Denna plan har fastställts av Riksåklagare Anders Perklev den 16 oktober 2015.

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Kontaktpersoner för arbetet med jämställdhetsintegrering... 2 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning... 3 3.1 Brott i nära relation... 3 3.2 Process för framtagande av handlingsplan... 4 3.3 Åklagarmyndighetens arbete med jämställdhetsintegrering hittills... 5 3.4 Utvecklingsbehov... 5 4. Jämställdhetsperspektiv på Åklagarmyndighetens uppdrag och mål... 6 4.1 Myndighetens kärnuppdrag... 6 4.2 Jämställdhetsperspektiv på kärnuppdraget... 6 5. Genomförande... 6 5.1 Organisering och styrning... 7 5.2 Kompetensförsörjning... 7 5.3 Uppföljning och utvärdering... 8 5.4 Hållbarhet och lärande... 8 5.5 Utvecklingsarbetets förutsättningar... 8 6. Mål och aktivitetslista... 9 1

Åklagarmyndighetens kärnuppgift består i att föra det allmännas talan i brottmål. Åklagaren leder förundersökningar, fattar beslut i åtalsfrågan och för talan i domstol. Åklagarmyndigheten ska verka för att åklagarnas verksamhet är lagenlig, förutsebar och enhetlig samt bedrivs effektivt med hög kvalitet. Därigenom ska Åklagarmyndigheten bidra till den enskildes rättssäkerhet, rättstrygghet och till att medborgarna har förtroende för rättsväsendet. Regeringen har inför 2015 gett Åklagarmyndigheten i uppdrag att jämställdhetsintegrera sin verksamhet. Åklagarmyndigheten har beslutat att genomföra uppdraget genom att: Förtydliga jämställdhetsperspektivet i myndighetens centrala styrdokument. Kvalitetssäkra arbetet med brott i nära relation. Bredda och fördjupa jämställdhetsperspektivet i bemötandefrågorna. Ta fram och analysera könsuppdelad statistik. Denna plan har fastställts av Riksåklagare Anders Perklev den 16 oktober 2015. Överåklagare Eva Lundström, ordförande i myndighetens arbetsgrupp Tel. 010-562 50 51 Mob. 070-671 04 77 Epost: Eva.Lundstrom@aklagare.se Stabsdirektör Bertil Metzger, samordnare i arbetsgruppen Tel. 010-562 50 07 Mob. 070-568 66 48 Epost: Bertil.Metzger@aklagare.se Kammaråklagare Thomas Forsberg, sekreterare i arbetsgruppen Tel. 010-562 67 93 Mob. 070-346 35 59 Epost: L.C.Thomas.Forsberg@aklagare.se 2

Åklagarmyndigheten är sedan 2015 en av de myndigheter som har ett regeringsuppdrag att jämställdhetsintegrera sin verksamhet i syfte att denna ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Åklagarmyndigheten ska redovisa en plan för hur myndigheten avser att genomföra uppdraget. Planen ska innehålla identifierade utvecklingsbehov, mål och aktiviteter som myndigheten avser att vidta, samt genomföra under 2016-2018. Planen ska också beskriva på vilket sätt jämställdhet kan integreras och bli en del av myndighetens ordinarie verksamhet, exempelvis i myndighetens styrprocesser. Senast den 2 november 2015 ska planen slutredovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet med kopia till Socialdepartementet). Årlig redovisning av åtgärder och resultat ska lämnas i myndighetens årsredovisning och den 22 februari 2018 ska i särskild ordning en delredovisning lämnas vari resultatet av genomfört arbete 2015-2017 ska beskrivas och analyseras. En grundläggande förutsättning för Åklagarmyndighetens verksamhet är ett objektivt förhållningssätt där inga ovidkommande hänsyn tas. Jämställdhet mellan könen har således under lång tid varit en självklar och central utgångspunkt för myndighetens arbete. Ambitionen och avsikten är och har varit att i samtliga processer agera på ett sådant sätt att kvinnor och män ges samma möjligheter och förutsättningar. Detta har bl.a. kommit till uttryck genom uttalanden i Åklagarmyndighetens vision, etiska riktlinjer, likabehandlingsplan och verksamhetsplaner, samt genom ett medvetet jämställdhetsarbete vid rekrytering till ledande positioner och övriga uppdrag. Exempel på detta är att det sedan ett antal år pågår ett målmedvetet arbete för att säkerställa att rekrytering till bl.a. arbetsgrupper och särskilda uppdrag, samt av kursledare till myndighetens omfattande internutbildningsprogram sker på ett sådant sätt att både män och kvinnor är representerade. Ett annat exempel är att myndighetens chefer tidigare till stor del har bestått av män, men att en jämnare könsfördelning har eftersträvats och uppnåtts under senare år (med undantag för chefsadministratörerna där kvinnorna alltjämt dominerar kraftigt). Den tydligaste jämställdhetskopplingen finns dock i myndighetens arbete med bekämpning av brott i nära relation (se vidare avsnitt 3.1), däribland mäns våld mot kvinnor och sexualbrott, vilka under många år ingått bland de områden som varit högst prioriterade och där en rad åtgärder har vidtagits för att förbättra lagföringsförutsättningarna. Vad gäller myndighetens kärnuppgifter i den brottsutredande verksamheten, har inga specifika åtgärder vidtagits för att uppmärksamma könsskillnader, men även här genomsyras myndighetens grundinställning av uppfattningen om alla människors lika värde. I myndighetens vision och etiska riktlinjer betonas vikten av objektivitet, saklighet och respekt för individen tillsammans med betydelsen av att myndighetens verksamhet är fri från prestige och fördomar. 3.1 Brott i nära relation Liksom nämndes i föregående avsnitt har mycket arbete och fokus lagts på området brott i nära relation under senare år. På de flesta åklagarkammare i landet finns relationsvåldsspecialister med särskilt ansvar för brottsområdet. Under åren har rättsliga handböcker och rättspromemorior om hedersrelaterat våld, kontaktförbud, övergrepp mot barn, fridskränkningsbrott, bemötande av brottsoffer och barn som 3

vittnen i brottmål m.m. tagits fram för att understödja de operativa åklagarnas arbete. Lagföringsandelen beträffande våld i nära relation och vissa sexualbrott är två av de elva parametrar som månatligen följs upp på myndighets- områdes- och kammarnivå. I det löpande arbetet och vid samverkan med polis och andra myndigheter är brott i nära relation ett prioriterat område Under 2010-2012 genomförde Utvecklingscentrum Göteborg ett metodutvecklingsprojekt i samarbete med polis och åklagarkammare på olika håll i landet. Projektet utgick från iakttagelser som gjorts vid tillsyn av handläggningen av vålds- och sexualbrott i nära relation och mot barn under 2009. Både framgångsfaktorer och brister identifierades vid analysen av granskningsresultaten vilka i sin tur låg till grund för framtagandet av en modell för ett bästa arbetssätt. Syftet med projektet var att korta handläggningstiderna och höja kvaliteten i bevissäkringen. Ytterst syftade projektet till att ta fram en fungerande modell för ett strukturerat bästa arbetssätt att utreda vålds- och sexualbrott i nära relation och mot barn. Modellen testades därefter på två åklagarkammare/polismyndigheter. Utvärderingen pekade på flera positiva effekter, bl.a. i kortare handläggningstider, förbättrat bemötande, att målsägandebiträden kom in tidigare i processen, samt i viss mån förbättrat arbete med bevissäkring i form av skadedokumentation. De kammarbesök som områdescheferna genomförde under våren 2015 fokuserade särskilt på bl.a. våld i nära relation i syfte att fånga upp utvecklingsmöjligheter och goda exempel. Allt detta är exempel på Åklagarmyndighetens arbete vad gäller brott i nära relation, däribland mäns våld mot kvinnor. Även om arbetet har varit framgångsrikt, finns mycket kvar att göra. Åklagarmyndigheten kommer därför att ha fortsatt fokus på det området. Inför 2016 pågår planeringen för det fortsatta arbetet på kort sikt. På längre sikt kan konstateras att området fortsatt kräver kontinuerlig bevakning ifråga om behov av utvecklings- och tillsynsinsatser. Några källor vid denna bevakning som kan nämnas är den systematiska uppföljningen av lagföringsstatistik och handläggningstider samt när det gäller kvaliteten i handläggningen även överprövningsärenden och domar som meddelas framförallt i hovrätterna. 3.2 Process för framtagande av handlingsplan Uppdraget om jämställdhetsintegrering påbörjades i början av 2015 och i mars fick en arbetsgrupp slutligt direktiv och uppdrag att till riksåklagaren lämna ett förslag till plan för jämställdhetsintegrering i myndigheten senast den 5 oktober 2015. I direktivet framgår att planen ska innehålla identifierade utvecklingsbehov samt mål och aktiviteter som myndigheten bör vidta för att integrera jämställdhetsperspektivet i sin kärnverksamhet. Riksåklagaren beslutade också om vilka personer som skulle ingå i gruppen, vilken har en bred representation från hela myndigheten och har getts mandatet att engagera även andra medarbetare i framtagandeprocessen. Efter riksåklagarens godkännande kommer innehållet i planen att implementeras i myndighetens ledning, innefattande områdeschefer, kammarchefer, avdelningschefer, enhetschefer och cheferna för de tre utvecklingscentrumen. De åtgärder som succesivt vidtas kommer kontinuerligt att stämmas av med myndighetens ledningsgrupp. JiM-uppdraget och handlingsplanen kommer bland annat att presenteras på chefsmöte i myndigheten den 4-5 november 2015. Chefernas uppdrag kommer därefter att bli att säkerställa att jämställdhetsplanen och dess 4

intentioner får genomslag i verksamheten och hos samtliga medarbetare i myndigheten. 3.3 Åklagarmyndighetens arbete med jämställdhetsintegrering hittills Grundläggande värderingar för Åklagarmyndigheten har under lång tid varit att såväl det interna som externa arbetet ska präglas av principen om alla människors lika värde samt att verksamheten i samtliga avseenden ska bedrivas med frihet från prestige och fördomar och utan att hänsyn tas till ovidkommande syften eller förhållanden. Brott i nära relation har under senare år varit ett av myndighetens högst prioriterade verksamhetsområden där stort fokus lagts på att utveckla den brottsbekämpande verksamheten. Bland annat har omfattande utbildningsinsatser genomförts i myndigheten för att säkerställa en god kompetens på området och ett omfattande arbete har också lagts ner på metodutveckling (se avsnitt 3.1 ovan). 3.4 Utvecklingsbehov Målet är att all verksamhet i Åklagarmyndigheten ska vara jämlik och jämställd. Detta innebär att det finns ett ständigt behov av utveckling. Myndighetens avsikt är att genom det nu aktuella uppdraget inventera och säkerställa att ett tydligt jämställdhetsperspektiv genomsyrar myndighetens alla processer. Inom ramen för detta finns behov av att få bättre kunskap och underlag för att bedöma om myndigheten lever upp till målsättningen om en jämställd verksamhet. Eftersom myndighetens statistik för närvarande inte könsuppdelas finns här ett kunskapsglapp där det behöver klarläggas om myndighetens självbild och målbild överensstämmer med verkligheten. Ett annat område med utvecklingsbehov är bemötandefrågorna där Åklagarmyndigheten redan genomfört ett relativt omfattande internt arbete, men där perspektiven kan behöva breddas och fördjupas ytterligare bland annat genom att jämställdhetsperspektivet förtydligas. Brott i nära relation är ytterligare ett område där utvecklingsbehovet aldrig sinar. Metoderna måste hela tiden hållas uppdaterade och erfarenheter från den operativa verksamheten tas tillvara. Sannolikt finns ett stort mörkertal där alltför många som utsätts för den brottstypen inte anmäler, eller avstår från att medverka i förundersökningen och rättegången (i BRÅ rapport 2014:8 s. 76-79 redovisas resultat från olika undersökningar där andelen som anmäler varierar mellan ca 4 % och ca 25 %). Intressanta faktorer i det sammanhanget är bl.a. i vilken utsträckning brottsoffren har förtroende för åklagarnas arbete med den typen av brottsutredningar, men också vilket stöd som erbjuds målsägandena i form av målsägandebiträde och kontakter med sjukvården m.fl. samt tidpunkten för detta. Utvecklingsbehoven består sammanfattningsvis i att Ta fram och analysera könsuppdelad statistik. Bredda och fördjupa jämställdhetsperspektivet i bemötandefrågorna. Kvalitetssäkra arbetet med brott i nära relation 5

4.1 Myndighetens kärnuppdrag Åklagarna leder förundersökningar, fattar beslut i åtalsfrågan och för det allmännas talan i domstol. Åklagarmyndigheten ska verka för att åklagarnas verksamhet är lagenlig, förutsebar och enhetlig samt bedrivs effektivt med hög kvalitet. Därigenom ska Åklagarmyndigheten bidra till den enskildes rättssäkerhet, rättstrygghet och till att medborgarna har förtroende för rättsväsendet. I Åklagarmyndigheten bidrar alla medarbetare till en effektiv och rättssäker brottsbekämpning. Allt arbete ska präglas av objektivitet och respekt för individen samt frihet från prestige och fördomar. 4.2 Jämställdhetsperspektiv på kärnuppdraget Generellt handlar det om att säkerställa att myndighetens verksamhet bedrivs utan att det tas osakliga hänsyn till könsskillnader. Män och kvinnor har rätt till samma rättstrygghet och rättssäkerhet och har rätt att få sin sak prövad med samma effektivitet och kvalitet. Varken män eller kvinnor ska i kontakten med Åklagarmyndigheten behöva mötas av fördomar eller bristande respekt. Att bekämpa brott i nära relation på ett effektivt och förtroendeskapande sätt bidrar också till det övergripande jämställdhetspolitiska målet att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Under programperioden kommer att fokuseras på följande: Åklagarmyndighetens arbete ska generera lika god rättssäkerhet, effektivitet, kvalitet och rättstrygghet för män och kvinnor. Rättstryggheten för målsägande som utsatts för brott i nära relation ska öka. Alla som kommer i kontakt med Åklagarmyndigheten ska, oavsett kön och vilken roll personen intar, mötas med respekt och på ett likvärdigt sätt. Åklagarmyndigheten ska säkerställa att myndighetens verksamhet genomsyras av ett jämställt förhållningssätt. Detta ska ske genom att: All personal kompetensutvecklas i jämställdhetsfrågor genom fördjupade diskussioner som genomförs på samtliga arbetsplatser till vilka stödmaterial tas fram av en särskild projektgrupp under ledning av en kammarchef med bistånd från Utbildningscentrum och Personalavdelningen. Ett jämställdhetsperspektiv beaktas vid planeringen och genomförandet av all utbildning. En jämställd rekrytering av kursledare och föreläsare eftersträvas. Internt och externt kommunikationsmaterial, samt riktlinjerna för detta ses över ur ett jämställdhetsperspektiv. Ett jämställdhetsperspektiv beaktas vid framtagande av styrdokument som beslutas från och med 2016. 6

Ett jämställdhetsperspektiv anläggs vid planering och prioritering av rättslig utveckling, metodutveckling och tematisk tillsyn. Det skapas förutsättningar för att med viss regelbundenhet ta fram och analysera statistik som är uppdelad efter den misstänktes respektive målsägandens kön. En jämn könsfördelning eftersträvas vid rekrytering och att sökande med underrepresenterat kön ges företräde vid lika meriter. Kvalitetssäkra arbetet med att bekämpa brott i nära relation, dels genom implementering av inom myndigheten framtaget bästa arbetssätt, dels genom tillvaratagande av operativa erfarenheter från samtliga åklagarkammare och vidare utveckling utifrån de erfarenheterna. I samarbete med NCK (Nationellt Centrum för Kvinnofrid) se över lämpliga åtgärder för att säkerställa att Åklagarmyndigheten så långt möjligt bidrar till att offer för brott i nära relation tillförsäkras ett adekvat och professionellt stöd. Eftersträva att alla som har kontakt med Åklagarmyndigheten får ett korrekt och gott bemötande, bland annat genom att ett förtydligat jämställdhetsperspektiv tillförs till myndighetens vägledande dokument för bemötande. 5.1 Organisering och styrning Direktiv utgår från myndighetens ledning och uppdraget är förankrat i myndighetens ledningsgrupp. En projektplan för framtagandeprocessen och en kommunikationsplan fastställs. En bred arbetsgrupp skapar en handlingsplan och driver arbetet. Särskilda budgetmedel avsätts för uppdraget. Uppdraget förankras i myndighetens sju åklagarområden, den nationella åklagaravdelningen och den särskilda åklagarkammaren där respektive kammarchef sedan ges ansvar för att arbetet får genomslag i den operativa verksamheten. Cheferna för de tre utvecklingscentrumen och cheferna för avdelningarna på huvudkontoret ges ansvar för att arbetet får genomslag i sina verksamheter. 5.2 Kompetensförsörjning Kontinuerlig avstämning och diskussion i myndighetens ledning, bland annat i samband med verksamhetsplanering och årsredovisning. Åklagarmyndighetens plan för utbildning och kompetensförsörjning ska revideras utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Analys och uppföljning i samband med utbildningsplanering. Vid framtagande av nya, eller omarbetning av gällande, styrdokument anläggs ett jämställdhetsperspektiv. 7

5.3 Uppföljning och utvärdering Uppföljning av utformningen av myndighetens styrande dokument inklusive anvisningar till årsredovisningen. Återkommande analys av könsuppdelad statistik. Återkommande uppföljning av utvecklingen i myndighetens och områdenas ledningsgrupper. Redovisning av åtgärder och resultat i årsredovisningen. Delredovisning i särskild ordning till regeringskansliet den 22 februari 2018. 5.4 Hållbarhet och lärande Självklara utgångspunkter vid tillskapande av styrande dokument. En levande diskussion i myndighetens, avdelningarnas och områdenas ledning. Kontinuerliga diskussioner på myndighetens arbetsplatser. Resultat och effekter ska kommuniceras internt och, när det är lämpligt, externt. Jämställdhetsfrågan ska vara en av utgångspunkterna vid prioritering och planering av rättslig utveckling och metodutveckling samt vid genomförande av tematisk tillsyn. 5.5 Utvecklingsarbetets förutsättningar Åklagarmyndigheten är en väl fungerande, modern myndighet med grundinställningen om alla människors lika värde. Utgångspunkten för all verksamhet är att den ska bedrivas fritt från prestige och fördomar. Medarbetarnas förhållningssätt ligger väl i linje med dessa värderingar. Att å ena sidan ledarskapet inom Åklagarmyndigheten präglas av stort engagemang och intresse för utvecklingsfrågor och å andra sidan medarbetarna är lyhörda och besitter ett modernt förhållningssätt till de aktuella frågorna gör sammantaget att myndigheten är väl rustad för att ta sig an de identifierade utvecklingsområdena. Tänkbara utmaningar är att få samtliga medarbetares förståelse för de utvecklingsbehov som finns och att åklagarna kan uppleva att deras objektivitet ifrågasätts utan att det finns skäl för det. Vidare kan den operativa verksamheten och de krav den ställer på den enskilde medarbetaren också leda till att de aktiviteter som planeras, inte prioriteras i tillräcklig utsträckning. Utmaningarna bedöms kunna mötas med ett tydligt ledarskap och en genomarbetad presentation av vad regeringsuppdraget handlar om och på vilket sätt det är tänkt att genomföras där medarbetarna bjuds in och görs delaktiga. 8

6. Mål och aktivitetslista EFFEKTMÅL 1 Likvärdiga resultat oavsett kön vad avser rättssäkerhet, effektivitet, kvalitet och rättstrygghet. RESURSER AKTIVITET RESULTATMÅL TIDSPLAN Ekonomiavdelningen. Förutsättningar för att ta fram och analysera könsuppdelad statistik tillskapas. Inga osakliga könsskillnader i åklagarnas arbete med brottsutredningar Modell klar våren 2016. Därefter analys av underlagen. Samtliga chefer. Kompetensutveckling för chefer och övriga medarbetare. För cheferna hösten 2015. För övriga medarbetare våren 2016. Särskild projektgrupp under ledning av chef från den operativa verksamheten med bistånd från Utbildningscentrum och Personalavdelningen. Underlag tas fram till och används vid diskussioner på samtliga arbetsplatser. Påbörjas hösten 2015. Ansvarig föredragande. Jämställdhetsperspektiv beaktas vid framtagande av styrdokument. Löpande från och med hösten 2015. UC och Tillsynsavdelningen. Jämställdhetsperspektiv vid planering och prioritering av rättslig utveckling, metodutveckling och tematisk tillsyn. Löpande från och med hösten 2015. Utbildningscentrum. Jämställdhetsperspektiv vid planering av utbildningar. Löpande från och med hösten 2015. Utbildningscentrum. Jämställd rekrytering av kursledare och föreläsare eftersträvas. Löpande från och med hösten 2015. Personalavdelningen och berörda chefer. Jämställd rekrytering till alla tjänster. Löpande från och med hösten 2015. Informationsavdelningen. Kommunikationsplan för utvecklingsarbetet tas fram. Klart. 9

EFFEKTMÅL 2 Ökad rättstrygghet för målsägande som utsatts för brott i nära relation. RESURSER AKTIVITET RESULTATMÅL TIDSPLAN Områdescheferna och kammarcheferna. Implementering av metodutvecklingsprojektets bästa arbetssätt. Att åklagarnas arbete med brottsutredningar om brott i nära relation håller hög kvalitet, inger förtroende och bidrar till att fler av de som utsatts för brott i nära relation anmäler och att därmed fler sådana brott blir föremål för förundersökning. Pågår, sker löpande. UC Göteborg. Områdescheferna och kammarcheferna. Jämställdhetsperspektiv vid planering och prioritering av rättslig utveckling och metodutveckling på det aktuella brottsområdet. Analysera och tillvarata material ifrån områdeschefernas kammarbesök 2015 på temat våld i nära relation. Pågår, sker löpande. Sammanställning klar hösten 2015. UC Göteborg och den nationellt ansvariga områdeschefen. I samarbete med NCK (Nationellt Centrum för Kvinnofrid) se över lämpliga åtgärder för att säkerställa att Åklagarmyndigheten så långt möjligt bidrar till att offer för brott i nära relation tillförsäkras ett adekvat och professionellt stöd. Påbörjas hösten 2015. Informationsavdelningen. Extern kommunikation av resultat. Sker löpande. EFFEKTMÅL 3 De som har kontakt med Åklagarmyndigheten ges ett gott, korrekt och likvärdigt bemötande. RESURSER AKTIVITET RESULTATMÅL TIDSPLAN 10

Informationsavdelningen. Översyn av riktlinjer för intern och extern kommunikation ur ett jämställdhetsperspektiv. Samtliga Åklagarmyndighetens kontakter ska präglas av professionalism, samt ge ett gott och likvärdigt bemötande. Hösten 2015. Informationsavdelningen. Analys och (vid behov) justering av befintligt kommunikationsmaterial ur ett jämställdhetsperspektiv. Påbörjas hösten 2015. UC Göteborg. Förtydliga jämställdhetsperspektivet i handboken för bemötande av brottsoffer. 2016. Samtliga chefer. Kompetensutveckling för chefer och övriga medarbetare. Se ovan under effektmål 1. 11