Bilaga 13KS66-4 Årsplan för säkerhetsarbetet 2013 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Årsplan för säkerhetsarbetet 2013 Plan/Program Dokumentansvarig/processägare Version Kommunstyrelsen 1 Dokumentinformation Underliggande dokument till riktlinjer för säkerhetsarbetet i Piteå kommun Dokumentet gäller för Kommunala förvaltningar och bolag Kommunstyrelsen Senast reviderad Giltig till 2013-12-31
Sida 1 1. Inledning...2 2. Säkerhetsgruppens arbete...3 2.1 Skydd mot olyckor...3 2.1.1. Oljeskyddsplan...3 2.2 Krishantering...4 2.2.1. Risk- och sårbarhetsanalys...4 2.2.2. Övning enligt Utbildnings- och övningsplan...5 2.2.3. Utreda förfrågan om mottagande...5 2.2.4. Beredskapsplan för kärnteknisk olycka...6 2.2.5 Styrel...7 2.3 Internt skydd...7 2.3.1 Skadehantering...7 2.4 Informationssäkerhet...8 2.4.1 Informationssäkerhetsnätverk...8 2.4.2 Metodstöd för informationssäkerhet...9 2.4.3 Revidering av styrdokument...10 2.5 Säkerhetsskydd...10 2.5.1 Utbildning...10 2.5.2 Säkerhetsskyddsplan...11
1. Inledning Enligt Piteå kommuns riktlinjer för säkerhetsarbetet ska en årsplanering för kommunens säkerhetsarbete upprättas varje år av säkerhetsgruppen och fastställs av kommunstyrelsen. Planen för säkerhetsarbetet beskriver hur arbetet ska bedrivas inom de fem säkerhetsområdena: skydd mot olyckor, krishantering, internt skydd, informationssäkerhet och säkerhetsskydd samt säkerhetsgruppens arbete. Enligt riktlinjerna skall planen minst innehålla: Vad som ska göras under året Behov av personella och ekonomiska resurser När och hur uppföljning, utvärdering och avrapportering ska ske 2
2. Säkerhetsgruppens arbete 2.1 Skydd mot olyckor 2.1.1. Oljeskyddsplan I Piteå kommun finns en handels hamn för både gods och olja. Oljehamnen hanteras petroleumprodukter och flytande kemikalier i 5 st. produktledningar. Oljehamnen i Piteå lossar/lastar tankfartyg årets alla dagar med undantag för vissa storhelger. Stora mängder olja till hela Norrbotten passerar denna hamn och en oljeolycka här skulle innebära stora skadar på människa, djur, natur samt ekonomi för ett flertal parter. Kommunen har ingen skyldighet att upprätta ett handlingsprogram för sanering efter ett oljepåslag, dvs. en oljeskyddsplan. En god beredskap med i förväg fastställda rutiner för organisation, ansvar, åtgärder för både räddningsinsats och sanerings fas mm, ökar möjligheten för en lyckad insats som blir effektiv både vad gäller resursanvändning och kostnader. Ett stopp i transporterna via hamnen skulle innebära enorma konsekvenser för kommunen som helhet. Kommunerna ska däremot enligt Lagen om skydd mot olyckor svara för räddningstjänst från strandlinjen och vidare upp på land. Olja som hotar att nå stränder betraktas normalt som skäl för räddningstjänst. Om oljan redan nått stranden och skadan inte förvärras är insatsen en fråga om sanering. Sanering av olja på stränder är inte reglerad i någon författning, men praxis är att kommunerna ansvarar för sitt geografiska område. Gränsen mellan statlig och kommunal räddningstjänst går juridiskt sett i strandlinjen. Genomförande/resurser Består av en kartläggning för att reda ut vad konsekvenserna av ett oljeutsläpp skulle betyda för Piteå Kommun utifrån olika scenario. Därefter skapa en åtgärdsplan och en åtgärdskalender utifrån tänkbara scenarier. Dessutom bör kommunen reda ut vem som bär ansvar för berörda delar och se över de resurser som finns tillgängliga i kommunen samt står till kommunens förfogande vid en eventuell händelse. Det är en rapport som ska skrivas som inte i någon större utsträckning är i behov av samarbete med andra, vilket förkortar handläggningstiden. En månads heltidsarbete för en person bör vara tillräckligt för att färdigställa planen innan årsskiftet. Piteå hamn står inför en eventuell utveckling vilket i förlängningen kan komma betyda att oljeskyddsplanen kan behöva revideras när utvecklingen är färdigställd. I annat fall inom en tioårsperiod. 3
2.2 Krishantering 2.2.1. Risk- och sårbarhetsanalys Att förutse och förebygga är grundläggande för ett gott säkerhets- och krisberedskapsarbete. Samhället ska ha god kunskap om de hot, risker och sårbarheter som kan påverka förmågan att fungera. Syftet med risk- och sårbarhetsanalyser är att minska sårbarheten i samhället och öka förmågan att hantera kriser. Genom ett systematiskt arbetssätt ger analyserna myndigheter och organisationer ökad kunskap för att både förebygga och förbereda sig inför kriser. Målet är också att uppnå en helhetssyn på riskhantering: internt skydd, olycksförebyggande arbete, extraordinära händelser, informationssäkerhet och säkerhetsskydd. Genomförande/Resurser 1. Fastställs anpassad metodik enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps riktlinjer. 2. Skapa händelsebaserade scenario utifrån statistik och händelser som i stor är otänkbara (svarta svanar). 3. Revidera kommunens lista över samhällsviktiga verksamheter samt vilka verksamheter kommunen har ett kritiskt beroende till. 4. Utföra risk- och sårbarhetsanalyser ute i kommunens verksamheter utifrån skapade händelsebaserade scenarion. 5. Analysera förmågan att hantera, motstå, sårbarheter, tillgängliga resurser och åtgärder i en rapport. 6. Hjälpa verksamheterna med deras beredskapsplaner och ansvarsområden utifrån respektive verksamhets risk- och sårbarhetsanalys. 7. Skapa kommunövergripande beredskapsplaner för de extraordinära händelser som framkommer utifrån risk- och sårbarhetsanalysen. Resurser som kan komma att behövas är tre månaders heltidsarbete uppdelat på två personer. Detta är ett tids- och resurskrävande arbete. Men ett väl genomfört arbete ligger till grund för alla kommunens säkerhetsområden och det förebyggande arbetet som behövs utföras för att skydda befolkningen från olyckor, tillbud och risker. Under detta år planerar säkerhetsgruppen att genomföra steg 1 till 3. Detta är ett arbete som ska ske i fyra års cykler då kommunen enligt lag är skyldig att göra en plan för extraordinära händelser för varje ny mandatperiod. Denna plan ska bygga på kommunens risk- och sårbarhetsanalys. 4
2.2.2. Övning enligt Utbildnings- och övningsplan Kommunen är enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) ansvariga för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid. För att kunna uppfylla denna paragraf så finns det en utbildnings- och övningsplan som stöd. Genomförande/Resurser Under 2013 ska enligt utbildnings- och övningsplanen kommunen krisledningsorganisation utföra följande övningar: Seminarieövning Våren 2013 genomgår krisledningsorganisationen en tabletop övning med följande scenario: Brand i äldreboende. Följande funktioner kommer att övas: krisledningsnämnd och krisledningsstab med tillhörande stödfunktioner dock utan ersättare. Spelformsövning med inspel utan motspel Hösten 2013 genomgår krisledningsorganisationen en larm- och startövning med följande scenario: Fjärrvärmeavbrott. Följande funktioner kommer att övas: krisledningsnämnd och krisledningsstab med tillhörande stödfunktioner dock utan ersättare. Resurser som kommer att behövas för att förbereda denna övning är ca fyra veckors heltidsarbete uppdelat på två personer. Själva genomförandet kommer att kräva engagemang och två halva dagars arbetstid av personer ur krisledningen. Två övningar med tillhörande planering ska genomföras under året, en på våren och en på hösten. En viktig komponent i alla övningar är att utvärdera för att kunna upptäcka och åtgärda sårbarheter. Därför kommer alla övningar att utvärderas, antingen av extern utvärderare eller spelledningen. Denna utvärdering ska sedan återrapporteras till de övade och säkerhetsgruppen för åtgärder. 2.2.3. Utreda förfrågan om mottagande Luleå kommun har, tillsammans med Boden och Jokkmokks kommuner, Länsstyrelsen Norrbotten och vattenfall, simulerat ett dammbrott i Lule älv. Luleå kommun har riktat en förfrågan till Piteå om det finns möjlighet att ta emot utrymda från kommunen. En mottagningsort måste planera för hur mottagandet ska ske, både vid själva utrymningen och sett över tid. Luleå kommuns förfrågan omfattar gamla från äldreboende, hemtjänst och 5
gruppbostäder samt i övrigt 10 000 personer. Luleå kommun hemställer att Piteå kommun, i ett första utrymningsskede vid ett stort dammhaveri i Lule älv, tar emot dessa, samt i Piteå kommun i samråd med Luleå kommun tar fram en översiktlig planering för hur mottagandet skall ske. Kommunfullmäktige beslutade 2011-11-21: Att ställa sig principiellt positiv till en mottagning av utrymda. Att uppdra åt kommunstyrelsen att planera för mottagningen av utrymda. Planeringen ska vara så generell att den kan användas oavsett de utrymdas hemvist. Genomförande/Resurser Projektledare utses och lämpliga personer från olika förvaltningar och kommunala bolag. Barn & utbildning, Socialförvaltningen, Fastighet & servicekontoret, Kultur & fritid, Räddningstjänsten, Teknik & gatukontoret och Arbetsmarknad & vuxenutbildning samt bolagen Pireva, PiteBo, PiteEnergi, och Piteå näringsfastigheter. En sådan planering kan finansieras med de statsmedel som kommunen erhåller för krishantering. Arbetet startar i januari och färdigställs i samarbete med Luleå Kommun innan sommaren 2013 genom en överenskommelse med Luleå kommuns säkerhetssamordnare Avrapportering/fastställande av plan för mottagande sker vart fjärde år i samband med plan för extraordinära händelser. 2.2.4. Beredskapsplan för kärnteknisk olycka Kommunfullmäktige har gett säkerhetsgruppen i uppdrag att i samverkan med berörda förvaltningar fortsätta arbetet med beredskapsplaner för det planerade kärnkraftverket i Pyhäjoki i Finland. Väderförhållandena vid ett utsläpp kommer vara avgörande för var och hur nedfall av radioaktiva ämnen sker, vilket i sin tur är avgörande för t.ex. hur stor del av befolkningen, infrastrukturen och näringslivet - främst areella näringar, som kan komma att drabbas. Det är länsstyrelserna i Norr- och Västerbotten som ansvarar för beredskapsplanering och ledning vid kärnkraftsolycka, men kommunerna har ett geografiskt områdesansvar för sina invånare. Genomförande/Resurser Informationsinhämtning från andra myndigheter och kommuner samt lagar, förordningar och rekommendationer som sedan ska anpassas till Piteå Kommun förhållanden. Detta är inte något stort resurskrävande arbete, men det ska dock genomföras. En person, två veckor heltid. 6
Färdigställs för redovisning till kommunstyrelsen innan sommaren 2013. Informera kommunstyrelsen om beredskapsplanen. Denna beredskapsplan bör även ses över och revideras vart fjärde år. 2.2.5 Styrel Styrel - prioritering av samhällsviktiga elanvändare vid kortvarig elbrist. Energimyndigheten har utvecklat en ny systematisk metod för planering av frånkoppling av elanvändare vid kortvarig elbrist. Metoden kallas för Styrel styrning av el till prioriterade användare och syftar till att i så stor utsträckning som möjligt identifiera och prioritera elanvändare som är viktiga för att samhället ska fungera. Det kan till exempel vara sjukhus, räddningstjänst och elektroniska kommunikationer, men också elanvändare som till exempel ansvarar för att vattenoch avloppssystem ska fungera. Genomförande/Resurser Kommunen har genomfört detta arbete under 2011 men det kan nu vara dags för en revidering av vilka samhällsviktiga verksamheter som ska prioriteras. Detta arbete kan med fördel utföras i anknytning till risk- och sårbarhetsanalysens punkt 3. Efter eller i anknytning till punkt tre i risk- och sårbarhetsanalysen. Bör vara färdigställd innan vintern 2013. Detta är en planering som är beroende av förändringar i kommunen och bör knytas till kommunens risk- och sårbarhetsanalys. Vilket konkret betyder att den bör ses över vart fjärde år. 2.3 Internt skydd 2.3.1 Skadehantering Piteå kommun använder det skaderapporteringssystem som Svenska kommunförsäkrings AB (SKFAB) tillhandahåller för delägarkommunerna. Samtliga kommunala förvaltningar och några av de helägda bolagen ska rapportera in skador i systemet. Svensk kommunförsäkrings AB uppdaterade skaderapporteringssystemet STINA till en ny version den 15 oktober 2010. Trots detta och ett par utbildningstillfällen för utsedda rapportörer fungerar rapporteringen inte tillfredställande, det vill säga att endast ett fåtal skador rapporteras. 7
Genomförande/resurser Med anledning av ovanstående bör säkerhetsgruppen se över organisationen och rutinerna för att identifiera alla skador och rapportera dessa. Säkerhetsgruppen ser över organisationen och skapar nya rutiner gällande rapportering under 2013. Säkerhetsgruppen följer kontinuerligt upp inträffade skador med tillhörande återrapportering efter det att ovanstående genomförts. 2.4 Informationssäkerhet 2.4.1 Informationssäkerhetsnätverk Behovet av ett nätverk för personer vars arbetsuppgifter handlar om att samordna och utveckla informationssäkerheten i kommunen är stort i länet. Möjligheten att kunna utbyta erfarenheter, kunskap och information med varandra, landstinget och länsstyrelsen är efterfrågad. Därför kommer ett nätverk för informationssäkerhet att bildas under våren, nätverket består av representanter från respektive kommun, landsinget och länsstyrelsen i Norrbottens län. Nätverket verkar under Kommunförbundet Norrbottens flagg och syftet med nätverket är således att stödja den person som samordnar informationssäkerheten i kommunen med förhoppning om att kommunen genom att delta i nätverket kan förbättra och effektivisera sitt informationssäkerhetsarbete. I förlängningen kan även möjligheten finnas som region att, genom ett väl fungerande informationssäkerhetsnätverk för kommuner, landstinget och länsstyrelsen i Norrbotten, påverka innehållet och utvecklingen i nationella informationssäkerhetsfrågor. Genomförande/resurser Planering och underlag för detta arbete tas fram av informationssäkerhetssamordnaren. Uppstartsträff genomförs som konferens med länets kommuner, NLL och Länsstyrelsen. Uppstarten är planerad att genomföras under första kvartalet 2013 Kan avrapporteras till kommunstyrelsen som separat informationspunkt. 8
2.4.2 Metodstöd för informationssäkerhet Metodstöd för informationssäkerhet MSB Informationssamhället och den e-förvaltning som följer med det samhället kommer att kräva att kommuner, myndigheter och landsting samverkar i större utsträckning kring informationssäkerhet. En vital förutsättning för detta är ett gemensamt språk genom att alla parter arbetar efter gällande standarder på området. Då kommer det att finnas en ömsesidig förståelse vad gäller säkerhetsfrågor och detta skapar i sin tur exempelvis ökad effektivitet, högre säkerhetsmedvetande och i slutändan minskade kostnader. Kommunen har tidigare använt sig av analysverktyget från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) kallat BITS i sitt informationssäkerhetsarbete. MSB stödjer inte längre analysverktyget BITS utan hänvisar istället till sitt nya metodstöd baserat på de gällande ISOstandarder se figur. Utifrån ovanstående utveckling inom informationssäkerhetsområdet ser Säkerhetsgruppen det som nödvändigt i det fortsatta informationssäkerhetsarbetet att fokusera på att införliva detta nya metodstöd i kommunen. Användandet av metodstödet kan ses som något av ett paradigmskifte och innebär ett systematiskt arbetssätt med informationssäkerhet som innehåller processerna Förbereda, Analysera, Utforma, Införa, Följ upp och Förbättra. Genom att implementera det nya metodstödet kan ytterligare synergieffekter uppnås som exempelvis arbetet med ett e-arkiv som bygger på samma metodik och terminologi. Genomförande/resurser Under 2013 är målsättningen att ha slutfört delprocesserna i stegen Förbereda samt Analysera. Arbetet med metodstödet kommer att genomföras i projektform med sex delprojekt som framgår av figur. 9
Analysdelen är omfattande och kommer att involvera personer ur hela kommunens verksamheter men planeras att kunna genomföras i samband med ordinarie risk och sårbarhetsanalyser. Informationssäkerhetssamordnaren ansvarar för projektledning och samordning av arbetet. Arbetet påbörjas under 2013 och fortsätter under 2014 Avrapporteras löpande till kommunstyrelsen och kommunchef. 2.4.3 Revidering av styrdokument I samband med införandet av metodstödet behöver gällande styrdokument revideras så att de omfattar de begrepp och benämningar som gäller för det nya metodstödet. Genomförande/resurser Informationssäkerhetssamordnaren ansvarar för att revideringen av styrdokumenten. Arbetet påbörjas och färdigställs under 2013 Avrapporteras till kommunstyrelsen och kommunchef för godkännande och beslut av ändringar. 2.5 Säkerhetsskydd 2.5.1 Utbildning Kommunens säkerhetsskyddschef och biträdande säkerhetsskyddschef är i behov av utbildning inom området. Säkerhetspolisen (SÄPO) anordnar utbildningar samt utövar tillsyn och ger råd och stöd till kommuner. Genomförande/resurser Utbildningen från Säkerhetspolisen har legat nere under 2011-2012. Normal kurstid är 40h och planerat är att säkerhetsskyddschef ska gå denna utbildning under 2013. Resurser för utbildning tas från kommunens budget för säkerhetsarbete. Säkerhetsskyddschef går utbildningen så snart tillfälle ges. 10
Genomförd utbildning rapporteras i säkerhetsgruppens årsrapport 2.5.2 Säkerhetsskyddsplan Varje kommun måste ha en säkerhetsskyddsplan som bygger på en säkerhetsanalys som innehåller en utredning om sekretess med hänsyn till rikets säkerhet. Detta skall utredas och rapporteras till kommunstyrelsen i formen av en säkerhetsskyddsplan under 2013. Genomförande/resurser Om möjlighet ges till utbildning så påbörjas arbetet med upprättande av säkerhetsskyddsplan därefter. Eventuella resurser tas ur budget för kommunens säkerhetsarbete. Förslag till säkerhetsskyddsplan presenteras under 2013. Säkerhetsskyddsplanen ska fastställas av Kommunfullmäktige under 2013. 11