ÅKLAGARMYNDIGHETEN Promemoria Sida 1 (8) Kammaråklagare Göran Hellstrand Ert datum Er beteckning AKLAGr.iRVYN1;: GHETEN Riksåklagaren R:kst;., ~,'c",onsll Box 5553, "'tnf\c\ i') 13 114 85 STOCKHOLM \nk,vi),j ut., lp. n,_' Erfarenheter av reformen En modernare rättegång Sammanfattning Sammantaget visar den genomgång Utvecklingscentrum Malmö gjort att det nya regelverket i allt väsentligt, i vart fall ur ett åklagarperspektiv, fungerar bra och att det tillämpas på ett enhetligt sätt. En starkt bidragande orsak till detta torde vara det ingående förberedelsearbete som utmynnade i rättspromemorian En modernare rättegång reformering av processen i allmän domstol (RättsPM 2008:10} Från åklagarna framhålls dock behov av förändringar i några fall. En förbättring som efterfrågas har samband med bildupptagning av förhör i tingsrätten. Vid förhör hänvisas inte sällan till olika dokument. Det bör vara möjligt att få med dokumentet i bildupptagningen för att underlätta användandet av bildupptagningen vid en eventuell hovrättsförhandling. En annan förändring som är nödvändig gäller möjligheten att kunna använda bildupptagningen av ett förhör i en senare huvudförhandling angående mened. Åklagarna ska enligt en rekommendation i RättsPM 2008: 10 inte begära att få ut en kopia av bildupptagningen. Problem kan då uppstå eftersom bildupptagningen ska förstöras viss tid efter att det ursprungliga målet avgjorts. Det bör därför införas en möjlighet för domstolen att bevara bildupptagningen om den kan antas komma att åberopas i ett menedsmål. I För många åklagarkamrar kan möjligheten att närvara vid vissa förhandlingar genom videokonferens innebära stora tidsvinster. För närvarande begränsas möjligheterna av att domstolarna har för få videokonferensanläggningar. Om närvaro genom videokonferens ska kunna utnyttjas i önskad omfattning behöver domstolarnas kapacitet byggas ut. Bakgrund Den 1 november 2008 trädde en rad förändringar i rättegångsbalken i kraft. Syftet med reformen var att skapa en modernare rättegång i allmän domstol. Bland annat skulle modem teknik utnyttjas bättre och handläggning av mål skulle kunna anpassas till vad som är lämpligt i det enskilda fallet t.ex. genom att kravet på muntlighet mjukades upp och möjligheter till avgörande av mål på handlingarna utökades. Reformen syftade även till att skapa en mer ändamålsenlig hovrättsprocess. Hovrättens prövning skulle vara en överprövning och inte en omprövning av tingsrättens avgörande.
Promemoria Sida 2 (8) För att förbereda åklagarväsendet inför lagändringarna tillsatte Åklagarmyndigheten en projektgrupp. Projektet resulterade bland annat i rättspromemorian RättsPM 2008:10 som redovisade de lagändringar som avsåg brottmål och gav åklagarna konkreta råd och rekommendationer om hur bestämmelserna skulle tillämpas. Uppdraget I Åklagarmyndighetens verksamhetsplan för 2009 gavs Utvecklingscentrum Malmö ansvaret att följa upp reformen En modernare rättegång. I verksamhetsplanen angavs att det även under 2009 skulle finnas särskilt avsatta resurser för att följa upp och vidareutveckla tillämpningen av reformen så att de avsedda effekterna uppnås. En promemoria skulle upprättas senast vid utgången av 2009 över handläggningsrutiner och gjorda iakttagelser i övrigt. Genomförandet För att samla in åklagarnas erfarenheter om hur de nya lagbestämmelserna har tillämpats har Utvecklingscentrum Malmö hållit sex seminarier med deltagare från olika kamrar. Ett seminarium har hållits i varje hovrättsområde bland annat för att kunna se om tillämpningen skiftat mellan de olika hovrätterna. Vid seminariet i Malmö deltog åklagare från Malmö åklagarkammare, Södra Skånes åklagarkammare, Åklagarkammaren i Helsingborg, Åklagarkammaren i Kristianstad och Internationella åklagarkammaren i Malmö. Vid seminariet i Stockholm deltog åklagare från Södertörns åklagarkammare, Söderorts åklagarkammare, City åklagarkammare, Västerorts åklagarkammare och Internationella åklagarkammaren i Stockholm. Vid seminariet i Umeå deltog åklagare från Åklagarkammaren i Umeå och Riksenheten för polismåi. Synpunkter har kommit in från Åklagarkammaren i Luleå som inte hade möjlighet att närvara. Vid seminariet i Göteborg deltog åklagare från Aklagarkammaren i Göteborg, Åklagarkammaren i Uddevalla, Åklagarkammaren i Borås och Åklagarkammaren i Karlstad. Vid seminariet i Sundsvall deltog åklagare från Aklagarkammaren i Sundsvall, Åklagarkammaren i Östersund och Åklagarkammaren i Gävle. Vid seminariet i Jönköping deltog åklagare från Åklagarkammaren i Jönköping, Åklagarkammaren i Kalmar och Åklagarkammaren i Linköping. Sammanlagt har således tjugo allmänna åklagarkamrar, två internationella åklagarkamrar och Riksenheten för polismål medverkat.
Promemoria Sida 3 (8) Utvecklingscentrum Malmö har även deltagit i ett seminarium hållet vid Svea hovrätt våren 2009. För att löpande under året få in eventuella synpunkter och förslag från åklagarna har de åklagare som under förberedelseprojektet fungerade som kontaktåklagare på kamrarna även under 2009 varit kontaktåklagare. De har ombetts att meddela om några särskilda problem uppstått vid tillämpningen av de nya reglerna och lämna synpunkter och förslag. Några rapporter om problem har inte kommit in till Utvecklingscentrum Malmö. Redovisningen i denna promemoria följer den disposition som rättspromemorian RättsPM 2008: 10 har. Ljud och bildupptagning av förhör i domstol Alla förhör med bevispersoner i tingsrätt, även med tilltalad och målsägande, ska efter lagändringarna dokumenteras genom ljud och bildupptagning om inte särskilda skäl talar mot det. I hovrätt rar sådan upptagning ske. Planering och strukturering av förhör Enligt rekommendationerna i RättsPM 2008: 10 bör åklagaren planera och strukturera förhören i rätten så att varje åtalspunkt så långt som möjligt tas för sig. Åklagaren bör tydligt under förhöret ange när förhöret avser en allmän inledande del och när förhöret övergår i en ny åtalspunkt eller ett nytt moment. Åklagarnas redovisade erfarenheter tyder inte på att det har varit några större problem med att strukturera förhören. Åklagarna har dock pekat på att det kan vara svårt i mål som avser grov kvinnofridskränkning. En avvägning mellan en ändamålsenlig struktur och möjligheten för målsäganden att fritt få berätta om olika händelser kan behöva göras. Det kan finnas risk för att målsäganden kommer av sig och får sämre möjligheter att lämna en bra berättelse om hon avbryts. Intresset aven bra berättelse måste ofta få väga tyngre än att förhöret ska struktureras så att en eventuell hovrättsförhandling underlättas. Detta gäller även om konsekvensen blir att hela förhöret måste spelas upp i hovrätten också när endast vissa delar av åtalet är uppe till prövning. Om hovrätten inte delar åklagarens uppfattning att hela förhöret ska spelas upp är det viktigt att domstolen meddelar åklagaren i god tid före huvudförhandlingen så att denne hinner gå igenom inspelningen för att avgöra vilka delar som ska spelas upp. Det är då nödvändigt att tingsrätten använt sig av möjligheten att indexera inspel ningen av förhöret. Vägran att medverka Det förefaller vara mycket ovanligt att någon vägrar att medverka vid förhör med anledning av att förhöret spelas in med bild.
Promemoria Sida 4 (8) Tekniska och praktiska problem vid inspelningen Inledningsvis har det funnits brister vid inspelningen men de har till största delen försvunnit efterhand. Vid några tillfållen har inte bilden varit synkroniserad med ljudet. Ibland har vid tolkning den hörde talat så tyst att han eller hon inte hörts på inspelningen utan det är bara tolkens översättning som hörts. Problemet bör kunna lösas med att tolken har en egen mikrofon. Vid någon domstol har försökt gjorts med s.k. myggor och det har fungerat bra. Vid bildupptagningen har ljusförhållandena ibland ställt till med problem. Om den hörde filmats i motljus har det varit svårt att se ansiktsuttryck vilket kan vara en förutsättning för möjligheten att bedöma utsagan. Om man under förhöret åberopat eller hänvisat till ett dokument som visats upp har det varit svårt att få med dokumentet på bildupptagningen. Vid uppspelning i hovrätten har det då varit svårt att följa förhöret eftersom dokumentet inte visats på bildupptagningen. Detta skulle kunna leda till att förhöret behöver tas om i hovrätten. Det finns möjligheter att zooma in dokumentet i bild men det är inte en bra lösning. När inspelningar är undermåliga kan förhöret behöva tas om i hovrätten. Det skulle kunna undvikas om tingsrätten i samband med inspelningen noga kontrollerar att den blivit bra. Behov av förändring Möjligheterna att få med ett dokument i bild under förhöret behöver bli bättre. Det bör vara möjligt att låta dokumentet visas infållt i bilden av den hörde. En möjlighet att kunna stänga av mikrofoner som inte används skulle kunna förbättra kvaliten av ljudinspelningarna. I Offentlighet, sekretess och partsinsyn avseende Ijudoch bildupptagningar I RättsPM 2008: 10 rekommenderades åklagarna att inte begära ut bildupptag ningar från rätten. Vid behov, t.ex. om en annan åklagare ska ha målet i hovrät ten, bör åklagaren begära ut ljudupptagningen eller titta på bild och ljudupp tagningen i domstolens lokaler. Under en förundersökning avseende mened är det alltid nödvändigt att ha tillgång till förhöret från den rättegång då meneden begicks. Ofta är det tillräckligt med ljudupptagningen, men det kan finnas tillfällen då bildupptagningen har sådant mervärde att åklagaren vill åberopa den som bevisning och förevisa den vid huvudförhandlingen. Enligt rekommendationen i RättsPM 2008: 10 bör
Promemoria Sida 5 (8) åklagaren inte begära att få ut en kopia av bildupptagningen. Domstolarna är dock skyldiga att förstöra bildupptagningen viss tid efter att målet i vilket upptagningen gjorts avslutats. Det kan medföra att bildupptagningen inte finns kvar när huvudförhandling i målet om mened ska hållas. Behov av förändring Det behövs en lagändring som möjliggör för rätten att spara inspelade förhör så länge en förundersökning om mened pågår och till dess ett eventuellt åtal prövats slutligt. Närvaro genom videokonferens Samtliga parter och bevispersoner kan, om rätten anser det lämpligt, vara närvarande vid huvudförhandling genom videokonferens eller telefon. Utnyttjandet av möjligheten till närvaro genom videokonferens eller telefon skiftar givetvis mellan de olika kamrarna beroende på avståndet till domstolen. Men det förefaller som om det oberoende av avståndet råder en skiftande praxis mellan domstolarna när det gäller i vilken omfattning som åklagarna tillåts närvara på detta sätt. Åklagarna tillåts ofta att delta vid omhäktningsförhandling genom videokonferens och telefon, men även ibland vid den första häktningsförhandlingen. Också den misstänkte kan delta genom videokonferens vid häktningsförhandling och omhäktningsförhandling vilket kan medföra stora fördelar från säkerhetssynpunkt. Åklagarnas uppfattning är dock att domstolarnas begränsade tillgång till salar utrustade med videokonferensutrustning gör att möjligheten inte kan utnyttjas i den utsträckning som vore önskvärd. Behov av förändring Det anses att möjligheten att delta genom videokonferens bör utnyttjas i mycket större omfattning. Det är framförallt vid okomplicerade häktningsförhandlingar, vid omhäktningsförhandlingar och vid huvudförhandlingar i hovrätt som avser påföljdsfrågor som möjligheten bör utnyttjas. Domstolarna bör utrustas med fler anläggningar för videokonferens. Aklagarens önskemål om hur målet ska handläggas Om åklagaren har några önskemål om hur ett mål ska handläggas bör dessa, enligt RättsPM 2008:10, anges i stämningsansökan. Tillämpningen skiljer sig åt beroende på vilka önskemål det gäller. Åklagarna anger regelmässigt sinaönskemål när det gäller möjligheterna att avgöra målet utan huvudförhandling och påföljdsförslag i sådana mål som kan avgöras utan huvudförhandling.
Promemoria Sida 6 (8) Utvecklingscentrum Malmö Datum Ont Det har dock när det gäller påföljdsförslag ifrågasatts om det inte i vissa mål är tillräcklig att åklagaren uttrycker sig mer likt hur man gör vid en huvudförhandling, t.ex. att brottet bör föranleda ett måttligt bötesstraff. Beräknad förhandlingstid När det gäller beräknad förhandlingstid förekommer på många kamrar en överenskommelse med tingsrätten om i vilka mål som åklagaren ska ange detta. Överenskommelsen kan t. ex. avse mål som kan beräknas ta längre tid än en halv dag eller mål i vilka det är fler än den misstänkte, målsäganden och två vittnen som ska höras. Tingsrätten har i vissa fall uttryckt ett önskemål om att åklagaren ska ange den beräknade förhandlingstiden med hänsyn till att det är sekreterare vid domstolen som sätter ut målen och i något fall även att sekreterarna är oerfarna. En uppskattning är ofta svår att göra eftersom förhandlingstiden bland annat är beroende av vilken ordförande och åklagare som har målet. Det har förekommit att domstolen visat viss irritation om åklagarens uppskattning av tidsåtgången inte stämt. Medhörning När det gäller önskemål från en bevisperson att få höras i den misstänktes frånvaro har åklagaren ofta inte kännedom om önskemålet när han eller hon skriver stämningsansökan och kan därför inte ange detta. Det förekommer också att åklagare har kännedomen men anser det olämpligt att i stämningsansökan ange önskemålet eftersom åklagaren inte vill avhända sig möjligheten att försöka påverka bevispersonen att gå med på att höras i den misstänktes närvaro. Avgörande utan huvudförhandling i tingsrätt Åklagarnas uppfattning är att den nya möjligheten att avgöra mål utan huvudförhandling i tingsrätten används i mycket stor utsträckning. Det har i de flesta fall inneburit att målet avgörs snabbare än tidigare. Det har också inneburit en resursbesparing för kamrarna, flera kamrar uppskattar att antalet huvudförhandlingar i bötesmål minskat med hälften. Möjligheten att avgöra mål utan huvudförhandling har vid flera kamrar förändrat bedömningen av om strafföreläggande ska utfärdas eller inte. Vid dessa kamrar utfärdas inte strafföreläggande i tveksamma fall i samma omfattning som tidigare. Hänvisning till handlingar vid huvudförhandling Möjligheten att hänvisa till handlingar har efter reformen i huvudsak inte utnyttjats i större omfattning än tidigare. Om hänvisning sker gäller det i regel skriftlig bevisning. I några fall har åklagaren hänvisat till uppställningar i
Promemoria Sida 7 (8) stämningsansökningar avseende bedrägerier. Även i personaliadelen används möjligheten till hänvisning i vissa fall, framförallt i hovrätten. Det har förekommit att rätten bett åklagaren att redogöra för innehållet trots att åklagaren endast velat hänvisa till handlingen. Ett skäl har varit att rättens alla ledamöter i förväg inte fått del av de handlingar som hänvisats till. Det är viktigt att åklagaren, om han eller hon i stämningsansökan angett att hänvisning kommer att ske; före huvudförhandlingen får besked om hänvisning inte godtas. Muntlig förberedelse Kravet på att det ska föreligga särskilda skäl för att förberedelse i brottmål ska kunna hållas har tagits bort. Det är oklart om denna möjlighet har använts i större omfattning än tidigare. I några större mål har det använts och fungerat bra. En muntlig förberedelse uppges vara ett bra tillfålle att utröna om någon bevisning är obehövlig. Avvisning av bevisning Rätten har fått möjlighet att avvisa bevisning om det trots rimliga ansträngningar inte kan tas upp och avgörandet inte bör ytterligare fördröjas. Det förekommer enligt åklagarnas erfarenhet inte i någon större omfattning att domstolarna avvisar bevisning av den anledningen. Det är viktigt att åklagaren om det blir aktuellt får en redogörelse för vilka ansträngningar som gjorts för att, om det gäller åklagarens bevisning, kunna avgöra om bevisningen ska återkallas. Hovrättsprocessen OmftJrhtJr eller kompletterande ftjrhtjr Hovrättsprocessen ska i första hand vara en granskande överprövning av tingsrättens avgörande, inte en omprövning. Huvudregeln är att videoförhören från tingsrätten, även med tilltalad och målsägande, ska spelas upp i hovrätten. I vissa fall kan tilläggsförhör förekomma. Endast i undantagsfall ska omförhör hållas. Det är, som avsågs med reformen, mycket ovanligt med omförhör i hovrätten. Det har förekommit att det blivit nödvändigt med omförhör på grund av att inspelningen i något avseende misslyckats i tingsrätten. Tilläggsförhör förekommer men är också ovanliga. Skäl för tilläggsförhör har bland annat varit att det tillkommit ny bevisning.
Promemoria Sida 8 (8) Aklagarens närvaro under förhandlingen Enligt åklagarnas erfarenheter krävs regelmässigt åklagarens närvaro under uppspelning av inspelade förhör. Tillämpningen skiljer sig inte markant mellan de olika hovrätterna. Likväl som det kan finnas skillnader mellan hovrätterna kan det finnas skillnader mellan en hovrätts olika avdelningar. Denna tillämpning är också i linje med vad många åklagare anser vara riktigt. Det har redovisats flera skäl för uppfattningen. När det hålls en förhandling i hovrätten är utgångspunkten att parterna ska vara närvarande. Åklagarens närvaro påkallas även av respekt för den åtalade. Om staten genom åklagaren påfordrar att den åtalade ska straffas för något kan det vara viktigt för denne att inte mötas aven tom åklagarstol under rättegången. Det är också viktigt för tilltron till vår rättsordning att åklagaren med sin närvaro visar att hovrättsförhandlingen är ett viktigt inslag i rättsskipningen och inte bara något som måste genomföras. Åklagaren kan på ett mycket bättre sätt tillgodogöra sig innehållet i förhöret när han eller hon helt kan koncentrera sig på vad som sägs och hur det sägs. Även om förhören bara ska spelas upp kan det under uppspelningen uppstå frågor eller problem som kan behöva lösas. Åklagarens närvaro kan då behövas för reda ut oklarheter. Det har också framhållits att när målsäganden är närvarande ska också åklagaren vara det. Mot kravet på närvaro har anförts att åklagaren redan vet vad som sägs under förhöret. När det gäller inspelade barnförhör som hållits under förundersökningen har åklagaren oftast sett förhören flera gånger innan hovrättsförhandlingen. Åklagarna har ett hårt arbetstryck och att då behöva sitta med och titta på inspelade förhör under flera timmar eller dagar när man kunnat använda tiden till annat arbete är inte effektivt. Utvecklingscentrum Malmös uppfattning är att åklagaren ska vara närvarande vid uppspelning av förhör, främst av det skälet att det, liksom före reformen, är fråga om en muntlig förhandling. Denna uppfattning stöds också av de flesta åklagarna. Åklagarna ska dock ha möjlighet att inte behöva vara närvarande i speciella situationer. al;;~om borde kunna utnyttjas i större omfattning är att åklagaren rar hänvisa till ljud och bildinspelningen av förhör och " att hovrätten tar del av fi.o...rn.h./öre...;.~ aq.p.hförhandlingen.. 1" ~,,'. 9t. (LLL~ överåklagare '7. ran Hellstrand,/ 4J;~~.