Finansiering av v ideokonferens- och presentationsteknik DV-RAPPORT 2004:3

Finansiering av v ideokonferens- och presentationsteknik DV-RAPPORT 2004:3 Redovisning av ett regeringsuppdrag

Producerad av Informationssekretariatet, Domstolsverket, diarienummer 1811-2003 Tryckt av Tabergs tryckeri AB, Jönköping, april 2004

Finansiering av utrustning för videokonferens och presentationsteknik i de allmänna domstolarna 1 Sammanfattning... 2 2 Uppdraget... 3 3 Bakgrund... 4 4 Tekniknivån i domstolarna... 5 4.1 Tekniknivån - allmänt... 5 4.1.1 Domstolsteknik... 5 4.1.2 Presentationsutrustning... 5 4.1.3 Videokonferens... 5 4.2 Status och planerade installationer... 5 5 Videokonferens användningsområde och effekter... 7 5.1 Handläggning av mål och ärenden... 7 5.2 Övriga användningsområden... 9 5.3 Effekter... 9 6 Presentationsteknik - användningsområde och effekter...12 7 Kostnader för att införskaffa utrustning...13 7.1 Videokonferens inklusive presentationsutrustning... 13 7.1.1 Kostnad förhandlingssal... 13 7.1.2 Kostnad vittnesrum... 14 7.1.3 Totalkostnad videokonferens inklusive presentationsutrustning... 14 7.2 Enbart presentationsutrustning - förhandlingssal... 14 8 Samordning av vissa frågor...15 9 Finansiering m.m...16 Bilaga 1 Förfrågan - allmän domstol Bilaga 2 Förfrågan allmän förvaltningsdomstol 1 (17)

1 Sammanfattning Domstolsverket (DV), Riksåklagaren, Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Statens kriminaltekniska laboratorium, Kriminalvårdsstyrelsen och Rättsmedicinalverket fick den 18 december 2003 regeringens uppdrag att lämna förslag till finansiering av utrustning för videokonferens och presentationsteknik i de allmänna domstolarna. I enlighet med uppdraget redovisar DV i denna rapport på vilket sätt videokonferens och presentationsteknik kan användas i de allmänna domstolarna och vilka effekter denna användning kan ge. I rapporten redovisas också kostnaderna för att införskaffa videokonferens och presentationsteknik i de allmänna domstolarna. Implementering av utrustning för videokonferens och presentation i samtliga allmänna domstolar innebär att betydande investeringar måste göras de närmaste åren. Om man väljer att utrusta en förhandlingssal och vittnessrum per domstol med den nya tekniken uppgår den totala investeringen till ca 74 860-104 600 tkr, vilket ger en genomsnittlig årskostnad för ränta och amortering om 17 000-24 000 tkr under fem år. För domstolväsendets del överstiger kostnaderna vida de ekonomiska vinster som kan antas uppstå genom ett frekvent användande av videokonferens, i huvudsak genom minskade ersättningar av allmänna medel för vittnen m.fl. De kvalitativa vinster som kan göras med hjälp av tekniken för videokonferens och presentationsteknik är dock stora och innebär att domstolarna i olika avseenden kan ge en bättre service och komma närmare de personer som av olika anledningar anlitar domstolarna. Videokonferens- och presentationstekniken kan även på sikt när tekniken har en bättre spridning förväntas leda till ett mer effektivt domstolsväsende. Domstolsväsendet har inte en ekonomi i balans. Underskottet för 2003 är betydande och den ekonomiska situationen för domstolarna innebär att domstolarna de kommande åren måste spara i sina verksamheter samtidigt som angelägna satsningar inom olika områden måste nedprioriteras. Domstolsväsendet har därför inte de resurser som krävs för att installera videokonferens- och presentationsteknik i alla allmänna domstolar. Ett genomförande av reformerna avseende videokonferens och presentationsteknik förutsätter därför enligt DV:s uppfattning att nödvändiga resurser ställs till domstolsväsendets förfogande. 2 (17)

2 Uppdraget Domstolsverket (DV), Riksåklagaren, Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Statens kriminaltekniska laboratorium, Kriminalvårdsstyrelsen och Rättsmedicinalverket fick den 18 december 2003 regeringens uppdrag att lämna förslag till finansiering av utrustning för videokonferens och presentationsteknik i de allmänna domstolarna. I uppdraget ingår för samtliga myndigheter att utreda och redovisa på vilket sätt videokonferens och presentationsteknik i de allmänna domstolarna kan utnyttjas inom respektive myndighets verksamhetsområde och vilka effekter sådant utnyttjande kan ge. I uppdraget ingår vidare för DV att utreda och redovisa kostnaderna för att införskaffa utrustning för videokonferens och presentationsteknik i de allmänna domstolarna. I uppdraget ingår slutligen också för samtliga myndigheter att utreda och redovisa i vilken omfattning i förhållande till uppskattad nytta, respektive myndighet kan medverka till finansiering av utrustning för videokonferens och presentationsteknik i de allmänna domstolarna. Uppdraget skall redovisas senast den 31 mars 2004. I anledning av uppdraget har Rikspolisstyrelsen i januari 2004 tagit initiativ till ett möte till vilket företrädare för samtliga myndigheter som omfattas av uppdraget inbjudits för att diskutera uppdraget. Totalt har tre möten hållits med företrädare för flertalet av myndigheterna. DV har inför redovisningen av uppdraget ställt ett antal frågor till några allmänna domstolar som har erfarenhet av videokonferens-/presentationsteknik, bilaga 1. Frågor i anledning av uppdraget har också ställts till de allmänna förvaltningsdomstolarna, bilaga 2. 3 (17)

3 Bakgrund Sedan den 1 januari 2000 pågår en försöksverksamhet med videokonferens i de allmänna domstolarna. Riksdagen har vid två tillfällen beslutat att försöksverksamheten skall fortsätta att gälla och den pågår för närvarande till och med den 31 december 2004. DV som haft regeringens uppdrag att genomföra och utvärdera försöksverksamheten har i juni 2002 genom slutrapporten Försöksverksamhet med videokonferens i allmänna domstolarna (DV-rapport 2002:5) redovisat användningen av videokonferens i de allmänna domstolarna. DV har i rapporten gjort bedömningen att möjligheterna till videokonferens bör permanentas och att videokonferens successivt bör införas i samtliga allmänna domstolar. Sedan den 1 april 2001 pågår också ett försök med videokonferens i de allmänna förvaltningsdomstolarna. Försöksverksamheten i de allmänna förvaltningsdomstolarna pågår även den till och med den 31 december 2004. DV har den 28 januari 2004 till regeringen lämnat en redovisning av försöksverksamheten i de allmänna förvaltningsdomstolarna (DV-rapport 2004:1). DV har gjort bedömningen att även möjligheterna till videokonferens i de allmänna förvaltningsdomstolarna bör permanentas. Eftersom användningen av videokonferens i de domstolarna varit mycket blygsam bör videokonferenstekniken enligt DV:s uppfattning inledningsvis införas vid de allmänna förvaltningsdomstolar som har gemensamma lokaler med en allmän domstol för att på så sätt möjliggöra ett mer frekvent utnyttjande av tekniken. I budgetpropositionen för år 2004 (prop. 2003/04:1, utgiftsområde 4) har regeringen uttalat som sin målsättning att under 2004 lägga fram en proposition som behandlar videokonferens i allmän domstol. 4 (17)

4 Tekniknivån i domstolarna 4.1 Tekniknivån - allmänt Den tekniska standarden i de flesta av domstolarnas förhandlingslokaler är i princip densamma som för 10-20 år sedan. Det innebär bl.a. att man har analog inspelning av ljud med många gånger mycket dålig kvalitet på ljudåtergivningen och att man inte har tillgång till t.ex. modern presentationsteknik. Undantaget är de mycket få domstolar som under senare år har fått nya eller ombyggda förhandlingslokaler. Dessa har i samband med ombyggnationerna fått en mycket modern och avancerad teknisk utrustning med domstolsteknik (se nedan vad som innefattas av detta begrepp) och presentationsutrustning. Förberedelserummen har utrustats enbart med modern domstolsteknik. I samband med försöksverksamheten med videokonferens har ett antal domstolar utrustats med videokonferensanläggningar. Den teknik som används i domstolarnas förhandlingslokaler kan delas in i tre olika nivåer. Nedan redogörs närmare för de tre olika tekniska nivåer som används i domstolarna idag. 4.1.1 Domstolsteknik I den vanliga domstolstekniken ingår nödvändiga basfunktioner för en sal eller ett förberedelserum som ljudförstärkning med mikrofoner, högtalare och ljudmixers, funktioner för pårop, medlyssning, telefonkonferens, ljudinspelning samt indikering av att förhandling pågår, för stängda dörrar och för att kalla på vaktmästare. I domstolstekniken kan även ingå integrerad tolkfunktion. En angelägen uppgift de närmaste åren kommer att vara att ersätta samtliga kassettbandspelare med modern inspelningsutrustning. 4.1.2 Presentationsutrustning Med presentationsteknik avses funktioner för att visa föremål, dokument, PowerPoint-presentationer och videofilmer. Av praktiska skäl integreras presentationstekniken med de tekniska funktionerna i förhandlingssalens styrsystem som manövreras från en pekskärm. Från pekskärmen styrs således såväl presentationsutrustningen som de funktioner som ingår i den vanliga domstolstekniken. Ett alternativ skulle annars vara att styra de olika funktionerna med ett antal fjärrkontroller. 4.1.3 Videokonferens Videokonferens avser funktioner för att personer ska kunna delta i förhandlingar genom bild- och ljudöverföring från annan plats än förhandlingssalen. I den teknik som används idag finns inte funktioner för inspelning av bild. Hittills har en lösning använts som innebär att 4 5 rörliga videokameror kan styras antingen manuellt från pekskärm eller med röststyrning. De flesta domstolar som utrustats med videokonferens har utöver utrustning i en förhandlingssal även fått en konventionell videokonferensutrustning som placerats i vittnesrum eller liknande. 4.2 Status och planerade installationer Hittills har DV utrustat totalt 14 förhandlingssalar med modern teknik för presentation och modern domstolsteknik och sex förberedelserum med modern 5 (17)

domstolsteknik. Under de kommande åren behöver upprustningen av den tekniska nivån fortsätta. Samtliga förhandlingssalar behöver utrustas med presentationsteknik. Tekniken efterfrågas såväl av domstolarna som av parter och ombud. Arbetet med att införa ny teknik för presentation sker nu i första hand i samband med de ny- och ombyggnationer som genomförs inom domstolsväsendet i anledning av yttre organisatoriska förändringar. Fram till det närmaste halvårsskiftet kommer ytterligare 27 förhandlingssalar och 10 förberedelserum att utrustas med modern teknik. Under perioden till och med år 2007 beräknas drygt 15 ny- och ombyggnadsprojekt att genomföras. Målsättningen är att alla domstolar som under perioden är föremål för ny- och ombyggnationer i rättssalarna ska utrustas, förutom med den vanliga domstolstekniken även med en integrerad utrustning för presentation. Förberedelserummen kommer att utrustas med modern domstolsteknik. Utöver modern domstolsteknik och presentationsteknik har utrustning för videokonferens installerats i 20 domstolar som deltar i försöksverksamheten med videokonferens i allmän domstol och i allmän förvaltningsdomstol. Vissa av de videokonferensutrustningar som installerats är tack vare samlokaliseringar tillgängliga för både tingsrätt och länsrätt. I de videokonferensutrustningar som installerats har även integrerats utrustning för presentation. På grund av den ekonomiska situationen och prioriteringar av teknik för presentation sker inte längre några installationer av videokonferensanläggningar. T.o.m. år 2007 kommer således enligt plan 20 domstolar ha utrustning för videokonferens inklusive presentation och 23 domstolar ha utrustning för presentation. 6 (17)

5 Videokonferens användningsområde och effekter 5.1 Handläggning av mål och ärenden DV har i slutrapporten Försöksverksamhet med videokonferens i allmän domstol (DV-rapport 2002:5) redovisat den användning av videokonferens i de allmänna domstolarna som skett under tiden den 1 januari 2000 till den 1 maj 2002. DV har fortsatt att följa upp användningen av videokonferens vid handläggningen av mål och ärenden. Hittills har 250 videokonferenser rapporterats till DV från de allmänna domstolarna. Av de rapporter om användning av videokonferens som verket fått in framgår att användningsområdet för videokonferens vid handläggning av mål och ärenden i allmän domstol är brett. Videokonferens används i princip i alla typer av förhandlingar. De allra flesta förhandlingar (70 %) som genomförts med videokonferens har varit brottmålsförhandlingar - huvudförhandlingar och häktnings- /omhäktningsförhandlingar. Den närmare fördelningen mellan de olika typerna av förhandlingar framgår av tabell 1 nedan. Tabell 1 Typ av förhandling Typ av förhandling Antal videokonferenser Tvistemål huvudförhandling (dispositivt mål) 15 Tvistemål muntlig förberedelse (dispositivt mål) 23 Tvistemål huvudförhandling (indispositivt mål) 17 Tvistemål muntlig förberedelse (indispositivt mål) 4 Brottmål huvudförhandling 155 Brottmål häktningsförhandling (omhäktningsförhandling) 20 Konkurssammanträde 6 Muntlig förhandling i övriga ärende 10 Totalt 250 Totalt har DV hittills fått rapporter om att ca 270 personer har deltagit i förhandling genom videokonferens. I denna rapportering ingår även de tillfällen då videokonferens har används istället för s.k. medhörning. Av de rapporter som DV fått in framgår att i princip samtliga kategorier av aktörer som förekommer vid rättegångar har deltagit genom videokonferens. Av särskilt intresse i detta sammanhang är hur ofta det förekommit att någon av de myndigheter som är aktuella för detta uppdrag har närvarat genom videokonferens och varifrån ett sådant deltagande i så fall har skett. Domstolarna har rapporterat att det vid drygt 70 tillfällen förekommit att åklagare deltagit i förhandling genom videokonferens. Deltagandet har vid 45 tillfällen skett från någon av de tre åklagarkammare som sedan inledningen av försöksverksamheten haft videokonferensutrustning (åklagarkamrarna i Kalmar, Skövde och Örebro). Vid de resterande 27 tillfällena har åklagare deltagit från annan domstol som har videokonferensutrustning. De flesta förhandlingar med åklagare närvarande genom videokonferens har skett vid Blekinge tings- 7 (17)

rätt (åklagare närvarade genom videokonferens från Hovrätten över Skåne och Blekinge), i Göta hovrätt (åklagare närvarade genom videokonferens från Norrköpings tingsrätt) och vid Gällivare tingsrätt (åklagare närvarade genom videokonferens från Luleå tingsrätt). De fall då åklagare närvarat genom videokonferens avser både huvudförhandlingar och häktnings/omhäktningsförhandlingar. Domstolarna har i många fall då åklagare närvarat genom videokonferens angett att videokonferens använts för att åklagare skulle kunna utnyttja sin arbetstid mer effektivt. Av de rapporter som DV fått in över användningen av videokonferens framgår vidare att tre sakkunniga närvarat genom videokonferens. Huruvida dessa personer företräder någon av de för uppdraget aktuella myndigheterna framgår dock inte av de rapporter som lämnats. Vid nio tillfällen har det förekommit att anhållna/häktade närvarat genom videokonferens vid häktningsförhandling/omhäktningsförhandling. Vid de flesta av dessa tillfällen har videokonferens skett mellan Gällivare och Luleå tingsrätter. Vid fyra tillfällen har det förekommit att person intagen i anstalt deltagit genom videokonferens från domstol belägen i närheten av aktuell anstalt. Det har i de här fallen varit både tilltalade, målsägande och vittnen som deltagit genom videokonferens. Av intresse i detta sammanhang är slutligen också att det vid fyra tillfällen hållits vittnesförhör genom videokonferens med poliser. Domstolarna har i anledning av detta uppdrag tillfrågats om vilka myndigheter som främst kan komma att ha nytta av att delta vid förhandlingar genom videokonferens. Nedan anges de myndigheter och de situationer som domstolarna angett, även såvitt gäller de allmänna förvaltningsdomstolarna. Företrädare för kronofogdemyndigheterna Personal från kriminalvården (inställelser av intagna i anstalt och häktade samt i mål där Kriminalvårdstyrelsen företräder det allmänna) Företrädare för Skatteverket Företrädare för Tullverket (tullmål) Företrädare för Riksförsäkringsverket Företrädare för Energimyndigheten Företrädare för Lotteriinspektionen Sakkunniga vittnen (exempelvis företrädare för Rättsmedicinalverket och Statens kriminaltekniska laboratorium) Domstolarna har även tillfrågats om de ser några behov för andra myndigheter att låna videokonferensutrustning vid domstol. De myndigheter som nämnts i detta sammanhang är övervakningsnämnder som ibland skulle kunna ha ett behov av att låna utrustning för deltagande vid sammanträde inför nämnden. Så har även skett vid några tillfällen. Även Statens kriminaltekniska laboratorium har nämnts i detta sammanhang. Av intresse är även de ca 20 tillfällen då domstolarna lånat åklagarkamrarnas utrustning för videokonferens med andra aktörer än åklagare. Vid ytterligare 8 (17)

två tillfällen har det förekommit att personer deltagit rättegång genom videokonferens från lokal utanför domstolsväsendet (Telia och högskola). Någon större ökning av användningen av videokonferens har inte skett under de drygt fyra år som försöket hittills har pågått. En av anledningarna till att någon ökning inte har skett i användningsfrekvensen är enligt flera domstolar att det finns för få anläggningar att kommunicera med. Genom en ökad spridning av videokonferensanläggningar torde användningen enligt domstolarna öka. Ett sätt att öka användningen är att i större grad än idag utnyttja videokonferensanläggningar vid andra myndigheter. För att kunna göra detta krävs kunskap om vilka myndigheter som har tillgång till videokonferensanläggning. Det finns därför enligt DV:s uppfattning ett behov av att ta fram en lätt tillgänglig förteckning över vilka myndigheter som har videokonferensanläggningar med adresser och vissa tekniska uppgifter och vem på myndigheten som skall kontaktas vid bokning. En möjlighet att ta fram en sådan förteckning är som DV i tidigare sammanhang påpekat (DV-rapport 2004:1) att ge t.ex. Statskontoret ett sådant uppdrag. 5.2 Övriga användningsområden Videokonferensutrustningen kan självklart användas för andra ändamål än för deltagande i rättegång. Domstolarna har utöver användning av videokonferens vid rättegångar pekat på följande användningsområden: Interna möten (domstolar med verksamhet på flera orter) Vid arbete på distans ex. förekommer det att domare vid en domstol tjänstgör vid annan domstol för avverkning av balanser och videokonferens kan vara lämpligt att använda för bl.a. föredragning för nämnd Utbildningsändamål Möten med DV (exempel på möten - budgetöverläggningar, utvecklingsfrågor) Möten i projektgrupper Konferenser och erfarenhetsutbyte med andra domstolar Samverkansmöten med andra myndigheter Bevisupptagning åt andra länder 5.3 Effekter I uppdraget ingår att utreda och redovisa vilka effekter, t.ex. besparingar eller annan nytta, utnyttjande av videokonferens kan ge. Som DV i tidigare sammanhang (DV-rapport 2002:5) framfört kan ett frekvent användande av videokonferens förväntas leda till att vissa besparingar kan göras inom rättsväsendet. För domstolsväsendet kan besparingar förväntas göras när det gäller ersättningar av allmänna medel till vittnen, målsägande m.fl. Omfattningen av besparingarna beror till stor del på hur ofta videokonferens kommer att användas. En ökning av antalet domstolar med videokonferensanläggningar torde leda till en betydligt mer frekvent användning av videokonferens. Hur frekvent en sådan användning kan bli är enligt DV:s uppfattning svårt att i dagsläget bedöma. Enligt det förslag om permanentning av försöksverksamheten som lagts fram i betänkandet En modernare rättegång (SOU 2001:103) framgår dock att per- 9 (17)

sonlig närvaro fortfarande skall vara huvudregel och deltagande genom videokonferens skall endast komma ifråga om den som skall delta på detta sätt inte motsätter sig det. Hittills har drygt 120 vittnen och målsäganden deltagit genom videokonferens från annan plats. Genom användningen av videokonferens torde domstolsväsendet ha gjort vissa besparingar i ersättningar av allmänna medel. DV har dock inte några exakta uppgifter om hur stora besparingar som gjorts såvitt gäller ersättningar av allmänna medel genom utnyttjande av videokonferens. I sammanhanget kan det vara av intresse att nämna att under år 2003 gjordes drygt 21 300 utbetalningar av allmänna medel till vittne och målsägande till ett totalt belopp om drygt 12 miljoner kronor. Av det totala antalet utbetalningar var det drygt 2 300 utbetalningar som avsåg ersättningar över 1 000 kr, totalt 5,5 miljoner kronor. DV bedömer med hänsyn till de höga investeringskostnader som blir aktuella om videokonferens skall införas i alla allmänna domstolar att investeringskostnaderna vida överstiger de besparingar som kan göras för domstolsväsendets del såvitt avser ersättningar av allmänna medel för resekostnader m.m. Som framgått ovan i avsnitt 5.1 har det vid några tillfällen förekommit att anhållna/häktade eller i kriminalvårdsanstalt intagna personer deltagit genom videokonferens. Genom en utbyggnad av videokonferenstekniken i domstolar torde förutsättningarna för ett sådant användningsområde öka och därmed kan betydande besparingar göras när det gäller transportkostnader för anhållna/häktade eller i kriminalvårdsanstalt intagna. Av delbetänkandet Ökad effektivitet och rättssäkerhet i brottsbekämpningen (SOU 2003:74) framgår att det är kriminalvårdens Transporttjänst, de lokala häktena, polisen och Tullverket som är de aktörer som transporterar anhållna och häktade till domstol och en ökad användning av videokonferens vid exempelvis omhäktningsförhandlingar torde innebära omfattande besparingar för dessa myndigheter. Under den hittillsvarande försöksverksamheten har åklagare deltagit genom videokonferens vid ett stort antal tillfälle, dels från någon av de tre kammare som av Riksåklagaren utrustats med anläggningar, dels från annan domstol. Enligt uppgift från Riksåklagaren kommer ytterligare 32 videokonferensanläggningar placeras ut på åklagarkamrarna. Förutsättningar för åklagarna att delta genom videokonferens ökar därigenom, liksom åklagarmyndigheternas möjligheter att göra besparingar avseende bl.a. resekostnader. Även andra myndigheter som regelmässigt uppträder i domstol kommer att kunna göra besparingar avseende bl.a. resekostnader genom att myndighetsföreträdarna kan inställa sig vid förhandling genom videokonferens. Förutom besparingar möjliggör användningen av videokonferens ett mer effektivt utnyttjande av arbetstiden. För exempelvis de personer som skulle ha varit tvungna att resa långa sträckor till domstolen för att närvara vid en kort förhandling innebär möjligheten med videokonferens stora fördelar. Förutom ovan beskrivna effekter av utnyttjandet av videokonferenstekniken kan enligt DV:s uppfattning stora kvalitativa vinster göras med hjälp av videokonferenstekniken. Genom användningen av videokonferens kan tillgängligheten till domstolarna öka. Något som är särskilt betydelsefullt för exempelvis domstolarna i norra Sverige och i andra glesbygder när avstånden till domstolen är mycket långa. 10 (17)

Rädda eller ovilliga vittnen kan förmodligen lättare förmås att delta i förhandlingar som annars hade varit svåra att genomföra. Detta antagande stöds också av de rapporter som DV fått in från domstolar i vilka det i ett flertal fall angetts att videokonferens används för att förhörsperson känt oro eller rädsla för att inställa sig till rättegången. I en av rapporterna har den aktuella domstolen angett att utan möjligheten till videokonferens hade åklagaren sannolikt fått lägga ned åtalet i dess väsentligaste delar. Från domstolarna har det även framförts synpunkter på att användningen av videokonferens underlättar utsättningen av mål och att det till exempel kan vara lättare att sätta ut en förhandling i hovrätt om åklagaren från en annan ort kan vara med genom videokonferens. Vid några tillfällen har det förekommit att målsägande eller vittne inte inställt sig till förhandling i överrätt. Efter beslut om hämtning och inställelse av personen antingen på domstol eller på åklagarkammare på bostadsort har förhör genomförts genom videokonferens. Därigenom har man undvikit att förhandlingen måst ställas in. DV har i slutrapporten Försöksverksamhet med videokonferens i allmän domstol (2002:5) och rapporten Försöksverksamhet med videokonferens i allmän förvaltningsdomstol (2004:1) redovisat även andra kvalitativa vinster som kan göras med hjälp av användningen av videokonferens. Videokonferenstekniken kan som ovan framgår även användas av domstolarna i det interna arbetet på domstolen vid exempelvis konferenser med DV eller andra myndigheter eller utbildningar. En sådan användning borde bl.a. leda till ett mer effektivt utnyttjande av domstolens resurser. 11 (17)

6 Presentationsteknik - användningsområde och effekter Utrustning för presentation av material under rättegången efterfrågas såväl av domstolarna som av parter och ombud. På grund av avsaknaden av denna teknik i förhandlingssalarna förekommer det alltmer att åklagarna har med sig egen utrustning för presentation. Det är dock enligt DV:s uppfattning angeläget att samtliga parter ges samma möjligheter att använda presentationsteknik vid förhandlingen och tekniken bör därför finnas i alla förhandlingssalar. Under de senaste åren har som framgår ovan under avsnitt 4 ett fåtal domstolar utrustats med presentationsteknik i förhandlingssalar. Presentationsteknik kan självklart användas i alla typer av mål men är särskilt lämplig för mål med omfattande utredningsmaterial och bevisning. Av de synpunkter som har kommit in från domstolarna beträffande erfarenheter av användning av presentationsteknik framgår att det i första hand är åklagare som hittills använt sig av presentationstekniken i samband med sakframställningen och för att redovisa bevisning. I viss utsträckning har även försvarare i brottmål och ombud i tvistemål börjat använda sådan teknik. Från en av domstolarna har påpekats att en överdriven användning av presentationsteknik i brottmål kan ge åklagaren en icke sakligt motiverad fördel i förhållande till den tilltalade om dennes försvar inte använder sig av samma teknik. Från en annan domstol har det påpekats att det inte alltid blir tydligare med rörliga bilder. Samma domstol har också påpekat vikten av att den information som presenteras med hjälp av presentationsteknik är korrekt. Sammanfattningsvis är erfarenheterna av presentationstekniken enligt de uppgifter som lämnats av domstolarna goda. Genom användning av presentationsteknik ökar möjligheterna väsentligt att få överblick över och förståelse för komplicerade förhållanden. En domstol har uppgett att i mål enligt yttrandefrihetsgrundlagen är användning av presentationsteknik i allmänhet ett krav för att bevisningen skall kunna förebringas. En fördel med användningen av presentationsteknik är att offentlighetsprincipen i många fall tillgodoses på ett klart bättre sätt eftersom åhörare får en bättre inblick i rättegången. Användningen av presentationsteknik bör enligt DV:s uppfattning förväntas leda till mer effektiva förhandlingar. Andelen mål där sådan teknik används är dock ännu litet och några säkra slutsatser är ännu för tidigt att dra i denna del. 12 (17)

7 Kostnader för att införskaffa utrustning Erfarenheterna från de installationer som hittills genomförts av ny teknik i förhandlingssalarna visar att det är mycket viktigt att de tekniska funktionerna är enkla att använda och att de kan styras på ett enkelt sätt som inte kräver alltför mycket uppmärksamhet eller teknisk kunskap hos användarna. Det är därför angeläget med ett samordnat styrsystem för de olika funktionerna. Ett sådant styrsystem förutsätter modern domstolsteknik som beskrivits ovan. Modern domstolsteknik är också nödvändig för att kunna integrera modern presentationsutrustning och videokonferens. Att ha samordnade, integrerade styrsystem innebär betydligt högre kostnader än att ha separata, fristående enheter/funktioner. Mot bakgrund av den tekniska standarden som idag finns vid de flesta domstolar måste vid införskaffande av videokonferensutrustning och presentationsteknik även domstolstekniken bytas ut för att möjliggöra ett samordnat styrsystem. Nedanstående kostnader baseras på de avtal som DV har med nuvarande leverantör. En ny upphandling skall genomföras när nuvarande avtal upphör att gälla, som är 30 september 2004. Fram till dess nya avtal tecknats är det priser från nuvarande leverantör som DV kan använda vid kostnadsberäkningar. I samband med att arbetet med en ny upphandling genomförs måste också en bedömning göras om leasing är ett alternativ till att köpa in utrustning/lösningar för videokonferens inklusive presentationsteknik och domstolsteknik. Problemet som DV ser det är att även om leasing skulle visa sig vara lämpligt och lönsamt när det gäller utrustning finns det osäkerhet kring hur det skulle fungera i samband med funktionella/integrerade lösningar. Som framgår av denna rapport är DV:s videokonferensutrustning liksom även presentationsutrustningen i förhandlingssalar en integrerad lösning med såväl utrustning som systemfunktioner. Integrationen, samordningen av utrustning och funktioner, krävs som tidigare nämnts för att göra det enkelt att använda för personalen som håller i förhandlingen. Utgångspunkten vid redovisning av kostnader för att införskaffa utrustning för videokonferens och presentationsteknik i de allmänna domstolarna är att åtminstone en förhandlingssal och ett vittnesrum per domstol erhåller nödvändig utrustning. Vid beräkningen av antalet allmänna domstolar har regeringens beslut beträffande omorganisationer beaktats. 7.1 Videokonferens inklusive presentationsutrustning 7.1.1 Kostnad förhandlingssal Nuvarande lösning för videokonferens inklusive domstolsteknik och presentationsutrustning innebär som tidigare nämnts 4-5 rörliga videokameror som kan styras antingen manuellt från pekskärm eller med röststyrning. Investering per domstol 1 300 tkr - 1 800 tkr Antal domstolar 68 varav 13 redan har videoutrustning Total investering 71 500 tkr 99 000 tkr (55 * 1 300 55* 1 800) 13 (17)

7.1.2 Kostnad vittnesrum En konventionell videoutrustning med fast kamera och skärm installeras. Investering per domstol 60 tkr - 100 tkr Antal domstolar 68 varav 12 redan har videoutrustning Total investering 3 360 tkr 5 600 tkr (56 * 60 56 * 100) 7.1.3 Totalkostnad videokonferens inklusive presentationsutrustning Total investering och genomsnittlig årskostnad för att utrusta samtliga allmänna domstolar med videokonferensutrustning i en förhandlingssal och ett vittnesrum: Total investering 74 860 tkr 104 600 tkr Genomsnittlig årskostnad för ränta och amortering under fem år: 17 000 tkr 24 000 tkr 7.2 Enbart presentationsutrustning - förhandlingssal Nuvarande lösning för presentationsteknik inklusive domstolsteknik innebär som tidigare nämnts att denna utrustning styrs från pekskärmen. Total investering och genomsnittlig årskostnad för att utrusta samtliga allmänna domstolar med presentationssutrustning i en förhandlingssal framgår av tabellen. Investering per domstol 800 tkr - 1 100 tkr Antal domstolar 68 varav 16 redan har presentationsutrustning Total investering 41 600 tkr 57 200 tkr (52 * 800 52* 1 100) Genomsnittlig årskostnad för ränta och amortering under fem år: 9 000 tkr 13 000 tkr 14 (17)

8 Samordning av vissa frågor Av budgetpropositionen framgår att regeringen avser att gå vidare med det förslag som lagts fram i Departementspromemorian Hovrättsprocessen i framtiden (Ds 2001:36) och som innebär att förhör i tingsrätt ska spelas in på video och därefter spelas upp i hovrätt. Införandet av teknisk utrustning för inspelning av bild och ljud måste föregås av ett omfattande analysarbete av frågor som rör behov och val av utrustning, integrering av ny utrustning med befintlig utrustning, hur lagring ska ske och övriga framtida utvecklingsmöjligheter. En annan fråga som måste lösas i analysarbetet är hur bild och ljud ska kunna separeras eftersom detta är en lösning som aviserats. Först därefter kan installationer av utrustning påbörjas. Ett mer komplext koncept för in- och uppspelning av vittnesförhör på video kommer sannolikt att kräva en komplett videokonferensutrustning. Ett alternativ till komplett videokonferensutrustning är att ta fram en enklare lösning för in- och uppspelning av förhör som införs enligt speciell införandeplan. För de båda reformerna om videokonferens och videoinspelning bör gälla att installationerna av tekniken bör gå hand i hand med de förändringar av den yttre domstolsorganisationen som kan förutses. 15 (17)

9 Finansiering m.m. Domstolsväsendet har inte en ekonomi i balans. Underskottet från 2003 är betydande. Som DV redogjort för i budgetunderlaget för åren 2005-2007 innebär den ekonomiska situationen att domstolarna de kommande åren måste spara i sina verksamheter samtidigt som det är nödvändigt att angelägna satsningar inom olika områden nedprioriteras på samma sätt skett under 2003 om inte ytterligare medel tillförs verksamheten. För åren 2004-2006 har domstolarna ålagts att spara 90 mnkr. Dessa besparingsåtgärder bedömer DV dock inte vara tillräckliga för att få en ekonomi i balans vid utgången av 2006. Som DV tidigare framfört kan ett frekvent användande av särskilt videokonferenstekniken förväntas leda till att vissa besparingar kan göras inom rättsväsendet som helhet. För att få ett mer frekvent användande av videokonferens vid rättegångar krävs dock enligt DV:s uppfattning en betydligt ökad spridning av anläggningar i landet. För att få en så stor spridning som möjligt av anläggningar är enligt DV:s uppfattning angeläget att i vart fall rättsväsendets myndigheter samverkar i dessa frågor och verkar för att myndigheterna i så stor uträckning som möjligt kan utnyttja varandras anläggningar. DV ser därför mycket positivt på att flera av rättsväsendets myndigheter successivt bygger ut videokonferenstekniken runt om i landet. Vid genomförandet av detta uppdrag har DV, Riksåklagaren, Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Statens kriminaltekniska laboratorium, Kriminalvårdsstyrelsen och Rättsmedicinalverket kommit överens om att verka för följande. Att lagstiftningen avseende videokonferens i rättegång permanentas. En utbyggnad av videokonferenstekniken vid samtliga för uppdraget aktuella myndigheter. En ökad användning av videokonferens vid rättegångar och vid såväl egna som myndighetsgemensamma konferenser och utbildningar. Att videokonferensanläggningar placeras så att andra myndigheter i möjligaste mån kan utnyttja utrustningarna. Att informera varandra om anläggningar, kontaktpersoner m.m. så att utnyttjandet av anläggningar underlättas. En standardisering av utrustningar och system för videokonferens så att de är kompatibla och att kommunikationen myndigheter emellan kan fungera på ett bra sätt. Att presentationstekniken i domstolarna är kompatibel med den av polis och åklagare använd utrustning för att presentationsteknik. För domstolväsendets del överstiger kostnaderna vida de ekonomiska vinster som kan antas uppstå genom ett frekvent användande av videokonferens, i huvudsak genom minskade ersättningar av allmänna medel för vittnen m.fl. De ekonomiska vinster som ett införande av videokonferenstekniken i allmän domstol kan ge är enligt DV:s uppfattning störst för kriminalvården och åklagarväsendet. I bedömningen av vilka effekter användning av videokonferenstekniken kan ge, har DV inte beaktat de sannolikt betydande fördelar som skul- 16 (17)

le kunna vinnas genom användning av videokonferens mellan samverkande myndigheter i rättskedjan. De kvalitativa vinsterna för domstolsväsendet som kan göras med hjälp av tekniken för videokonferens och presentationsteknik är dock stora och innebär att domstolarna i olika avseenden kan ge en bättre service och komma närmare de personer som av olika anledningar anlitar domstolarna. Videokonferens och presentationstekniken kan även på sikt när tekniken har en bättre spridning förväntas leda till ett mer effektivt domstolsväsende. Implementering av utrustning för videokonferens och presentation i samtliga allmänna domstolar innebär att betydande investeringar måste göras de närmaste åren. Om man väljer att utrusta en förhandlingssal och vittnessrum med den nya tekniken uppgår den totala investeringen till ca 74 860-104 600 tkr, vilket ger en genomsnittlig årskostnad för ränta och amortering om 17 000 24 000 tkr under fem år. Den ekonomiska situationen för domstolsväsendet är som ovan fram går besvärlig. Trots stora behov och krav från många håll finns det således inte i dagsläget ekonomiskt utrymme för att investera i videokonferens- och presentationsteknik i alla allmänna domstolar. Ett genomförande av reformerna avseende videokonferens och presentationsteknik förutsätter därför att nödvändiga resurser ställs till domstolsväsendets förfogande. 17 (17)

Sektionen för verksamhetsstöd Datum Diarienummer Karin Nacke, 036-15 54 93 2004-02-06 1811-2003 Karin.nacke@dv.dom.se Till allmänna domstolar enligt sändlista Uppdrag angående videokonferens och presentationsteknik några frågor i anledning av uppdraget Domstolsverket (DV), Riksåklagaren, Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Statens kriminaltekniska laboratorium, Kriminalvårdsstyrelsen och Rättsmedicinalverket fick den 18 december 2003 regeringens uppdrag att lämna förslag till finansiering av utrustning för videokonferens och presentationsteknik i de allmänna domstolarna. I uppdraget ingår att bl.a. utreda och redovisa på vilket sätt videokonferens och presentationsteknik i de allmänna domstolarna kan utnyttjas inom respektive myndighets verksamhetsområde och vilka effekter sådant utnyttjande kan ge. Uppdraget skall redovisas senast den 31 mars 2004. Försöksverksamhet med videokonferens i allmän domstol och allmän förvaltningsdomstol har pågått sedan den 1 januari 2000 respektive den 1 april 2001 och ca 20 domstolar har nu tillgång till teknik för videokonferens och presentation. Ytterligare några domstolar har utrustats med enbart presentationsutrustning i en eller flera salar. DV har i juni 2002 genom slutrapporten Försöksverksamhet med videokonferens i allmän domstol (DV-rapport 2002:5) till regeringen redovisat användningen av videokonferens i de allmänna domstolarna. Så vitt gäller de allmänna förvaltningsdomstolarna har DV nyligen till regeringen redovisat den hittillsvarande användningen av videokonferens (DV-rapport 2004:1). Hittills har DV fått rapport om att ca 260 videokonferenser genomförts vid försöksdomstolarna. Någon uppföljning av användningen av presentationsteknik har inte skett från verkets sida. För att inför redovisningen av det nu aktuella uppdraget få ytterligare underlag vore det värdefullt att få domstolarnas syn på användningen av videokonferensutrustning och presentationsteknik i de frågor som anges nedan. 1. I vilka mål videokonferens speciellt lämpar sig, och gärna också vilka personer (roller) som det skulle underlätta/vara lämpligt att höra per video. 2. Omständigheter som kan leda till ökad användning av videokonferens. Domstolsverket Central förvaltningsmyndighet för domstolsväsendet Postadress: 551 81 Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: 036-15 53 00 Telefax: 036-16 57 21 E-post: domstolsverket@dom.se www.dom.se