 En idétävling rekommenderas när syftet i första hand är att få belyst olika principer för lösning av en uppgift eller ett problem utan uttalad avsikt att tävlingen skall resultera i ett förverkligande eller uppdrag till vinnaren. 23 Projekttävlingar är den tävlingsform som fungerar som upphandlingsform i EU:s upphandlingsdirektiv. En projekttävling skiljer sig från andra upphandlingsformer i det att [ ] den upphandlade myndigheten får en ritning eller en projektbeskrivning som en jury utsett till vinnande bidrag i en tävling med eller utan priser. 24 Det andra sättet tävlingar kan indelas i är allmänna/öppna och inbjudna/begränsade tävlingar. De sistnämnda har enbart namngivna kontor som deltagare. Medan de danska reglerna nöjer sig med att nämna vilka slags tävlingar som bör vara inbjudna och vilka som kan vara både öppna och begränsade så tar de svenska och norska tävlingsreglerna upp tävlingsformerna som principfrågor. I EU:s direktiv om upphandling av tjänster finns dessa två former med som öppet och selektivt förfarande. Det öppna förfarandet innebär att [ ] alla intresserade ekonomiska anbudssö- 22 Tävlingsregler för svenska tävlingar, 1998, 2 23 Tävlingsregler för svenska tävlingar, 1998, 2 24 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG, 2004, Artikel 1.11e

16 kande får lämna anbud [ ], medan det selektiva förfarandet innebär att [ ] endast sådana aktörer får lämna anbud som får en inbjudan av den upphandlande myndigheten. Enligt EU:s direktiv kan alla ekonomiska aktörer begära att få delta i en inbjuden tävling. 25 När det handlar om öppna tävlingar framträder en intressant skillnad. De norska reglerna anger att en allmän tävling är öppen för alla [ ] innenfor en geografisk, yrkesmessig, eller annen avgrensning. 26 Dessa avgränsningar i Norge är enbart tillämpliga på tävlingar i privat regi. I de svenska tävlingsreglerna påpekas att valet av tävlande enligt LOU [ ] inte i något fall [får] göras med utgångspunkt i ett visst geografiskt område. 27 I EU:s tjänstedirektiv finns också inskrivet att Rätten att delta i projekttävlingar får inte begränsas a) till en medlemsstats territorium, eller till en del av detta territorium. 28 EU:s direktiv gäller för alla tävlingar som genomförs av offentliga arrangörer i Danmark, Norge och Sverige. Det finns blandade tävlingsformer som tas upp i de danska reglerna. Ett exempel är kombinered realiserings- og honorarkonkurrence, vilket innebär att deltagarna i en inbjuden tävling tillsammans med förslag får lämna in honorartilbud (anbud) på projekteringsuppdrag. Möjligheten att lämna anbud finns även i svenska tävlingar. I de norska reglerna finns det däremot ett tillägg om att en projekttävling inte bör kombineras med anbud på vidare uppdrag. Det går att anordna ikke anonyme konkurrencer i Danmark med ett begränsat antal inbjudna deltagare, om den genomförs i dialog med juryn. I de svenska reglerna finns en motsvarande klausul, som säger att inbjudna tävlingar kan genomföras utan krav på anonymitet om det föreligger särskilda skäl. Denna hänvisning till särskilda skäl går dock inte att använda i en arkitekttävling/formgivningstävling som arrangeras enligt LOU. Kravet på anonymitet får inte brytas i LOU. 29 Frågan om parallella uppdrag är intressant i regelsammanhang. Ett parallellt uppdrag kan beskrivas som en tävlingsliknande upphandlingsform för arkitektuppdrag. Denna form av upphandling är vanlig i Sverige. I avsnittet om tävlingsformer tar NAL:s regler upp frågan om parallella uppdrag. De norska reglerna fastställer att denna upphandlingsform inte skall ses som en tävling: Begrenset konkurranse må ikke forveksles med parallelle oppdrag. Parallelle oppdrag er ikke konkurranse, og omfatter ingen rangering eller kåring av vinner. 30 De svenska reglerna nämner inte parallella uppdrag, men den tävlingsstatistik som vi fått visar att Sveriges Arkitekter inte behandlar parallella uppdrag 25 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG, 2004, Artikel 1.11a-b 26 Konkurranseregler, 1997, 1.7 27 Tävlingsregler för svenska tävlingar, 1998, 4 28 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG, 2004, Artikel 66 29 Tävlingsregler för svenska tävlingar, 1998, 8, Regler, 2003, Inledning, samt Konkurranseregler, 1997, 1.7 30 Konkurranseregler, 1997, 1.7

17 som en godkänd tävlingsform. Samtidigt bör påpekas att det råder en betydande begreppsförvirring på området. Många arkitekter i Sverige ser parallella uppdrag som en form av inbjuden tävling. 31 2.2.4 TVÅSTEGSTÄVLINGAR OCH PREKVALIFICERING I tävlingsreglerna finns så kallade tvåstegstävlingar 32 med som reglerad tävlingsform. Med tvåstegstävling menar de svenska reglerna en allmän tävling som följs av en inbjuden tävling om samma tävlingsuppgift. Etapekonkurrencer omnämns i de danska reglerna som en idétävling som följs av en projekttävling. 33 De norska reglerna är de enda som tar upp prekvalificering som begrepp. Detta definieras som Valg av deltagere til en begrenset konkurranse, etter åpen invitasjon som gjør rede for ønskete kvalifikasjoner og kriterier for valg. 34 Prekvalificering gäller dock för alla inbjudna tävlingar för offentlig upphandling av arkitekttjänster enligt LOU. En byggherre som avser att hålla en inbjuden tävling i enlighet med LOU måste annonsera om intresseanmälningar. Intresserade arkitekter lämnar då in önskade uppgifter om sina rörelser varefter ett antal av dessa kontor väljs ut och bjuds in till tävlingen. 35 2.2.5 JÄVSFRÅGOR En viktig punkt som påverkar deltagandet i tävlingar gäller frågor om jäv. De svenska reglerna tar endast upp jäv i förhållande till juryn. De danska och norska reglerna tar upp jäv i relation till arrangören och andra som arbetat med förberedelserna inför tävlingen. Samtliga regelverk hänvisar till organisationens avgörande i tveksamma fall. De danska reglerna går ett steg längre genom att säga att medlemmar i AA skall rapportera sin medverkan i tävlingar till organisationens tävlingssekretariat. 36 2.2.6 JURY OCH TÄVLINGSFUNKTIONÄRER Tillsättningen av jury tas upp av samtliga regelverk. De danska och norska reglerna påpekar att inbjudaren bör respektera juryns självständighet, vilket inte nämns i de svenska reglerna. I Sverige innehåller reglerna formuleringar om att juryn är ansvarig för tävlingens genomförande. De norska reglerna anger att juryn har ansvaret både för tävlingens program och för bedömning av tävlingsförslagen. De danska reglerna säger endast att juryn skall bedöma inkommande förslag och bör godkänna programmet. 31 Kommentar av Thomas Nordberg, tävlingssekreterare på Sveriges Arkitekter vid seminarium den 19 maj 2005 32 to-trinns konkurranse på norska, etapekonkurrencer på danska. 33 Tävlingsregler för svenska tävlingar, 1998, 3 34 Konkurranseregler, 1997, 1.7 35 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG, 2004, Artikel 23-27 36 Tävlingsregler för svenska tävlingar, 1998, 4, Regler, 2003, 1.1-1.2, Konkurranseregler, 1997, 4.1 och 5.1.b

18 Beträffande juryns sammansättning hänvisas till att minst en tredjedel av personerna bör ha samma kompetens som de tävlande, vilket överensstämmer med EU:s direktiv. Om Sveriges Arkitekter är med och arrangerar tävlingen utser tävlingsnämnden en eller två arkitektrepresentanter; motsvarande sker i Danmark och Norge. Det finns inget i reglerna som hindrar att alla i juryn är arkitekter eller att två tredjedelar av juryn i en arkitekttävling består av lekmän och företrädare för den framtida brukaren av tävlingsobjektet. Varje juryledamot har en röst och vid omröstningar med lika röstetal avgör ordförandens röst. 37 De svenska och norska reglerna tar upp att arrangören skall utse en tävlingsfunktionär, som har hand om kontakten med de tävlande under tystnadsplikt. 38 I de norska reglerna påpekas att en representant för arkitektorganisationen kan påta sig uppgiften som sekreterare i juryn. De danska reglerna föreskriver att den av AA utsedda tävlingssekreteraren även skall fungera som sekreterare i juryn, men då utan att delta i bedömningen av tävlingsförslag. 39 På seminariet om denna rapport den 19 maj kommenterade Patrick Bjurström, tidigare sekreterare i Sveriges Arkitekter, att detta verkar svårt att genomföra i praktiken eftersom de två uppdragen innebär en stor arbetsbörda. 2.2.7 TÄVLINGSPROGRAMMET Om programmet står det i de svenska reglerna att För en tävling skall arrangören utarbeta program, vilket beskriver tävlingsuppgiften, redovisar utvärderingskriterier och reglerar rättigheter och skyldigheter för arrangör, jury, tävlande och eventuell medverkande organisation. 40 Formuleringen är ungefär densamma i de norska reglerna. De danska reglerna uppger att Konkurrenceprogrammet skal være klart og entydigt formuleret. Programmets krav bør være opstillet således, at det præcist fremgår, hvilke krav der er gældende for opgavens løsning. Kravene afpasses således, at de konkurrerende har størst mulig frihed til at løse opgaven. 41 Ansvaret för programmet varierar något. I de svenska reglerna står att juryn skall godkänna tävlingsprogrammet. De norska reglera säger att juryn har ansvaret för att godkänna programmet och de danska reglerna uppger att programmet bør godkännas av juryn. 42 De danska och norska reglerna tar upp att de tävlande måste ha tillräckligt med tid på sig för inlämningen av förslag. I Sverige säger reglerna att inlämningskraven skall vara relevanta, vilket 37 Tävlingsregler för svenska tävlingar, 1998, 5, Regler, 2003, 3.1 och Konkurranseregler, 1997, 3.3 och 5.1.a 38 Tävlingsregler för svenska tävlingar, 1998, 6 och Konkurranseregler, 1997, vedlegg 3 39 Regler, 2003, 3.2 40 Tävlingsregler för svenska tävlingar, 1998, 7 41 Regler, 2003, 2.1 42 Tävlingsregler för svenska tävlingar, 1998, 7, Regler, 2003, 2.4, Konkurranseregler, 1997, vedlegg 1

19 även innefattar tiden, och att alla deltagare skall behandlas lika. 43 2.2.8 ANONYMITET Reglerna om anonymitet är till för att tävlingsförslag skall kunna bedömas på ett opartiskt sätt av en jury utan hänsyn till vem som är förslagsställare. Samtliga regelverk tar upp att juryn inte får bryta namnsedeln innan juryns utlåtande är påskrivet. 44 Anonymiteten får en egen paragraf i de svenska reglerna. Motsvarande krav på deltagarnas anonymitet fram till dess tävlingen avgjorts finns i Norge. De danska reglerna tar upp frågan om anonymitet i samband med de tävlingsformer som saknar uttryckliga krav på anonymitet. I stället hänvisas till att Domerkommiteens medlemmer og rådgivere har tavshetdspligt om hvad der foregår under bedømmelsen. 45 2.2.9 TÄVLINGSKOSTNADER OCH PRISSUMMA De tre länderna skiljer sig något i bestämmelserna om vad prispengarna skall användas till. I de svenska reglerna står det att Prissumma och tävlingsarvoden fastställs med hänsyn till uppgiftens art, omfång och svårighetsgrad samt om tävlingen förutsätter efterföljande uppdrag och, om sådan medverkar, efter samråd med organisation som företräder de tävlande. 46 I de norska reglerna formuleras detta som att premiesumman skal gjenspeile den innsatsen som deltagerne må nedlegge i konkurransen. Premiebeløpet er ikke en del av fremtidig honorar for videregående oppdrag. 47 De danska reglerna omfattar prissumman både i samband med öppna och inbjudna tävlingar: I åbne konkurrencer fastsættes en præmiesum, som har et rimeligt forhold til den samlede indsats, der ydes af konkurrencedeltagerne. 48 [ ] I konkurrencer med et begrænset antal deltagere, hvortil der kræves en selvstændig projekteringsindsats af de bydende, anbefales det, at konkurrenceudskriveren yder alle de indbudte deltagere et vederlag, der er beregnet på at dække den kreative indsats, og som står i et rimeligt forhold hertil. 49 Samtliga tre regelverk anger att det i en inbjuden tävling ges en lika stor summa till alla inbjudna, med en eventuell ytterligare prissumma till vinnaren. I en öppen tävling är det juryn som fördelar den av arrangören avsatta prissumman på förslagen. De danska och de svenska reglerna tar också upp att juryrepresentanterna för organisationen skall honoreras. Sveriges Arkitekter slår fast att arrangören står för alla utgifter i samband med tävlingen. 50 Honoreringen av jurymedlemmar är ofta ett schablonarvode med fast pris. Ersättningen till jurymedlemmarna för arbetet med tävlingen är relativt lågt, ett juryuppdrag ses som ett hedersuppdrag av de inblandade. 51 43 Tävlingsregler för svenska tävlingar, 1998, 7, Regler, 2003, 2.3 och Konkurranseregler, 1997, 3.5 44 Tävlingsregler för svenska tävlingar, 1998, 8 och 13, Regler, 2003, 3.10 och Konkurranseregler, 1997, 4.2 45 Regler, 2003, 3.5 46 Tävlingsregler för svenska tävlingar, 1998, 9 47 Konkurranseregler, 1997, 3.4 48 Regler, 2003, 2.2 49 Ibid. 50 Tävlingsregler för svenska tävlingar, 1998, 9, Regler, 2003, 2.2 och 3.12, Konkurranseregler, 1997, 1.7 och 5.4 51 Bjurström, personlig kommunikation, seminarium den 19 maj 2005

20 2.2.10 BEDÖMNING De svenska reglerna anger att vinnaren skall utses av juryn med utgångspunkt i programmet. Motsvarande formulering finns i de norska reglerna, men inte i de danska. De svenska och de danska reglerna anger att en eventuell oenighet i juryn skall protokollföras. Gemensamt är att juryn har tystnadsplikt och att endast juryn får delta i bedömningen av förslag. Samtliga regelverk hävdar att tävlingsförslag som frångår programmets bestämmelser eller lämnats in för sent skall uteslutas från bedömning. 52 De svenska och norska reglerna utesluter även tävlingsförslag som bryter mot kravet på anonymitet. 53 2.2.11 UTLÅTANDE Juryn skall enligt de svenska reglerna lämna ett skriftligt omdöme som innehåller fyra delar: allmänt omdöme, individuell bedömning, beslut om fördelning av prissumman och rekommendation till arrangören. De danska och norska reglerna innehåller liknande bestämmelser om innehållet i juryns rekommendationer. I de danska reglerna finns vidare en rekommendation om att juryn vid etapekonkurrencer skall ge råd för den fortsatta tävlingen. 54 Det skriftliga omdömet är ett viktigt moment som påverkar processen efter tävlingen. De svenska reglerna anger att Juryn skall rekommendera ett förslag till utförande eller vidare bearbetning om detta inte är uppenbart olämpligt. Till utförande eller vidare bearbetning kan samtliga belönade förslag ifrågakomma. 55 Reglerna öppnar för att samtliga belönade förslag kan komma ifråga i vidare behandling av uppgiften. Även de danska reglerna tar upp denna fråga och skiljer då mellan tävlingsformerna. I en idétävling kan alla premierade förslag komma till utförande om detta funnits med som villkor i programmet. Vinnaren i en projekttävling har rätt att få kompensation om kontoret inte får arbeta vidare med projektet. Juryns beslutanderätt i denna kontroversiella fråga markeras tydligast i de danska reglerna: Skulle særlige forhold gøre sig gældende, således at konkurrenceudskriveren ikke er i stand til at overdrage den udbudte opgave til vinderen, eller hvis den henlægges i mere end to år efter konkurrencens afslutning, bør vinderen have en kompensation for tabet af den forventede opgave. 56 52 Tävlingsregler för svenska tävlingar, 1998, 10, Regler, 2003, 33, 3.7 och 3.8, Konkurranseregler, 1997, 5.3 och vedlegg 4 53 I de svenska reglerna finns ett förbehåll. Ett tävlingsförslag som inte uppfyller kraven i programmet kan premieras genom inköp. 54 Tävlingsregler för svenska tävlingar, 1998, 11, Regler, 2003, 3.10 och 3.11 och Konkurranseregler, 1997, vedlegg 5 55 Tävlingsregler för svenska tävlingar, 1998, 11 56 Regler, 2003, 4.2

21 2.2.12 OM VINNARE INTE KAN UTSES I de svenska reglerna anges att juryn har en möjlighet att rekommendera omtävling om man inte kan hitta en vinnare. En omtävling skall genomföras med bibehållen anonymitet. De norska reglerna tar också upp omtävlingen som en möjlighet och har med rekommendationer på honorar och tävlingsform i dessa fall. 57 Dessa regler ger juryn en utväg om ledamöterna inte lyckas finna en vinnare i tävlingen. 2.2.13 OFFENTLIGHET I de svenska reglerna står att arrangören bör stimulera till debatt om tävlingsuppgiften. Arrangören har en skyldighet att ställa ut tävlingsförslagen och offentliggöra juryns utlåtande. De norska reglerna tar endast upp att arrangören måste vidareföra resultatet av tävlingen i överensstämmelse med programmet. De danska reglerna saknar bestämmelser om arrangörens informationsansvar gentemot allmänheten. 58 I Danmark och Norge ges tävlingsdokumentationen ut som en tävlingsbilaga till medlemstidningen, i alla tre länderna finns dokumentationen av tävlingar genomförda i arkitektorganisationens regi utlagda på organisationernas hemsidor. 2.2.14 UPPHOVSRÄTT OCH NYTTJANDERÄTT Enligt de svenska reglerna är rätten till publicering av tävlingsförslagen fri. 59 De norska reglerna tar i samband med upphovsrättsfrågan upp att vinnaren får använda sig av delar av de andra belönade förslagen i den vidare bearbetningen förutsatt att det står med i programmet. 60 Samtliga tre regelverk hävdar att arrangören har den materiella äganderätten till förslagen samt att förslagsställaren har upphovsrätten till sitt förslag. Vidare står i de svenska reglerna att upphovsrättsinnehavare till förslag, som en jury rekommenderat, i första hand bör komma i fråga för fortsatt uppdrag i anslutning till tävlingen. 61 Här behandlas också frågan om kompensation. Om fortsatt uppdrag uteblir skall vinnaren av tävlingen kompenseras i enlighet med programmet. Både de norska och de danska reglerna är mer preciserade i denna fråga. I de danska reglerna står det att kompensationen skall motsvara arbetsinsatsen och (minst) förstapremiens prissumma. Om projektet startas senare så skall premien ingå i rådgivningshonoraret. I de norska reglerna anges att vinnare, som inte får fortsatt uppdrag, är berättigad till en kompensation som fullt ut motsvarar nedlagt arbete. Kravet på 57 Tävlingsregler för svenska tävlingar, 1998, 12 och Konkurranseregler, 1997, 3.9 58 Tävlingsregler för svenska tävlingar, 1998, 14 och Konkurranseregler, 1997, 3.6 59 Tävlingsregler för svenska tävlingar, 1998, 15 60 Konkurranseregler, 1997, 4.4 61 Tävlingsregler för svenska tävlingar, 1998, 16 och 17, Regler, 2003, 5.1 och 5.2, Konkurranseregler, 1997, 3.8 och 4.4

22 kompensation skall framgå i programmet. I Sverige och Norge är det således programmet som slutligt reglerar frågor om kompensation vid uteblivet uppdrag. 62 2.2.15 UPPDRAG EFTER TÄVLING De svenska och norska reglerna tar upp att vinnaren kan vara i behov av samarbete med ett annat kontor, i Sverige om vinnaren saknar erforderliga resurser och i Norge i det fall som vinnaren har otillräcklig erfarenhet för uppdraget. Det är ett sätt att hantera tävlingar som vinns av nyetablerade kontor. De danska och de svenska reglerna anger att domare inte får överta ett tävlingsuppdrag. Det är inte heller tillåtet för andra medlemmar än vinnaren i någon av länderna att förhandla om uppdraget när en tävling väl är avgjord. 63 2.2.16 TVISTER I Sverige skall en eventuell tvist avgöras i allmän domstol. De danska reglerna hänvisar både till domstolen och till en intern prövning av tvister. Klaganden kan här vända sig till AAs Retsudvalg eller Voldgiftsretten i henhold til AAs vedtægter herfor. I Norge finns ingenting upptaget om tvist, men regelverket nämner i inledningen de lagliga föreskrifter som gäller för tävlingar. 64 2.3 SAMMANFATTNING AV LIKHETER/SKILLNADER Genomgången av reglerna visar att grundprinciperna för arkitekttävlingar är desamma, även om det finns flera mindre avvikelser i organisationernas regelverk. Syftet är att skapa ordning och reda i tävlingsverksamheten. En principiellt intressant skillnad mellan länderna handlar om vem som kontrollerar tävlingsreglerna och fastställer deras innehåll. I Danmark och Norge är det arkitektkåren som genom sina organisationer ensamma bestämmer över regelverken. I Sverige är däremot tävlingsreglerna branschgemensamma. Reglerna är fastställda av Sveriges Arkitekter i samverkan med företrädare för konsult-, bygg- och fastighetsbranschen. Den bredare förankringen av reglerna i Sverige har dock inte resulterat i flera godkända tävlingar eller i att tävlingsinstrumentet fått en högre status i branschen. Statistiken över tävlingar under de två år som har undersökts visar på två intressanta skillnader i fråga om arrangörer. Dels är det en betydligt större andel av tävlingarna i Sverige som arrangerades av privata intressen jämfört med Danmark och Norge. Dels är de statligt arrangerade tävlingarna påtagligt lägre i Sverige än i de övriga två länderna. 62 Tävlingsregler för svenska tävlingar, 1998, 18, Regler, 2003, 4.3 och Konkurranseregler, 1997, 4.5 63 Tävlingsregler för svenska tävlingar, 1998, 18, Etiska regler, tillgängliga på Sveriges Arkitekters hemsida: www.arkitekt.se/s4355,10, Regler, 2003, 5.3 och Konkurranseregler, 1997, 3.7 och 4.6 64 Tävlingsregler för svenska tävlingar, 1998,19, Regler, 2003, 5.4 och Konkurranseregler, 1997, 1.4, 1.5 och 1.6

23 En andra fråga av principiellt intresse handlar om synen på parallella uppdrag. Det är en omdiskuterad upphandlingsform som används flitigt i Sverige. Många arkitekter ser felaktigt parallella uppdrag som en form av inbjuden tävling, men det är endast de norska reglerna uttryckligen påpekar att parallella uppdrag inte är en av NAL godkänd tävlingsform. Kritiken mot parallella uppdrag är att förslagsställaren inte är ägare till sitt förslag och garanterad forstsatt uppdrag vid vinst. Liksom i en tävling arbetar flera arkitekter med samma projekt, men i ett parallellt uppdrag sker arbetet i öppen dialog med beställaren. En annan viktig skillnad mot tävlingar är att ett parallellt uppdrag inte automatiskt innebär fortsatt uppdrag för arkitekten. Enligt LOU måste byggherren gå vidare med upphandling i konkurrens när lösningen är färdig i ett parallellt uppdrag. 65 Gemensamt är att reglerna pekar ut fyra parter i en tävling; arkitektorganisationen, arrangören, deltagarna och juryn. Arrangören har ett huvudansvar för genomförandet av tävlingen och är skyldig att följa tävlingsbestämmelserna. Arkitektorganisationen är ansvarig för tävlingen som representant för arkitekterna och genom medverkan i tävlingsprocessen. Det är organisationen som bevakar kårens gemensamma intresse. Det skall tydligt framgå av programmet om arkitektorganisationen godkänt tävlingen. Enligt NAL har organisationen ett ansvar för att konkurranser som er rettet mot arkitekter blir forberedt og gjennomført på en måte som er betryggende for innbyderen, for konkurrentene og oppgavens løsning. Detta ansvar skall tillgodoses av juryn, bland annat genom att bistå konkurransens innbyder med oppnevning av eller forslag til jurymedlemmer, sekretær, rådgivere og andre betrodde hjelpere hvis konkurransen forøvrig tilfredsstiller disse regler. 66 Genom att gå ut med en inbjudan till tävling eller prekvalificering förpliktigar sig arrangören att genomföra tävlingen i enlighet med programmet. Arrangören har ett ansvar att genomföra programmet på ett sätt som är betryggende for deltagerne, ved å etablere det nødvendige apparat for ivaretagelse av deltagernes anonymitet og andre formelle krav 67 65 Sveriges Arkitketer informerar om Parallella uppdrag och Sveriges Arkitekters upphandlingsservice, informationsfolder från Sveriges Arkitekter 66 Konkurranseregler, 1997, 2.1 67 Konkurranseregler, 1997, 3.2